Det sista medlemslandet, Ungern, har röstat ja till Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Från det att Sverige ansökte om medlemskap, den 18 maj 2022, har den svenska regeringen haft siktet inställt på en snabb Natoprocess. Det har tagit nästan två år och den politiska debatten om ett medlemskap har inte varit så intensiv som man kanske kunde ha trott. Detta med tanke på att Sverige överger sin alliansfrihet sedan drygt 200 år. Den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 satte Sveriges säkerhetspolitiska läge i ett helt annat ljus.

Våra större dagstidningars ledarsidor har alla kommenterat Sveriges kommande Nato-medlemskapet på olika sätt. Hur skiljer sig de olika texterna åt?

1. Läs och diskutera

  • Läs först hur en ledartext ska vara uppbyggd i Mediekompass publicistguide 10.23 – Att skriva ledare.
  • Vad kännetecknar en ledartext? Vad skiljer ledartexten från andra texter i tidningen?
  • Hur definierar dagstidningarna i Sverige sin politiska inriktning? Vilka konservativa, liberala, socialdemokratiska tidningar finns det?

2. Läs och jämför ledartexter

  • Dela in er i mindre grupper och läs de olika ledartexterna nedan. Leta också upp din lokala tidnings ledartexter för att se hur ledaren skriver om Nato. Hitta din tidning här.
  • Varje grupp läser två olika ledartexter och jämför dem med varandra.
    1. Vilka är argumenten för att gå med i Nato?
    2. Finns det några argument emot att gå med i Nato?
    3. Är rubriken övertygande?
    4. Hur väl argumenterar texten för tidningens ståndpunkt?

3. Skriv egna ledartexter

  • Fundera på vilken politisk fråga du vill skriva om, t. ex. mer/mindre kärnkraft, mer/mindre pengar till skolan/välfärden etc.
  • Skriv korta texter och tänk på rubrik, argument och slutsats

 

Arbetarbladet: Oberoende socialdemokratisk

Dagens Nyheter: Oberoende liberal

Dalademokraten: Fristående socialdemokratisk

Arboga tidning:Obunden liberal

Sydsvenskan: Oberoende liberal

Barometern: Moderat

SvD: Obunden moderat

 

 

 

 

 

 

Vår tryckfrihet och yttrandefrihet styrs av två grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Att de fått status som grundlagar vittnar om deras betydelse för vår demokrati. De båda är lika men berör olika medier. TF rör tryckta medier medan YGL rör tv, radio, video, webbplatser och databaser. Här ska vi i första hand beröra TF.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Länk till TF hos Riksdagen: Tryckfrihetsförordningen

1. Läs den första paragrafen i TF.

A. Vad betyder texten?

B. Diskutera innebörden. Lagtexter är inte lätta.

2. Läs den andra paragrafen i TF.

A. Vad betyder texten?

B. Diskutera innebörden. Lagtexter är inte lätta.

3. Friheten är stor enligt paragraf ett och censur är förbjuden enligt paragraf två. Finns det inga begränsningar? Tag ställning till följande fall:

A. Aftonbladets tidigare kolumnist Lisa Bjurwald skrev en krönika och fick den bifogade kommentaren. Vad ska hon göra? Skratta åt det hela? Polisanmäla? Är detta en tillåten kommentar? Diskutera! Dra gärna paralleller till egna erfarenheter.
BorisC. De brittiska tidningarna kan vara mycket elaka mot främst ledande politiker. Den dåvarande utrikesministern, Boris Johnson, har ofta framställts som en clown. Titta på teckningen ur The Times och diskutera om Johnson borde anmäla tidningen. Hur skulle exempelvis president Erdogan i Turkiet reagera på en sådan teckning?

 

 

 

Lektionsförslaget ingår i Tidningsveckan 2016, för år 7–9 och gymnasiet

Tryckfriheten 250 år – en viktig historia

TF och YGL

De etiska reglerna

Myndigheter missar offentlighetsprincipen

Bli en kritisk granskare

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans
och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och
beslutsprocesser.

Gymnasiet
Samhällskunskap

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt och demokrati. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

I den här övningen ska ni få bekanta er med hur journalistik avslöjar osanningar eller överdrifter med hänvisning till aktuella exempel. Ibland handlar det dessutom om osanningar som sprids av medier eller journalister själva. Till hjälp finns en faktakollsmetod, framtagen av Källkritikbyrån.

Introduktion

Journalistiken spelar inte längre enbart rollen som sändare av information till mottagaren. Vi är alla både skapare och spridare av information vilket ställer nya krav på journalistiken. Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den. Med andra ord göra det som det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.

Under kriget i Ukraina har behovet av alerta journalister varit särskilt viktigt. Dagligen sprids texter, filmer och bilder som senare visar sig vara osanna. Där fyller medierna just den funktionen – att kontrollera om saker och ting verkligen stämmer.

Svenskars förtroende för etablerade medier, som gör faktakontroller dagligen, är förhållandevis högt. Medieakademins Förtroendebarometer visar ett särskilt högt resultat för public service-kanalerna, men även för DN, SvD och de lokala tidningarna. Trenden håller också i sig över tid. Mediemyndighetens rapport Ungar och medier 2023 visar att barn och ungdomar använder och litar på etablerade medier i hög utsträckning.

Faktakollsmetod

 

Den 7 mars 2022 spreds en video på en gråtandes pojke som sades korsa den ukrainska gränsen till Polen ensam. Klippet, som visades på den amerikanska nyhetskanalen CNN, togs för sanning. Det visade sig sedermera att pojken korsade gränsen tillsammans med sina föräldrar, som inte syntes i bild. Filmen hade sammanblandats med en berättelse av slovakiska myndigheter om en pojke som skickats ensam över gränsen med ett telefonnummer skrivet på handen, som rapporterat av Expressen här.

Källkritikbyrån tipsar om ett antal metoder för att själv avslöja om något är sant eller ej.

  • Ta en skärmdump på videon eller bilden. Om du inte vet hur du gör finns det bra guider här för Windows-användare och på Youtube för övriga.
  • Omvänd bildsök. Ladda upp din skärmdump på Google eller Tineye och sök efter bilden. Där får du reda på om bilden har laddats upp på andra ställen och när bilden kom till.
  • Högerklicka på bilden och välj ”Sök med bild”. Om du använder Google Chrome kan du behöva göra en justering vilket du hittar en guide till här.
  • Finn ledtrådar. Finns det varnande exempel i kommentarsfältet? Kan du se någon information om ”Fact check” eller ”Debunking”? Då betyder det att andra har hunnit före och gjort ditt jobb. Samtidigt bör man även här ha ett extra kritiskt öga då det kommer rapporter om förfalskade ryska fact-checks. I Sverige faktakollar Källkritikbyrån och internationellt finns bland annat amerikanska Bellingcat.
  • Hänvisningar och källor. Finns det några andra källor man lutar sig mot? Vad står det i originalkällan? Etablerade medier kan förvisso göra fel men har också ett ansvar att rätta till det som inte stämmer. Finns någon uppdatering i slutet av artikeln?
  • Använd sökmotorns funktioner. I Googles sökmotor finns en verktygslåda där du själv kan välja hur du vill göra din sökning, exempelvis begränsa svaren till senaste veckan, eller bara söka på nyheter. Här finns en instruerande video kring sökteknik.

Uppgift

Använd de metoder som rekommenderas ovan för att faktakolla följande nyheter eller välj ut något från det aktuella flödet. Metoden kan användas både för sådant som skaver, men även för det som är korrekt och sant.


Carl Bildt delar bild från Ukraina efter invasionens första dag.


Roman Ambramovitj och ryska förhandlare uppges ha blivit förgiftade. 


President Zelenskij talar till folket.


Vladimir Putin uppger att ryska armén är beredd att ge upp.

Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den.

Med andra ord göra det som det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.

Koppling till styrdokument

Svenska, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

1.Titta och diskutera

Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.

  1. Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  2. Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
  3. Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  4. Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.

2. Utforska AI-genererade bilder

Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.

  1. Har bilderna kvalitéer som överraskar er?
  2. Finns det något i bilderna som “avslöjar” att de är AI-genererade?

3. Vilka normer följer AI?

Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.

  1. Vad har bilderna för stil?
  2. Hur ser människor i bilderna ut?
  3. Finns det några fördomar som reproduceras?
  4. Kan ni se något som är normbrytande?

4. Granska bilder som ett proffs

I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.

  1. Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
  2. Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
  3. Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.

5. Har tidningen AI-genererade bilder?

  1. Undersök er lokaltidning och några av rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
  2. Samtala om:
    • Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
    • Är ett arrangerat fotografi med filter mer “sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
    • Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.

6. Exit-ticket

  1. Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?

1. Påverkar AI journalistiken?

Läs artikeln ”AI-kriget och ChatGPT – det betyder det för journalistiken” och ”Kommer ”gammelmedierna” överleva AI?” av Martin Schori i Aftonbladet. Diskutera fårgorna tillsammans.

  1. Vad är ChatGPT och hur fungerar det?
  2. Vilken roll kan AI spela i journalistik, enligt skribenten? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda AI i nyhetsrapportering?
  3. Författaren talar om AI-kriget som pågår mellan olika företag. Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det ha för journalistiken och media som helhet?
  4. Enligt artikeln kan AI användas för att generera nyheter och skapa innehåll som lockar läsare. Vilka utmaningar finns det med att använda AI för att skapa journalistiskt innehåll, och hur kan man säkerställa att kvaliteten på innehållet inte påverkas?
  5. Martin Schori talar om vikten av att människor har förmågan att förstå vad som är sant och falskt när det gäller nyheter. Hur kan användningen av AI i journalistik påverka detta och vad kan man göra för att inte bli lurad?
  6. Slutligen, hur menar Schori att ”gammelmedier” ska få tillit från publiken? Vilka bevis använder han för sin tes?

2. AI i dagens tidning

Titta i din lokaltidning, antingen på papper eller på nätet, och diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vilket innehåll, om något, tror ni skapas av AI redan idag?
  2. Vad i tidningen kommer att skapas av AI i framtiden?
  3. Har de tidningar ni tittar i och läser någon AI-polycy? Hur vet ni det? Undersök om ni kan hitta information om det via tidningens sajt på nätet.

3. Framtidens nyheter

Aftonbladet har frågat unga personer från Stockholms ytterstadsområden om hur de skulle bli mer intresserade av att ta del av nyheter. En idé, som nu blivit verklighet, är att få nyheter presenterade som musik. Läs mer här. Diskutera följande tillsammans.

  1. Vad krävs för att få er intresserade av nyheter?
  2. Vilka initiativ och innovationer skulle ni önska att medierna kom med? Skicka era förslag till oss på mediekompass@tu.se eller till er lokaltidning.

1. AI och skolan

Läs debattartikeln ”Förbjud inlämningsuppgifter i skolan”, av läraren Mårten Hemström i Svenska Dagbladet samt ett svar från Piratpartiets partiledare Katarina Stensson, ”Skolan behöver nya tankesätt – inte förbud”. Diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vad är skribenternas ståndpunkter vad gäller AI som verktyg i skolan? Vilka argument framför de för att stödja sina ståndpunkter?
  2. Vilka för- och nackdelar finns det med inlämningsuppgifter i skolan? Vad kan man göra för att säkerställa att inlämningsuppgifter används på ett meningsfullt sätt?
  3. Katarina Stensson talar om vikten av att integrera AI på ett meningsfullt sätt i skolan. Vad tror du är fördelarna respektive nackdelarna med att använda AI i undervisningen?
  4. Enligt Stensson kan elever lära sig mer om teknik genom att använda den på ett konstruktivt sätt i klassrummet. Vilka exempel lyfter hon? Kan ni komma på fler användningsområden för AI för lärande på ett mer effektivt sätt.

2. Pröva AI i skolan

Lägg in instruktioner till en inlämningsuppgift i ChatGPT eller liknande verktyg och be om källor. Gör en gemensam faktagranskning av texten ni får tillbaka.

  • Kolla källan. Finns källan på riktigt? Är den trovärdig? Vad står i källan? Stämmer det med svaret?
  • När är källan från? Är den fortfarande aktuell?
  • Stämmer uppgifterna? Kontrollera mot andra källor.
  • Kolla språket. Är det korrekt? Behövs några justeringar av språket för att texten ska bli mer trovärdig?

3. Pröva AI hemma

Kom tillsammans överens om en inlämnings- eller skrivuppgift av den typ ni brukar få göra. Sätt upp en tidsgräns för hur lång tid uppgiften får ta att göra. Dra lott om vilka i klassen som ska:

  • ta hjälp av AI för att lösa  uppgiften,
  • ta hjälp av föräldrar eller syskon,
  • jobba med uppgiften helt utan hjälp.

Ta med era texter till skolan och jämför dem. Ställ kontrollfrågor kring innehållet till varandra. Resonera kring vilken typ av lärande som sker med de tre olika sätten att arbeta med uppgiften.

4. Skriv ett debattinlägg

Skriv en debattartikel där du tar ställning till artificiell intelligens utifrån en synvinkel som intresserar dig. Skicka texten till din lokaltidning.

På många arbetsplatser används AI sedan länge. Andra delar av arbetsmarknad står på tröskeln till att börja använda tekniken. Många yrken och arbetsuppgifter kommer på sikt att förändras eller försvinna helt när AI ersätter människan.

1. Läs och diskutera

Läs artikeln ”Därför hotas även ditt jobb av AI” av Johanna Ekström/TT i Svenska Dagbladet. Fundera kring frågorna, först på egen hand och sedan i samtal med varandra.

  1. Hur påverkar AI arbetsmarknaden? Varför hotas vissa jobb av AI och vilka yrken tror du kommer att påverkas mest?
  2. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att AI ersätter vissa arbetsuppgifter?
  3. Vilka förmågor tror du kommer att vara mest efterfrågade i framtiden när vissa arbetsuppgifter tas över av AI? Vad behöver till exempel du som elev utveckla för färdigheter och förmågor för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden i framtiden?
  4. Gör en lista över jobb som ni tror kommer att ersättas av AI och vilka som kommer att fortsätta kräva mänsklig interaktion. Presentera era listor för klassen och diskutera varför ni har valt dessa yrken.

2. Kommer vi att jobba mindre i framtiden?

Nationalekonomen John Maynard Keynes lär ha sagt att vi kommer jobba mindre i framtiden. Om detta detta resonerar filosofen Payam Moula i sin text “Ideala arbetsveckan är bara femton timmar” i Svenska Dagbladet. Välj att läsa texten tillsammans eller gå direkt vidare till uppgiften.

  1. Gör tillsammans en skiss för ett samhälle där vi jobbar max 15 timmar per vecka.  Hur ser det ut där? Vad sysselsätter vi oss med? Använd AI-verktyg som Midjourney eller Dall-E för att skapa bilder av ert samhälle eller rita egna illustrationer.

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Den här lektionen riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även i mellanstadiet. Du kan använda följande källor i ditt arbete med att undersöka och analysera pressfrihetsindex: Landguiden, Globalis, Human Rights Watch.

1. Vad är pressfrihetsindex?

Läs om vad pressfrihetsindex är och vad man kan läsa ut av det. Du hittar information om det hos Reportrar utan gränser.

2. Undersök pressfrihetskartan tillsammans

Undersök några delar av indexet tillsammans. Förklara vad färgerna på kartan betyder och visa exempel på hur Reportrar utan gränser har analyserat informationen. Ni hittar det senast pressfrihetsindex här.

  • Vilket land toppar listan?
  • Vilket land ligger sist?
  • Var hamnar Sverige på listan?
  • Jämför ett grönt och ett rött land. Vilka är de främsta skälen till att de två länderna skiljer sig åt?

2. Undersök och analysera pressfrihetskartan

Undersök vidare kring en eller flera av frågeställningarna.

  • Titta på Pressfrihetsindex från de senaste tre åren.
    • Undersök om det har skett några förändringar i toppen och botten av listan. Vilka länder har rört sig mest? Vad kan vara förklaringen till det?
    • Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering i år? Vad kan Sverige göra för att förbättra sin position?
    • Har några länder förbättrat eller försämrat sin position sedan förra året? Vilka och vad kan det bero på?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött.
    • Vad skiljer de två länderna åt? Vilka olika samhällsutmaningar finns i respektive land?
  • Ta reda på några länder som nyligen har genomfört val eller genomgått andra politiska förändringar i närtid.
    • Kan du med hjälp av kartan se om det har påverkat pressfriheten i landet? Beskriv och ge exempel.

3. Länder där pressfriheten är hotad

  • Hitta och beskriv ett land där en eller flera journalister är fängslade.
    • På vilka grunder är de fängslade?
  • Hitta och beskriv ett land där hat och hot mot journalister är vanligt förekommande.
  • Hitta och beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

4. Undersök årets pressfrihetspristagare

Varje år delar Reportrar utan gränser ut pris till en person eller organisation som har gjort insatser för pressfriheten. Ta reda på vem eller vilka årets pristagare är.

  • Varför har pristagarna fått priset?
  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter råder i det land pristagarna kommer ifrån?

5. Framtidens pressfrihet

Resonera tillsammans.

  • Vilka förändringar tror ni krävs för att kartan som visar pressfrihetsindex ska bli övervägande grön och gul?
  • Vem bär ansvar för att genomföra förändringar som kan leda till att press- och yttrandefriheten ökar i samhället? Vilket ansvar har: FN och världssamfundet; stater och regeringar; de stora mediebolagen; chefer och anställda inom press och media; enskilda medborgare och mediekonsumenter?

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för äldre elever i grundskolan och gymnasiet. Medieutforskaren är indelad i sju olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tolv frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i samhällskunskap, svenska och mediaämnen. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför är yttrandefrihet viktigt?
  • Vilka två grundlagar skyddar svenska nyhetsmedier?
  • Vad innebär censur?
  • Vad är en offentlig handling?
  • Vad är meddelarfrihet och varför är det ett viktigt för journalister?

Kapitel 2

  • Kan du ge exempel på några olika sätt att nå ut med din röst som nämns i videon eller texten?
  • Nämn tre olika typer av åsiktstexter i en tidning. Vad skiljer dem åt?
  • Varför är det bra för demokratin att samhällsfrågor diskuteras i tidningen?

Kapitel 3

  • Beskriv tre olika roller på en tidning och vad de innebär.
  • Vad gör en grävande reporter?

Kapitel 4

  • Varför har medier och journalister egna regler?
  • Vad gör Medieombudsmannen?
  • Vad ska nyhetsmedierna göra enligt det medieetiska systemet?
  • Vad ingår i den journalistiska yrkesetiken?

Kapitel 5

  • Vad innebär källtillit?
  • Hur blir man bättre på källkritik? Skriv ner tre exempel från texten.
  • Vad betyder desinformation?
  • Vad betyder fake news?

Kapitel 6

  • Vad krävs för att något ska bli en nyhet?
  • Vilka är nyhetens principer?
  • Vad ska man göra om man inte har hört talas om nyhetskällan sedan tidigare?
  • Hur fungerar nyhetsvärdering i sociala medier?

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Följande lektionsövning riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även på mellanstadiet. I samband med dagen presenteras årets Pressfrihetspristagare, som 2023 går till  de iranska journalisterna Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som fängslats för sin rapportering om Mahsa Aminis död i september 2022.

Undersök pressfrihetskartan

Ni hittar årets pressfrihetsindex här från Reportrar utan gränser. Här är några förslag på vad ni kan undersöka i klassrummet.

  • Vilket land toppar listan? Och vilket ligger sist? Jämför med förra eller tidigare år. Är det sig likt?
  • Var hamnar Sverige på listan? Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering? Hur kan Sverige förbättras?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött. Vad skiljer länderna åt? Vilka olika utmaningar ställs länderna inför?
  • Har något land förbättrat sin position sedan förra året? Vilka och varför då?
  • Och likaså, har något land förändrats till det sämre? Vad beror det på?
  • Sverige, Tyskland, Brasilien och Ungern är alla länder som genomfört val under 2022. Hur har det påverkat ländernas position? Kan ni komma på några fler länder som haft val. Hur ser det ut där?
  • Hitta ett valfritt land där en eller flera journalister är fängslade. På vilka grunder är de fängslade?
  • Beskriv ett land där hat och hot är vanligt förekommande mot journalister.
  • Beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

Undersök årets pressfrihetspristagare Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi

  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Varför tror ni att pristagarna får priset?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Hur placerar sig Iran i Pressfrihetsindexet?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter rapporteras det om från landet?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.