I samband med skolskjutningen i Örebro var behovet av information kring händelserna enormt. Alla medier rapporterade intensivt med att få ut nyheter och en hel del misstag begicks. Hur hanterade medierna den värsta masskjutningen i svensk historia? I den här lektionen undersöker vi hur medierna förhöll sig till medieetiken under den intensiva mediebevakningen.
Publicistklubben bjöd in de rikstäckande medierna för att diskutera mediebevakningen under dåden i Örebro. Bild: Mediekompass
1. Läs om de pressetiska och yrkesetiska reglerna
a. Börja med att läsa om de pressetiska reglerna, alltså hur tidningarna bör arbeta och vad de ska tänka på vid publiceringar. Skriv ner vilka de är.
b. Läs också om vilka arbetsmetoder som journalister har att förhålla sig till, de yrkesetiska reglerna som finns på Journalistförbundets hemsida.
2. Lyssna på avsnittet i SR:s Medierna
Aftonbladet valde att publicera en intervju med en närstående till gärningsmannen. Lyssna på vad Martin Schori, ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet säger till radioprogrammet Medierna här. Varför drogs publiceringen tillbaka? Var det på grund av kritiken som kom externt från läsarna? Diskutera hur medierna ska tänka när det gäller liknande händelser.
a. Läs också vad Aftonbladets chefredaktör Lotta Folcker säger till tidningen Journalisten. Vem är ansvarig för vad en enskild journalist publicerar? Vems ansvar är det när en publicering blir fel?
3. Diskutera de yrkesetiska reglerna
Yrkesetiska nämnden har fått ta emot en mängd anmälningar för Aftonbladets publicering. Diskutera vilken av de yrkesetiska reglerna som Aftonbladet kan ha brutit mot.
4. Titta på TV4:s klipp
a. TV4 publicerade ett ljudklipp där man påstår att det är gärningsmannens röst som hörs. Hur motiverar TV4-Nyheternas chef, Fredrick Malmberg, denna publicering?
b. TV4:s publicering har kritiserats framför allt på sociala medier, eftersom ljudet på klippet är så otydligt. Vad säger experten Sofia Strömbersson i SR:s program Medierna om ljudklippet? Diskutera om publiceringen var rätt eller inte. Vilka konsekvenser har publiceringen fått?
5. Diskutera
a. Vad tycker ni om dessa publiceringar? Motivera gärna era svar med utgångspunkt från Journalistförbundets yrkesetiska regler samt de pressetiska reglerna.
b. Det finns inget uttalat motiv till dådet och just detta spekuleras det om. Läs hur olika opinionsbildare kommenterar händelserna i Örebro och ett eventuellt motiv. Håller ni med – varför, varför inte?
Att studera ledarsidorna i svenska tidningar ger en bra bild av ståndpunkter inom svensk politik. Här kan man få hjälp att vässa sina argument i frågor där man har åsikter, och/eller är engagerad. Ledarsidorna ska vara präglade av tidningens politiska inriktning, som oberoende liberal, socialdemokratisk, oberoende moderat osv.
Men behövs ledartexten? I Norge har många lokala dagstidningar avskaffat ledartexterna vilket mediekonsulten Anders Malmsten pekar på i en analyserande text i Dagens Media.
I denna övning får eleverna undersöka ledartexten och fundera på vad den tillför tidningen. De får också träna på att skriva eller producera en ledare på sitt eget sätt.
Läs texten
Läs Anders Malmstens text i Dagens Media. Anders Malmsten analyserar ledarsidornas roll – Dagens Media
Hur resonerar Eivind Ljøstad, chefredaktör för en av Norges främsta lokaltidningar,Fædrelandsvennen, om ledartexten och dess betydelse för tidningen?
Vad säger han om de unga läsarna och deras tilltro till tidningens innehåll?
Vad säger Anders Opdahl, koncernchef för norska Amedia om betydelsen av ledartexten?
Vad är Anders Malmstens egna åsikt om ledartexten i lokaltidningen?
Vilken/Vilka är de viktigaste lokala ämnena på ledarsidorna?
- Granska lokaltidningens (eventuellt tidningarna) ledarsidor under en period. Gör enkel statistik över ämnena.
- Diskutera: Lyckas lokaltidningen föra fram lokala debattämnen eller tar man upp nationella frågor som kanske främst hör hemma i rikstäckande medier?
- Vilka är de viktigaste frågorna som ledarsidan behandlar enligt er uppfattning? Diskutera i helklass.
- Behövs ledarsidorna i lokaltidningen? Vad tycker du? Fundera på vad du läste i artikeln i Dagens Media och motivera dina svar.
Producera eller skriv din egen ledare
Utifrån de ämnen du läste, producera din egen ledare. Skriv en kort ledartext eller producera en ledare på ett annat sätt, via film, podd eller vad du tycker passar bäst.
Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del anammas och används mer frekvent, andra glöms bort lika fort som de kom. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
1. Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
2. Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
3. Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
4. Kriterier för nyord
Vilka kriterier används för att välja ut vilka ord som ska hamna i den årliga listan? Du hittar kriterierna här.
5. Skriv en dikt
Välj ut ett antal ord som du tycker om och skriv en dikt där du väver in orden. Arbeta individuellt eller i grupp.
Källor att använda
Språktidningens podd: Trenderna som präglar språket
Språket i P1: Språkets nyordspanel hissar och dissar orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista
SVT: Anders Svensson från Språktidningen sammanfattar årets nyordslista
Nyligen friades tidningen Expressen för förtal av Svea hovrätt. Tidningen hade hösten 2022 skrivit om en klimataktion på E4 utanför Stockholm som bland annat hindrat en ambulans med en akut sjuk patient att komma fram. Granskningen beskrev aktivisternas övertygelse och deras bakgrund. En av dem var Viktor Jonsson. I en faktaruta beskrevs vilka brott han var misstänkt och åtalad för efter tidigare aktioner, bland annat sabotage och brott mot luftfartslagen. Där ingick en uppgift om åtal för våldsamt motstånd, men den åtalspunkten hade lagts ner, i en dom som kom dagen före publicering. Viktor Jonsson valde att stämma Expressens ansvariga utgivare för grovt förtal. Att en publicist stäms i domstol är dock inte lika vanligt som att en publicering granskas av Medieombudsmannen. Medieombudsmannen, MO, granskar om en medieorganisation ska klandras för en publicering eller inte.
I denna lektion tittar vi närmare på de medieetiska reglerna.
- Börja med att läsa om medieetikens historia här.
- Vilka är de medieetiska reglerna? Läs om dem här på MO:s sida. Titta också på hur Medieombudsmannen, Caspar Opitz, förklarar hur de medieetiska reglerna fungerar i praktiken här i TV4.
- Vad betyder det att det medieetiska systemet är självsanerande?
- Hur förklarar Medieombudsmannen sina dubbla roller?
- Vad måste mediehuset göra om de klandras?
- Skriv ner de kriterier som finns att beakta när det gäller en publicering.
- Vad är Mediernas etiknämnd?
- Vad är Granskningsnämnden? Vad är det för skillnad mellan Medieombudsmannen och granskningsnämnden?
- Vilka är de vanligaste missförstånden om Medieombudsmannen (enligt MO i inslaget)?
- Undersök olika beslut från Medieombudsmannen som du hittar här nedan:
- Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Varför eller varför inte? Motivera svaren.
Medierna arbetar varje dag med nyhetsvärdering, alltså väljer ut vilka händelser som ska publiceras som nyheter. En nyhet ska vara aktuell och intressera många. Ju närmare läsaren är händelsen desto mer intressant är den. Men ibland blir en händelse en nyhet av andra skäl. Nyheten om jämställdhetsministerns bananfobi är ett sådant exempel. Är det ett allmänintresse att Sveriges jämställdhetsminister har utvecklat en fobi mot bananer? I den här övningen tittar vi närmare på vilka kriterier som gäller för redaktioners arbete med att välja ut nyheter. Vi undersöker också den debatt som följde efter den första publiceringen av nyheten om ministerns bananfobi.
1. Läs om vad som blir en nyhet
Läs om vad som blir en nyhet i publicistguiden. Ge sedan flera exempel på de nyheter som till exempel kvällstidningarna publicerar och koppla dem till de kriterier ni just läst om. Går det att tydligt koppla de nyheter ni väljer ut med kriterierna som finns om vad som blir en nyhet?
2. Analysera nyheten
Dela in klassen i grupper. Läs nyheten om ministerns bananfobi i Expressen som var först med publiceringen. Använd er av kriterierna om vad som blir en nyhet. Vad kan man säga om nyhetsvärderingen? Varför blir detta en nyhet just nu?
3. Hur rapporterar andra medier?
Ta reda på hur många medier som publicerat samma nyhet. Finns det någon skillnad i rapporteringen? Har man valt att vinkla nyheten på något annat sätt? Försök att hitta flera olika exempel på hur medierna rapporterar med utgångspunkt från samma nyhet.
Det riktas också kritik mot rapporteringen i sociala medier till exempel. Mot vem riktar sig kritiken? Nedan finns några kritiska artiklar:
4. Diskutera i helklass
Diskutera hur olika medier har rapporterat om händelsen. Varför blev jämställdhetsministerns bananfobi en stor nyhet tror ni? Har den ett allmänintresse? Om ni själva var redaktörer och skulle ta ställning till att publicera denna nyhet, hade ni publicerat den eller inte?
Richard Jomshof, SD, som är ordförande i justitieutskottet, delade i våras två inlägg på X med islamkritiska satirteckningar. Några månader senare delges han misstanke om hets mot folkgrupp. Han meddelar att han tar en paus från sitt arbete som ordförande i justitieutskottet och en intensiv debatt utbryter huruvida han bör dömas eller inte. Den 25 september meddelar chefsåklagaren att han lägger ner förundersökningen och Richard Jomshof frias från misstanken om att ha begått hets mot folkgrupp.
Hur såg debatten om misstankarna mot Richard Jomshof ut? Hur lätt är det att tolka vilka bilder och uttalanden som kan innebära hets mot folkgrupp? Var det rätt att han inte dömdes?
1. Diskutera bilderna
Dela in eleverna i mindre grupper och titta på bilderna som Expressen har publicerat här. Ta en bild i taget och diskutera vad bilderna föreställer och hur ni tolkar dem. Håller ni med om att de är islamkritiska? På vilket sätt i så fall?
2. Vad säger lagen?
Läs vad lagen säger om hets mot folkgrupp. På vilket sätt kan de bägge bilderna utgöra ett lagbrott? Richard Jomshof själv åberopar yttrandefrihetsgrundlagen. Ta reda på vad denna grundlag innebär här.
3. Hur resonerar Jomshof?
Läs Richard Jomshofs debattartikel i Expressen. Vad lyfter han fram som talar emot att han ska dömas? Vad tycker du om hans argument? Finns det något problematiskt i det han säger, tycker du?
4. Vad säger yttrandefrihetsexperten?
Nils Funcke är författare och journalist och har skrivit mycket om yttrandefrihet. Läs hur han ser på fallet i Helsingborgs Dagblad. Vad talar för en fällande dom enligt honom? Är det någon skillnad på att Jomshof inte själv har utfört teckningarna utan bara delat dem vidare?
5. Hur resonerar chefsåklagaren?
Läs vad chefsåklagaren Joakim Zander säger i DN efter att förundersökningen mot Jomshof lagts ner.
6. Jämför liknande fall
Hur svårt är det att bedöma var yttrandefrihetens gränser går? Försök att jämföra med andra fall som till exempel koranbränningarna i Sverige, händelserna på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris samt Lars Wilks satirteckningar på rondellhundar. Vad hände då? Hur gick diskussionen om yttrandefrihetens gränser vid dessa fall?
Den 5 november är det presidentval i USA. I Sverige följer vi valet på nära håll och de svenska medierna rapporterar intensivt från presidentkandidaternas respektive valkampanjer. Hur mår den amerikanska demokratin? Hur skildras valet i svenska massmedier? Varför får valet så stor uppmärksamhet här? På vilket sätt påverkar presidentvalet Sverige och den svenska ekonomin?
1. Hur ser det amerikanska valsystemet ut?
Titta på en video för att ta reda på hur det amerikanska valsystemet med elektorsröster fungerar. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med det amerikanska systemet? En artikel i Västerbottenkuriren listar några här. Jämför med det svenska valsystemet. Gör en tillbakablick på valet 2016 som stod mellan de båda presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton och diskutera hur valresultatet såg ut då.
2. Hur skildras valet i svenska medier?
Granska mediernas rapportering inför valet. Hur mycket utrymme får de båda kandidaterna Donald Trump och Kamala Harris i de rikstäckande medierna? Skriver din lokaltidning något om valet? Granskas någon av kandidaterna mer än den andra?
3. Varför ger de svenska medierna så stor uppmärksamhet åt det amerikanska valet?
Diskutera i klassen varför svensk media rapporterar så mycket om det amerikanska valet. Titta sedan exempelvis på vad Aftonbladets politiske reporter säger. Diskutera också hur den svenska ekonomin kan påverkas. Så här säger SAAB:s VD Micael Johansson till Sveriges radio.
4. Är demokratin i USA hotad?
En del statsvetare menar att demokratin står på spel om Donald Trump vinner valet. Vilka argument förs fram för att stödja detta påstående? Läs vad demokratiforskaren Staffan I Lindberg säger i DN och lyssna på journalisten Britt-Marie Mattsson i Medier & Demokratipodden. I denna podd får även medierna kritik för att ha misslyckats i sin rapportering. På vilket sätt tycker Britt-Marie Mattsson att medierna har misslyckats? Vad tror ni själva? Är demokratin i USA hotad? Diskutera i helklass.
Nyligen bestämde två av de ledande amerikanska dagstidningarna LA Times och Washington Post att de inte skulle ta ställning för någon av kandidaterna. Detta tolkades som en anpassning till en annan tid. DN skriver här om den allt tuffare situationen för journalister. Reportrar utan gränser släppte också nyligen en rapport om pressfriheten i de fyra vågmästarstaterna Arizona, Florida, Nevada och Pennsylvania där medier attackeras och har svårt att klara sig ekonomiskt.
Ungas politiska engagemang minskar (se Ungdomsbarometerns generationsrapport från 2024) i de politiska partierna och insändare i tidningarna är sällan skrivna av yngre. Samtidigt organiserar sig unga på ett nytt sätt, ofta utifrån sakfrågor. Det visar det stora engagemanget för till exempel klimatfrågor och nu under 2024 för Palestina i kriget mellan Israel och Hamas. Många organisationer, företrädesvis miljö- och djurskyddsföreningar, får fler medlemmar och en enda person kan i dag lätt samla många genom olika sociala medier. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier i dag. I den här lektionen får eleverna diskutera hur opinion skapas och dessutom själva försöka skapa opinion i en egen vald fråga.
1. Fundera tillsammans
- Börja med att samla tankar och funderingar kring de listade sätten att skapa opinion nedan. Kanske kan ni lägga till några? Prata också om hur man nådde ut med sina idéer tidigare, innan vi hade tryckta tidningar eller social media. Eleverna ska förstå vad de olika sätten innebär. Tillsammans kan klassen tänka ut och ge exempel på hur de olika sätten att bilda opinion använts nyligen eller genom historien.
- Låt er inspireras av insändare i lokaltidningen. Här några exempel från Dagens Nyheter, Nerikes Allehanda och Skaraborgs Allehanda. Försök också att hitta exempel både på välskrivna texter och lite mindre välskrivna texter.
- Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. De får fundera ut en för dem viktig fråga de vill väcka opinion i. De ska lägga upp en enkel strategi genom att fundera ut hur de lämpligast kan föra ut sitt budskap och motivera sina val av opinionskanal.
2. Skriv ner en strategi
Dessa frågor kan eleverna utgå från när de ska lägga upp strategin:
1. Vilken är er egen vinst med att driva frågan?
2. Vad vinner samhället på er fråga?
3. Vem eller vilka grupper kan vara intresserade av det ni vill säga?
4. Vem eller vilka bestämmer eller har stor makt kring er opinionsfråga?
5. Hur når man bäst dessa personer eller grupper?
6. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med respektive kanal som eleverna väljer?
Exempel på sätt att bilda opinion som har gjorts tidigare:
Facebook-event (till exempel Stoppa angiverilagen 2023)
Demonstrationer
Organisationer (Starta en egen eller bli medlem i en redan existerande)
Skriva insändare i tidningar
Direkta aktioner (till exempel Återställ våtmarkerna som också blivit mycket omdiskuterade)
Konstverk (av kulturskapare som till exempel Anna Odell, Lars Vilks, Elisabeth Olsson Wallin, Makode Linde, Lukas Moodyson)
Kontakta beslutsfattare direkt
Kontakta journalister
3. Hitta ett sätt att redovisa
Gör ett konstverk, skicka insändare till lokaltidningen, kontakta beslutsfattare etc.
En mycket stor del av vår demokrati handlar om åsiktsfrihet, att vi är fria att uttrycka våra åsikter utan att vara oroliga för att bli straffade för det. Medierna erbjuder olika plattformar där vi kan dela våra åsikter, dels via insändare, men när mer utrymme behövs och när olika samhällsfrågor ska diskuteras finns tidningarnas debattsidor. De möjliggör ett demokratiskt samtal där någons åsiktstext kan bemötas med en replik av någon som har en annan uppfattning i frågan.
En välskriven debattartikel har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss logisk form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, driver en tes och sedan argumenterar för sin åsikt genom att stapla olika argument. Därefter presenterar man en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.
Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.
1. Samla idéer
- Börja med att samla in idéer till möjliga debattämnen. Hämta gärna inspiration från dagstidningen, till exempel DN och Arbetarbladet, beställ åtkomst till tidningen här. Gå också igenom några aktuella politiska frågor där eleverna kan ha en uppfattning och hjälp dem genom att prata igenom vilken tes som är möjlig att driva.
2. Arbeta i par och anteckna
- Skriv ned er tes och försök att samla olika argument som stödjer er tes. Ta hjälp av UR för att lära er hur man argumenterar på ett bra sätt. Här finns en förklarande film och en övning för att bygga argumentation.
- Därefter är det dags att formulera och rangordna olika argument med det starkaste först och med de stödjande argumenten i fallande skala.
- Försök även att bemöta olika möjliga motargument i texten.
3. Byt texter med en annan grupp
- När eleverna är nöjda med sin text är det dags att byta med en annan grupp för att ge feedback på varandras texter.
- Arbeta ordentligt med att sätta rubriken så att den speglar innehållet i texten. Tänk också igenom argumenten så att det starkaste argumentet kommer först.
4. Läs igenom texten
- När ni fått tillbaka texterna är det bra att vässa argumenten ytterligare så att texten går lätt att läsa. I slutet är det bra att sammanfatta texten kort, att presentera en slutsats och en möjlig åtgärd som löser problemet man presenterar.
- Skicka in texten till din lokaltidning.
En visselblåsare är en person som avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom en organisation – ofta genom att vända sig till media. De står upp för det de tycker är rätt trots att de kan ha väldigt mycket att förlora på ett personligt plan genom sina avslöjanden.
Sverige fick en ny visselblåsarlag den 17 december 2021. Lagen utgår från EU:s visselblåsardirektiv och innehåller nya krav och stärkt skydd för visselblåsare jämfört med den tidigare lagen. Läs om den nya lagen här. Den omfattar bland annat fler personer på arbetsplatsen, såsom inhyrd personal, arbetssökande och praktikanter bland andra.
Historiskt har många av de avslöjanden och granskningar som journalister gjort, ofta haft sitt ursprung i tips som kommit från visselblåsare inne i en organisation. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd är ett exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här.
I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.
1. Läs på om en visselblåsare
- Dela in eleverna i smågrupper om två till tre och låt varje grupp undersöka en visselblåsare. Förslag här nedan.
- Låt eleverna söka efter nyhetsartiklar som bygger på de avslöjanden som visselblåsaren gjorde.
Förslag på personer som agerat visselblåsare:
Stine Chiristophersen: missförhållanden på äldreboende under covid-pandemin 2020
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015
Anders Kompass: övergrepp utförda av FN-anställda i Centralafrikanska republiken 2014
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Julian Assange: Wikileaks som läckte hemliga dokument 2009
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971
2. Skriv ned avslöjandena
- Eleverna ska söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna. Hur togs avslöjandena emot? Hur påverkades visselblåsarna själva av händelserna?
- Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Följande punkter bör vara med i redovisningen:
Vilken visselblåsare har de undersökt?
Vad handlade avslöjandet om?
Vilka var inblandande i affären?
På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
Vad blev resultatet av avslöjandet?
Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?
Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Hade de gjort på liknande sätt eller agerat annorlunda?
3. Lyssna på poddar och diskutera
DN kultur ger tips på poddar om kända visselblåsare. Välj ut en eller ett par och lyssna här. Diskutera vilken betydelse deras avslöjande har fått.