I en gästkrönika i Borås Tidning frågar sig Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, hur väl nyhetsmedierna speglar verkligheten.
I den bästa av världar ska nyheterna spegla verkligheten precis som den är, ett utopiskt uppdrag som är omöjligt. Verkligheten är obegränsad medan mediernas utrymme är begränsat, skriver Strömbäck. Därför måste alltid redaktionerna göra ett urval. Vad ska vi bevaka idag? Vad ska vi välja bort? Vilka ska få komma till tals? Resultatet blir mediernas konstruktion av verkligheten.
Att undersöka i klassrummet:
- Vad krävs för att något ska få kallas nyhet?
- Vilka nyheter får ta plats i er lokaltidning?
- Går det att läsa om nyheterna i andra tidningar och nyhetsmedier?
- Vad får man läsa mindre av?
- Vilka röster får höras?
Fördjupning
Börja med att läsa Strömbäcks krönika gemensamt eller enskilt, om klassen inte redan har gjort det.
Diskutera sedan: Vad krävs för att journalistiken ska behålla sin trovärdighet trots det begränsade utrymmet? Lista gemensamt i grupper eller par vilka journalistiska principer som bör gälla för att nyhetsrapporteringen ska präglas av så hög objektivitet som möjligt. Vilka principer är viktigast? Jämför inom klassen.
Dela era synpunkter med tidningen
Hör av er med era synpunkter på innehållet till er lokala tidning. Vilket innehåll eller vilkas röster tycker ni saknas? Vad skulle ni vilja höra mer om? Och vad gör tidningen bra idag?
Material
Jesper Strömbäcks krönika ”Medierna är mer objektiva än många tror” i Borås Tidning (10 apr 2023)
Mediekompass skrivarskola Publicistguiden: Vad blir en nyhet?
Influencern Pontus Rasmusson följs av hundratusentals barn och räknas som en av Sveriges mäktigaste influencers, enligt Mediebarometern. Han har gjort sig ett namn genom att göra olika utmaningar, eller challenges, på Youtube.
Nu lyfts kritik om att Rasmusson ska ha lurat barn på pengar och att han ofta anspelar på sex i sina videos som riktar sig till en väldigt ung målgrupp. Bland annat har Svenska Dagbladet gjort en hel dokumentär podcast om Rasmusson, ”Barnidolen och skandalerna”.
Ta tillfället i akt och diskutera influencers makt, metoder och knep i klassrummet. Får en influencer verkligen säga och göra vad den vill utan konsekvenser? Vad vill vi ställa för krav på våra nya makthavare?
Lärarens förberedelser
Läs artikelserien om Pontus Rasmusson i SvD eller lyssna på den dokumentära podcasten Blenda.
Värderingsövning
Börja med att ta tempen i klassen. Visa en bild på Pontus Rasmusson och berätta om vad som har hänt. Hur många i klassen känner till honom? Vad är han känd för? Känner de till att han har blivit granskad? Och vad innebär det?
Förbered klassrummet för en fyra hörn-övning. Ett hörn för “ja”, ett för “ibland/kanske”, ett för “nej” och ett för “annan åsikt”. Läraren läser upp påståendet och svarsalternativen. Eleverna ställer sig sedan vid det svar de tycker passar bäst in på deras åsikt. Avsluta varje påstående eller fråga med en kort diskussion, där några elever kan få motivera hur de tänker.
FRÅGA: Är influencers makthavare?
- Ja, de har väldigt mycket makt.
- Ibland, men inte i viktiga frågor.
- Nej, de har ingen makt.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Pontus Rasmusson är en viktig förebild för barn.
- Ja, han lyfter ämnen som är viktiga för barn.
- Ibland, men inte alltid.
- Nej, han går ofta över gränsen.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det ska vara tillåtet för influencers att sälja saker till barn.
- Ja, självklart ska de det.
- Ibland, det beror på vad de säljer.
- Nej, det är inte rätt att sälja saker till barn.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers är bra på att reklammärka sitt innehåll.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men långt ifrån alltid.
- Nej, de gör det väldigt sällan.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Vuxna har bra koll på som försiggår på Tiktok och Youtube.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men oftast inte.
- Nej, de vet ingenting.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers ska få prata om vad de vill och bete sig hur som helst.
- Ja, alla får ta eget ansvar för vad de väljer att titta på.
- Ibland, men de måste försöka vara goda förebilder.
- Nej, de har som makthavare ett viktigt ansvar mot sina följare.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det är fel att Pontus Rasmusson granskas och kritiseras.
- Ja, han har inte gjort något fel.
- Kanske, men han har inte gjort något olagligt.
- Nej, det är viktigt att han granskas av media.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Media borde granska fler influencers som riktar sig mot barn och unga.
- Ja, många gör övertramp.
- Ibland, men de flesta gör rätt för sig.
- Nej, media ska inte lägga sig i.
- Annan åsikt.
Följ upp med samtal om på vilket sätt granskningen kan förändra Pontus Rasmussons innehåll men också om vilka regler som bör gälla på Youtube, Tiktok, Instagram och andra sociala medier.
Vidare läsning
Läs mer om informationssökning och källkritik i vår skrivarskola Publicistguiden eller gör Mediekompass källkritiksquiz här.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 7-9
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Snart är det dags för Fettisdagen. Traditionellt sett inleder Fettisdagen fastan men har främst kommit att förknippas med bakverket semla. Semlan har sitt ursprung från början 1900-talet och är en bulle fylld med mandelmassa och vispgrädde, toppad med florsocker. I den här uppgiften är det fullt fokus på semlor i alla dess former.
Vilka semlor finns på er ort?
Semmelwrap, kanelbullesemla eller semmelglass. Många bagerier försöker uppfinna sin specialitet inför fettisdagen. Hur ser det ut på din ort? Bege er ut som skrivande reportrar och ta reda på vad era lokala caféer, konditorier och bagerier erbjuder eller se vad er lokaltidning skriver om årets eventuella nyheter.
Testpanel
Många tidningar testar semlor för att guida läsaren till den bästa semlan i stan. Ta reda på hur testerna går till i er lokaltidning.
Vilka betyg fick semlorna?
Vilka bagerier är utvalda? Vilka saknas?
Hur gick testet till?
Vilka var testdeltagare och hur har de valts ut?
Nästa steg kan vara att klassen själva utformar ett test och sätter sina egna betyg, antingen med inköpta semlor eller egenbakade. Låt sedan eleverna skriva nyhetsartiklar baserat på panelens resultat. Instruktioner till hur nyhetsartiklar skrivs hittar ni bäst i vår Publicistguide som finns här.
Ett exempel från Göteborgs-postens test 2021 kan du hitta här (artikeln är låst bakom betalvägg).
Läs mer om Fettisdagen på Nordiska Museets hemsida.
Fler och fler svenskar har en vänligare inställning till NATO-medlemskap. Det visar en SIFO-undersökning som TV4 har beställt. När en liknande undersökning genomfördes 2018 var 48 procent av de tillfrågade negativa till NATO-medlemskap, idag svarar 33 procent nej. Frågan har aktualiserats efter att Ryssland har ställt krav på NATO att inte värva nya medlemmar.
Bakgrund
Ge en kort introduktion till ämnet. Beskriv varför frågan är aktuell just nu och visa eventuellt klippet från TV4 om SIFO:s studie. SVT har också ett kortare inslag med en tidslinje om Sveriges säkerhetspolitik sedan Andra Världskriget. Låt sedan eleverna ta reda på fakta och information om försvarsalliansen.
- Vad är NATO?
- Vilka länder ingår i samarbetet?
- När tillkom NATO?
- Vad är alliansens syfte?
Vad skriver ledarsidorna?
Tidningens ledarsidor är en del av tidningen där egna åsikter får lov att uttryckas. Låt eleverna enskilt eller tillsammans läsa igenom en eller flera artiklar där åsikter om försvarsalliansen uttrycks. Har er lokaltidning skrivit om NATO under tidningens ledarsidor? Om inte finns några förslag till artiklar nedan.
- Vad tycker ledarskribenten i frågan?
- Vad använder den för argument? Lista de argument du kan hitta.
- Vad har tidningens ledarsida för politisk färg? Hur kan det påverka åsikterna som uttrycks?
- Hur skiljer sig ledarartiklar från vanligt redaktionellt innehåll?
Ledarartiklar på ämnet
DN Ledare: Vad Putin fruktar mest är hotet på hemmaplan (DN, 2022-01-12)
Adam Cweijman: NATO-medlemskap borde vara självklart för Sverige (GP, 2022-01-15)
Lena Mellin: I bästa fall helt meningslös – i sämsta farlig (Aftonbladet, 2022-01-17)
Vad tycker partierna?
Ta reda på vad riksdagspartierna tycker i frågan. Låt eleverna genom dator, mobiltelefon eller surfplatta gå in på partiernas hemsidor. Dela upp klassen i åtta grupper som tillsammans får ta reda på var varje enskilt parti står i frågan och vilka argument de använder. Uppgiften kan även fördjupas genom att grupperna tar kontakt med representanter från de olika partiernas lokala företrädare och ställer frågor direkt till dem.
Debattartiklar på ämnet
Ebba Busch, Mikael Oscarsson (KD): Natomedlemskap krävs för att avskräcka Ryssland (DN, 2022-01-10)
Egen undersökning
Efter att eleverna har blivit mer pålästa kan en undersökning ske i klassrummet. Vad tycker eleverna själva, ska Sverige gå med i NATO? Vilka är mediernas och partiernas starkaste argument? Frågan skulle sedan kunna fördjupas till en debatt på området.
Undersökningar kan även genomföras bland elevernas föräldrar, syskon, vänner eller grannar. Vad tycker dem? Stämmer deras resultat med det som SIFO kom fram till i januari 2022? Varför eller varför inte?
Länktips
Introduktion
Rapporteringen om det höjda tonläget mellan Ryssland och västvärlden den senaste tiden har knappast undgått någon. Nyheterna letar sig in på sociala medier, där det har rapporterats om att Sverige är på väg in i krig med Ryssland. ”Nu kommer kriget” och ”Ryssland kommer att bomba Sverige” kan läsas i två inlägg som spridits på Tiktok bland unga och tonåringar. Det går att läsa om inläggen här och hur man enligt BRIS kan handskas med dessa frågor.
SVT:s Lilla aktuellt har publicerat ett inslag om ämnet där Johan Norberg från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, berättar hur man som ung kan reda ut vad som stämmer eller inte. Johan Norberg förklarar även varför Sverige har större militär närvaro på Gotland. Ta del av inslaget här.
Artikeln och inslaget kan användas som grund för källkritisk övning i både grundskola som gymnasiet. Vilka nyheter tar barn och unga del av i sina sociala medier och hur väl överensstämmer de med verkligheten? Med anpassning går uppgiften även att använda i årskurs 4-6.
Bakgrund
Ge eleverna bakgrund i ämnet. Låt dem läsa artikeln från Aftonbladet eller läs den högt för klassen. Titta tillsammans på inslaget från SVT:s Lilla aktuellt. Dela sedan in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.
Välj nyheter från flödet
Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Tiktok, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats om Ryssland, Ukraina eller militär närvaro i Sverige. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.
Värderingsövning
I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:
- Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
- Vad är syftet med inlägget? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
- Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
- Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?
Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.
Presentation och diskussion
Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.
Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?
Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?
Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?
Fördjupning
Det går med fördel att använda EAVI:s affisch ”Beyond Fake News” för att låta eleverna analysera vilka typer av vilseledande nyheter som har publicerats. Affischen finns översatt till svenska av Mediekompass. Affischen kan ligga till grund för en diskussion om hur vilseledande nyheter i oroliga tider kan påverka och vilka drivkrafter som kan ligga bakom.
- Vilka typer av vilseledande nyheter har gruppen tagit del av?
- Vad kan informationen få för inverkan och/eller konsekvenser?
- Vilka drivkrafter kan ligga bakom?
- Kan eleverna komma på andra tillfällen där vilseledande nyheter har förekommit? Vad fick det för konsekvenser?
Vidare läsning
Källkritikbyrån: Så ser ryktesspridningen om hotet från Ryssland ut på Tiktok
Tidningskoncernen Mittmedia har gjort en film på drygt sju minuter där man diskuterar frågor kring tryckfrihet och yttrandefrihet samt publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv. I filmen problematiserar man frågan genom att två ansvariga utgivare intervjuas. Dessa två har fattat olika beslut angående att publicera annonser från Sverigedemokraterna i sina tidningar, och förklarar hur de resonerat.
Vidare tar filmen i korthet upp frågor om exempelvis nyhetsvärde och allmänintresse, meddelarfrihet och meddelarskydd, tystnadsplikt och konsekvensneutralitetsprincipen. En länk till filmen hittar du här!
Filmen tar upp en del begrepp som kan vara svåra beroende på hur långt man kommit i undervisningen. Det finns instuderingsfrågor att använda, och läraren avgör själv om man ska pausa filmen och diskutera frågorna allt eftersom de redogörs för, eller om man kan se hela filmen och diskutera efteråt. Klicka här för Instuderingsfrågor till filmen
Kopplingar till skolans styrdokument
Ur centrala innehållet årskurs 7—9, reviderat 2018-07-01
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Rättigheter och rättsskipning
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och
skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Ur centrala innehållet Samhällskunskap 1b, gymnasiet, reviderat 2018-07-01
• Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Ur centrala innehållet Medieproduktion, gymnasiet, reviderat 2018-07-01
• Etiska frågor. Lagar och andra bestämmelser som gäller inom området, till exempel bestämmelser om diskriminering och upphovsrätt.
Torsdagen den 18 november 2020 delas Stora Journalistpriset ut. Priset instiftades 1966 och delas ut av Bonnier AB för att främja goda yrkesprestationer inom journalistiken. Priset delas ut i fem kategorier:
- Årets Avslöjande
- Årets Berättare
- Årets Förnyare
- Årets Röst
- Lukas Bonniers Stora Journalistpris
På webbplatsen för Stora Journalistpriset finns information om vilka som är nominerade och juryns motivering till sina val.
Utgå från webbplatsen och Stora Journalistpriset, och låt eleverna själva söka upp journalistik av de nominerade, analysera texterna eller inslagen och göra sin egen motivering. Beroende på vilket ämne man undervisar i kan informationen användas olika. Eleverna kan diskutera kring journalistikens uppdrag och vilken betydelse den har för samhället, inom ramen för information och kommunikation i samhällskunskap. Det centrala innehållet för undervisning i svenska omfattar lässtrategier samt beskrivande, förklarande, utredande och argumenterande texter.
Läraren avgör om eleverna ska jobba enskilt eller i grupp, och om undersökningarna ska redovisas skriftligt eller muntligt.
Kopplingar till Skolverkets styrdokument
Grundskolan årskurs 4-6, Samhällskunskap: Centralt innehåll
Information och kommunikation
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
Rättigheter och rättsskipning.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse […]
Samhällsresurser och fördelning
• Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation […]
Beslutsfattande och politiska idéer
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. […] Hur individer och grupper kan påverka beslut […]
Grundskolan årskurs 4-6, Svenska: Centralt innehåll
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter […]. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Språkbruk
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Grundskolan årskurs 7-9, Samhällskunskap: Centralt innehåll
Rättigheter och rättsskipning
• De mänskliga rättigheterna […]
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Beslutsfattande och politiska idéer
• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling […]
Grundskolan årskurs 7-9, Svenska: Centralt innehåll
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Tala, lyssna och samtala
• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
Språkbruk
• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Gymnasiet, Samhällskunskap 1a1: Centralt innehåll
• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna […]
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Gymnasiet, Samhällskunskap 1a2: Centralt innehåll
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Gymnasiet, Svenska 1: Centralt innehåll
• Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
Under hösten 2017 genomfördes ett forskningsprojekt under namnet Nyhetsvärderaren där gymnasieungdomar över hela landet tillfrågades om hur de läser nyheter. Som framgår av denna artikel i DN (Länk!) läser ungdomarna mer nyheter från etablerade medier, och är mer källkritiska än vad som kanske framgår i den allmänna debatten. Även Aftonbladet har uppmärksammat studien (Länk!) liksom Folkbladet (Länk!).
För den som vill fördjupa sig i studien finns den här: Länk!
Även om undersökningen redan är slutförd, kan man använda sig av metoden för en diskussion inom klassen kring frågan om vilka medier som eleverna läser. Det finns en lärarhandledning till undersökningen som kan användas som stöd: Länk!
Undersökningen vände sig ursprungligen till gymnasieelever, men med anpassning av läraren kan övningen göras i grundskolans senare år, och om läraren så bedömer även i årskurs 4-6.
För att göra en miniundersökning i klassrummet kan man arbeta med följande fyra steg.
Steg 1
Dela in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.
Steg 2
Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Facebook, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.
Steg 3
I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:
-
- Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
- Vad är syftet med artikeln? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
- Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
- Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?
Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.
Steg 4
Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.
Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?
Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?
Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?
Vill man fördjupa diskussionen finns exempel på frågeställningar för eleverna att arbeta med i lärarhandledningen, sidan 10, från Nyhetsvärderaren.
Kopplingar till Skolverkets styrdokument
Samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 4-6 (reviderad 2022-06-22)
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 7-9 (reviderad 2022-06-22)
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Svenska, centralt innehåll, årskurs 4-6 (reviderad 2022-06-22)
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
Tala, lyssna och samtala
- Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Texter
- Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
- Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Informationssökning och källkritik
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Svenska, centralt innehåll, årskurs 7-9 (reviderad 2022-06-22)
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
Tala, lyssna och samtala
- Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
- Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Texter
- Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
- Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Samhällskunskap 1a1, centralt innehåll, gymnasiet (reviderad 2018)
- Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.
Svenska 1, centralt innehåll, gymnasiet (reviderad 2018)
- Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
- Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. I det här lektionsförslaget ger vi förslag på hur återkommande nyhetsdiskussioner ger insatta och allmänbildade elever. Välj bland våra förslag på nyhetsbearbetningar och organisera arbetet i klassen på ett sätt, som passar din undervisning och klassens förutsättningar.
Introduktion
Det här lektionsförslaget handlar om kontinuerlig nyhetsbevakning, som vi tror väcker elevernas nyfikenhet på omvärlden, samtidigt som de tillägnar sig större insikter om samhället och dess funktioner. När ni i klassen diskuterar innehållet i dagstidningen kan ni också passa på att titta på hur nyheterna presenteras i text och bild i papperstidningen samt på tidningarnas webbsidor.
Innan ni startar själva nyhetsarbetet kan det vara bra att uppmärksamma eleverna på dessa frågeställningar:
- Vem säger vad och varför?
- Vad är åsikter och vad är fakta?
- Vilka är reporterns källor?
- Hur skiljer man redaktionell text från reklam?
- Vilket utrymme får olika nyheter?
Med tidningen som lärobok
Här ger vi flera förslag på hur du kan starta en kontinuerlig nyhetsbevakning i klassen. Börja med ett av våra förslag och fortsätt med andra, när du tycker att klassen behöver variation.
Vet du att …
Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.
Ge eleverna en mall för vad du förväntar dig att de ska kunna presentera och diskutera med varandra.
Exempelvis:
- Kort bakgrund eller rubriken till varje faktamening.
- Egna funderingar kring faktameningen – Jag funderar på …
- Några frågor till klassen – Vad tror ni? Varför?
Skriv faktarutor
Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.
Visa något exempel som en journalist på tidningen har arbetat fram. Bestäm hur omfattande elevernas faktarutor ska vara.
”Man lär sig något nytt varje dag”
Gör nyhetscollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.
Låt grupper av elever sammanställa sina nya kunskaper. Byt inte uppgift förrän alla elever har jobbat med den här uppgiften.
Hjältar och skurkar
Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor och välj klassens Bästa hjälte och Värsta skurk. Varför toppar dessa?
Den här uppgiften kan alla elever arbeta med samtidigt och under en begränsad tid föreslå personer som de tycker passar in på skurk och/eller hjälte. Varje elev ska också kunna motivera sina förslag. Om ni redovisar ett förslag per dag eller vecka måste klassen enas om var i listan nya förslag ska placeras. Fortsätt tills alla i klassen har deltagit. Avsluta med en diskussion om varför vissa gör goda handlingar och andra handlar fel. Vad har eleverna lärt sig av det här arbetet? Diskutera!
Det angår oss
Låt eleverna samla på nyheter som de tycker angår dem. Presentera nyheterna för varandra i klassen och diskutera varför och på vilket sätt de tycker att nyheterna angår dem.
Spara och anslå nyheterna. Fortsätt denna bevakning under en period och avsluta med en summering. Hur påverkas de som är unga av politiska beslut och annat som händer i samhället? Kan unga själva vara med och påverka? I så fall hur?
Strategier för nyhetsbevakning
Lärarlett nyhetsprat
Läraren presenterar återkommande nyheter från tidningens förstasidor och diskuterar med eleverna.
Gruppvis bevakning
Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.
Individuellt arbete
Eleverna går enskilt igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på internet och bidrar med förslag på nyheter som de tycker är angelägna.
Ett annat sätt är att samla ihop dagstidningar och/eller hämta nyheter på internet till några nyhetslektioner. Varje elev väljer sina egna nyheter.
Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer
Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningen.
- Vad handlar nyheten om?
- Varför angår det mig/oss?
- Vilken lösning föreslår jag/vi?
- Vem ska lösa den?
Ta hand om klippen och elevernas kommentarer
Några förslag:
- Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa m.m. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?
- Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Fyll med nyhetsmaterial och kommentarer.
Redovisning
Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på samtal och diskussion.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Spana efter nyheter
Sätt eleverna på spaning vilka nyheter som finns i er dagstidning. Dela upp tidningssidorna mellan eleverna och låt dem kolla vad nyheterna handlar om, var de är placerade på sidorna, olika texter som notiser och artiklar, gradstorlek på rubriker och om nyheten finns på förstasidan.
Vilka nyheter fick störst rubriker? Vilka nyheter hamnade/hamnade inte på förstasidan? Varför/varför inte? Vilka nyheter toppade sidorna/placerades långt ner? Varför? Ge förslag på händelser som aldrig skulle bli en nyhet i tidningen? Varför?
Uppmana eleverna att utifrån denna granskning formulera några kriterier för vad en nyhet är och vad tidningen verkar tycka vara en viktig nyhet. Jämför elevernas förslag på kriterier med denna lista som kommer från Kurs i medborgarjournalistik.
Traditionella nyhetskriterier
- något som inte tidigare publicerats
- något som publiken inte visste tidigare och har nytta/behov/nöje av att veta
- nära i tid, rum eller kultur
- ovanlig och nyss inträffad händelse
- process, åsikt eller beslut med konsekvenser för publiken
- människors upplevelser som läsaren kan identifiera sig med
- väcker känslor
- egen/lokal nyhet/vinkel/uppföljning – varför så viktigt? Ekonomisk konkurrens eller prestige?
- ”rundisar” (”mjuka” nyheter) för att skapa bra mix tajming vs. burkade (förproducerade) grejer
