Uppgift 1: Twitter och yttrandefriheten
Diskutera fördelar och nackdelar med Twitters möjlighet att dra tillbaka inlägg i enskilda länder.
Förberedelser: Tillgängliggör artikeln och övningens kopieringsunderlag för eleverna via papperskopia eller digitalt. 
Ladda ner kopieringsunderlaget här.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Läs artikeln ”Twitter anpassar yttrandefriheten” i Dagens Nyheter.
2. Låt eleverna enskilt ta ställning till påståendena i kopieringsunderlaget genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar deras åsikt.
3. Låt eleverna parvis diskutera sina ställningstaganden.
4. Låt klassrummets ena sida representera siffrorna 1-3 och den andra sidan representera siffrorna 4-6. Läs upp de olika påståendena och be eleverna att ställa sig på den sida som stämmer överens med deras svar. Lyft några argument från varje sida av klassrummet. Poängtera att eleverna när som helst under övningen kan ändra sin åsikt. Genom att ställa följdfrågor till påståendena kan du problematisera frågeställningarna ytterligare:
- Vad kan det få för konsekvenser i förlängningen?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med det?
- Hur tänker du då?
- Varför ska vissa medier ta ett större ansvar än andra?
- Under den arabiska våren spelade Twitter en roll i att mobilisera motståndet mot sittande regimer. Är det tänkbart att den möjligheten nu kommer att förändras?
För tidningars kommentarsfält gäller följande:
Vi har yttrandefrihet i Sverige men man får inte skriva vad som helst. Exempelvis får du inte hota någon, förtala någon eller kränka någon. En del tidningar går igenom vad som skrivs i kommentarsfälten innan det läggs ut. Skulle det ändå slinka igenom något, som till exempel är rasistiskt så är det tidningens ansvariga utgivare som har ansvaret för det. Andra tidningar går igenom vad som skrivits i kommentarsfälten först i efterhand. Då är det du som skrivit inlägget som får ta ansvaret om du skrivit något olagligt. Men oavsett om en tidning går igenom folks kommentarer innan eller efter kommentarerna läggs ut, så måste tidningen alltid hålla uppsikt över vad som skrivs.
Uppgift 2: Sagt om yttrandefrihet
Arbeta med allmänna frågor kring tryck-och yttrandefrihet genom att lyfta kända citat.
Förberedelser: Du behöver klippa ut citaten i kopieringsunderlaget och lägga dem i en ask eller hatt. Ladda ner kopieringsunderlaget här. Ett tips är att även ha citaten på storbild så att alla ser och kan hänga med.
Tidsåtgång: ca 30-45 min.
Genomförande:
1. Klipp ut citaten och lägg dem i en ask/hatt.
2. Dela in eleverna i grupper och låt dem dra ett citat var att diskutera.
Frågor:
- Vad försöker personen som citeras att säga?
- Instämmer de med citatet?
3. Återkoppla genom att alla grupper får redogöra för sin diskussion och tolkning av citatet de fått.
4. Instämmer de andra i klassen med den redovisande gruppen?
Fler frågor för dig som har tid:
- Citaten spänner från 1800-talet till vår tid. Tror eleverna att yttrandefriheten ökat eller minskat under det tidsspannet? Varför?
- Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med att yttrandefriheten i världen ökar/minskar?
Länkar
Mer om Twitter och censur (på engelska)
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202: Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Motsvarande kopplingar finns även för gymnasieskolan i SKOLFS 2011:144 och Lgr 94.
I år är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Detta lektionstips belyser barns mänskliga rättigheter med fokus på två saker, rätten att göra sin röst hörd och lokaltidningens roll i det demokratiska samtalet.
A Introduktion
Börja lektionen med att berätta om de mänskliga rättigheterna. Kopieringsunderlag 1.
B Fördjupning
- Artikel 12 (en av grundprinciperna och vägledande för konventionen) ger barn rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem och vuxna en skyldighet att lyssna!
- Lokaltidningen är ett forum där frågor som rör medborgarna lyfts upp. Medier (tidningar, tv, radio, Internet) ser sig själva som en viktig del i det demokratiska samtalet. Med det demokratiska samtalet i medier menas att tidningarna ger rum åt medborgarnas åsikter och debatt – alltså medborgarnas rätt att göra sina röster hörda.
C Aktiviteter
Aktivitet 1. Barnets röst – vilka frågor berör dig?
Vilka frågor tycker eleverna själva berör dem?
- Gör en värderingsövning kring barns rätt att göra sin röst hörd.
Använd gärna kopieringsunderlag 2.
Eleverna får ta ställning till en för temat relevant fråga genom att ställa sig vid ett svarsalternativ (ett av rummets fyra hörn), ett av svarsalternativet är öppet. - Följ upp svaren med följdfrågor – ge eleverna möjlighet att motivera sina svar.
Det är förstås okej att ändra sig och byta hörn under samtalets gång.
Aktivitet 2. Barnets röst i dagstidningen
- Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut lokaltidningen (gärna olika nummer för variation) till grupperna.
- Ge grupperna i uppgift att granska tidningen med följande instruktion:
– Bläddra igenom tidningen tillsammans i gruppen.
– Får barn göra sina röster hörda i något sammanhang i den aktuella tidningen?
Om ja – i vilket sammanhang? - Redovisa för klassen.
- Dela sedan ut pratbubblor (kopieringsunderlag 3) och ge eleverna i uppgift att fundera över om det finns någonting de själva skulle vilja påverka (övergångsställe vid skolan, biografens filmutbud, bibliotekets öppettider eller kanske något som de läste i lokaltidningen).
Be eleverna skriva ner sina röster kring de frågorna i pratbubblorna.
Sätt upp alla pratbubblorna på ett lämpligt ställe.
D Uppföljning
- Gå igenom alla pratbubblor.
- Finns det något som ni gemensamt skulle vilja påverka?
- Skriv då till era lokala beslutsfattare!
- Tipsa också er lokala tidning – gör era röster hörda!
Bakgrund
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Barnets rättigheter
Regeringens webbplats, Lättläst skrift om Mänskliga rättigheter och Barnkonventionen
Barnombudsmannen, Om barnkonventionen
Mediekompass arkiv
Kopieringsunderlag 1. Barnens rättigheter
Kopieringsunderlag_Mänskliga_rättigheter_Barnkonv
Kopieringsunderlag 2. Värderingsövning – barnets röst
Kopieringsunderlag Barnens röst varderingsövning
Kopieringsunderlag 3. Pratbubblor
Kopieringsunderlag Barnens röst lokaltidningen
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
SO-ämnen åk 1-3
Att leva i världen
– Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Samhällskunskap åk 4-6
Rättigheter och rättsskipning
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
1 Påverkas vi av reklam?
Om övningarna: Tre snabba ögonöppnare om reklampåverkan och annonser:
Övning A ”Top of mind” – eller högst upp i huvudet…
…vill reklamskaparna kila in varumärket. Nu går det fort! Nu måste eleverna vara med!
1. Fråga eleverna: ”Vilket märke tänker du på om jag säger…
• Schampo?
• Skor?
• Jeans?
2. Diskutera:
• Var har de fått det ifrån?
• Varför har de köpt just de varorna?
Övning B: Ser vi olika?
1. Låt eleverna bläddra igenom tidningen från första till sista sidan (på cirka fem minuter). Instruera dem att titta noga på varje sida och sedan lägga ihop tidningen.
Obs! Avslöja inte övningens syfte innan eleverna sätter igång
2. Fråga eleverna: Vilka annonser la ni märke till?
Eleverna antecknar var för sig på post-it lappar. Instruera dem att skriva en annons per post-it lapp.
3. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan. Tjejerna på den ena sidan av tavlan och killarna på den andra.
4. Sammanfatta: Vilka annonser la tjejerna märke till? Killarna? Skillnader? I så fall varför?
Övning C: Människorna i reklamen – hur ser de ut?
1. Välj på förhand ut några av tidningens annonser som innehåller bilder.
2. Diskutera i helklass eller smågrupper:
- Vilken är avsändaren för annonsen?
- Vilken målgrupp har annonsören tänkt sig?
- Hur är bilderna tagna? Underifrån, ovanifrån?
- Hur påverkar det oss?
- Väcker bilderna några associationer?
- Ser bilderna ”sanna” eller ”falska” ut – det vill säga verkar de vara retuscherade eller ändrade i ett bildprogram?
- Finns det någon saklig information om produkten i annonsen?
- Vilket eller vilka knep använder avsändaren (reklambyrån och företaget som beställt annonsen) för att påverka oss?
- Hur ser mannen ut på bilden, och hur ser kvinnan ut? Vilka kroppsdelar framhävs? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem är stark, vem är svag?
- Vilka könsroller anspelar bilden på?
2 Granska årets reklam
Granska en eller flera tidningar (och/eller webbsidor för dagstidningar), beroende på tid.
Inrikta granskningen på följande:
- Vilken sorts annonser tar störst utrymme?
- Vad verkar bli årets julklappar?
- Om du räknar med att varje spaltmillimeter spalt kostar 10 kronor plus moms, hur mycket tjänar din tidning på ett nummer? Jämför gärna flera olika veckodagar inom klassen! Vilken dag i veckan är det flest annonser. Diskutera eventuella skäl. Veckodag, lönedag, etc.
Diskutera resultaten i klassen.
Uppgift: Ta tempen på pressfriheten
Diskutera fängslandet av Johan och Martin och vidga sedan perspektivet till att resonera kring vikten av pressfrihet i ett demokratiskt samhälle.
Förberedelser: artikelkopior, tillgång till tavla/blädderblock samt möjlighet att visa karta via papperskopia, OH eller projektor.
Tidsåtgång: ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Genomförande:
1. Läs artikeln i Svenska Dagbladet: Stor politisk betydelse i rättegång
2. Besvara frågorna:
- Varför har Johan och Martin fängslats?
- De har erkänt att de tagit sig in i landet illegalt. Kan det vara rätt att journalister bryter mot lagen?
- På vilket sätt har målet politisk betydelse?
- Vad kan det finnas för anledning till att många svenska journalister finns på plats vid rättegången?
3. Etiopien har inte fri press (enligt organisationen Freedom House, se mer nedan). Vad innebär fri press för eleverna? Skriv ordet “Pressfrihet” på tavlan och associera fritt kring vad ordet kan innebära. Skriv upp elevernas tankar på tavlan. Enas om en sammanfattande gemensam definition innan övningen fortsätter.
4. Dela in eleverna i smågrupper eller par och ge dem i uppgift att göra en lista över fem länder som de tror har fri press och fem länder som de tror inte har det. Gör en topp- och bottenlista på tavlan med de länder eleverna kommit fram till och be dem att motivera sina svar.
5. Diskutera:
- Hur hänger pressfrihet samman med demokrati?
- Vad kan det finnas för anledningar till att en regim fängslar journalister?
- Hänger pressfrihet samman med hur rikt ett land är? På vilket sätt?
- Spelar det någon roll vem som äger ett lands mediekanaler? Varför?
6. Visa en karta över pressfriheten i världen (på papper eller via projektor/OH) – stämmer elevernas svar överens med organisationens kartläggning? Kartan hittar du här.
Tips: välj ”Etiopien” i menyn under kartan så kan ni läsa mer om pressfriheten i landet. Texten är på engelska.
Om kartan: Kartan kommer från organisationen Freedom House som stödjer utvecklingen av frihet runtom i världen. De utför en årlig undersökning av pressfriheten i världen utifrån frågeställningar som: Finns det lagar som skyddar rätten till fri press utan censur från myndigheter? Får journalister arbeta fritt utan att löpa risk att fängslas om de kritiserar regimen? Ägs medierna av staten eller är de fria? Mer information finns här: www.freedomhouse.org
Bakgrund, lästips:
Dagens Nyheter: Journalister i Etiopien – detta har hänt
Dagens Nyheter: Bolag letar olja i etiopisk krutdurk
Dagens Nyheter: Fängslandet är tecken på Etiopiens problem
Fler fängslade svenska journalister
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan att veta vad han är anklagad för och utan att få sin sak prövad i domstol. Läs mer om Dawit Isaak.
Koppling till skolans styrdokument:
Ur kursplanen i samhällskunskap, Lgr 11, sid. 199:
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.”
I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala för tidningen de läser. Tidningarna går därmed miste om intäkter och tvingas till nedskärningar. Hur påverkar nedskärningarna det svenska samhället? Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på nyheter via TV, radio, internet och sociala medier?
Syfte: Med avstamp i elevernas nyhetskonsumtion startas en diskussion om vad som inger förtroende och kvalitet avseende nyhetsmedier. Detta relateras slutligen till tidningens roll som granskare i den svenska demokratin.
Förberedelser: Skriv ut de två kopieringsunderlagen
Kopieringsunderlag1_Tidningskris
Kopieringsunderlag2_Tidningskris
Tidsåtgång: Max 60 minuter.
Genomförande:
1. Inled genom att på tavlan skriva varifrån eleverna får sina nyheter. Precisera så långt det går vilken typ av medieföretag som ligger bakom, men inte så detaljerat att det blir enskilda TV-program. Är det reklamfinansierade radionyheter, kvällstidningar och TV4:s nyheter? Eller DN:s hemsida och Metro? Lokaltidningar, vilka läses där?
Skriv upp alla förslag. Ha sedan handuppräckning kring hur många som konsumerar från de olika källorna, t ex under den senaste veckan. Spara detta genom att ta ett foto på sammanställningen eller skriva ner, om ni inte använder dator och projektor.
Eleverna kanske konsumerar nyheter via Facebook eller Twitter utan att tänka på att sociala medier kan vara en källa till eller förmedlare av nyheter? Lyft gärna den frågan och lägg i så fall till det mediet till sammanställningen.
2. Presentera några motsatspar för eleverna, som t ex dessa:
Viktiga nyheter – oviktiga nyheter
Långa inslag – korta inslag
Pålitliga nyheter – mindre pålitliga nyheter
Roliga nyheter – tråkiga och torra nyheter
Letar egna nyheter – använder andras nyheter
Diskuterar och är kritiska till nyheterna – beskriver och läser upp nyheter
Mycket text – lite text
Mycket bilder – lite bilder
3. Diskutera dessa motsatspar vidare. Vad är bra och dåligt med långa inslag? Vilka nyheter är viktiga respektive oviktiga? En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om varifrån medierna får sina nyheter. Vad innebär det att mediet har egna journalister och fotografer på plats, jämfört med att köpa in nyheter från nyhetsbyråer? Många elever har förmodligen inte funderat på varifrån gratistidningar som t ex Metro får sina nyheter.
4. Låt sedan klassen arbeta i par eller mindre grupper med frågorna på kopieringsunderlag 1. Där får de ta ställning till vilka grupper som främst konsumerar de olika nyheterna och sedan rangordna varje nyhetsmedium på en förtroendeskala. De får också fundera kring hur de olika nyhetsmedierna finansieras.
5. Samla in klassens uppfattningar om målgrupper och vilket förtroende eleverna har för olika nyhetsmedier och anteckna på tavlan. Fortsätt diskussionen om hur olika nyhetsmedier finansieras, så att en gemensam bild kring detta finns. Här behövs lärarledning, för detta är ofta nya kunskaper för eleverna.
6. Sedan är det dags för reflektionsdelen av lektionstipset. Låt dem bilda diskussionsgrupper med ca fyra elever för att tillsammans diskutera frågorna i kopieringsunderlag 2.
7. Avsluta genom att gemensamt diskutera elevernas ståndpunkter.
Länkar
En samling artiklar om tidningarnas framtid i DN.
Kort artikel om sparkraven för SvD.
Radioinslag från Medierna i P1 om tidningsdöden, med reportage från Dala-Demokraten i Falun.
Koppling till läro- och kursplaner
I läroplanernas portalparagraf står att: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”