Den internationella nyhetsbyrån AP har samlat ett mycket händelserikt nyhetsår i ett långt bildspel med förklarande bildtexter. Du hittar bilderna här.

Använd bilderna i din undervisning för att sammanfatta nyhetsåret 2022.

Aktivitet i helklass

Titta på bilderna tillsammans och sammanfatta nyhetsåret.

  • Börja med att lista de stora internationella nyhetshändelserna under året innan ni tittar på bilderna.
  • Vilka var de stora nyhetshändelserna under året enligt bilderna? Stämmer det överens med er lista?
  • Är det några regioner, områden eller länder som tar mer plats än andra i sammanställningen? Varför?
  • Känner ni igen alla nyheter eller var något nytt för er? Ta reda på mer om nyheten!
  • Är det någon eller några bilder som tilltalar er mer än andra? Hur får de er att känna?
  • Är det några viktiga händelser som saknas?
  • Vilka händelser tror ni hade varit på bild om en svensk nyhetsbyrå hade gjort en liknande sammanställning om Sverige?

Bildanalys

Låt eleverna, antingen enskilt eller i par, välja ut en varsin bild som de kan analysera. Här finns en film från UR om hur man gör bildanalys.

De kan sedan beskriva sin valda bild utifrån begreppen denotation och konnotation.

Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.

Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?

Varför tror ni att bilden är tagen? Vill man säga något, eller kanske sälja något? Går det att förstå bilden utan bildtexten?

Vad handlar nyheten om?

Om tid finns kan eleverna fördjupa sig i  sin valda bild. De kan till exempel använda bildsök för att hitta mer information om bilden. Här finns en bra guide från Källkritikbyrån.

  • Vem tog bilden?
  • När användes den i nyhetssammanhang för första gången?
  • Beskriv vad nyheten handlar om. Varför tror du/ni att det blev en nyhet?
  • Var togs bilden? Om det inte står kan man samla ledtrådar. Försök pricka ut platsen på en karta.

Arbetet kan presenteras på olika sätt. Till exempel kan eleverna skriva ut sina valda bilder och att klassen tillsammans skapar en tidslinje eller collage om nyhetsåret 2022 med hjälp av bilderna. Dessa kan kompletteras med valda nyhetsbilder från Sverige.

Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. I tävlingen Unga Journalistpriset 2022 ingår det att ta bilder till sin text, podd eller till sitt tv-reportage.

Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverka våra känslor.

Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen.

Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.

Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.

Visa eleverna hur man kan analysera bilder

Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg.
Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.

Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen.

Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.

Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?

Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?

Stämmer bilderna överens med befolkningen?

Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.

Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.

Gör bildanalys

Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den. Stämmer bilden av att det är färre kvinnor än män i din tidning? Och hur skildras kvinnor i jämförelse med män?

Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från det andra momentet och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?

Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.

Ta egna bilder

Nu har eleverna fått bekanta sig med bilder i tidningen och kan börja planera för bilder till sina egna texter. Att tänka på innan bilderna tas är

  1. Hur kommer bilderna uppfattas av läsaren?
  2. Redogör bilderna för händelsen eller förtydligar textens budskap?
  3. Är bilden/bilderna sanna och korrekta?

Källor och information

Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
UR Skola, film: Att skriva bildanalys
Marknadsföringslagen
Handelskammarens regler
Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.

Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.

Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.

Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.

Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.

Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.

Introduktion för läraren

Ett av, och kanske det främsta, uppdraget som journalistiken och medierna har är att informera medborgarna om vad som händer i deras omvärld. Det är genom att ha tillgång till korrekt och saklig information som vi kan fatta beslut i frågor som påverkar våra liv.

Till journalistiken hör också bilder i form av fotografier och illustrationer. Bildjournalistik lyder under samma publicitetsregler som texter, vilket bland annat innebär att de ska vara korrekta och inte får vara vilseledande. Bilder liksom texter ska inte heller vara kränkande. Publicitetsreglerna kan man läsa om hos Medieombudsmannen.

Till de informerande faktatexterna i en tidning hör notisen, nyhetsartikeln, reportaget och personporträttet. Även en kort notis bör sträva efter att svara på de journalistiska frågorna: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vem var inblandad? Hur gick det till? Varför hände det? Läs mer om texter i tidningen i kapitel 7 i Publicistguiden.

Syftet med den här övningen är att eleverna ska utveckla sina förmågor att skriva faktabaserade journalistiska texter och i sitt arbete använda de källkritiska kriterierna, som du finner i kapitel 14 i Publicistguiden. De får också ta fram berättande och/eller informativa bilder för att förstärka eller förtydliga en text. Genom att följa publicitetsreglerna får de förståelse för ansvarsfullt agerande i samband med publicering i olika medier.

Du hittar fler tips på hur man skriver olika typer av journalistiska texter i kapitel 10 Publicistguiden.

Moment 1 – Titta och prata om tidningstexter

Om inte eleverna har gjort övningen Olika texter i tidningen bör läraren gå igenom med klassen om mediernas uppdrag och de olika typer av texter – fakta- och åsiktstexter – som finns i tidningen.

Moment 2 – Skriv och fota själv

Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. De ska själva producera en faktatext – en notis, nyhet, ett reportage eller personporträtt – som bygger på fakta och/eller intervjuer. Kapitel 11 i Publicistguiden ger tips för den som ska intervjua. Till texten ska också någon bild, som foto eller illustration, tas fram. Använder de andras bilder måste de kolla upphovsrätten till dem. Man kan läsa om upphovsrätt i kapitel 5 i Publicistguiden.

Såväl text som bild ska följa publicitetsreglerna, och bygga på trovärdiga, faktakontrollerade uppgifter.

För att hitta stoff till exempelvis en nyhetsnotis, kan eleverna söka händelser i sitt närområde hos Polisen, på kommunens eller kanske den lokala idrottsklubben hemsida eller något annat som intresserar eleverna. Ämnesvalet bör dock vara fritt, det viktiga här är inte vad eleverna skriver om utan hur de gör det.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Medieombudsmannen för publicitetsreglerna: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

Polisen för aktuella händelser sorterat på kommun eller län: https://polisen.se/aktuellt/polisens-nyheter/

Nyhetsjournalistik är inte bara text och fakta, man använder också bilder i stor utsträckning. Bilder kan användas för att förstärka eller förtydliga ett budskap, redogöra för en händelse och de kan påverkavåra känslor.

Men bilder ska inte användas på fel sätt i tidningen, även de omfattas av de publicitetsetiska reglerna. Det innebär att även bilder måste vara korrekta och inte kränkande. De ska heller inte användas på ett sätt så att de vilseleder eller lurar läsaren, exempelvis genom bildmontage eller retuschering. De publicitetsetiska reglerna finns här hos Medieombudsmannen.
Bilder används också i reklam. I Marknadsföringslagen och Handelskammarens regler kan man läsa vad som gäller för marknadsföring. Se även Mediekompass skrivarskola, kapitel 12 – Bilder som journalistik – i Publicistguiden.

Med utgångspunkt i en bildanalysmetod kan du som lärare prata med eleverna om vad de ser i en bild och vilka intryck de får. Hos UR finns en informativ film om att göra bildanalys: UR Skola.
Syftet med denna övning är kritiskt granska bilder i media, och undersöka om de är representativa för befolkningen.

Moment 1 – Visa eleverna hur man kan analysera bilder
Låt dina elever se filmen från UR om att göra bildanalys på egen hand i förväg.
Använd din dagstidning att hämta bilder från. Välj ut ett antal lämpliga bilder och visa hur man kan analysera dem.
Ställ en bildanalytisk fråga i taget och låt eleverna delta i diskussionen. Om ni arbetar med distansundervisning kan detta lösas på olika sätt beroende på vilken teknisk lösning som används.

  1. Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
  2. Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
  3. Varför tror ni att bilden är i tidningen? Vill man säga något, eller kanske sälja något?

Moment 2 – Stämmer bilderna överens med befolkningen?
Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp med detta moment. Börja med att gå till Statistiska centralbyråns (SCB) uppgifter om Sveriges kommuner och sök upp er kommun. Ta där reda på hur befolkningen i er kommun ser ut med avseende på kön, ålder, andel utrikes födda, utbildningsnivå med mera.
Använd en tidning eller en tidnings webbsajt och undersök bilderna för att se om befolkningen representeras i enlighet med sammansättningen i kommunen. En del saker, som ålder och födelseland, kan inte avgöras enbart genom att se på bilden, utan den måste sättas in i sitt textsammanhang. Hur ser det ut, stämmer representationen i media överens med befolkningen? Låt elevgrupperna jämföra sina resultat med varandra.

Moment 3 – Gör bildanalys
Läraren redogör för texten Räkna med kvinnor från Global Monitoring Media Project, eller låter eleverna läsa den.
Elevgrupperna väljer ut några av bilderna från moment 2 och gör en bildanalys med hjälp av de tre frågorna. Hur skildras de olika befolkningsgrupperna? Var uppmärksam på eventuella skillnader i hur man skildrar unga och gamla, män och kvinnor, inrikes och utrikes födda med mera. Titta gärna även på reklambilder, är det någon skillnad där?

Övningen kan redovisas på olika sätt, exempelvis som en öppen diskussion om de tekniska möjligheterna finns eller som någon form av inlämningsuppgift i tal eller text.

Källor och information
Dagstidningar, du hittar din lokaltidning på Mediekompass
Mediekompass skrivarskola med Publicistguiden
De publicitetsetiska reglerna hos Medieombudsmannen
UR Skola, film: Att skriva bildanalys
Marknadsföringslagen
Handelskammarens regler
Statistiska centralbyrån (SCB): Sverige i siffror
Global Media Monitoring Project: Räkna med kvinnor

Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik

Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate

Övning: Rätt eller fel beslut?

Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?

Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?

Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.

  1. Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
  2. Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
  3. Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
  4. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  5. Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
  6. Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
  7. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  8. Titta på bilderna av följande personer:

a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.

Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler

Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött

Kopplingar till skolans styrdokument

Övergripande mål i grundskolans läroplan

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,

De redaktionella bilderna förses alltid med en bildtext för att öka läsbarheten och förståelsen. Bildtexten ska tillföra mer än det man ser direkt i bilden. Det är viktigt att bild, bildtext och artikeltext samspelar annars blir man förvirrad som läsare. För tydlighetens skull sätts ofta bildtexterna i ett typsnitt och/eller en stil som avviker från artikelns brödtext.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Pressfotografen kommenterar

Vem som skriver bildtexten kan variera men oftast är det ett samarbete mellan reporter och fotograf, eftersom fotografen är den som vet vad bilden föreställer. Normalt är det reportern som noterar namn på de personer som förekommer i bilden och det är mycket viktigt att namnen blir rätt stavade. Felstavade namn kan sänka trovärdigheten för en hel artikel: Hur ska man kunna lita på dess innehåll om inte ens namnet är rättstavat? Är ett namn felstavat i bildfilen kan det dessutom bli omöjligt att hitta den i arkivet, där den ligger sparad för eventuella framtida återpubliceringar.

Gör i klassen

1. Be eleverna leta efter bildtexter som de tycker ger viktig information utöver det de kan se i bilden.

2. Hittar eleverna någon redaktionell bild på människor som inte är namngivna i bildtexten? Varför har tidningen inte skrivit ut namnen?

3. Samla på dig tidningsbilder som du tycker är intressanta. Kopiera bild och bildtext och klipp sedan bort texten. Dela ut bilderna i klassen och låt eleverna skriva egna bildtexter. Låt dem visa sina bilder och läsa upp sina bildtexter för klassen. Jämför eventuellt med ”facit”.

4. Låt dina elever undersöka bildtextens typografi! Används bildrubrik i er tidning? Används ett annat typsnitt än i brödtexten? Används kursiv stil? Är alla bildtexter i tidningen typograferade på samma sätt?

I helgen som gick presenterades vinnarna i tävlingen Årets Bild 2016. Svenska pressfotografer prisades i olika kategorier för skickligt utförda yrkesprestationer. Analysera vinnarbilder och lär av pressfotografer!

A – introduktion

BAKGRUND

Pressfotografernas Klubb har sedan 1942 inbjudit till Sveriges största fototävling. I helgen som gick utsågs vinnarna i Årets Bild 2016 på kulturhuset Spira i Jönköping.
Årets Bild har vuxit sig till nya rekordnivåer de senaste åren, något som understryks av det ökande antalet tävlingsbilder och fotografer. Uppmärksamheten är stor såväl lokalt som nationellt.
Tävlingens främsta syfte är att främja bildjournalistik. De fotografer som årligen belönas visar prov på stor kunnighet med deras betydelsefulla arbeten. Årets Bild är inte bara en tävling utan även en bro mellan allmänheten och svensk bildjournalism.
Juryns sammansättning är unik varje år. Jurymedlemmarna kommer i år från Danmark, Norge och Sverige och fungerar oberoende av varandra.

Källa: http://www.aretsbild.se/om-oss-2/

ANALYSERA VINNARBILDER TILLSAMMANS I KLASSEN

Årets bilds hemsida finns samtliga vinnare med juryns motiveringar. Här kan man också välja att klicka fram alla vinnarbilder bild för bild, om man inte från början vill visa juryns motiveringar.

Förslag på arbetsgång

1. Välj en eller flera vinnarbilder och presentera dessa en i taget för klassen utan juryns motivering.

Låt eleverna

• berätta vad de ser på bilden.

• berätta vilken känsla bilden ger.

• leta efter detaljer som förstärker bilden.

• ge förslag på i vilket sammanhang bilden togs.

• ge förslag på vad fotografen vill berätta med sin bild.

• ge förslag på varför juryn prisar bilden.

2. Visa juryns motivering och jämför med elevernas förslag. Berätta vem som tagit bilden och om det finns en koppling till någon dagstidning.

3. Fortsätt på samma sätt med fler bilder om det finns tid till det.

B – aktivitet

ELEVERNA VÄLJER EGNA ATT ANALYSERA

Låt eleverna arbeta på sätt som vid introduktionen, men nu självständigt. Fördela gärna de bilder som du tycker är angelägna att analysera och prata om. Avsluta med redovisningar som eleverna förbereder och ansvarar för. Som en extrauppgift kan eleverna gå vidare till vinnartidningarna och läsa vad de skriver om utmärkelserna.

C – fördjupning

GRANSKA LOKALTIDNINGENS PRESSBILDER

• Hur bra pressbilder finns i elevernas lokaltidningar?
Gör en veckogranskning! Ge tummen upp för bra bilder och tummen ner för dåliga. Motivera varför.
• Hur ser tidningens bildredaktion ut?
Kontrollera vem eller vilka som tar pressbilderna. Har tidningen egna fotografer eller använder de sig av frilansfotografer eller tidningens reportrar?

Tyvärr väljer många dagstidningar att säga upp sina pressfotografer för att istället låta de skrivande reportrarna ta sina egna bilder och bli något av multijournalister. Dessa ska både kunna skriva, ta bilder och i vissa fall även redigera.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Bild

Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Bildanalys

• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

Det här lektionsförslaget handlar om fotografering med förslag på olika bildprojekt. Idag har vi utmärkta möjligheter att arbeta med bildskapande i undervisningen. På de flesta skolor finns gott om datorer och/eller läsplattor. Dessutom har många elever egna mobiler med fina kameror. Vi uppmanar med det här lektionsförslaget till ett kreativt arbete med kameror, ett arbete som kan starta som hemarbete eller utföras i skolan.

A – introduktion

LÄR AV PRESSFOTOGRAFER

Bilderna i en tidning är det första som läsarna ser när de bläddrar i en tidning. Granska dagstidningar på nätet och/eller papperstidningen och leta efter goda bildexempel. Diskutera hur ni tror att fotograferna tänkte vid fotoögonblicken. Diskutera även några bilder som ni tycker har brister och där fotografen kunde ha valt ett annat motiv och perspektiv.

– Titta på översiktsbilder, arrangerade bilder och ögonblicksbilder. Vad är bra? Vad är mindre bra? Hur hade bilden blivit ännu bättre? Titta på skärpa, komposition, fantasi, detaljer, ljus, skuggor och bildidé.

EN LITEN BILDSKOLA

Diskutera dessa punkter i bildskolan och försök hitta exempel på följande påståenden bland pressbilder.

– Undvik att ställa upp folk framför kameran.

– Spontana bilder är bättre än stela arrangerade bilder.

– Skildra verkligheten som den är. Överdriv inte, men ta vara på detaljer och miljöer.

– Ta tid på dig när du fotograferar. Då glömmer ofta personerna bort dig och slappnar av och bilderna blir naturligare.

– Använd din humor. Pröva idéer och var modig.

– Det du själv känner är en bra bild är oftast bra.

– Tänk på avståndet. Gå närmare! Beskär bilden redan i kameran och skapa bilden i sökaren.

– Tänk på ljuset. Se till att ha ryggen mot fönstret och ljuset.

– Försök att hitta ett budskap i bilden.

– Använd fokuslåsning så att du får skärpan på motivet, inte på bakgrunden.

 

B – aktivitet

DAGS ATT FOTOGRAFERA

Efter att ha studerat och diskuterat bilder och fotografering är det dags för eleverna. Bestäm ett tema för klassen. Just nu har många elever sportlov. Det kan vara ett tema för eleverna. Kanske händer det något på skolan eller i samhället som ni vill berätta med bilder? Kanske vill du att dina elever ska observera våren och med bilder visa vad som händer i naturen? Kanske vill du att dina elever med bilder ska berätta om en och samma dag i deras liv. Det är inte särskilt svårt att hitta ett tema för en undervisning om eget fotograferande.

TEMAUPPDRAG
När ni i klassen har bestämt er för ett tema är det dags för eleverna. Uppmana dem att ta många bilder för att sedan välja ett urval.

– Bestäm hur många bilder varje elev ska presentera inför klassen.

– Bestäm om och hur de ska bearbeta sina bilder.

– Ska de skriva bildtexter? Berätta med ett par meningar VAD som händer i bilden, VEM/VILKA som finns i bilden, NÄR bilden togs och annat som är intressant att veta.

– Ska de skriva annan typ av text? Dikt? Egna funderingar? Notis?

– Bestäm hur eleverna ska presentera sina bilder. Bildspel? Kopierade bilder till ett collage? Bilddagbok? Fotoalbum av något slag?

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Bild

Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Årskurs 1-3

• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Årskurs 4-6

• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Kommande fredag, första maj, är alla lediga från arbete och skola och på torsdagskvällen hälsar många våren välkommen med sång, tal och eldar. Varför, kanske många elever undrar? Ge eleverna en kort bakgrund om varför vi firar och hur traditionerna har förändrats genom åren. Vi föreslår också en aktivitet med våren som tema, där eleverna själva med kamera ska berätta vad våren betyder för dem.

A Introduktion

Berätta kort om valborgsmässofirande och första maj. Vilka minnen har eleverna av dessa dagar? Brukar de fira? Hur?

Valborgsmässofirande

Enligt Nordiska museet började firandet på medeltiden. Folk, främst ungdomar, hälsade den kommande våren och sommaren välkommen med dans och fest och tände eldar för att skydda boskap och djur från rovdjur och magiska krafter.
Idag är valborgsmässofirandet en stor vårfest i hela vårt land. Från att ha varit en ungdomens fest samlas alla åldrar för att hälsa våren välkommen med vårsånger, vårtal och eldar. Detta firandes tog ny fart efter andra världskriget när arbetar- och folkrörelseorganisationer arrangerade valborgseldarna i olika bostadsområden.

Första maj


1886 – 400 000 amerikanska arbetare gick ut i strejk för 8-timmars arbetsdag

1889 – Arbetarinternationalen bestämde vid en kongress i Paris 1889 att just denna dag skulle arbetarna världen runt samlas och demonstrera för att få åtta timmars arbetsdag.

1939 – Första maj blev en helgdag i Sverige.

2015 – I dag firar man över de politiska gränserna.

SO-rummet: Mer fakta om valborgsmässofirande och förstamaj.

Hur bevakar lokaltidningen?

Lokaltidningar på alla orter speglar kontinuerligt samhället och berättar vad som händer där vi bor. Det är inte ovanligt att förstamajtåget hamnar som ”ettanbild” på första sidan och med stor säkerhet kommer det att finnas många eldar, vårtalare och körer på mer än en plats i tidningen. Kolla i veckans tidningar hur våren ska hälsas/hälsades välkommen på er ort.

B Aktivitet

Den personliga våren berättat i bilder
För ett samtal med eleverna om vad våren betyder för dem. Ge dem sedan i uppdrag att ta bilder på sådant som får dem att känna våren i hela kroppen. Sätt deadline när de ska vara klara och ha valt den bild som de vill presentera för klassen. De kan med fördel använda mobilen, men andra kameror går förstås också bra. Se till att alla elever får tillgång till en kamera vi något tillfälle.
Bestäm hur klassen ska presentera sina bilder, till exempel ett bildspel med musik och text och/eller intalade speakertexter.

Minikurs i fotografering:
Så tar du bra bilder med mobilen
Ta bättre bilder med mobilen

C Fördjupning

Klassens demonstrationståg
Idag kan nästan vem som helst delta i ett demonstrationståg på första maj. Tänk er att klassen skulle delta. Vad skulle det stå på elevernas skyltar? Vilka reformer vill klassen kämpa för? Gå igenom elevernas förslag och ta ställning till vilka som är de mest angelägna, vilka som kan vänta och vilka som bör hamna i papperskorgen.

D Länkar

Nordiska museet, http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/valborgsmassoafton
Historien bakom valborgsmässofirande och första maj,  http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/historien-bakom-valborgsfirandet-och-forsta-maj
Så tar du bra bilder med mobilen, http://chic.se/fredrik-etoall-sa-tar-du-bra-bilder-med-mobilen/
Ta bättre bilder med mobilen, http://apeloga.se/ta-battre-bilder-med-mobilen/

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i historia
Årskurs 4-6
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan
avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer
och gränser.

Kursplanen i bild
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.