Den här veckan handlar det om löpsedlar. De flesta elever ser dem dagligen, men reflekterar kanske inte över varför de finns och vilken betydelse de har för respektive tidning. Fotografera några och visa för klassen. Förklara skillnader på löpsedlar från morgon- och kvällstidningar och studera språket.
Introduktion
Löpsedlar lockar till köp
En löpsedel berättar att tidningen kommit ut med syfte att göra oss nyfikna och få oss att köpa tidningen. Den lockar med en eller flera nyheter. Morgontidningarnas löpsedlar anses av många vara lite ”snällare” medan kvällspressens är mer aggressiva till sitt utförande. Morgontidningens läsare köper sällan lösnummer, utan har oftast någon form av abonnemang. För kvällspressen gäller det att locka till köp varje dag, eftersom dessa tidningar endast säljs i lösnummer. Löpsedlarna fungerar också som ingång till dagstidningarnas e-upplagor och deras extratjänster. Det är inte självklart att löpsedelns nyheter återfinns på tidningens förstasida. Publicitetsregler gäller också för löpsedlar, du hittar dem hos Medieombudsmannen här.
Förstasidor lockar till läsning
En förstasida ska locka till läsning av tidningen. Den fungerar lite som tidningens ”skyltfönster” och visar ett axplock av de nyheter som redaktionen tycker är viktiga. Den allra viktigaste, toppnyheten ibland kallad vänsterkrysset, placeras i ett särskilt block. Lika viktig som toppnyheten är ettanbilden, ibland kallad dragarbild, som också ska få oss att stanna upp och läsa. Med puffar, korta texter, och bilder berättar redaktionen om viktiga nyheter som finns inne i tidningen.
Studera löpsedlar
Ta egna bilder på löpsedlar eller försök få tag på några på tidningen, i kiosken eller i affären. De behöver inte vara dagsaktuella.
Studera en löpsedel utifrån dessa kategorier:
- En löpsedel ska väcka uppmärksamhet och nyfikenhet.
- En löpsedel ska vara skriven med kraftfulla ord och uttryck.
- En löpsedel ska vara läsbar på håll.
- En löpsedel ska innehålla enkla, korta slagord (max åtta bokstäver) i versaler och över- och underrubriker i gemener, om det behövs.
Jämför kvällspress och morgonpress
Om ni har exempel på löpsedlar från både morgon – och kvällspress föreslår vi att ni jämför dessa löpsedlar.
- Vilka likheter och skillnader finns?
- Hur märks löpsedelns säljande uppgift?
- Hur skiljer sig ordval, formuleringar och etik?
- Vilka nyheter hamnar på respektive löpsedel?
- Om möjligt jämför morgon- och kvällstidningars löpsedlar med deras nyhetsvärdering på förstasidan. Toppar samma nyhet? Varför? Varför inte?
Aktivitet
Skapa egna löpsedlar
Låt eleverna jobba journalistiskt och skriva egna löpsedlar utifrån olika syften.
- Utgå från dagens tidning och skriv löpsedlar som säljer dagens tidning.
- Hämta handlingen från en skönlitterär bok eller saga och formulera löpsedlar. Gissningstävling i klassen.
- Formulera önskelöpsedlar kring något eleverna brinner för.
- Formulera framtida nyhetslöpsedlar.
Tillverka egna löpsedlar eller använd någon av de mallar som ligger på nätet.
Fördjupning
Mera om löpsedlar?
Här ger vi förslag på mer läsning om löpsedlar.
- Mediedebatt med Schulman. Samtal mellan Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Resumés chefredaktör Viggo Cavling, samt pr-konsulten och tidigare journalisten Staffan Dopping. (Från 2011)
- Titta på några Aftonbladets löpsedlar från 1905 – 2010.
Bakgrund:
I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). När journalister skriver om någon så måste de bland annat ta hänsyn till att publiciteten kan kränka ”privatlivets helgd”. Journalister ska även noga överväga namn- och bildpublicering av berörda personer.
De ska heller inte utan orsak framhäva personens kön, sexuella läggning, politiska åsikt, etniska ursprung, nationalitet etcetera. Journalister ska helt enkelt inte ge en stereotyp bild av personer.
Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Men, idag är det ju inte enbart journalister som publicerar sina texter. På internet kan alla göra det, barn som vuxna. Som privatperson är man dock inte skyldig att följa publicitetsreglerna och ibland resulterar internetanvändning i nätmobbning och kränkningar – frågor som är viktiga att arbeta med i skolan.
Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Vuxennärvaron är därför lika viktig på nätet som på skolgården.”
Övning 1: Publicitetsreglerna
1. På Kränkt.se kan du läsa om kränkningar på nätet. Det är ett projekt inom Integritetsskyddsmyndigheten med råd hur man ska agera om man blivit oschyst behandlad på nätet. Hos Svenska Dagbladet finner vi en intervju med företrädare för Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Dataskyddsmyndigheten: Länk!
Statens Medieråd har i kampanjen No Hate Speech Movement mycket material och lärarhandledningar här: Länk!
Att även som privatperson följa publicitetsreglerna anges som ett bra alternativ för att undvika att kränka andra. Börja med att klargöra vad eleverna vet om publicitetsreglerna, du finner dem hos Medieombudsmannen. Samla fakta på tavlan.
2. Förklara för eleverna att publicitetsreglerna är ett etiskt regelverk för tv, radio och tidningar. Dela in begreppet i delar. Skriv upp orden på tavlan och samtala om innebörden. Regler känner nog de allra flesta elever till, men etik (tänkandet kring gott och ont/rätt och fel) – vad är det?
3. Beskriv och samtala om följande valda delar av publicitetsreglerna. Vad tycker eleverna, är det rimliga krav?
- Publicerade bilder får inte luras och man måste berätta om bilden är manipulerad.
- Journalister ska också noga överväga om det de skriver kan kränka människors privatliv.
- Om journalister skriver om en persons sexuella läggning, poängterar hans eller hennes kön, framhäver personens nationalitet, yrke eller politiska tillhörighet så måste uppgiften ha betydelse i sammanhanget.
Dessutom måste journalister:
- Vara kritiska mot källor – påståenden och faktauppgifter måste alltid kontrolleras.
- Höra båda sidor – om någon kritiseras så har denne rätt att berätta sin sida av historien.
4. Att även som privatperson följa publicitetsreglerna är alltså en bra metod för att inte kränka andra. På internet publicerar vi ofta inte enbart texter utan även bilder och filmklipp. På vilket sätt förhåller sig publicitetsreglerna till exempelvis Youtube-klipp? Kan publicerade filmklipp behöva egna regler? Vad tycker eleverna? Ge exempel.
Övning 2: Etik i nätvardagen
1. Detta med etik, frågor om gott och ont/rätt och fel är inte alltid så glasklart och leder lätt till filosofiska frågor.
Samtala med eleverna om följande punkter:
- Vad skulle kunna vara ont eller fel i samband med elevernas egen internetanvändning?
- Be eleverna även ge exempel på något som vore gott eller rätt – i samband med deras egen internetanvändning?
Följande tankar kan du använda som hjälp för att få igång/utveckla samtalet:
- Eleverna kan säkert ge förslag på hur man inte bör bete sig på nätet men en övergripande definition kan exempelvis vara att fel vore att avsiktligt skriva/lägga ut något som leder till att någon annan blir ledsen. Men om tanken var god och personen i fråga ändå blir ledsen? Hur undviker man en sådan situation?
- Att definiera gott och rätt kan även det vara knepigt. Är allt som är gott för dig även gott för mig? Föreställ dig följande: Kalle tycker om att synas mycket på nätet. Han lägger ofta upp tokiga bilder på sig själv, sin hund och familjemedlemmar. Kalles kompis Viggo gillar inte alls att synas på nätet och har aldrig lagt upp någon bild på sig själv. Om Kalle bara tar hänsyn till vad han själv tycker är rätt och gott och lägger ut bilder på Viggo så finns det ju en möjlighet att Viggo inte blir glad… Viggo kanske till och med skulle känna sig kränkt.
- Publicitetsreglerna uppmanar journalister att själva ta ställning i varje enskilt läge.
Övning 3: Nätetik – workshop
1. Nu får ni bestämma! Dela upp klassen i mindre grupper och ge eleverna i uppgift att komma med förslag om regler som de tycker borde gälla alla på internet. Samla sedan förslagen på tavlan och för ett gemensamt samtal kring dem där ni väger för och emot förslagen. Försök att enas om minst tre regler om som eleverna anser att alla borde följa. Skriv upp reglerna och sätt upp dem på väggen!
Länkar
Datainspektionens sajt Kränkt.se: Om kränkningar på nätet
Statens Medieråd: No Hate
Skolinspektionen: BEO Barn- och elevombudet
Skolvärlden.se: Nätmobbarna en ny utmaning
Allmänhetens Medieombudsman: Publicitetsreglerna
Skolverket (förändringar i diskrimineringslagen 2017, Skolverket avvaktar med allmänna råd till ny lagstiftning förväntas den 1 juli 2018): Allmänna råd om diskriminering och kränkningar
Koppling till Läroplanen
Lgr11, reviderad 2018
Skolans uppdrag
- Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.
- Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
Gy11, reviderad 2018
Gymnasieskolans uppdrag
- Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
- Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde och integritet
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor
- kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
- visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Uppgift 1: Twitter och yttrandefriheten
Diskutera fördelar och nackdelar med Twitters möjlighet att dra tillbaka inlägg i enskilda länder.
Förberedelser: Tillgängliggör artikeln och övningens kopieringsunderlag för eleverna via papperskopia eller digitalt. 
Ladda ner kopieringsunderlaget här.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Läs artikeln ”Twitter anpassar yttrandefriheten” i Dagens Nyheter.
2. Låt eleverna enskilt ta ställning till påståendena i kopieringsunderlaget genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar deras åsikt.
3. Låt eleverna parvis diskutera sina ställningstaganden.
4. Låt klassrummets ena sida representera siffrorna 1-3 och den andra sidan representera siffrorna 4-6. Läs upp de olika påståendena och be eleverna att ställa sig på den sida som stämmer överens med deras svar. Lyft några argument från varje sida av klassrummet. Poängtera att eleverna när som helst under övningen kan ändra sin åsikt. Genom att ställa följdfrågor till påståendena kan du problematisera frågeställningarna ytterligare:
- Vad kan det få för konsekvenser i förlängningen?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med det?
- Hur tänker du då?
- Varför ska vissa medier ta ett större ansvar än andra?
- Under den arabiska våren spelade Twitter en roll i att mobilisera motståndet mot sittande regimer. Är det tänkbart att den möjligheten nu kommer att förändras?
För tidningars kommentarsfält gäller följande:
Vi har yttrandefrihet i Sverige men man får inte skriva vad som helst. Exempelvis får du inte hota någon, förtala någon eller kränka någon. En del tidningar går igenom vad som skrivs i kommentarsfälten innan det läggs ut. Skulle det ändå slinka igenom något, som till exempel är rasistiskt så är det tidningens ansvariga utgivare som har ansvaret för det. Andra tidningar går igenom vad som skrivits i kommentarsfälten först i efterhand. Då är det du som skrivit inlägget som får ta ansvaret om du skrivit något olagligt. Men oavsett om en tidning går igenom folks kommentarer innan eller efter kommentarerna läggs ut, så måste tidningen alltid hålla uppsikt över vad som skrivs.
Uppgift 2: Sagt om yttrandefrihet
Arbeta med allmänna frågor kring tryck-och yttrandefrihet genom att lyfta kända citat.
Förberedelser: Du behöver klippa ut citaten i kopieringsunderlaget och lägga dem i en ask eller hatt. Ladda ner kopieringsunderlaget här. Ett tips är att även ha citaten på storbild så att alla ser och kan hänga med.
Tidsåtgång: ca 30-45 min.
Genomförande:
1. Klipp ut citaten och lägg dem i en ask/hatt.
2. Dela in eleverna i grupper och låt dem dra ett citat var att diskutera.
Frågor:
- Vad försöker personen som citeras att säga?
- Instämmer de med citatet?
3. Återkoppla genom att alla grupper får redogöra för sin diskussion och tolkning av citatet de fått.
4. Instämmer de andra i klassen med den redovisande gruppen?
Fler frågor för dig som har tid:
- Citaten spänner från 1800-talet till vår tid. Tror eleverna att yttrandefriheten ökat eller minskat under det tidsspannet? Varför?
- Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med att yttrandefriheten i världen ökar/minskar?
Länkar
Mer om Twitter och censur (på engelska)
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202: Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Motsvarande kopplingar finns även för gymnasieskolan i SKOLFS 2011:144 och Lgr 94.
Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse
Idrottsstjärna anklagad för våldtäkt, känd skådis gravid, politiker körde rattfull, vilken av dessa nyheter kan och bör man publicera? Vad säger publicitetsreglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning.
Om allmänintresse
Allmänintresse betyder att det är viktigt att läsarna blir informerade om en händelse. Bedömningen utgår ifrån vem som gjort en viss sak och vad som har hänt. Om statsministern skulle köra rattfull kan man argumentera för att det är av allmänintresse att publicera hans namn. En okänd person som gör samma handling skulle däremot inte hamna i tidningen.
I det påhittade exemplet med statsministern ligger allmänintresset i att det är av betydelse för väljarna att få reda på hur deras folkvalda sköter sig. Inte i att människor vill läsa om när kända personer gör bort sig.
Enligt pressetiken ska de som arbetar på en tidning alltid göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes behov av skydd för sin integritet. Ibland kan en nyhet bedömas ha allmänintresse, men personen nyheten handlar om kanske är psykiskt sjuk. Sådant ska pressen ta hänsyn till vid bedömningen om man ska publicera eller inte. Det är viktigt att komma ihåg att allmänintresse inte är detsamma som nyfikenhet. Bara för att många är intresserade av att läsa om vissa kändisars kärleksliv betyder inte att det är rätt av medier att skriva om det.
Om publicitetsreglerna
Reglerna är branschens egna och kan liknas vid tumregler mer än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter.
(Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion tillämpar reglerna i de delar som sändningstillståndet inte täcker.)
Information om publicitetsreglerna hittar du hos Medieombudsmannen: Länk!
1 Krönikan
Ska kungen och statsministern tåla att allt som gäller dem omskrivs i medierna? Läs och arbeta med en krönika om pressetik skriven av Kenth Andreasson. Denna övning fungerar fristående eller som inledning till arbetet med övning 2.
Förberedelser: Tillgängliggör krönikan för eleverna genom kopiering eller utdelning av länk.
Tidsåtgång: cirka 60 min
Genomförande: Läs Kenth Andreassons krönika hämtad från Göteborgs-Posten
”Hagamannen – ska hans namn publiceras?”
Besvara frågorna:
- Sammanfatta Kenths poäng. Vad vill han säga med sin krönika?
- Är det rimligt att personer som kungen och statsministern ska vara beredda på att allt som gäller dem kan eller bör omskrivas eftersom deras position är så offentlig?
- Håller ni med Kenth om att morgontidningar oftare bör skriva ut namn på kändisar när man ändå kan lista ut vem det handlar om från kvällstidningars löpsedlar?
- Är det bra att morgontidningarna är restriktiva med namnpubliceringar av etiska eller humanistiska skäl?
2 Rätt eller fel?
Var det verkligen av allmänintresse att publicera bilder av en semestrande toppolitiker eller namnet på en idrottsstjärna dömd för våldtäkt? Ansvarig utgivare på olika tidningar gör olika bedömningar eftersom det pressetiska systemet inte är någon exakt vetenskap. Låt eleverna göra egna pressetiska bedömningar.
Förberedelser: Se till att ha alla länkar redo så att eleverna kan börja arbeta med det omgående.
Ladda ner underlaget: ”Etiska regler för press, radio och tv”
Ladda ner underlaget Sex kniviga fall, en pdf-fil.
Tidsåtgång: cirka 90-120 min beroende på val av upplägg för elevernas arbete. Låt dem arbeta två och två.
Genomförande:
Gå igenom materialet med publicitetsreglerna samt arbetsbladet ”Sex kniviga publiceringsbeslut”
Ge eleverna i uppgift att besvara:
Var tidningens beslut att publicera eller inte publicera rätt enligt er? Använd de etiska reglerna och gör en bedömning utifrån dem och givna länkar.- Gör fall nummer ett först som inledning. Så att alla får en inledande genomgång. Ge eller visa eleverna förstasidan (bild) om Ola Lindholm och låt varje par ta ett beslut. Var det rätt att publicera namn och bild? Ge dem sedan beslutet från Pressens Opinionsnämnd (från 1/1 2020 Mediernas etiknämnd). Diskutera!
Sedan kan eleverna ta beslut i de övriga fallen.
Kom ihåg att bara för att en nyhet är av allmänintresse betyder det inte att det är rätt att publicera den. Pressen ska göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes rätt till skydd för sin integritet. - Gör en gemensam genomgång genom att skriva upp de fem publiceringsavgörandena på tavlan och låta alla grupper redovisa om de anser att det var rätt eller fel. Diskutera sedan hur de har tänkt och vad de valt att plocka fram från de pressetiska reglerna. Sammanställ ert resultat!
Möjliga uppföljningsfrågor:
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med att reglerna är lite ”luddiga”?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
- Vad har mediekonsumenterna för ansvar?
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Begreppet allmänintresse är centralt i de etiska reglerna för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om publicitetsreglerna är värd att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: Medieombudsmannen om publicitetsreglerna
Ansvarig utgivare
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet.
- Sök i en dagstidning och leta efter nyheter där du tror att tidningen har utelämnat namn eller andra uppgifter som de antagligen känner till.
- Visa varandra och diskutera era exempel och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
- Samtala om hur ofta du och andra tänker på att vara ”ansvariga utgivare” när ni publicerar eller kommenterar i sociala medier? Är du en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”?
Sajter utan ansvarig utgivare
Idag finns det flera sajter på nätet där användarna står för den information som annars kommer från en redaktion eller yrkesverksamma journalister. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som har som motto ”Yttrandefrihet på riktigt”.
- Gör det någon skillnad i hur vi ser på innehållet att vi vet att det är användarna som producerar innehållet?
- Titta tillsammans på några aktuella exempel på Flashback. Hittar ni något som bryter mot Publicitetsreglerna?
Kopplingar till kursplan, ämnets syfte
Samhällskunskap i grundskolan
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Samhällskunskap i gymnasieskolan
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
”Varhelst böcker bränns, bränns också människor förr eller senare”.
Heinrich Heine, Tysk poet, 1823
”En fri press kan vara god eller dålig, men en sak är säker, utan frihet kan den aldrig bli något annat än dålig”.
Albert Camus, författare, Frankrike 1960
”Jag antar att en bra tidning är en nation som talar till sig själv.”
Arthur Miller, dramatiker, USSA, 1961
”Journalister måste söka och tala sanning, för vi är de röstlösa millionernas röst.”
Razia Bhatti, journalist, Pakistan 1994
”Jag sörjer förlusten av de böcker, som aldrig kommer att skrivas, jag sörjer de röster som kommer att tystas – skribenters röster, lärares röster, studenters röster – och alla på grund av rädsla”.
Judy Blume, författare, USA, 1999
Diskutera:
– Här ovan finns några citat från författare och journalister från olika delar av världen och olika historiska perioder. Diskutera vad de menar med det de säger. Tolkar ni budskapen lika eller olika?
– Tag reda på några historiska perioder i Sverige och i andra delar av världen då böcker bränts. Varför? Vem har beordrat eller genomfört bokbålen? Anser ni att det Heinrich Heine säger om människorna stämmer?
– Håller du med om att en ofri press inte kan vara bra? Varför?
– Är det bara författare och journalister som lider när yttrande- eller tryckfrihet saknas eller är det viktigt för andra grupper också? Vilka och varför?
– Citaten spänner från 1823 till vår tid. Tror du att yttrandefriheten ökar eller minskar i världen? Varför tror du det?
– I Sverige råder yttrandefrihet och tryckfrihet, men det förekommer ändå så kallad självcensur där någon avstår från att berätta eller trycka vissa saker. Kan du komma på någon anledning till sådan självcensur?
– Tag reda på vad (YF)Yttrandefrihetslagen och (TF) Tryckfrihetslagen är för något och vad de säger.
Journalister får ständigt erbjudanden om resor, hotellvistelser, konferenser mm för att skriva om olika saker. Ex; matskribent blir bjuden på fin middag på restaurang, vinskribent blir bjuden på resa och uppehälle till vinslott i Frankrike, motorjournalist blir bjuden till bilmässa utomlands, reseskribent blir bjuden på charterresa till ett nytt resmål osv.
Ska journalisten acceptera eller inte? Motivera.
Är en journalist oberoende om han /hon accepterar ett sådant erbjudande?
Finns det erbjudanden som journalister kan tacka ja till, eller ska tidningen alltid stå för alla kostnader?
Bör en journalist som skriver om kommunpolitik umgås privat med sin gamla skolkamrat som blivit kommunalråd?
Ska en journalist skriva om bråket i ledningen på ortens sjukhus om hon är gift med sjukhusdirektören?
Låt eleverna leta i tidningen efter fem artiklar där de tror att den omskrivne, porträtterade, intervjuade är glad och nöjd över att vara i tidningen. Låt dem motivera.
Låt dem sedan leta sedan efter fem artiklar där de tror att den/det handlar om helst skulle ha sluppit att finnas i tidningen. Låt dem motivera.
Följdfrågor
a. Finns nyheten på första sidan?
b. Finns personen avbildad
c. Är personen namngiven?
d. Är det rubriken, bilden, bildtexten eller själva artikeln som spelar störst roll för personen?
e. Hur skulle du vilja ändra i den negativa artikeln för att det skulle bli mindre lidande för personen?
f. Läs om publicitetsreglerna och diskutera hur de spelar in på de fall ni valt.
Läs mer om publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv här hos Medieombudsmannen.
Barn och unga förväntas enligt läroplanen kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde. Några som är experter på just detta är människor som arbetar på en tidning. Eleverna får i materialet möta en grävande journalist, en chefredaktör och ansvarig utgivare, en sportjournalist och en redigerare. Alla delar de med sig av berättelser och tips på hur man lyckas med att arbeta som en journalist.
Handledningen innehåller färdiga lektionsupplägg med kopieringsunderlag. Alla övningar är fristående, tar en lektion i anspråk och utgår ifrån tidningar. Att övningarna är fristående innebär att du kan plocka ut ett avsnitt, till exempel källkritik, och bara göra det avsnittet, eller välja att göra alla övningar uppdelat på en lektion per dag under hela Tidningsveckan.
Ladda ner lektionsövningar för högstadiet och gymnasiet här.
Ladda ner kopieringsunderlag för högstadiet och gymnasiet här.