Syfte: Att lära sig att jämföra källor och att pröva deras tillförlitlighet

Övning 1: Granska en text källkritiskt

Tidsåtgång: ca 30 min
Förberedelse: Kopiera upp och dela ut texten som ska granskas. Texten finns i kopieringsunderlaget här: Kopieringsunderlag: Vad i medierna kan man lita på?
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar

Genomförande:
Berätta först att ni ska göra en övning där ni tränar förmågan att vara kritisk till det ni läser eller hör i medier. Fråga eleverna om de tror på allt de läser i tidningarna eller andra medier. Kanske litar de mer på vad de läser i tidningen än på sociala medier? Kanske kan någon ge exempel på något som de läst eller hört som inte var sant? Hur hamnade i så fall nyheten där? Hur fick de reda på att det inte var sant? Varför är det viktigt att vara källkritisk?

När ni diskuterat en stund ber du dem att läsa nedanstående text från kopieringsunderlaget med källkritiska ögon.

”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning.

Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger säkra källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Fråga om det ringer några varningsklockor. Finns det något i texten som låter oklart? Några källor som låter diffusa? Ge ett exempel för att få dem att tänka källkritiskt. ”Enligt en ny undersökning låter oklart. Vem ligger bakom undersökningen? Vad är syftet med den? Hur gick den till?

Låt dem sedan parvis försöka hitta fler ställen i texten där det låter oklart eller där man inte vet vem som står bakom påståendet. Hur många ställen hittar de?

Gör sedan fyra hörn och be dem att ställa sig i det hörn som passar bäst.

Hörn ett: Jag hittar inga fler ställen där jag är källkritisk
Hörn två: Jag hittar ett till ställe där jag är källkritisk
Hörn tre: Jag hittar två till ställen där jag är källkritisk
Hörn fyra: Jag hittar tre eller fler ställen där jag är källkritisk

Låt dem prata med dem som står i samma hörn. Hittade de samma saker? Här är facit (men kanske hittar ni fler ställen):

”Allt fler” – Hur många är allt fler?
”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
”Uppger säkra källor” – varför får vi inte veta källorna?
”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Försök gemensamt formulera källkritiska frågor till tandkrämstexten. Börja med att försöka hitta på en fråga som börjar med ordet ”vem” till exempel: ”Vem är det som har genomfört undersökningen?”
Fortsätt med ordet ”vad”, till exempel: ”Vad är anledningen till att experter tror att tandkrämen kan leda till tandköttscancer?” Låt sedan eleverna parvis försöka göra frågor som börjar med var, varför, när och hur.

Ta gärna hjälp av följande källkritiska frågor:

Vem?
Vem ligger bakom informationen? Är det en myndighet, en organisation, ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet och som du kan lita på? Kan du ta kontakt med den som står bakom det som står i texten?
Vem är tänkt att läsa och ta till sig informationen?

Varför?
Varför tror du att man vill sprida denna information? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt, att underhålla eller kanske att tjäna pengar?

Vad?
Vad hittar du för information? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?
Går det att säga hur gammal informationen är? Kanske något har blivit förlegat?

Hur?
Hur hittade du informationen? Hur ser formen ut? Titta till exempel på språk och stavning. Många felstavade ord kan vara ett tecken på att även annat är slarvigt och inte genomtänkt i innehållet.

Uppgift 2: Källkritik på internet

Tidsåtgång: ca 60 min
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar
Förberedelse: Tillgång till internet, helst en dator per grupp samt kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag: Källkritik på internet som hör till övningen.

Genomförande:
Repetera först de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Berätta att de ska få göra en källkritisk övning på internet där de googlar på ett ord. Fråga gärna hur många i klassen som brukar använda sig av Google när de söker information.
Googla sedan på något som de är intresserade av. Rösta gärna fram ett gemensamt ämne. Försök hitta ett ämne som både är aktuellt och som väcker debatt. Gärna något som är lite kontroversiellt. Här nedan ges exempel på sökresultat angående den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson. Hon har blivit fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg. Bland de resultat man får om man söker på detta finns följande:

1. Dagens Media
2. Influencers of Sweden
3. Konsumentverket
4. Aftonbladet
5. TV4 Nyheterna

Dela in eleverna i smågrupper så att varje grupp tar hand om varsin sajt. Gå in på sajterna och titta på dem. Låt dem sedan diskutera med hjälp av de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Börja med vem-frågan. Vem ligger bakom den här sajten? Är det en privatperson eller en myndighet? Finns det kontaktuppgifter?
Fortsätt med varför-frågan. Varför har hemsidan skapats? Vill de sälja något eller skapa debatt? Fortsätt så med alla frågorna tills de är klara.

Övningen är ganska svår, så för att bryta ner den kan du när de har diskuterat klart placera dem i ring. Sedan gör ni följande övning där du som lärare läser upp de olika påståendena nedan:

Om svaret är på frågan är ”ja” räcker ni upp båda armarna
Om svaret på frågan är ”nej” lägger ni armarna i kors
Om svaret på frågan är ”vet ej” lägger ni en hand över pannan

Hade ni hört talas om sajten tidigare?
Är det ett företag som ligger bakom den?
Är det en privatperson som ligger bakom den?
Vet man vem som äger och bekostar sajten?
Finns det kontaktuppgifter?
Vet ni vem målgruppen är, alltså vem sidan är avsedd för?
Är avsikten att skapa debatt?
Är avsikten att sprida information?
Är avsikten att sälja något?
Är det fakta som presenteras?
Är det personliga åsikter som presenteras?
Fungerade länkarna på sajten?
Är sajten aktuell? Vet ni när den skrevs eller uppdaterades?
Ser den seriös ut? (T ex om språket är korrekt och bilderna passande)
Finns det länkar som ni känner igen?
Är den trovärdig? Litar ni på det som sägs där?

Tanken är att eleverna ska bli medvetna om hur väldigt olika sajter kan se ut och att personerna eller organisationerna bakom dem kan ha helt olika syfte. Genom att jämföra dem med källkritiska ögon kan de lättare skaffa sig den information de behöver.
Låt sedan eleverna parvis formulera egna källkritiska frågor och fortsätta leda värderingsövningen. T ex kan en elev säga ”Byt plats om er sajt innehöll starka åsikter” eller ”Byt plats om det var enkelt att hitta kontaktuppgifter”. På så vis lär de sig av varandra att bli ifrågasättande, så att de tar till sig trovärdig information.

Läs mer

Mediekompass: Kolla källan – gratis lärarmaterial i 3 delar

Kolla källan_del_1_Metoden

Kolla_källan_del_2_Informationen

Kolla_källan_del_3_Vem_äger_vad

Skolverkets material om källkritik

Skolverket Kolla källan

Youtube-klipp om källkritik

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 4—6, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 7—9, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Nedanstående övning bygger på en händelse från 2014, men våren 2022 finns debattexterna fortfarande tillgängliga. Övningen fungerar bra som ett underlag och utgångsmaterial för diskussion om källkritik, hur man kan avgöra om en skribent är trovärdig och var gränsen går mellan journalistiska texter och reklam.

Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som tidigare drev kampanj under rubriken ”Det räcker” vilket syftade på alla människor som kör olika bantningsmetoder.
Författaren och komikern Mia Skäringer flyttade 2014 sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari 2014 skrev hon sitt första inlägg på sin blogg som publicerades på Provivas site. Den 7 mars publicerade hon en debattartikel i Aftonbladet.
Rubriken på debattartikeln var: Det sista vi behöver är ännu ett diettips! Underrubriken lyder: Nu räcker det!

Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. De tycker att hon är en självständig skribent.
Är detta en marknadsföringsmetod där man låter en känd person med hög trovärdighet skriva en debattartikel som är maskerad ”textreklam”. Är debattartikeln lurendrejeri?
Proviva behöver helt enkelt inte annonsera och ändå få ut sitt budskap.

Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Kanske också för årskurs 7-8 men det får respektive lärare avgöra om eleverna är mogna för detta ganska avancerade ämne. Ingår i ämnena svenska och samhällskunskap.

Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. Del 2 bör kunna klaras av på en lektion.

1 Läs, lyssna och diskutera!

Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Vem ska klandras? Aftonbladet? Mia Skäringer? Eller behöver vi inte bry oss?

Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips”

Efter debatten förtydligade Aftonbladet sitt agerande: Angående Mia Skäringers debattartikel på Aftonbladet

Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig”

Även DN:s Karin Bojs kommenterade Skäringers artikel: ”Därför drabbas vi just nu av ”hälsohets””

Lyssna på: Sveriges Radios program Medierna i P1tog upp ämnet den 15 mars 2014. Större delen av programmet upptas av utrikeskorrespondenten Nils Horners död (också värt att lyssna på!) men debatten kring Mia Skäringers text startar 25.57 minuter in i programmet.
Följ upp detta med diskussion!

Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” är avslutad och borttagen från deras hemsida.

Vill ni jobba vidare med en liknande uppgift så titta gärna på Vad i medierna kan man lita på? I andra delen av den övningen diskuteras den kända bloggaren och influencern Kissie som blev fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg.

2 Följ upp

Vilka bloggare följer ni i klassen?
Är de trovärdiga – eller rent av ”köpta”?
Finns det bloggare som bara skriver för att tjäna pengar, men som försöker vara ”äkta”?
Vi måste vara kritiska läsare och lyssnare!
Diskutera!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Gymnasieskolan
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Hur skyddar man sig mot felaktig information och kränkningar när det råder tryck- och yttrandefrihet? Vi lever ju i en demokrati där just tryck- och yttrandefrihet är själva fundamentet för det politiska systemet. I skolans arbete hämtar eleverna ofta information från olika internetbaserade källor, men hur ska vi värdera dessa?

Det är ingen lätt uppgift, aldrig har behovet av att vara en kritisk granskare av information varit större än idag. Några grundregler finns det. Sätt dig in i vad som gäller för en kritisk granskare, en fråga som är lika viktig för skolans alla ämnen och åldrar.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Faktabakgrund om källkritik

Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem.

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. De skriver till exempel ”Det sa medieforskaren Britta Bergkvist”. Eller: ”enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån”. Eller så skriver de namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. För att skilja bra från tvivelaktig information kan man kontrollera källans trovärdighet, tillförlitlighet, rimlighet och referenser genom att fundera på följande frågor:

Vem är avsändaren?

Är det tidningen eller radio-/tv-nyheternas egen nyhet? Har de en korrespondent på plats eller har de fått materialet av någon annan? Är det en av tidningens journalister som skrivit, eller en frilans?

Varifrån kommer bilderna?

Är de tagna nu eller är det arkivbilder? Ett exempel: Efter händelserna den 11 september 2001 då kapade plan flög in i World Trade Centrer i New York, visade svenska tv-nyheter palestinier som stojade och var glada. När en reporter åkte dit och följde upp visade det sig att personerna som filmats varit glada för någonting helt annat och deras glädje hade inget med terrorattackerna att göra. Videoklippet togs ur sitt riktiga sammanhang och användes för att ”visa” något som inte alls stämde. I efterhand försvarade sig en nyhetschef med att man trott att det stämde.

Vilka val har gjorts?

Du ska också förhålla dig kritisk till det urval av nyheter som gjorts. Varför har man valt att publicera den här nyheten tror du? Vem är det som får uttala sig – och inte? Vem som uttalar sig påverkar förstås hur händelser beskrivs. Tänk dig till exempel om en tidning skriver om en musikfestival – och antingen bara låter unga festivaldeltagare uttala sig eller bara föräldrar. Det skulle bli två helt olika artiklar, eller hur? Tänk dig då samma sak om tidningen skriver om en skandal kring Sveriges statsminister och antingen bara låter folk från statsministerns parti uttala sig – eller bara folk från oppositionspartiet.

Här kommer en kort övning i källkritik

Du kan låta eleverna läsa denna korta text. Vi säger att det är en text som de ser läser på en sajt eller i en tidning. På ett par ställen i texten finns det anledning att tänka till och ha ett vaksamt öga. Kan de identifiera de ställena? Hur många är de? Läs texten och räkna sedan.

”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Räkna:

Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i texten

Jag borde vara källkritisk på 4 ställen i texten

Jag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten

Rätt svar: På sex ställen! Så här:

”Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökning, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till?
”Allt fler” – Hur många är allt fler?
”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna?
”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Källkritik på internet

Det som skiljer internet från andra medier är att du inom sekunder efter att man knappat in något har tillgång till hundratusentals sidor med information. Men – man har ofta ingen aning om vem som ligger bakom dem. En stor del av texterna har inget namn längst ned som visar vem som skrivit dem. Ingen myndighet eller någon annan har granskat texternas sanningshalt innan de publicerats. Det är upp till dig att kontrollera och avgöra.

Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Här kan vem som helst som har tillgång till en dator publicera i princip vad som helst. Man kan söka sin egen information och sina egna källor. Men det gör det också svårt för en internetanvändare att veta vad man ska lita på:

– Oklara platser. Att en hemsida heter www.susannasvensson.se säger ingenting om att den som registrerat den och betalat för den heter Susanna Svensson eller kommer från Sverige. Den kan lika gärna ligga på ett webbhotell i Japan eller USA.

– Snabbhet. Det som finns på internet förändras hela tiden. En text kan uppdateras eller raderas på ett par sekunder. Någon kan hacka sidan och ändra det som står där.
Hur gör du då om du vill kontrollera att något stämmer? Vilka hemsidor kan du lita på?

Och hur vet du att det du tror är sant verkligen är sant?

Vill du fördjupa dig i frågor om källkritik på internet så har Internetstiftelsen i Sverige (Länk: Internetstiftelsen) mycket information.

Fyra frågor för nätet

För att avgöra om en webbplats är trovärdig och i vilken utsträckning man kan lita på informationen kan du börja med att ställa dig frågorna vem, var, vad, varför, vad, när och hur?

Vem?

Vem ligger bakom sidan? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?

Kan du ta kontakt med den som gjort sidan, upphovsmannen? Finns kontaktuppgifter på sidan? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personer eller organisationen förut? Vem är tänkt att läsa det som står på sidan?

Varför?

Varför tror du den här hemsidan har skapats? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt att underhålla eller kanske tjäna pengar? Vill den som gjort sidan sälja något eller presentera sig själv? Tjänar de pengar på banners eller pop up-fönster?

Vad?

Vad hittar du för information på sidan? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta som står på sidan? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?

Ibland blir sidor stående. Om informationen är från 2005 kanske något har blivit förlegat. När skrevs eller uppdaterades sidan? Fungerar länkarna på den?

Hur?

Hur hittade du dit? Hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en seriös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du ”läser” olika webbplatsers utseenden.

I Norge är man på väg att förbjuda tiggeri för att få bort tiggarna som sitter utanför affärerna. Ska Sverige göra likadant eller ska vi hjälpa de här stackars människorna på så många sätt vi kan. Vad tycker du? Ta medierna till hjälp för att skaffa dig argument! Träna ditt kritiska öga mot tvivelaktig information.

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka. Uppgift 3 1-2 lektioner.

1

Följ medierna på nyhetsplats under en vecka och undersök vad som skrivs och/eller sägs om tiggarna i Sverige. Prioritera de lokala medierna för att se om det skrivs något lokalt men följ även de stora tidningarna, radio och tv samt olika sociala medier.

Gör en sammanställning och svara på:

A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.

B. Skildras tiggarna positivt eller negativt – eller rent av neutralt!

C. Är det skillnad på hur rapporteringen ser ut i traditionella medier och på nätet.

2

Gör samma granskning som ovan fast nu enbart i åsiktstexter som ledare, insändare och debatt. Gör som i uppgift 1, dvs prioritera de lokala medierna. Titta även på de kommentarer till texterna som publiceras.

Gör en sammanställning och svara på:

A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.

B. Skildras tiggarna positivt eller negativt

C. Är det skillnad på hur tiggarna skildras på ledarplats och på insändarplats.

3

Skriv en egen insändare i ämnet. Har ni gjort uppgift 1 och 2 bör det finnas många argument att tillgå.

Ta hjälp av följande länkar då det gäller att skriva insändare:

http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

http://opinionsskrivaren.blogspot.se

Skicka gärna era insändare till den lokala tidningen!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Journalister får ständigt erbjudanden om resor, hotellvistelser, konferenser mm för att skriva om olika saker. Ex; matskribent blir bjuden på fin middag på restaurang, vinskribent blir bjuden på resa och uppehälle till vinslott i Frankrike, motorjournalist blir bjuden till bilmässa utomlands, reseskribent blir bjuden på charterresa till ett nytt resmål osv.

Ska journalisten acceptera eller inte? Motivera.
Är en journalist oberoende om han /hon accepterar ett sådant erbjudande?

Finns det erbjudanden som journalister kan tacka ja till, eller ska tidningen alltid stå för alla kostnader?

Bör en journalist som skriver om kommunpolitik umgås privat med sin gamla skolkamrat som blivit kommunalråd?

Ska en journalist skriva om bråket i ledningen på ortens sjukhus om hon är gift med sjukhusdirektören?

BAKGRUND
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) gjorde en rewrite av DN:s artikel som sedan användes av ett stort antal tidningar ute i landet. Tidningen Östran gjorde en egen rewrite från DN:s artikel.
Inom mediavärlden är det inte ovanligt att att medier hämtar information från varandra. Ren avskrift är dock inte tillåten och ursprungskällan bör alltid anges. I en så kallad rewrite utgår journalisten från en originaltext och gör egna formuleringar som svarar på de journalistiska frågorna vem, vad, var, när, hur och varför.
En rewrite bör vara utan citat och helt omskriven utan formuleringar hämtade från ursprungstexten. Läsaren ska begripa vad som är eget arbete och vad som är hämtat från annat håll.
I skolan är det viktigt att eleverna så småningom kommer ifrån rena avskrifter i sina faktatexter och utvecklar förmågan att beskriva händelser och förlopp med egna ord. Att analysera journalistikens rewrites och att träna på att göra egna kan vara en väg mot målet.

SYFTE

Ett av skolans mål är att eleverna ska tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt utveckla sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor. I slutet av femte skolåret ska eleverna kunna producera texter med olika syften.
Genom att utgå från tidningsnotiser, med innehåll som ligger nära elevernas egna erfarenheter, kan skolan analysera den avskalade redovisningen av information och ge eleverna en förebild för deras egna faktatberättelser.

Ett bra verktyg för att hitta flera tidningsartiklar om samma händelse eller ämne är att använda Mediekompass sökfunktion Sök vad tidningar skriver.

1. Vad berättar notisen?
I alla nyhetstexter försöker reportern besvara frågeorden vad, vem/vilka, var, när, hur och varför.
Kopiera upp de korta notiserna från Sydsvenskan och Östran om Forskningen på ungas kondition.
Östran: Unga får allt sämre kondition
Sydsvenskan: Ungdomar har allt sämre kondis
Dela ut Notisen från Sydsvenskan till halva klassen och Östrans notis till den andra halvan.
Analysera tillsammans notisens innehåll med hjälp av de journalistiska frågeorden. Anteckna svaren på tavlan.

Vad handlar artikeln om? – En undersökning om ungdomars kondition
Vad kom man fram till? – Ungdomar har nu sämre kondition än förr
Vem/vilka har gjort undersökningen? – Forskare
Var gjordes undersökningen? – Gymnastik- och idrottshögskolan (i Stockholm)
När gjordes undersökningen? – 1987 och 2007
Hur gjordes undersökningen? – Tester med 265 ungdomar från hela landet
Varför har ungdomar sämre kondition? – Mindre lekande utomhus, mer tv-tittande och föräldrar som skjutsar

Diskutera vidare:
– Vem har skrivit texten?
– Anges det någon källa?
– Var ligger Gymnastik- och idrottshögskolan? (Endast i Östrans notis)
– Vet forskarna säkert vad det beror på att ungdomar får sämre kondition? (Notiserna skiljer sig åt)
– Vad kan dålig kondition leda till för sjukdomar? (Endast i Östrans notis)

2. Jämför med originaltexten
Kopiera originaltexten från DN (Ungdomar har allt sämre kondis) och dela ut till eleverna.
1. Jämför rubrikerna. Vilka ord skiljer sig åt? Ändras betydelsen?
2. Hitta och stryk under de ställen i DN:s artikel som svarar på de journalistiska frågorna ovan.

Diskutera vidare:
– Varför är det inte bra att kopiera och sprida vidare vad någon annan har skrivit?
– Varför är det viktigt med flera källor?
Vikten av mångfald kan exemplifieras med viskleken där ett budskap från en källa förvanskas när det viskas vidare från elev till elev.

Kolla andra källor:
SVT Play Unga får allt sämre kondis

LÄNKAR

Bonus kopieringsavtal för skolor

Journalisten: Rewrites – hur mycket får man egentligen citera?

Länkar på Mediekompass
Mediekompass – Upphovsrätt
Mediekompass – Kolla Källan
Mediekompass – Vad är en notis?