Mediekunskap-arkiv - Sida 5 av 10

Introduktion

Rapporteringen om det höjda tonläget mellan Ryssland och västvärlden den senaste tiden har knappast undgått någon. Nyheterna letar sig in på sociala medier, där det har rapporterats om att Sverige är på väg in i krig med Ryssland. ”Nu kommer kriget” och ”Ryssland kommer att bomba Sverige” kan läsas i två inlägg som spridits på Tiktok bland unga och tonåringar. Det går att läsa om inläggen här och hur man enligt BRIS kan handskas med dessa frågor.

SVT:s Lilla aktuellt har publicerat ett inslag om ämnet där Johan Norberg från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, berättar hur man som ung kan reda ut vad som stämmer eller inte. Johan Norberg förklarar även varför Sverige har större militär närvaro på Gotland. Ta del av inslaget här.

Artikeln och inslaget kan användas som grund för källkritisk övning i både grundskola som gymnasiet. Vilka nyheter tar barn och unga del av i sina sociala medier och hur väl överensstämmer de med verkligheten? Med anpassning går uppgiften även att använda i årskurs 4-6.

Bakgrund

Ge eleverna bakgrund i ämnet. Låt dem läsa artikeln från Aftonbladet eller läs den högt för klassen. Titta tillsammans på inslaget från SVT:s Lilla aktuellt. Dela sedan in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.

Välj nyheter från flödet

Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Tiktok, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats om Ryssland, Ukraina eller militär närvaro i Sverige. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.

Värderingsövning

I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:

Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
Vad är syftet med inlägget? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?

Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.

Presentation och diskussion

Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.

Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?

Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?

Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?

Fördjupning

Det går med fördel att använda EAVI:s affisch ”Beyond Fake News” för att låta eleverna analysera vilka typer av vilseledande nyheter som har publicerats. Affischen finns översatt till svenska av Mediekompass. Affischen kan ligga till grund för en diskussion om hur vilseledande nyheter i oroliga tider kan påverka och vilka drivkrafter som kan ligga bakom.

Vilka typer av vilseledande nyheter har gruppen tagit del av?
Vad kan informationen få för inverkan och/eller konsekvenser?
Vilka drivkrafter kan ligga bakom?
Kan eleverna komma på andra tillfällen där vilseledande nyheter har förekommit? Vad fick det för konsekvenser?

Vidare läsning

Källkritikbyrån: Så ser ryktesspridningen om hotet från Ryssland ut på Tiktok

Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex har vi en lektionsövning som lärare kan anpassa för olika åldersgrupper.

”Tystade medier sätter inte bara allas rätt till en fri och oberoende nyhetsförmedling ur spel, utan också demokratin. Om det inte var för yttrande- och tryckfrihet, hur skulle vi då någonsin kunna kämpa för kvinnors rättigheter? Hur skulle vi kunna exponera korrupta politiker? Hur skulle vi kunna bevaka att ingen blir dömd på falska grunder? När strålkastarljuset faller på dem som torterar, svindlar eller missbrukar sin makt så ökar trycket. När allt syns går det inte att gömma sig. Då kan vi förändra världen.” Från Reportrar utan gränser.

I den här lite enklare övningen tittar vi närmare på vad pressfrihet innebär, hur den regleras i lag och vad det skulle innebära om denna frihet begränsades. Beroende på hur mycket tid ni kan lägga på detta, kan moment 2 eller 3 i övningen göras enskilt.

Övningen finns även i en mer avancerad nivå för äldre elever där de går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.

Lärarens förberedelser

Läs igenom lektionsplaneringen.

För moment 2: Samla in dagstidningar för klassen att arbeta med. Antal beroende på grupparbete eller enskilt arbete. De behöver inte vara dagsfärska.
Se på Mediekompass om din lokaltidning kan hjälpa till: Länk!
I stället för att samla in dagstidningar kan eleverna jobba med de digitala upplagorna.

För moment 3: tillgång till internet, antingen jobbar eleverna enskilt med dator/läsplatta eller i helklass med projektor och skärm.

Moment 1 – Vad är pressfrihet?

Läraren presenterar press- och tryckfrihet för klassen.

Här följer en kort sammanfattning för lärare som vill läsa på om frågan, alternativt ge materialet till eleverna.

Pressfriheten i Sverige regleras av Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har: Länk!
Då tryckfriheten i Sverige reglerades redan 1766, gör det den till världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagstiftningen i sin helhet finns här (Länk!). Så här säger Riksdagen om tryckfrihetsförordningen:

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.” Från Riksdagen

Notera att tryckfriheten är både en rättighet att uttrycka sig, och ett skydd för individer.

Vidare framgår det av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheternas artikel 19 (Länk!) att:
”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Rätten att uttrycka sin åsikt och sprida den med tryckt media betonas alltså av såväl de mänskliga rättigheterna som Sveriges grundlag.

Diskutera med eleverna. Beroende på undervisningssituation kan eleverna själva läsa materialet och exempelvis få en skriftlig inlämningsuppgift.

Varför är det så viktigt?
Vilka problem kan uppstå med begränsad pressfrihet?
Om vi tog bort artikel 19 från de mänskliga rättigheterna, hur skulle vi då få veta om någon bryter mot de övriga artiklarna?

Moment 2 – Vad betyder pressfriheten?

Dela ut de dagstidningar du tidigare samlat. Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. Har grupperna olika tidningar får ni ett mer omfattande resultat.

Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som de tror inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur.

Om eleverna arbetar med digitala tidningar kan de samla länkar till artiklar i två spalter, en för de som inte hade publicerats utan pressfrihet, och en för artiklar som skulle godkänts även av en stark diktatur. För att får struktur på listorna bör minst artikelns rubrik, och gärna även ingressen, kopieras in i listan.

Eleverna ska i sitt arbete vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:

Vilka artiklar stryker de?
Varför valde de just dessa?
Var det några de var tveksamma om?
Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
När de tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstod av tidningen? Fyller även de mer ”neutrala” artiklarna ett syfte?

Fördjupning till moment 2 – Vad säger Reportrar utan gränser?

I samband med att årets Pressfrihetsindex presenterades har Reportrar utan gränser kommenterat situationen i världen. Texten återfinns här.

Låt eleverna läsa texten, eller om läraren föredrar att presentera den för klassen. Diskutera följande:

Vad säger Reportrar utan gränser om situationen gällande pressfrihet i världen?
Vilka är de stora förändringarna i årets index?
Vilken typ av inskränkningar av pressfriheten kan man tänka sig?
På vilket sätt har pandemin påverkat pressfriheten?
Hur ser situationen ut i Europa?

Moment 3 – Pressfrihet i världen

Reportrar utan gränser har en världskarta där varje land listas efter hur stor pressfrihet som råder i landet (Länk!).

För läraren som vill läsa på om de sju kriterier som används för att bedöma pressfrihet, finner ni det här: Länk!

Visa kartan i helklass eller låt eleverna jobba enskilt/i grupper med egna enheter. Diskutera eller redovisa följande frågor:

Vilka länder placerar sig bäst på listan?
Vilka placerar sig sämst?
Se i mitten av listan, är det några placeringar där som förvånar?
Vad vet ni om den demokratiska situationen i övrigt i dessa länder? Vad säger exempelvis Landguiden, Globalis eller andra trovärdiga källor?
På vilka sätt kan man tänka sig att pressfriheten begränsas i de olika länderna?

Koppling till Skolverkets styrdokument, reviderade 2018-07-01

Grundskolan, gemensamma mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället

Samhällskunskap årskurs 7-9, ur centralt innehåll

Information och kommunikation

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning

De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gymnasieskolan, gemensamma mål

Det är skolans ansvar att varje elev:

har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll

De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex har vi en lektionsövning som riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiets högskoleförberedande program.

I denna övning om pressfrihet ska eleverna själva söka och tolka information om olika journalister och de demokratiska funktionerna i de länder där de verkat. I en förlängning kan de också analysera och diskutera den undersökning från Reportrar utan gränser som ligger till grund för övningen. Informationen är till stor del på engelska . Det förutsätter att eleverna är bekanta med engelsk text på något mer avancerad nivå, och till stor del själva kan söka, bedöma och tolka information.

Övningen finns även i en enklare version där eleverna får diskutera pressfrihet. Du finner den här.

Lärarens förberedelser

Läs igenom lektionsplaneringen och anpassa den efter klassens förutsättningar. Bestäm om eleverna ska jobba individuellt eller i grupp, och vilken presentationsform som passar klassen bäst.
Gå igenom pristagarna på Unescos sida som länkas här nedanför. Antingen väljer läraren pristagare eller låter eleverna välja själva.
Läs på om press- och tryckfrihet under Moment 1 här nedan för en inledande genomgång och diskussion.
Beroende på tillgång till tidningar, ge eleverna att läsa:
- ”Pressfriheten måste försvaras”, en ledare i Värmlands Folkblad.
- ”Sverige tredje bäst – men hoten mot journalister ökar” i Expressen.
- ”Pressfriheten minskar i världen under pandemin” i Dagens Nyheter.
- ”Försämrad pressfrihet i Ungern och Polen väcker oro” hos Europaportalen.

Moment 1 – Vad är pressfrihet?

Läraren presenterar press- och tryckfrihet för klassen enligt nedan, eller ger eleverna att läsa själva.

Pressfriheten i Sverige regleras av Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Regeringen kan man läsa om vad som särskiljer grundlagarna: Länk!
Då tryckfriheten i Sverige reglerades redan 1766, gör det den till världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagstiftningen i sin helhet finns här (Länk!), där de två första paragraferna är de väsentligaste.

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Det betyder att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det du skrivit.
Du har rätt att sprida vilken information du vill i tryckt form så länge du följer lagen. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger oss frihet att uttrycka oss fritt skyddar den oss mot förtal och kränkningar. Skriver du något som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det gäller också om staten och samhället skadas genom att något som innebär landsförräderi eller spioneri publiceras.” Från Regeringen.

Notera att tryckfriheten är både en rättighet att uttrycka sig, och ett skydd för individer.

Vidare framgår det av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheternas artikel 19 (Länk!) att:
”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Rätten att uttrycka sin åsikt och sprida den med tryckt media betonas alltså av såväl de mänskliga rättigheterna som Sveriges grundlag.

Låt eleverna diskutera och förklara:

Varför är pressfrihet så viktigt?
Om vi tog bort artikel 19 från de mänskliga rättigheterna, hur skulle vi då få veta om någon bryter mot de övriga artiklarna?
Vad hävdas i de artiklar eleverna läst?
Hur beskrivs och förklaras hoten mot pressfrihet?

Moment 2 – Pressfrihet i praktiken

Introducera Reportrar utan gränsers svenska pressfrihetspris som sedan 2003 årligen delas ut till en person, organisation eller institution som kämpat för pressfrihet någonstans i världen, läs mer här. Där finns även en förteckning över tidigare pristagare.

Ge varje elev/grupp en pristagare att arbeta med.

Reportrar utan gränser har en interaktiv världskarta, där de rankar länder efter graden av pressfrihet (Länk!). Visa den för eleverna och ge dem webbadressen.

Elevernas uppgift, läraren väljer presentationsform och omfång:

Presentera sin pristagare.
- Vilken information kan ni få fram om pristagaren?
- Vad har pristagaren gjort och hur har det bemötts av publik och regim?
- Har pristagarens arbete lett till någon förändring i det samhälle hen varit verksam?
Vilket land var pristagaren aktiv i?
- Hur placerar sig landet i Reportrar utan gränsers lista?
- Vilka inskränkningar i pressfriheten rapporteras om?
- Vad kan ni i övrigt säga om situationen i landet? Hur ser den demokratiska situationen ut? Är det ett land i krig och/eller konflikt?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

Moment 3 – Fördjupande överkurs: Analysera och diskutera pressfrihetsindex

Reportrar utan gränser beskriver den metodologi som ligger bakom deras undersökning (Länk!). Där finns sju kategorier för kriterierna listade och en beskrivning av hur index beräknas. I detta moment ska eleverna fördjupa sina kunskaper i hur statistiskt arbete kan utformas, och utveckla sina förmågor att kritiskt granska en undersökning. Texten är på engelska.
Hur detta presenteras, exempelvis genom diskussion eller inlämning, avgör läraren själv.

Elevernas uppgift

Läs och tolka beskrivningen av metodologin bakom undersökningen. Hur beräknas ländernas index? Vilka kriterier avgör index? Vad betyder de? Var uppmärksam på det sjunde kriteriets betydelse.
Vilka av dessa kriterier är viktigast tycker ni? Rangordna dem och motivera era val!
Valfri fördjupning: Undersökningen bygger på ett frågeformulär som finns längst ned på metodologi-sidan, eller här: rsf_survey_en (1). Hur har detta formulär använts? Vilka frågor i formuläret kan ni koppla till de sju olika kriterierna?

Kopplingar till Skolverkets styrdokument, reviderade 2018-07-01

Samhällskunskap 1b, ur centrala innehållet

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Medier, samhälle och kommunikation 1, Centralt innehåll

Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet.

Journalistik, reklam och information 1, Centralt innehåll

Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier i nationellt och internationellt perspektiv.
Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet.
Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam.

Introduktion för läraren.

Om ni gjort grundövningen om tryckfrihetsförordningen och pressfrihet, med diskussioner om vad pressfrihet egentligen betyder för en fungerande demokrati, och vill fördjupa er i frågan kan vi titta närmare på pressfrihet i världen. En del av materialet är på ganska avancerad engelska.

Organisationen Reportrar utan gränser arbetar för press- och yttrandefrihet runt om i världen. Den 3 maj varje år uppmärksammar de frågorna med Pressfrihetens dag, och då presenterar organisationen också sitt Pressfrihetsindex. I den här övningen får eleverna själva undersöka pressfriheten i olika länder, och diskutera kring vad det innebär för demokratin.

Syftet med denna övning är att ge eleverna fördjupad förståelse för och kunskap om våra demokratiska fri- och rättigheter i form av press- och tryckfrihet. De får också undersöka mediernas roll som informationsspridare.

Moment 1 – Läs artiklar om pressfrihet

Övningen inleds med enskild eller gemensam – det avgör läraren – läsning av tre artiklar om pressfrihet.
Aftonbladet: Pressfriheten minskar i världen
Expressen: Hot mot pressfrihet finns även i Sverige
Reportrar utan gränser: Nytt klimat av rädsla ökar journalisters självcensur

Moment 2 – Undersök länder

Med utgångspunkt i Reportrar utan gränsers interaktiva Pressfrihetsindexkarta ska eleverna undersöka ett land, enskilt eller i grupp enligt läraren. Jämför resultaten från Reportrar utan gränser med vad Landguiden, Globalis eller annan trovärdig källa säger om landet. Eleverna kan undersöka:

På vilket sätt kan man tänka sig att pressfriheten är begränsad i de olika länderna?
Vad kan man säga om den demokratiska situationen i övrigt i dessa länder?
På vilket sätt påverkar begränsningar i pressfrihet demokratin i landet?

Läraren avgör hur resultaten av elevernas undersökningar ska redovisas, muntligt, skriftligt eller annat.

Källor och information
Reportrar utan gränser: https://www.reportrarutangranser.se/
Pressfrihetsindex med interaktiv karta: https://rsf.org/en/ranking/
Aftonbladet: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vQl6OL/pressfriheten-minskar-i-varlden
Expressen: https://www.expressen.se/nyheter/hot-mot-pressfrihet-finns-aven-i-sverige/
Reportrar utan gränser, Nytt klimat av rädsla ökar journalisters självcensur: https://www.reportrarutangranser.se/pressfrihetsindex-2019-nytt-klimat-av-radsla-okar-journalisters-sjalvcensur/
Landguiden: https://www.ui.se/landguiden/
Globalis: https://www.globalis.se/

Tidningskoncernen Mittmedia har gjort en film på drygt sju minuter där man diskuterar frågor kring tryckfrihet och yttrandefrihet samt publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv. I filmen problematiserar man frågan genom att två ansvariga utgivare intervjuas. Dessa två har fattat olika beslut angående att publicera annonser från Sverigedemokraterna i sina tidningar, och förklarar hur de resonerat.
Vidare tar filmen i korthet upp frågor om exempelvis nyhetsvärde och allmänintresse, meddelarfrihet och meddelarskydd, tystnadsplikt och konsekvensneutralitetsprincipen. En länk till filmen hittar du här!

Filmen tar upp en del begrepp som kan vara svåra beroende på hur långt man kommit i undervisningen. Det finns instuderingsfrågor att använda, och läraren avgör själv om man ska pausa filmen och diskutera frågorna allt eftersom de redogörs för, eller om man kan se hela filmen och diskutera efteråt. Klicka här för Instuderingsfrågor till filmen

Kopplingar till skolans styrdokument

Ur centrala innehållet årskurs 7—9, reviderat 2018-07-01
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.

Rättigheter och rättsskipning
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och
skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Ur centrala innehållet Samhällskunskap 1b, gymnasiet, reviderat 2018-07-01

• Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Ur centrala innehållet Medieproduktion, gymnasiet, reviderat 2018-07-01

• Etiska frågor. Lagar och andra bestämmelser som gäller inom området, till exempel bestämmelser om diskriminering och upphovsrätt.

Introduktion för läraren

Pressfriheten i Sverige regleras av tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har. Riksdagen säger så här om tryckfrihetsförordningen:

Du kan också läsa om tryckfrihetsförordningen i kapitel 3 i Mediekompass Publicistguiden.

Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad förståelse för våra demokratiska fri- och rättigheter i form av press- och tryckfrihet, samt insikt i gränsdragningen mellan yttrandefrihet och kränkningar.

Moment 1 – Hur skulle det se ut om vi inte hade tryckfrihet?

Inled med att förklara och diskutera tryckfrihetsförordningen med eleverna. Dela ut dagstidningarna till eleverna, om ni föredrar att arbeta digitalt går eleverna till tidningarnas sajter. Arbete i grupp eller enskilt avgör läraren.

Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur. De ska vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:

Vilka artiklar stryker de? Varför valde de just dessa?
Var det några de var tveksamma till om de skulle stryka eller inte?
Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
När de har tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstår av tidningen?

Diskutera vidare: tryckfrihetsförordningen stoppar oss också från att trycka sådant som kan vara kränkande. Publicitetsreglerna, som finns hos Medieombudsmannen, reglerar också det. Hur skulle artiklarna se ut om dessa begränsningar inte fanns? Ge exempel! Se gärna på några av Medieombudsmannens fällningar, läs MO:s bedömningar och diskutera om eleverna tycker att MO hade rätt.

Vill ni jobba vidare med tryckfrihetsfrågor finns en fördjupande övning om pressfrihet, där vi undersöker pressfrihet i världen.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar eller länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Riksdagen om tryckfrihetsförordningen: https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/

Medieombudsmannen med publicitetsregler och fällningar: https://medieombudsmannen.se/

Introduktion för läraren

Medie- och informationskunnighet handlar inte bara om att ta till sig av information på ett säkert och källkritiskt sätt. Lika viktigt är att själva kunna och uppleva sig ha rätt till att uttrycka sina egna åsikter. Ett av mediernas uppdrag är att agera plattform för medborgarnas tankar och åsikter genom att förmedla deras åsiktstexter. Det handlar om allt från digitala kommentarsfält till insändare i tidningen och längre debattexter av sakkunniga experter eller politiker som driver en viss fråga. En stor del av det demokratiska samtalet sker just via medierna, både i tryck och digitalt, där någons åsiktstext bemöts med en replik av någon med en annan uppfattning i frågan.

En välskriven åsiktstext har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, argumenterar för sin åsikt, visar på en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Även en text som inte är skriven av tidningens egna journalister ska uppfylla publicitetsreglerna och tidningens ansvarige utgivare har det juridiska ansvaret för alla texter som publiceras, både i tryck och digitalt. Det finns mer att läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

Moment 1 – Skriv en åsiktstext

Låt eleverna skriva en åsiktstext om något som ligger dem nära, läraren avgör omfattningen på arbetet efter elevernas förmågor och tid till förfogande. Ämnet är inte det viktiga, det kan handla om skolmaten, fotbollsplanen eller vad som helst. Det är däremot bra om de får öva på formen för åsiktstexter, oavsett om det rör sig om en insändare eller en längre debattartikel:

Rubriken ska vara kort och slagkraftig och fånga läsarnas intresse.
Presentationen ska kärnfullt tala om vad man vill säga.
Argumentationen och slutsatsen kan vila på en åsikt, men ännu hellre fakta.
Förslaget gör att man inte bara gnäller, man presenterar också en lösning.

Moment 2 – Bemöt en åsiktstext

En lite svårare övning är att låta eleverna bemöta någon annans åsiktstext. Förslagsvis får de leta i tidningarna efter debattartiklar eller insändare, som de vill bemöta med sakliga och faktakontrollerade argument. Om läraren så bedömer, kan de i stället få bemöta kamraternas texter från moment 1 här ovanför.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar eller dela länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Publicitetsreglerna finns hos Medieombudsmannen: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

Introduktion för läraren

Ett av, och kanske det främsta, uppdraget som journalistiken och medierna har är att informera medborgarna om vad som händer i deras omvärld. Det är genom att ha tillgång till korrekt och saklig information som vi kan fatta beslut i frågor som påverkar våra liv.

Till journalistiken hör också bilder i form av fotografier och illustrationer. Bildjournalistik lyder under samma publicitetsregler som texter, vilket bland annat innebär att de ska vara korrekta och inte får vara vilseledande. Bilder liksom texter ska inte heller vara kränkande. Publicitetsreglerna kan man läsa om hos Medieombudsmannen.

Till de informerande faktatexterna i en tidning hör notisen, nyhetsartikeln, reportaget och personporträttet. Även en kort notis bör sträva efter att svara på de journalistiska frågorna: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vem var inblandad? Hur gick det till? Varför hände det? Läs mer om texter i tidningen i kapitel 7 i Publicistguiden.

Syftet med den här övningen är att eleverna ska utveckla sina förmågor att skriva faktabaserade journalistiska texter och i sitt arbete använda de källkritiska kriterierna, som du finner i kapitel 14 i Publicistguiden. De får också ta fram berättande och/eller informativa bilder för att förstärka eller förtydliga en text. Genom att följa publicitetsreglerna får de förståelse för ansvarsfullt agerande i samband med publicering i olika medier.

Du hittar fler tips på hur man skriver olika typer av journalistiska texter i kapitel 10 Publicistguiden.

Moment 1 – Titta och prata om tidningstexter

Om inte eleverna har gjort övningen Olika texter i tidningen bör läraren gå igenom med klassen om mediernas uppdrag och de olika typer av texter – fakta- och åsiktstexter – som finns i tidningen.

Moment 2 – Skriv och fota själv

Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. De ska själva producera en faktatext – en notis, nyhet, ett reportage eller personporträtt – som bygger på fakta och/eller intervjuer. Kapitel 11 i Publicistguiden ger tips för den som ska intervjua. Till texten ska också någon bild, som foto eller illustration, tas fram. Använder de andras bilder måste de kolla upphovsrätten till dem. Man kan läsa om upphovsrätt i kapitel 5 i Publicistguiden.

Såväl text som bild ska följa publicitetsreglerna, och bygga på trovärdiga, faktakontrollerade uppgifter.

För att hitta stoff till exempelvis en nyhetsnotis, kan eleverna söka händelser i sitt närområde hos Polisen, på kommunens eller kanske den lokala idrottsklubben hemsida eller något annat som intresserar eleverna. Ämnesvalet bör dock vara fritt, det viktiga här är inte vad eleverna skriver om utan hur de gör det.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Medieombudsmannen för publicitetsreglerna: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

Polisen för aktuella händelser sorterat på kommun eller län: https://polisen.se/aktuellt/polisens-nyheter/

Introduktion för läraren

Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, och läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.

I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer om de olika typer av texter man finner i tidningen.

Syftet med den här övningen är att ge eleverna en introduktion till tidningens olika texter, om de inte redan fått det.

Moment 1 – Visa och diskutera olika typer av texter i dagstidningen

Använd klassuppsättningar av er lokaltidning eller nätupplagan. Inled lektionen med att visa eleverna hur en tidning är uppbyggd med ledarsida, nyhetssidor, kultur och nöje och olika typer av reportage och personporträtt och kanske konsumenttester. Helst bör klassen ha tillgång till tidningar så de kan bläddra med samtidigt som läraren förklarar de olika typerna av texter. Förklara för eleverna vad exempelvis en ledartext handlar om, vem som har skrivit den och varför, samt att den skiljer sig från nyhetsrapportering med både placering och utformande. Titta sedan vidare på nyhetsartiklarna, reportagen och så vidare.

Moment 2 – Låt eleverna hitta olika typer av texter och annonser i tidningen

Läraren avgör bäst om eleverna ska arbeta med dagstidningen i tryck eller digitalt. Låt eleverna i mindre grupper bläddra i tidningarna eller söka på sajten. De ska där leta efter artiklar och kunna identifiera vilken typ av text det är. Låt även eleverna identifiera annonserna, vilket undersökningar visat att unga har svårt att göra.

Låt grupperna enas om ett exempel av respektive typ av text och redogöra dessa för övriga klassen, och förklara varför de tycker att texterna hör till de olika kategorierna. Om de även identifierat annonser, låt eleverna redogöra för ett exempel på annons som de tyckte var svårt att urskilja från redaktionell text.

Källor och information

Om mediernas uppgifter och olika journalistiska texter i Publicistguiden: Skrivarskola

Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: Hitta din tidning

Introduktion för läraren

Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, medan läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer.

Syftet med den här övningen är att elevernas ska utveckla sina förmågor att förstå och tolka olika typer av text.

Moment 1 – Visa och diskutera olika typer av texter i dagstidningen

Vi börjar med att använda den vanliga dagstidningen för att visa eleverna hur den är uppbyggd med ledarsida, nyhetssidor, kultur och nöje och olika typer av reportage och personporträtt och kanske konsumenttester. Helst bör klassen ha tillgång till tidningar så de kan bläddra med samtidigt som läraren förklarar de olika typerna av texter.

Eleverna behöver inte läsa texterna, men läraren kan förklara vad exempelvis en ledartext handlar om, vem som har skrivit den och varför, samt att den skiljer sig från nyhetsrapportering med både placering och utformande. Titta sedan vidare på nyhetsartiklarna, reportagen och så vidare. Syftet är att förstå mediernas olika uppgifter och de olika texternas utformande och placering i tidningen.

Moment 2 – Låt eleverna själva hitta olika typer av texter i tidningen

Läraren avgör bäst om eleverna ska arbeta med sin dagstidning eller kanske SvD Junior som är anpassad för barn. Låt eleverna i mindre grupper bläddra i tidningarna eller söka på sajten. De ska där leta efter artiklar och kunna identifiera vilken typ av text det är. Beroende på hur mycket tid läraren kan lägga på detta, kan eleverna visa ett eller flera exempel på olika typer av texter. När grupperna enats om textexempel redogör de för övriga klassen, och förklarar varför de tycker att texterna hör till de olika kategorierna.

Källor och information

Om mediernas uppgifter och olika journalistiska texter i Publicistguiden: Skrivarskola

Dagstidningar, ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: Hitta din tidning

Svenska Dagbladet Junior: https://www.svd.se/junior

Koppling till Skolverkets styrdokument, centralt innehåll.

SO/Samhällskunskap årkurs 1–3

Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.

Svenska årkurs 1–3

Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
Informationssökning i […] tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
Hur texters avsändare påverkar innehållet.

SO/Samhällskunskap årkurs 4–6

Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att […] skapa opinion […].
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare […]. (fr.o.m. HT22)
Hur […] medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas […].

Svenska årkurs 4–6

Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap […].
Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang.
Informationssökning i några olika medier och källor […].
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.