Richard Jomshof, SD, som är ordförande i justitieutskottet, delade i våras två inlägg på X med islamkritiska satirteckningar. Några månader senare delges han misstanke om hets mot folkgrupp. Han meddelar att han tar en paus från sitt arbete som ordförande i justitieutskottet och en intensiv debatt utbryter huruvida han bör dömas eller inte. Den 25 september meddelar chefsåklagaren att han lägger ner förundersökningen och Richard Jomshof frias från misstanken om att ha begått hets mot folkgrupp.

Hur såg debatten om misstankarna mot Richard Jomshof ut? Hur lätt är det att tolka vilka bilder och uttalanden som kan innebära hets mot folkgrupp? Var det rätt att han inte dömdes?

1. Diskutera bilderna

Dela in eleverna i mindre grupper och titta på bilderna som Expressen har publicerat här. Ta en bild i taget och diskutera vad bilderna föreställer och hur ni tolkar dem. Håller ni med om att de är islamkritiska? På vilket sätt i så fall?

2. Vad säger lagen?

Läs vad lagen säger om hets mot folkgrupp. På vilket sätt kan de bägge bilderna utgöra ett lagbrott? Richard Jomshof själv åberopar yttrandefrihetsgrundlagen. Ta reda på vad denna grundlag innebär här.

3. Hur resonerar Jomshof?

Läs Richard Jomshofs debattartikel i Expressen. Vad lyfter han fram som talar emot att han ska dömas? Vad tycker du om hans argument? Finns det något problematiskt i det han säger, tycker du?

4. Vad säger yttrandefrihetsexperten?

Nils Funcke är författare och journalist och har skrivit mycket om yttrandefrihet. Läs hur han ser på fallet i Helsingborgs Dagblad. Vad talar för en fällande dom enligt honom? Är det någon skillnad på att Jomshof inte själv har utfört teckningarna utan bara delat dem vidare?

5. Hur resonerar chefsåklagaren?

Läs vad chefsåklagaren Joakim Zander säger i DN efter att förundersökningen mot Jomshof lagts ner.

6. Jämför liknande fall

Hur svårt är det att bedöma var yttrandefrihetens gränser går? Försök att jämföra med andra fall som till exempel koranbränningarna i Sverige, händelserna på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris samt Lars Wilks satirteckningar på rondellhundar. Vad hände då? Hur gick diskussionen om yttrandefrihetens gränser vid dessa fall?

Den 5 november är det presidentval i USA. I Sverige följer vi valet på nära håll och de svenska medierna rapporterar intensivt från presidentkandidaternas respektive valkampanjer. Hur mår den amerikanska demokratin? Hur skildras valet i svenska massmedier? Varför får valet så stor uppmärksamhet här? På vilket sätt påverkar presidentvalet Sverige och den svenska ekonomin?

1. Hur ser det amerikanska valsystemet ut?

Titta på en video för att ta reda på hur det amerikanska valsystemet med elektorsröster fungerar. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med det amerikanska systemet? En artikel i Västerbottenkuriren listar några här. Jämför med det svenska valsystemet. Gör en tillbakablick på valet 2016 som stod mellan de båda presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton och diskutera hur valresultatet såg ut då.

 

2. Hur skildras valet i svenska medier?

Granska mediernas rapportering inför valet. Hur mycket utrymme får de båda kandidaterna Donald Trump och Kamala Harris i de rikstäckande medierna? Skriver din lokaltidning något om valet? Granskas någon av kandidaterna mer än den andra?

 

3. Varför ger de svenska medierna så stor uppmärksamhet åt det amerikanska valet?

Diskutera i klassen varför svensk media rapporterar så mycket om det amerikanska valet. Titta sedan exempelvis på vad Aftonbladets politiske reporter säger. Diskutera också hur den svenska ekonomin kan påverkas. Så här säger SAAB:s VD Micael Johansson till Sveriges radio.

 

4. Är demokratin i USA hotad?

En del statsvetare menar att demokratin står på spel om Donald Trump vinner valet. Vilka argument förs fram för att stödja detta påstående? Läs vad demokratiforskaren Staffan I Lindberg säger i DN och lyssna på journalisten Britt-Marie Mattsson i Medier & Demokratipodden. I denna podd får även medierna kritik för att ha misslyckats i sin rapportering. På vilket sätt tycker Britt-Marie Mattsson att medierna har misslyckats? Vad tror ni själva? Är demokratin i USA hotad? Diskutera i helklass.

Ungas politiska engagemang minskar (se Ungdomsbarometerns generationsrapport från 2024) i de politiska partierna och insändare i tidningarna är sällan skrivna av yngre. Samtidigt organiserar sig unga på ett nytt sätt, ofta utifrån sakfrågor. Det visar det stora engagemanget för till exempel klimatfrågor och nu under 2024 för Palestina i kriget mellan Israel och Hamas. Många organisationer, företrädesvis miljö- och djurskyddsföreningar, får fler medlemmar och en enda person kan i dag lätt samla många genom olika sociala medier. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier i dag. I den här lektionen får eleverna diskutera hur opinion skapas och dessutom själva försöka skapa opinion i en egen vald fråga.

1. Fundera tillsammans

  1. Börja med att samla tankar och funderingar kring de listade sätten att skapa opinion nedan. Kanske kan ni lägga till några? Prata också om hur man nådde ut med sina idéer tidigare, innan vi hade tryckta tidningar eller social media. Eleverna ska förstå vad de olika sätten innebär. Tillsammans kan klassen tänka ut och ge exempel på hur de olika sätten att bilda opinion använts nyligen eller genom historien.
  2. Låt er inspireras av insändare i lokaltidningen. Här några exempel från Dagens Nyheter, Nerikes Allehanda och Skaraborgs Allehanda. Försök också att hitta exempel både på välskrivna texter och lite mindre välskrivna texter.
  3. Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. De får fundera ut en för dem viktig fråga de vill väcka opinion i. De ska lägga upp en enkel strategi genom att fundera ut hur de lämpligast kan föra ut sitt budskap och motivera sina val av opinionskanal.

2. Skriv ner en strategi

Dessa frågor kan eleverna utgå från när de ska lägga upp strategin:

1. Vilken är er egen vinst med att driva frågan?
2. Vad vinner samhället på er fråga?
3. Vem eller vilka grupper kan vara intresserade av det ni vill säga?
4. Vem eller vilka bestämmer eller har stor makt kring er opinionsfråga?
5. Hur når man bäst dessa personer eller grupper?
6. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med respektive kanal som eleverna väljer?

Exempel på sätt att bilda opinion som har gjorts tidigare:

Namninsamling 

Facebook-event (till exempel Stoppa angiverilagen 2023)

Demonstrationer

Organisationer (Starta en egen eller bli medlem i en redan existerande)

Skriva insändare i tidningar

Direkta aktioner (till exempel Återställ våtmarkerna som också blivit mycket omdiskuterade)

Konstverk (av kulturskapare som till exempel Anna Odell, Lars Vilks, Elisabeth Olsson Wallin, Makode Linde, Lukas Moodyson)

Kontakta beslutsfattare direkt

Kontakta journalister

3. Hitta ett sätt att redovisa

Gör ett konstverk, skicka insändare till lokaltidningen, kontakta beslutsfattare etc.

En mycket stor del av vår demokrati handlar om åsiktsfrihet, att vi är fria att uttrycka våra åsikter utan att vara oroliga för att bli straffade för det. Medierna erbjuder olika plattformar där vi kan dela våra åsikter, dels via insändare, men när mer utrymme behövs och när olika samhällsfrågor ska diskuteras finns tidningarnas debattsidor. De möjliggör ett demokratiskt samtal där någons åsiktstext kan bemötas med en replik av någon som har en annan uppfattning i frågan.

En välskriven debattartikel har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss logisk form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, driver en tes och sedan argumenterar för sin åsikt genom att stapla olika argument. Därefter presenterar man en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

1. Samla idéer

  • Börja med att samla in idéer till möjliga debattämnen. Hämta gärna inspiration från dagstidningen, till exempel DN och Arbetarbladet, beställ åtkomst till tidningen här.  Gå också igenom några aktuella politiska frågor där eleverna kan ha en uppfattning och hjälp dem genom att prata igenom vilken tes som är möjlig att driva.

2. Arbeta i par och anteckna

  1. Skriv ned er tes och försök att samla olika argument som stödjer er tes. Ta hjälp av UR för att lära er hur man argumenterar på ett bra sätt. Här finns en förklarande film och en övning för att bygga argumentation.
  2. Därefter är det dags att formulera och rangordna olika argument med det starkaste först och med de stödjande argumenten i fallande skala.
  3. Försök även att bemöta olika möjliga motargument i texten.

3. Byt texter med en annan grupp

  1. När eleverna är nöjda med sin text är det dags att byta med en annan grupp för att ge feedback på varandras texter.
  2. Arbeta ordentligt med att sätta rubriken så att den speglar innehållet i texten. Tänk också igenom argumenten så att det starkaste argumentet kommer först.

4. Läs igenom texten

  1. När ni fått tillbaka texterna är det bra att vässa argumenten ytterligare så att texten går lätt att läsa. I slutet är det bra att sammanfatta texten kort, att presentera en slutsats och en möjlig åtgärd som löser problemet man presenterar.
  2. Skicka in texten till din lokaltidning.

En visselblåsare är en person som avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom en organisation – ofta genom att vända sig till media. De står upp för det de tycker är rätt trots att de kan ha väldigt mycket att förlora på ett personligt plan genom sina avslöjanden.

Sverige fick en ny visselblåsarlag den 17 december 2021. Lagen utgår från EU:s visselblåsardirektiv och innehåller nya krav och stärkt skydd för visselblåsare jämfört med den tidigare lagen. Läs om den nya lagen här. Den omfattar bland annat fler personer på arbetsplatsen, såsom inhyrd personal, arbetssökande och praktikanter bland andra.

Historiskt har många av de avslöjanden och granskningar som journalister gjort, ofta haft sitt ursprung i tips som kommit från visselblåsare inne i en organisation. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd är ett exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här.

I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.

1. Läs på om en visselblåsare

  1. Dela in eleverna i smågrupper om två till tre och låt varje grupp undersöka en visselblåsare. Förslag här nedan.
  2. Låt eleverna söka efter nyhetsartiklar som bygger på de avslöjanden som visselblåsaren gjorde.

Förslag på personer som agerat visselblåsare:

Stine Chiristophersen: missförhållanden på äldreboende under covid-pandemin 2020
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015
Anders Kompass: övergrepp utförda av FN-anställda i Centralafrikanska republiken 2014
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Julian Assange: Wikileaks som läckte hemliga dokument 2009
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971

2. Skriv ned avslöjandena

  1. Eleverna ska söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna. Hur togs avslöjandena emot? Hur påverkades visselblåsarna själva av händelserna?
  2. Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Följande punkter bör vara med i redovisningen:
    Vilken visselblåsare har de undersökt?
    Vad handlade avslöjandet om?
    Vilka var inblandande i affären?
    På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
    Vad blev resultatet av avslöjandet?
    Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
    Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?
    Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Hade de gjort på liknande sätt eller agerat annorlunda?

3. Lyssna på poddar och diskutera

DN kultur ger tips på poddar om kända visselblåsare. Välj ut en eller ett par och lyssna här. Diskutera vilken betydelse deras avslöjande har fått.

2024 är ett supervalår då val hålls i över 50 länder. I juni var det val till EU-parlamentet och dessförinnan var det val i bl.a. Finland, Pakistan, Slovakien och Indien. I november är det presidentval i USA. Det har kommit många rapporter om hur desinformation och falska påståenden med avsikt att påverka människor och styra opinioner, har spridits i olika kanaler. I den här övningen får du hjälp med hur du ska tänka för att upptäcka desinformation och undvika att bli lurad.

1. Gör kortkurs om desinformation

Mobile stories som stöttar unga att delta i det demokratiska samtalet, har skapat en kortkurs som hjälper dig att känna igen desinformation när du möter den. Gör kortkursen här.

Svara på frågorna under kursens gång:

  1. Vilken är skillnaden mellan desinformation och misinformation?
  2. Hur definieras informationspåverkan?
  3. Ge exempel på vad olika sorters desinformation kan vara.
  4. I avsnittet om konspirationsteorier: Vilka är de frågor du bör ställa dig? Försök att ge exempel på kända konspirationsteorier som spreds till exempel under pandemin eller under det förra amerikanska valet 2020.
  5. Förklara vad som menas med lateral granskning.

3. Kontrollera fakta

Tucker Carlson är en amerikansk journalist som tidigare arbetade för den amerikanska TV-kanalen Fox News. Tidigare i år gjorde han en uppmärksammad intervju med Rysslands president Vladimir Putin. I samband med intervjun dök det upp påståenden om att Tucker Carlson var utsatt för säkerhetshot av Ukraina. Du ska nu undersöka vad som skrevs om dessa hot och hur trovärdiga uppgifterna är.

  1. I nättidningen Miami Chronicle dök det upp en artikel som beskrev att Tucker Carlson skulle ha varit utsatt för en av Ukraina planerad attack. Undersök vad detta är för tidning. Klicka upp en nyhetsartikel. Får du veta när artiklarna är skrivna (datum) och står det vem som skrivit artikeln?
  2. Leta upp artikeln om Tucker Carlson som finns här. Sök efter samma uppgifter som i föregående punkt. Vad tänker du om att uppgifterna saknas? Vad säger detta om möjligheterna att faktakolla om uppgifterna i artikeln stämmer?
  3. Nu ska du göra en egen faktakoll. Skriv in ”fact check” och till exempel ”Tucker Carlson attack”. Hittar du några trovärdiga källor som beskriver om attacken var planerad eller inte?
  4. Vad finns det för möjliga tolkningar till varför dessa rykten uppkom?

3. Sammanfatta

Diskutera och sammanfatta vad ni har lärt er av kortkursen och faktakontroller.

Den amerikanska valrörelsen pågår för fullt och både republikaner och demokrater attackerar varandra inte sällan med falska påståenden i syfte att svartmåla den andra. Mordförsöket på republikanernas presidentkandidat Donald Trump förstärkte polariseringen. Konspirationsteorierna och de falska påståendena är många. Vad är en konspirationsteori och varför har människor en tendens att tro på dem?

I den här lektionen lär du dig mer om bakgrunden till att konspirationer uppkommer och tittar närmare på de specifika händelserna i USA under sommaren. Du lär dig också hur du ska bemöta konspirationsteorier.

1. Diskutera

Börja med att diskutera och samla era tankar om vad en konspirationsteori är och hur de uppkommer. Ta hjälp av Internetstiftelsens sammanställning: Därför vill du tro på konspirationsteorier.

  • Varför är det lätt att tro på konspirationsteorier?
  • Läs särskilt avsnittet kopplat till maktutövning och amerikanska händelser. Vilka exempel ges?
  • Dra också några paralleller till svenska händelser för att se sambanden när konspirationsteorier uppkommer.

 

2. Lyssna på podden

Aftonbladets podd Aftonbladet daily den 17 juli handlar om konspirationerna som uppstod efter mordförsöket och ett splittrat USA.

  1. Hur förklarar USA-kännaren Andreas Utterström att det sprids så mycket falsk information kring mordförsöket?
  2. Vilka konspirationsteorier florerar menar han?
  3. Utterström nämner Qanon. Vad är det? Hur kopplas Qanon till Donald Trump?
  4. Hur analyserar Utterström att det är så vanligt med konspirationsteorier i USA?
  5. Vem tjänar på att de sprids?
  6. Vilken påverkan kan det som sprids ha på valet?
  7. Vad ser han för risker på längre sikt med att konspirationsteorierna sprids? Vad tror du själv?

 

3. Sammanfatta

Avsluta genom att sammanfatta hur man kan rusta sig mot konspirationsteorier genom Europeiska kommissionens skrift som även finns på svenska. Se också UR:s serie: Vem ska jag tro på – Om konspirationsteorier.

Den svenska EU-kommissionären, Ylva Johansson, lade under våren 2022 fram ett lagförslag som innebär att leverantörer av e-post, chattar, spel och filhanteringslösningar ska tvingas skanna privat innehåll för att filtrera ut material som innehåller sexuella övergrepp mot barn.

Lagförslaget kallas för Chat Control 2.0 och omfattar allt från röstsamtal och videosamtal till textmeddelanden och e-postmeddelanden, inklusive krypterade tjänster och sparade filer – både i molntjänster och på hårddiskar. Förhoppningen är att filtreringen ska fånga upp misstänkt material och hjälpa polisen i sitt arbete med att bekämpa övergrepp mot barn.

Förslaget har blivit hårt kritiserat för att vara ett intrång i den personliga integriteten och debattörer har kallat det massövervakning av vår digitala kommunikation.

Nu har Riksdagens justitieutskott sagt ja till ett regeringsförslag om att ställa sig bakom ett nytt försök att driva igenom förslaget. Detta dels efter att Europaparlamentet tidigare har avvisat stora delar av förslaget och att Sveriges riksdag tidigare har avstått från att ta tydlig ställning.

I den här lektionen får eleverna undersöka vad lagen om chat control är och vad den får för konsekvenser.

Låt eleverna bilda mindre grupper där de undersöker:

  1. Hur togs förslaget emot när det presenterades av Ylva Johansson från början? Vilken kritik framfördes? Vilka argument fanns som stöttade förslaget?
  2. EU-parlamentet röstade nej till förslaget i november 2023. Ta reda på vad som hände med förslaget.
  3. Vad består kritiken av? Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter driver den politiskt oberoende webbplatsen chatcontrol.se och länkar till många olika kritiska röster till förslaget. Läs där vad olika debattörer tycker om förslaget. Här är fler exempel på kritiska röster: SVT, Bohuslänningen, Emanuel Karlsten (fri debattör som bevakar sociala medier),  Journalistförbundet.
  4. Vad tycker du om förslaget? Varför är det bra? Varför är det dåligt? Hur påverkar det yttrandefriheten tror du? Skriv ner alla dina argument.
  5. Diskutera i helklass vad förslaget om chat control innebär, både positiva och negativa argument.

Daniel Andersson är wallraffande reporter i Kalla faktas Undercover i trollfabriken. Foto: TV4

TV4:s Kalla faktaprogram Undercover i trollfabriken har fått stort genomslag i samhällsdebatten. De två avsnitten bygger på att en wallraffande reporter har tagit sig in på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Syftet har varit att avslöja att partiet står bakom den desinformation som pumpas ut genom en mängd anonyma konton, s.k. trollkonton, skapade av samma kommunikationsavdelning. Medierna har fyllts av reaktioner både från politiker och allmänhet. Hur påverkas Tidöpartiernas samarbete av avslöjandet? Hur påverkas opinionen inför EU-valet?

Att reportrar använder sig av dold kamera händer inte alltför ofta, men skedde inför riksdagsvalet 2002 med det så kallade Valstugereportaget som SVT:s Uppdrag granskning gjorde. Avsluta gärna med att jämföra de bägge avslöjandena och vilka konsekvenser de ledde till.

Gå igenom följande begrepp:

Propaganda
Desinformation
Under cover
Wallraff
Nättroll
Memes
Påverkansoperation – läs vad Källkritikbyrån skriver om flera av begreppen

 

1. Titta på programmet Undercover i trollfabriken (två avsnitt)

Instuderingsfrågor

  • På vilket sätt lyckas reportern ta sig in på kanalen Riks?
  • Hur kan man bäst beskriva den verksamhet som pågår?
  • Vad är fördelarna med att använda den journalistiska metod som wallraff är?
  • Vilka nackdelar finns?

2. Läs och diskutera

  • Hur reagerar statsminister Ulf Kristersson på avslöjandet?
  • Hur reagerar Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson på avslöjandet?
  • Andra partiledares reaktioner på det som framkommit i programmen?
  • Finns det några mätningar på hur avslöjandet påverkar opinionen, framför allt Sverigedemokraterna?

3. Jämför

  • Går det att koppla händelserna med anonyma konton till andra partier? Se vad Emanuel Karlsten, ordförande i Medieakademin säger om detta i SVT:s Agenda.
  • Läs vad Expressen skrev om Socialdemokraterna och deras Facebook-inlägg 2018.
  • Jämför gärna med Valstugereportaget och diskutera vad som hände då. Vilka konsekvenser fick avslöjandet?

Källor
Omni samlade artiklar
DN: SD:s ”trollfabrik” – detta har hänt – DN.se
Sverigedemokraternas youtubekanal
SvD: SD-väljarna opåverkade av TV4:s granskning

2024 är ett supervalår. Aldrig någonsin tidigare har så många människor haft möjlighet att rösta i olika val. I 76 länder i världen är val implanerade. I EU väljer medborgarna sina ledamöter till EU-parlamentet mellan den 6 och den 9 maj. Totalt ska 720 ledamöter väljas.

I Sverige är det EU-val den 9 juni och Sverige har 21 ledamöter i EU-parlamentet. Sedan Sverige gick med i EU 1995 har valdeltagandet var mycket lägre än vid riksdagsval då cirka 85 procent brukar rösta. I det senaste valet till EU-parlamentet 2019 var valdeltagandet 55,3 procent, vilket ändå är högre än i andra EU-länder.

Svenska tidningar skriver mycket om EU-valet, både på nyhetsplats och på ledarsidor. Vilka EU-frågor skrivs det mest om på nyhetsplats och vilka EU-frågor kommenteras på ledarplats?

1. Skaffa en bakgrund om EU-valet.

  • Den svenska EU-representationen i EU-parlamentet har tagit fram ordentligt med bakgrundsmaterial. Börja med att se denna video om varför det är viktigt att rösta.
  • Ta reda på fakta om hur mandatfördelningen i parlamentet ser ut. Är den rättvis? Får stora Tyskland för få mandat eller är t. ex. lilla Malta överrepresenterat.
  • Vilka politiska grupper finns i EU-parlamentet? Läs om partigrupperna och diskutera var de finns på den politiska höger-vänsterskalan.

2. Granska de svenska partierna

  • Gå in på riksdagspartiernas hemsidor och undersök var de står i olika EU-frågor. Du hittar även andra partier som kandiderar till EU-parlamentet här. Låt eleverna läsa in sig på vad partierna tycker i olika frågor. Dela in eleverna i partigrupper och låt dem få redogöra för hur deras respektive parti resonerar i olika frågor.

3. Diskutera

  • Låt eleverna sitta i olika grupper och agera partidebatt där ni utser utfrågare/moderator och representanter från de olika partierna som får förklara sitt partis respektive politik.

4. Läs och analysera

  • Googla och läs nyhetstexter för att se vilka EU-frågor som behandlas. Vad tycker eleverna själva i dessa frågor?
  • Försök att hitta ledartexter för att koppla ihop partiernas åsikter med de åsikter som finns på tidningarnas ledarsidor.

Medielänkar:
DN
SvD
Arbetarbladet

5. Gör valkompasser