1.Titta och diskutera

Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.

  1. Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  2. Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
  3. Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  4. Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.

2. Utforska AI-genererade bilder

Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.

  1. Har bilderna kvalitéer som som överraskar er?
  2. Finns det något i bilderna som “avslöjar” att de är AI-genererade?

3. Vilka normer följer AI?

Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.

  1. Vad har bilderna för stil?
  2. Hur ser människor i bilderna ut?
  3. Finns det några fördomar som reproduceras?
  4. Kan ni se något som är normbrytande?

4. Granska bilder som ett proffs

I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.

  1. Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
  2. Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
  3. Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.

5. Har tidningen AI-genererade bilder?

  1. Undersök er lokaltidning och några rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
  2. Samtala om:
    • Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
    • Är ett arrangerat fotografi med filter mer “sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
    • Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.

6. Exit-ticket

  1. Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?

1. AI och skolan

Läs debattartikeln ”Förbjud inlämningsuppgifter i skolan”, av läraren Mårten Hemström i Svenska Dagbladet samt ett svar från Piratpartiets partiledare Katarina Stensson, ”Skolan behöver nya tankesätt – inte förbud”. Diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vad är skribenternas ståndpunkter vad gäller AI som verktyg i skolan? Vilka argument framför de för att stödja sina ståndpunkter?
  2. Vilka för- och nackdelar finns det med inlämningsuppgifter i skolan? Vad kan man göra för att säkerställa att inlämningsuppgifter används på ett meningsfullt sätt?
  3. Katarina Stensson talar om vikten av att integrera AI på ett meningsfullt sätt i skolan. Vad tror du är fördelarna respektive nackdelarna med att använda AI i undervisningen?
  4. Enligt Stensson kan elever lära sig mer om teknik genom att använda den på ett konstruktivt sätt i klassrummet. Vilka exempel lyfter hon? Kan ni komma på fler användningsområden för AI för lärande på ett mer effektivt sätt.

2. Pröva AI i skolan

Lägg in instruktioner till en inlämningsuppgift i ChatGPT eller liknande verktyg och be om källor. Gör en gemensam faktagranskning av texten ni får tillbaka.

  • Kolla källan. Finns källan på riktigt? Är den trovärdig? Vad står i källan? Stämmer det med svaret?
  • När är källan från? Är den fortfarande aktuell?
  • Stämmer uppgifterna? Kontrollera mot andra källor.
  • Kolla språket. Är det korrekt? Behövs några justeringar av språket för att texten ska bli mer trovärdig?

3. Pröva AI hemma

Kom tillsammans överens om en inlämnings- eller skrivuppgift av den typ ni brukar få göra. Sätt upp en tidsgräns för hur lång tid uppgiften får ta att göra. Dra lott om vilka i klassen som ska:

  • ta hjälp av AI för att lösa  uppgiften,
  • ta hjälp av föräldrar eller syskon,
  • jobba med uppgiften helt utan hjälp.

Ta med era texter till skolan och jämför dem. Ställ kontrollfrågor kring innehållet till varandra. Resonera kring vilken typ av lärande som sker med de tre olika sätten att arbeta med uppgiften.

4. Skriv ett debattinlägg

Skriv en debattartikel där du tar ställning till artificiell intelligens utifrån en synvinkel som intresserar dig. Skicka texten till din lokaltidning.

På många arbetsplatser används AI sedan länge. Andra delar av arbetsmarknad står på tröskeln till att börja använda tekniken. Många yrken och arbetsuppgifter kommer på sikt att förändras eller försvinna helt när AI ersätter människan.

1. Läs och diskutera

Läs artikeln ”Därför hotas även ditt jobb av AI” av Johanna Ekström/TT i Svenska Dagbladet. Fundera kring frågorna, först på egen hand och sedan i samtal med varandra.

  1. Hur påverkar AI arbetsmarknaden? Varför hotas vissa jobb av AI och vilka yrken tror du kommer att påverkas mest?
  2. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att AI ersätter vissa arbetsuppgifter?
  3. Vilka förmågor tror du kommer att vara mest efterfrågade i framtiden när vissa arbetsuppgifter tas över av AI? Vad behöver till exempel du som elev utveckla för färdigheter och förmågor för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden i framtiden?
  4. Gör en lista över jobb som ni tror kommer att ersättas av AI och vilka som kommer att fortsätta kräva mänsklig interaktion. Presentera era listor för klassen och diskutera varför ni har valt dessa yrken.

2. Kommer vi att jobba mindre i framtiden?

Nationalekonomen John Maynard Keynes lär ha sagt att vi kommer jobba mindre i framtiden. Om detta detta resonerar filosofen Payam Moula i sin text “Ideala arbetsveckan är bara femton timmar” i Svenska Dagbladet. Välj att läsa texten tillsammans eller gå direkt vidare till uppgiften.

  1. Gör tillsammans en skiss för ett samhälle där vi jobbar max 15 timmar per vecka.  Hur ser det ut där? Vad sysselsätter vi oss med? Använd AI-verktyg som Midjourney eller Dall-E för att skapa bilder av ert samhälle eller rita egna illustrationer.

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Den här lektionen riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även i mellanstadiet. Du kan använda följande källor i ditt arbete med att undersöka och analysera pressfrihetsindex: Landguiden, Globalis, Human Rights Watch.

1. Vad är pressfrihetsindex?

Läs om vad pressfrihetsindex är och vad man kan läsa ut av det. Du hittar information om det hos Reportrar utan gränser.

2. Undersök pressfrihetskartan tillsammans

Undersök några delar av indexet tillsammans. Förklara vad färgerna på kartan betyder och visa exempel på hur Reportrar utan gränser har analyserat informationen. Ni hittar det senast pressfrihetsindex här.

  • Vilket land toppar listan?
  • Vilket land ligger sist?
  • Var hamnar Sverige på listan?
  • Jämför ett grönt och ett rött land. Vilka är de främsta skälen till att de två länderna skiljer sig åt?

2. Undersök och analysera pressfrihetskartan

Undersök vidare kring en eller flera av frågeställningarna.

  • Titta på Pressfrihetsindex från de senaste tre åren.
    • Undersök om det har skett några förändringar i toppen och botten av listan. Vilka länder har rört sig mest? Vad kan vara förklaringen till det?
    • Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering i år? Vad kan Sverige göra för att förbättra sin position?
    • Har några länder förbättrat eller försämrat sin position sedan förra året? Vilka och vad kan det bero på?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött.
    • Vad skiljer de två länderna åt? Vilka olika samhällsutmaningar finns i respektive land?
  • Ta reda på några länder som nyligen har genomfört val eller genomgått andra politiska förändringar i närtid.
    • Kan du med hjälp av kartan se om det har påverkat pressfriheten i landet? Beskriv och ge exempel.

3. Länder där pressfriheten är hotad

  • Hitta och beskriv ett land där en eller flera journalister är fängslade.
    • På vilka grunder är de fängslade?
  • Hitta och beskriv ett land där hat och hot mot journalister är vanligt förekommande.
  • Hitta och beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

4. Undersök årets pressfrihetspristagare

Varje år delar Reportrar utan gränser ut pris till en person eller organisation som har gjort insatser för pressfriheten. Ta reda på vem eller vilka årets pristagare är.

  • Varför har pristagarna fått priset?
  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter råder i det land pristagarna kommer ifrån?

5. Framtidens pressfrihet

Resonera tillsammans.

  • Vilka förändringar tror ni krävs för att kartan som visar pressfrihetsindex ska bli övervägande grön och gul?
  • Vem bär ansvar för att genomföra förändringar som kan leda till att press- och yttrandefriheten ökar i samhället? Vilket ansvar har: FN och världssamfundet; stater och regeringar; de stora mediebolagen; chefer och anställda inom press och media; enskilda medborgare och mediekonsumenter?

1. Påverkar AI journalistiken?

Läs artikeln ”AI-kriget och ChatGPT – det betyder det för journalistiken” och ”Kommer ”gammelmedierna” överleva AI?” av Martin Schori i Aftonbladet. Diskutera fårgorna tillsammans.

  1. Vad är ChatGPT och hur fungerar det?
  2. Vilken roll kan AI spela i journalistik, enligt skribenten? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda AI i nyhetsrapportering?
  3. Författaren talar om AI-kriget som pågår mellan olika företag. Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det ha för journalistiken och media som helhet?
  4. Enligt artikeln kan AI användas för att generera nyheter och skapa innehåll som lockar läsare. Vilka utmaningar finns det med att använda AI för att skapa journalistiskt innehåll, och hur kan man säkerställa att kvaliteten på innehållet inte påverkas?
  5. Martin Schori talar om vikten av att människor har förmågan att förstå vad som är sant och falskt när det gäller nyheter. Hur kan användningen av AI i journalistik påverka detta och vad kan man göra för att inte bli lurad?
  6. Slutligen, hur menar Schori att ”gammelmedier” ska få tillit från publiken? Vilka bevis använder han för sin tes?

2. AI i dagens tidning

Titta i din lokaltidning, antingen på papper eller på nätet, och diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vilket innehåll, om något, tror ni skapas av AI redan idag?
  2. Vad i tidningen kommer att skapas av AI i framtiden?
  3. Har de tidningar ni tittar i och läser någon AI-polycy? Hur vet ni det? Undersök om ni kan hitta information om det via tidningens sajt på nätet.

3. Framtidens nyheter

Aftonbladet har frågat unga personer från Stockholms ytterstadsområden om hur de skulle bli mer intresserade av att ta del av nyheter. En idé, som nu blivit verklighet, är att få nyheter presenterade som musik. Läs mer här. Diskutera följande tillsammans.

  1. Vad krävs för att få er intresserade av nyheter?
  2. Vilka initiativ och innovationer skulle ni önska att medierna kom med? Skicka era förslag till oss på mediekompass@tu.se eller till er lokaltidning.

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för äldre elever i grundskolan och gymnasiet. Medieutforskaren är indelad i sju olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tolv frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i samhällskunskap, svenska och mediaämnen. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför är yttrandefrihet viktigt?
  • Vilka två grundlagar skyddar svenska nyhetsmedier?
  • Vad innebär censur?
  • Vad är en offentlig handling?
  • Vad är meddelarfrihet och varför är det ett viktigt för journalister?

Kapitel 2

  • Kan du ge exempel på några olika sätt att nå ut med din röst som nämns i videon eller texten?
  • Nämn tre olika typer av åsiktstexter i en tidning. Vad skiljer dem åt?
  • Varför är det bra för demokratin att samhällsfrågor diskuteras i tidningen?

Kapitel 3

  • Beskriv tre olika roller på en tidning och vad de innebär.
  • Vad gör en grävande reporter?

Kapitel 4

  • Varför har medier och journalister egna regler?
  • Vad gör Medieombudsmannen?
  • Vad ska nyhetsmedierna göra enligt det medieetiska systemet?
  • Vad ingår i den journalistiska yrkesetiken?

Kapitel 5

  • Vad innebär källtillit?
  • Hur blir man bättre på källkritik? Skriv ner tre exempel från texten.
  • Vad betyder desinformation?
  • Vad betyder fake news?

Kapitel 6

  • Vad krävs för att något ska bli en nyhet?
  • Vilka är nyhetens principer?
  • Vad ska man göra om man inte har hört talas om nyhetskällan sedan tidigare?
  • Hur fungerar nyhetsvärdering i sociala medier?

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Följande lektionsövning riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även på mellanstadiet. I samband med dagen presenteras årets Pressfrihetspristagare, som 2023 går till  de iranska journalisterna Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som fängslats för sin rapportering om Mahsa Aminis död i september 2022.

Undersök pressfrihetskartan

Ni hittar årets pressfrihetsindex här från och med den 3 maj 2023. Här är några förslag på vad ni kan undersöka i klassrummet.

  • Vilket land toppar listan? Och vilket ligger sist? Jämför med förra eller tidigare år. Är det sig likt?
  • Var hamnar Sverige på listan? Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering? Hur kan Sverige förbättras?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött. Vad skiljer länderna åt? Vilka olika utmaningar ställs länderna inför?
  • Har något land förbättrat sin position sedan förra året? Vilka och varför då?
  • Och likaså, har något land förändrats till det sämre? Vad beror det på?
  • Sverige, Tyskland, Brasilien och Ungern är alla länder som genomfört val under 2022. Hur har det påverkat ländernas position? Kan ni komma på några fler länder som haft val. Hur ser det ut där?
  • Hitta ett valfritt land där en eller flera journalister är fängslade. På vilka grunder är de fängslade?
  • Beskriv ett land där hat och hot är vanligt förekommande mot journalister.
  • Beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

Undersök årets pressfrihetspristagare Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi

  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Varför tror ni att pristagarna får priset?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Hur placerar sig Iran i Pressfrihetsindexet?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter rapporteras det om från landet?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

Medieintresset kring det s.k. Tove-fallet har varit enormt. Rättegången mot de två unga kvinnorna som har dömts för mordet på 21-åriga Tove i Vetlanda har bevakats i liverapportering och långa tidningsartiklar och diskuterats i krönikor och kommentarsfält. Använd nyheten för att diskutera medieetik i klassrummet.

1.Vad har hänt?

Inled lektionen med att i korthet beskriva nyheten för klassen, om någon skulle ha missat vad som har hänt. Omni har samlat alla sin artiklar under en tagg här.

2. Hur har medierna agerat?

Hitta exempel i olika medier. Hur har man valt att följa upp nyheten om de livstidsdömda kvinnorna? Tar man olika beslut beroende på om mediet är lokalt eller nationellt? Jämför Vetlanda-posten (ofta bakom betalvägg) med Aftonbladet, DN, SvD, SVT, TV4 eller SR. Vilka medier har publicerat namn och bild? Vilka har det inte?

3. Hur fungerar medieetiken?

Läs på om hur medieetiken fungerar. Du hittar det i kapitel 4 av Publicistguiden. Diskutera: Hur har de medier ni har undersökt tolkat publicitetsreglerna? Tycker ni att det är rimligt att vissa nyhetsmedier publicerar bild och namn på Tove eller de dömda? Vad kan det få för konsekvenser? De dömda kvinnorna ska överklaga domen till Hovrätten. Kan det förändra omständigheterna för de publiceringar som vissa medier valt att göra? Slutligen, varför bör medier vara restriktiva med att publicera namn och bild?

4. Mediernas resonemang

SVT är ett nyhetsmedia som valt att inte publicera namn och bild på de dömda kvinnorna. Vetlanda-Posten har däremot tagit ett annat beslut. Läs om hur Vetlanda-Postens ansvarige utgivare Johan Hedberg tänker kring sin publicering här, och SVT:s redaktionschef Daniel Rundqvist resonemang kan du ta del av här. Vad ligger till grund för deras beslut? Tycker ni att det är rätt beslut? Varför tror ni att de har kommit till olika slutsatser?

5. Det stora intresset

Rapporteringen har som sagt varit gedigen kring mordet. Vad tror ni är skälet till det stora intresset? Varför är intresset större den här gången än för andra mordfall? Diskutera fram olika faktorer som ni tror gör att medierna värderar den här nyheten som viktigare än andra. Tror ni att man värderar nyheten olika beroende på vilket nyhetsmedium det är? Resonera kring faktorer som intresse, geografi, kultur, tid, sensation m.m. Läs mer om nyhetsvärdering i Publicistguiden.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

I en gästkrönika i Borås Tidning (10 april 2023) frågar sig Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, hur väl nyhetsmedierna speglar verkligheten.

1. Reflektera och resonera

I den bästa av världar ska nyheterna spegla verkligheten precis som den är, ett utopiskt uppdrag som är omöjligt. Verkligheten är obegränsad medan mediernas utrymme är begränsat, skriver Strömbäck. Därför måste alltid redaktionerna göra ett urval. Vad ska vi bevaka idag? Vad ska vi välja bort? Vilka ska få komma till tals? Resultatet blir mediernas konstruktion av verkligheten.

Samtala om:

  • Vad krävs för att något ska få kallas nyhet?
  • Vilka nyheter får ta plats i er lokaltidning?
  • Går det att läsa om nyheterna i andra tidningar och nyhetsmedier?
  • Vad får man läsa mindre av?
  • Vilka röster får höras?

Läs mer Mediekompass skrivarskola Publicistguiden: Vad blir en nyhet?

2. Läs och diskutera

Börja med att läsa Strömbäcks krönika gemensamt eller enskilt, om klassen inte redan har gjort det. Diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vad krävs för att journalistiken ska behålla sin trovärdighet trots det begränsade utrymmet?
  2. Lista gemensamt i grupper eller par vilka journalistiska principer som bör gälla för att nyhetsrapporteringen ska präglas av så hög objektivitet som möjligt.
  3. Vilka principer är viktigast? Jämför inom klassen.

Läs mer om journalisters yrkesetiska regler hos Journalistförbundet:

3. Dela era synpunkter med tidningen

Hör av er med era synpunkter på innehållet till er lokala tidning. Berätta och beskriv.

  • Vilket innehåll eller vilkas röster tycker ni saknas?
  • Vad skulle ni vilja läsa mer om?
  • Vad gör tidningen bra idag?
  • Vilka områden har enligt er god bevakning? Vilka saknas?

Emma Frans är doktor i epidemiologi och medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet där hon granskar populära påståenden. Hennes bok “Expertparadoxen” släpptes nyligen, där Frans funderar på vår relation till expertkunskap. Ska vi lita på experter? Och när? SvD har publicerat ett omarbetat utdrag ur boken som ligger till grund för det här lektionstipset.

1. Läs ur Expertparadoxen

Du hittar det omarbetade utdraget ur Emma Frans “Expertparadoxen” här. För att få tillgång till texten behöver du registrera dig och din klass på SvD Skola.

Begreppslista

  • Belägg
  • Bevisvärde
  • Cherry-picking
  • Expertstyre
  • Evidens
  • Faktaresistens
  • Faktafundamentalist
  • Grupptänkande
  • Skräpforskning
  • Teknokrati

2. Instuderingsfrågor

  • Varför kan en blind tro till forskning bli ett problem, enligt Frans?
  • Hur kan coronapandemin förklara expertparadoxen?
  • Hur fick Andrew Wakefields forskning genomslag? På vilket sätt är den icke-trovärdig? Vad har hans studier fått för konsekvenser?
  • Vad menar Frans är risken med expertstyre/teknokrati?
  • Hur kan politiker tänka i sin relation till expertkunskap?

3. Att diskutera

  • Brukar du tro på experter? Hur kan man kontrollera om expertutlåtanden stämmer?
  • Hur kan vi förstå Expertparadoxen? Bör vi alltid vara kritiska till expertkunskap?
  • Vad krävs för att få kallas expert? Kan det skilja sig åt beroende på vad det handlar om? Till exempel inom medicin, sport, musik, biologi.
  • Vad behöver man veta för att förstå vetenskap?
  • Vad har vi för ansvar i vår förståelse av expertkunskap? Vad är journalistens ansvar? Och experten själv?

4. Undersök i klassrummet

Bildkälla: https://www.thetimes.co.uk/article/times-health-commission-office-cake-sugar-passive-smoking-5s3bzb3dn

Nyligen uttalade sig den brittiska professorn i kost och befolkningshälsa, Susan Jebb, om riskerna med att äta tårta på jobbet i en intervju med The Times. Hon jämförde det med passiv rökning, och menade att hon aldrig skulle äta tårta på vardagar om det inte vore för att hennes kollegor tar med fika till jobbet.

Hör om uttalandet här och undersök om det stämmer i klassrummet, enskilt, i par eller i grupper.

  • Kan vår konsumtion av ohälsosamma livsmedel påverkas av tillgänglighet?
  • Fundera även på: Kan fika på jobbet ge några hälsofördelar?

Sök genom nyhetsmedier eller genom vetenskapliga databaser, men försök nå så nära ursprungskällan som möjligt.

Till läraren: Emma Frans har granskat påståendet i SvD:s Vetenskapskollen här.

Läs mer

News Literacy Project’s Checkology presenterar färsk infografik om olika nivåer av vetenskapliga bevis här (på engelska).

Fojos Faktajouren har intervjuat Emma Frans. De har även recenserat boken här.