1.Titta och diskutera
Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.
- Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
- Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
- Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
- Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.
2. Utforska AI-genererade bilder
Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.
- Har bilderna kvalitéer som överraskar er?
- Finns det något i bilderna som “avslöjar” att de är AI-genererade?
3. Vilka normer följer AI?
Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.
- Vad har bilderna för stil?
- Hur ser människor i bilderna ut?
- Finns det några fördomar som reproduceras?
- Kan ni se något som är normbrytande?
4. Granska bilder som ett proffs
I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.
- Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
- Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
- Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.
5. Har tidningen AI-genererade bilder?
- Undersök er lokaltidning och några av rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
- Samtala om:
- Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
- Är ett arrangerat fotografi med filter mer “sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
- Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.
6. Exit-ticket
- Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?
Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.
Dessa frågor är för äldre elever i grundskolan och gymnasiet. Medieutforskaren är indelad i sju olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.
I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tolv frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i samhällskunskap, svenska och mediaämnen. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.
Kapitel 1
- Vad innebär yttrandefrihet?
- Varför är yttrandefrihet viktigt?
- Vilka två grundlagar skyddar svenska nyhetsmedier?
- Vad innebär censur?
- Vad är en offentlig handling?
- Vad är meddelarfrihet och varför är det ett viktigt för journalister?
Kapitel 2
- Kan du ge exempel på några olika sätt att nå ut med din röst som nämns i videon eller texten?
- Nämn tre olika typer av åsiktstexter i en tidning. Vad skiljer dem åt?
- Varför är det bra för demokratin att samhällsfrågor diskuteras i tidningen?
Kapitel 3
- Beskriv tre olika roller på en tidning och vad de innebär.
- Vad gör en grävande reporter?
Kapitel 4
- Varför har medier och journalister egna regler?
- Vad gör Medieombudsmannen?
- Vad ska nyhetsmedierna göra enligt det medieetiska systemet?
- Vad ingår i den journalistiska yrkesetiken?
Kapitel 5
- Vad innebär källtillit?
- Hur blir man bättre på källkritik? Skriv ner tre exempel från texten.
- Vad betyder desinformation?
- Vad betyder fake news?
Kapitel 6
- Vad krävs för att något ska bli en nyhet?
- Vilka är nyhetens principer?
- Vad ska man göra om man inte har hört talas om nyhetskällan sedan tidigare?
- Hur fungerar nyhetsvärdering i sociala medier?
Medieintresset kring det s.k. Tove-fallet har varit enormt. Rättegången mot de två unga kvinnorna som har dömts för mordet på 21-åriga Tove i Vetlanda har bevakats i liverapportering och långa tidningsartiklar och diskuterats i krönikor och kommentarsfält. Använd nyheten i klassrummet för att diskutera medieetik.
1.Vad har hänt?
Inled lektionen med att i korthet beskriva nyheten för klassen, om någon skulle ha missat vad som har hänt. Omni har samlat alla sin artiklar under en tagg här.
2. Hur har medierna agerat?
Hitta exempel i olika medier. Hur har man valt att följa upp nyheten om de livstidsdömda kvinnorna? Tar man olika beslut beroende på om mediet är lokalt eller nationellt? Jämför Vetlanda-posten (ofta bakom betalvägg) med Aftonbladet, DN, SvD, SVT, TV4 eller SR. Vilka medier har publicerat namn och bild? Vilka har det inte?
3. Hur fungerar medieetiken?
Läs på om hur medieetiken fungerar. Du hittar det i kapitel 4 av Publicistguiden. Diskutera: Hur har de medier ni har undersökt tolkat publicitetsreglerna? Tycker ni att det är rimligt att vissa nyhetsmedier publicerar bild och namn på Tove eller de dömda? Vad kan det få för konsekvenser? De dömda kvinnorna ska överklaga domen till Hovrätten. Kan det förändra omständigheterna för de publiceringar som vissa medier valt att göra? Slutligen, varför bör medier vara restriktiva med att publicera namn och bild?
4. Mediernas resonemang
SVT är ett nyhetsmedia som valt att inte publicera namn och bild på de dömda kvinnorna. Vetlanda-Posten har däremot tagit ett annat beslut. Läs om hur Vetlanda-Postens ansvarige utgivare Johan Hedberg tänker kring sin publicering här, och SVT:s redaktionschef Daniel Rundqvist resonemang kan du ta del av här. Vad ligger till grund för deras beslut? Tycker ni att det är rätt beslut? Varför tror ni att de har kommit till olika slutsatser?
5. Det stora intresset
Rapporteringen har som sagt varit gedigen kring mordet. Vad tror ni är skälet till det stora intresset? Varför är intresset större den här gången än för andra mordfall? Diskutera fram olika faktorer som ni tror gör att medierna värderar den här nyheten som viktigare än andra. Tror ni att man värderar nyheten olika beroende på vilket nyhetsmedium det är? Resonera kring faktorer som intresse, geografi, kultur, tid, sensation m.m. Läs mer om nyhetsvärdering i Publicistguiden.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Att vi har fria och oberoende medier är en grundbult i det demokratiska systemet och garanteras med hjälp av lagar som ger medierna rättigheter och skyldigheter, till exempel två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
När journalister publicerar en artikel når det snabbt tusentals läsare – således har journalisten och medieföretaget väldigt stor makt. Svenska journalister har därför, av goda skäl, förbundit sig till att vara etiska i vad de skriver om och hur det innehållet presenteras. Dessa regler finns samlade i det medieetiska systemet och bryter någon mot det kan klandras eller fällas av Medieombudsmannen, mediernas alldeles egna grindvakt. I det medieetiska systemet ingår bland annat att medierna ska publicera korrekta och sanna nyheter, att de ska kontrollera sina källor och höra flera sidor. De bör även vara försiktiga med namn, bild och att publicera personuppgifter, i de fall där det inte är motiverat att publicera sådana.
I den här uppgiften får eleverna lära sig mer om hur det medieetiska systemet fungerar och vad Medieombudsmannen gör.
Begreppslista
Använd begreppslistan när ni tittar på filmen i nästa steg. Vad betyder orden? Hur kan de kopplas till nyheter och journalistik?
- Medieetik
- Kränkt
- Uthängd
- Fria medier
- Oberoende medier
- Granska
- Publicering
- Integritet
- Klander
- Fällning
- Nämnd
- Upprättelse
- Trovärdighet
Vad gör Medieombudsmannen?
Börja med att titta på filmen gemensamt och ta hjälp av begreppslistan.
Frågor
Vad kommer du ihåg från filmen? Här är några frågor.
- Vem är Allmänhetens Medieombudsman?
- Vad gör Medieombudsmannen?
- Varför finns Medieombudsmannen?
- Hur går man tillväga om man känner sig personligt uthängd av medierna?
- Vad behöver medierna göra om de fälls av Medieombudsmannen?
- Hur kan medieetiken göra så att medierna behåller sin trovärdighet?
Arbeta vidare
Undersök någon eller några av följande texter enskilt, i par eller i grupp. Samtliga har anmälts till Medieombudsmannen och beslut har fattats om att fälla eller fria medierna enligt de medieetiska reglerna. Läs mer om de medieetiska reglerna i vår skrivarskola, Publicistguiden, här.
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/Wj8qgr/kritiken-mot-mattias-johansson-svensk-turist
https://www.expressen.se/nyheter/misstankt-knarkfabrik-i-kallaren-hos-sr-reporter/
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/succeklinik-granskas-av-ivo-sagas-av-missnojda-patienter
Besvara sedan följande frågor…
- Om det inte redan framgår, tror du att texten blev friad eller fälld av Medieombudsmannen?
- Vem eller vilka tror du anmälde texten till Medieombudsmannen?
- Varför anmäldes texten, tror du?
- På vilka grunder tror du att den blev friad eller fälld? Jämför med de medieetiska reglerna.
- Om texten blev fälld bör det finnas någon slags ursäkt publicerad i tidningen. Går den att hitta? Om ja, vad står det där?
Medieombudsmannens bedömning
Här kan du hitta Medieombudsmannens beslut om de tre texterna ovan. Där finns också texten i sin originalversion, i de fall där texterna har redigerats i efterhand på mediernas egna sajter. Jämför med er diskussion för att se om ni var rätt ute. Håller ni med om MO:s bedömning?
Beslut om Aftonbladets artikel om fotbollsstjärnan.
Vänj eleverna vid att följa nyhetsflödet, utrikes, inrikes och lokalt – med ett kritiskt öga!
Detta kan ses som en baskurs inför ditt reportage-, personporträtts eller debattartikelskrivande. Här får ni chansen att fördjupa er i allmän mediekunskap.
Kritisk granskning
Dagens nyhetsrapportering blir alltmer mångfacetterad, på gott och ont. Genom våra datorer och mobiler bombarderas vi av nyhetsinslag av varierande ”kvalitet”. Det goda är att vi får massor av information och att den kommer från många olika källor. För att ta emot den här informationen ställs stora krav på vår förmåga att kritiskt avläsa alla budskap. Det onda med den här utvecklingen är naturligtvis att mycket av informationen är av låg kvalitet och bakom den döljer sig ofta personliga, ekonomiska och politiska intressen.
Här följer några tips till dig som vill bli en kritisk granskare, en person som är driven i ämnet medie- och informationskunnighet (MIK).
Övning: Välj varsin artikel och granska den
Ställ dig alltid två enkla frågor: Vem har skrivit detta (Vem säger detta)? Varför är det här skrivet (Vilket är syftet)? Besvara frågorna.
- I seriös journalistik hittar du alltid källan. I en tidning har artikeln undertecknats av en person. Vanligtvis hittar du både telefonnummer och e-postadress till journalisten. Du kan kontakta personen i fråga. På många håll på nätet är tvärtom anonymitet själva idén! Den som kommer med meddelanden ska kunna gömma sig bakom anonymiteten och aldrig behöva stå till svars för det som skrivs.
- Vi är ofta svaga för argument som överensstämmer med våra egna åsikter. När vi läser något som vi gillar tappar vi lätt våra kritiska glasögon. Alltså: Hör du något som du tycker låter bra så var extra kritisk. Hör du något du ogillar så tänk efter om det kanske ligger något i det du läser eller lyssnar till. Hur står det till med nyheterna du valt?
- När du läser eller lyssnar till något och du reagerar, stanna upp och undersök. En bra metod är att kopiera det som sägs och googla det. Citat från någon eller siffror kan vara givande. Det kan leda till en ganska intressant spaning. Hittar du inget på det direkta citatet försök med liknande uttryck. Testa!
- I traditionella medier finns alltid en ansvarig utgivare. Personen i fråga är ansvarig för det son skrivs/sägs i tidningen eller programmet. Det gäller att följa både lagar och regler. Lagarna hittar du i exempelvis grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den första gäller tryckta medier, den andra radio, tv, webbplatser och databaser.
Etiska regler för medierna finns i publicitetsreglerna. Detta är självpåtagna regler för att journalistiken ska ta hänsyn till vanliga människor. Mer om de här reglerna kan du läsa här: Länk till Medieombudsmannen.
Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.
Bild: Reportrar utan gränser
Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.
– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.
RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.
Det uppdaterade indexet med indelning efter kategori
Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.
- Är det något eller några länder som sticker ut som förbättrat i år?
- Kan ni se något land som har försämrat sin ranking?
- Vilka är indexets kriterier och vad innebär dem?
- Hur ligger Sverige till i det generella indexet? Titta sedan på de sex indikatorerna. Skiljer sig positionerna åt och i så fall, vad beror det på?
Jämför
Givetvis har stort fokus hamnat på Ryssland och Ukraina i årets index. Jämför Ryssland, Ukraina och Sverige.
- Hur har Ryssland invasion av Ukraina påverkat pressfriheten i länderna?
- Hur står de sig i jämförelse med Sverige?
- Vilka skäl anges för ländernas ranking? Alltså, vilken roll har kriget spelat för ländernas placering och hur placerades dem förra året?
- Jämför med tillförlitliga källor som Landguiden, Globalis och Ne.se. Kan ni hitta stöd för Reportrar utan gränsers beslut i andra texter?
Årets pressfrihetspristagare
RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.
- Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
- Vilka skäl ger RSF till att dela ut priset till årets pristagare?
- Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
- Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex? Hur ser den demokratiska situationen ut? Vilka inskränkningar i pressfrihetens rapporteras det om?
Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Samhällskunskap 1b, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll
- Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
- Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverkavåra känslor.
Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen. Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.
Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.
Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder
Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg. Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.
- Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
- Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
- Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?
Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?
Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.
Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.
Moment 3 – Gör bildanalys
Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?
Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.
Källor och information
- Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
- Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
- De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
- UR Skola, film: Att skriva bildanalys
- Marknadsföringslagen
- Handelskammarens regler
- Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
- Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor
Som ett led i de sanktioner som EU för mot Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina så har de ryska nyhetskanalerna RT (Russia Today) och Sputniks kanaler stängts av. Det betyder kort och gott att sändningarna inte går att ta del av inom EU. Skälet som anges är att Ryssland, via kanalerna, sprider desinformation riktad mot EU och dess medlemsländer som en del av sin krigsföring.
Röster har höjts om EU:s beslut är rätt. Begränsar det inte yttrandefriheten? Det menar till exempel yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en artikel i tidningen Journalisten. Andra menar att det är rätt beslut. I den här uppgiften får eleverna ta del av bakgrunden till EU:s beslut och hur debatten om det har förts i svenska nyhetsmedier. Avslutningsvis får de själva diskutera hur de ställer sig till att statliga ryska medier inte längre är välkomna i EU.
Bakgrund
Vissa debattörer och experter menar på att beslutet innebär censur av nyhetsmedier. Enligt våra grundlagar Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen är det förbjudet för staten att censurera medier. Att censurera någon eller något innebär kort och gott att man hindrar den från att trycka, sända eller publicera något på förhand. Beslutet kan alltså sägas stå i konflikt med vår informationsfrihet och det censurförbud som ryms i lagarna. Läs mer om våra grundlagar i Publicistguiden.
Andra menar att RT och Sputnik inte är som vilka medier som helst. Båda kanalerna ägs av den ryska staten och bedriver sändningar på en mängd olika språk. Rapporteringen är vänligt inställd till Putin och den styrande makten. Ryssland är rankat på 150:e plats i Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex. Landets oberoende medier har successivt blivit begränsade genom drakoniska medialagar, blockering av webbplatser och fängslande av journalister. De största TV-kanalerna, som RT, sprider propaganda till folket.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att begränsningen inte är censur i dess rätta bemärkelse. Det handlar inte om förhandsgranskad information i det här fallet – snarare en begränsning av distributionen, alltså själva sändandet.
En studie från Försvarshögskolan visar att unga svenskar och framför allt unga svenska män är mer benägna att sprida rysk desinformation än andra. De både konsumerar och sprider vidare innehållet från de ryska statliga medierna, såsom RT och Sputnik. Totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från dessa medier. I gruppen 18 – 29 år är det 13 procent och bland unga män konsumerar 21 procent av de tillfrågade nyheter från kanalerna.
Gruppen av RT/Sputnik-konsumenter tenderar också till att vara mer skeptiska till alla sorters medier, myndigheter och politiska institutioner än andra. 82 % av gruppen tar del av svenska alternativmedier men är samtidigt storkonsumenter av internationella nyhetsmedier. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att konsumenter och spridare av RT och Sputniks nyheter kan fungera som budbärare och underminera demokratiska värden.
Debatten
Nu har eleverna fått bakgrund till ämnet och det är dags att fördjupa sig i hur debatten låter. Läs debattartiklar på ämnet. Här från Martin Schori på Aftonbladet, Hynek Pallas på GP och Karin Olsson på Expressen. Läs samtliga eller välj ut ett par som kan diskuteras i klassrummet efteråt. För de yngsta kanske vissa meningar eller begrepp behöver förklaras och skrivas upp på tavlan.
Hynek Pallas: Sluta vara naiva – rysk propaganda är ett vapen (gp.se)
Martin Schori: Öppen journalistik krävs för att bemöta nättrollen (gp.se)
Karin Olsson: Debatten om Sputnik och RT måste kompliceras (expressen.se)
Diskussion
Dela in klassen i grupper för diskussion om de artiklar de har läst.
- Vilka argument använder skribenterna för och mot censur av ryska medier? Lista tillsammans och avgör vilka argument ni tycker är bäst.
- Pallas och Schori anser att god journalistik behöver bli mer lättillgänglig. Hur tar ni del av nyheter? Vad krävs för att journalistik ska skapa intresse hos er?
- Varför använder Ryssland medier i sin krigsföring? Vad kan det ge för konsekvenser?
- Är det rätt att begränsa RT och Sputnik? Varför? Varför inte?
- Finns någon fara i att unga svenskar sprider RT och Sputniks budskap? Vad kan bli konsekvenserna?
Avsluta med att summera diskussionen i helklass.
Koppling till läroplan
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Introduktion för läraren.
Om ni gjort grundövningen om tryckfrihetsförordningen och pressfrihet, med diskussioner om vad pressfrihet egentligen betyder för en fungerande demokrati, och vill fördjupa er i frågan kan vi titta närmare på pressfrihet i världen. En del av materialet är på ganska avancerad engelska.
Organisationen Reportrar utan gränser arbetar för press- och yttrandefrihet runt om i världen. Den 3 maj varje år uppmärksammar de frågorna med Pressfrihetens dag, och då presenterar organisationen också sitt Pressfrihetsindex. I den här övningen får eleverna själva undersöka pressfriheten i olika länder, och diskutera kring vad det innebär för demokratin.
Syftet med denna övning är att ge eleverna fördjupad förståelse för och kunskap om våra demokratiska fri- och rättigheter i form av press- och tryckfrihet. De får också undersöka mediernas roll som informationsspridare.
Moment 1 – Läs artiklar om pressfrihet
Övningen inleds med enskild eller gemensam – det avgör läraren – läsning av tre artiklar om pressfrihet.
Aftonbladet: Pressfriheten minskar i världen
Expressen: Hot mot pressfrihet finns även i Sverige
Reportrar utan gränser: Nytt klimat av rädsla ökar journalisters självcensur
Moment 2 – Undersök länder
Med utgångspunkt i Reportrar utan gränsers interaktiva Pressfrihetsindexkarta ska eleverna undersöka ett land, enskilt eller i grupp enligt läraren. Jämför resultaten från Reportrar utan gränser med vad Landguiden, Globalis eller annan trovärdig källa säger om landet. Eleverna kan undersöka:
- På vilket sätt kan man tänka sig att pressfriheten är begränsad i de olika länderna?
- Vad kan man säga om den demokratiska situationen i övrigt i dessa länder?
- På vilket sätt påverkar begränsningar i pressfrihet demokratin i landet?
Läraren avgör hur resultaten av elevernas undersökningar ska redovisas, muntligt, skriftligt eller annat.
Källor och information
Reportrar utan gränser: https://www.reportrarutangranser.se/
Pressfrihetsindex med interaktiv karta: https://rsf.org/en/ranking/
Aftonbladet: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vQl6OL/pressfriheten-minskar-i-varlden
Expressen: https://www.expressen.se/nyheter/hot-mot-pressfrihet-finns-aven-i-sverige/
Reportrar utan gränser, Nytt klimat av rädsla ökar journalisters självcensur: https://www.reportrarutangranser.se/pressfrihetsindex-2019-nytt-klimat-av-radsla-okar-journalisters-sjalvcensur/
Landguiden: https://www.ui.se/landguiden/
Globalis: https://www.globalis.se/
Tidningskoncernen Mittmedia har gjort en film på drygt sju minuter där man diskuterar frågor kring tryckfrihet och yttrandefrihet samt publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv. I filmen problematiserar man frågan genom att två ansvariga utgivare intervjuas. Dessa två har fattat olika beslut angående att publicera annonser från Sverigedemokraterna i sina tidningar, och förklarar hur de resonerat.
Vidare tar filmen i korthet upp frågor om exempelvis nyhetsvärde och allmänintresse, meddelarfrihet och meddelarskydd, tystnadsplikt och konsekvensneutralitetsprincipen. En länk till filmen hittar du här!
Filmen tar upp en del begrepp som kan vara svåra beroende på hur långt man kommit i undervisningen. Det finns instuderingsfrågor att använda, och läraren avgör själv om man ska pausa filmen och diskutera frågorna allt eftersom de redogörs för, eller om man kan se hela filmen och diskutera efteråt. Klicka här för Instuderingsfrågor till filmen
Kopplingar till skolans styrdokument
Ur centrala innehållet årskurs 7—9, reviderat 2018-07-01
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Rättigheter och rättsskipning
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och
skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Ur centrala innehållet Samhällskunskap 1b, gymnasiet, reviderat 2018-07-01
• Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Ur centrala innehållet Medieproduktion, gymnasiet, reviderat 2018-07-01
• Etiska frågor. Lagar och andra bestämmelser som gäller inom området, till exempel bestämmelser om diskriminering och upphovsrätt.
