I förra veckan la regeringen fram sin höstbudget. Uppmärksamheten i medierna har naturligtvis varit stor. Lär er lite om svensk ekonomisk politik genom att granska budgetdebatten. Det finns flera infallsvinklar, åsikter om budgeten, decemberöverenskommelsen, etc.

1 Ta reda på fakta kring budgeten

A. Vilka delar av budgeten har fått störst utrymme i medierna?
B. Vilka bitar i budgeten tycker du är viktigast?
C. Vad har din lokaltidning skrivit? Är det något i budgeten som blir viktigt för just din hemtrakt?
C. Sammanställ era åsikter i klassen. Överensstämmer era åsikter med mediernas?
Länkförslag: http://kkuriren.se/nyheter/inrikes/1.3463603
http://ttela.se/ekonomi/ttekonomi/1.4313592-valbetald-bilist-budgetens-forlorare
Det finns många fler exempel. Googla exempelvis: budgeten september 2015

2 Decemberöverenskommelsen

Decemberöverenskommelsen kallas en omdebatterad överenskommelse mellan svenska riksdagspartier. Utan den överenskommelsen hade inte budgeten gått igenom och den nuvarande regeringen hade knappast kunnat sitta kvar.
Vad skriver medierna om denna överenskommelse? Plocka fram både neutrala nyhetsartiklar och åsiktstexter som är för och emot.
Länkförslag:
Artiklar: http://www.sprf.se/nyheter-1692203.html
http://www.dn.se/stories/decemberoverenskommelsen/
Åsiktstexter: http://www.aftonbladet.se/ledare/article20781179.ab
http://www.svd.se/darfor-valjer-jag-att-inte-folja-do
Det finns många fler exempel. Googla exempelvis: dö budgeten debattartikel

3 Skriv en åsiktstext om budgeten

Det kan vara menat som en debattartikel, krönika eller ledare. Försök att hålla till dig under 2000 tecken. Var noga med att motivera dina åsikter!

Behöver du tips så titta här:
http://mediekompass.se/skrivarskola/

Krönika
Insändare

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Tidigt på morgonen den 28 september inträffade en av årets astronomiska höjdpunkter, en total månförmörkelse med blodmåne och en supermåne samtidigt. Var någon av dina elever uppe och såg det? Diskutera vad som hände och titta på de bilder som finns publicerade från månförmörkelsen.

A Introduktion

Visa bilder från månförmörkelsen och förklara vad som hände. Här får du hjälp med lite fakta hämtade från länkarna nedan. 
- En månförmörkelse uppstår när en fullmåne förflyttar sig in i skuggan bakom jorden. Det ska vara fullmåne – och solen, jorden och månen måste ligga exakt i linje
– Månförmörkelsen syntes från halva jordklotet. För till exempel USA och Kanada skedde det på söndagskvällen den 27 september. För Sverige varade den från småtimmarna till gryning på måndag morgon. Allt började vid tvåtiden och var över vid halv sjutiden och förmörkelsen var som bäst och rödast mellan fyra och halv sex.
– Supermåne får vi när månen ligger närmast jorden. Månens bana är inte helt rund så ibland är den lite närmare och ibland lite längre bort. Månen såg större ut på himlen än vad den gör i vanliga fall. En annan sak som gör att månen såg extra stor ut var att den låg ganska lågt på himlen.

– En timma efter supermånen fick vi den totala månförmörkelse. Då färgade jorden månen röd och vi fick en blodmåne. Blodröda månar har tidigare satt skräck i människor.

– Det är ytterst ovanligt att en supermåne och en blodmåne sammanfaller, sist det inträffade var 1982 och nästa gång blir inte förrän år 2035.
– Vi kunde se månförmörkelsen sydväst och väst med blotta ögat utan teleskop.

– Den som var uppmärksam kunde också se planeterna Venus, Jupiter och Mars i öster.

Källor och länkar
Populär astronomi, Se super-månförmörkelsen den 28 september

Illustrerad vetenskap, Vad är månförmörkelse och när inträffar det i Sverige

Expressen, Därför får vi se vackra fenomenet supermåne

GP, Bästa månförmörkelsen på år och dar

DN, Då kan du se den blodröda supermånen

B Aktivitet

Ta hjälp av mediernas bevakning av månförmörkelsen. Sök på nätet eller i dagstidningar efter bilder från månförmörkelse den 28 september. Använd bilderna till att förklara vad som hände och berätta var och när de togs. Placera bilderna i kronologisk ordning och ordna ett informativt bildspel, digitalt eller i papper.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 NO 


Lgr 11 Kursplanen i fysik
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser
och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Centralt innehåll årskurs 1-3
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll årskurs 1-3
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.

I det här lektionsförslaget fokuserar vi på åsikter. Du som lärare bestämmer vilken nyhet som ni ska diskutera och samla olika åsikter om. Det kan handla om olika perspektiv kring flyktingfrågan, politiska förslag eller någon lokal fråga som många har åsikter om. Sedan blir det elevernas uppgift att ge exempel på nyheter och åsikter i frågan. Vem tycker vad och vad tycker eleverna?

A Introduktion

Den här uppgiften passar bra när det hettar till i någon fråga som nu kring flyktingar. Men det kan lika gärna vara en fråga som påverkar elevernas närmiljö eller en nyhet som berör något ämne ni studerar just nu.

Förslag på arbetsgång:

• Bestäm vilken fråga som ni i klassen ska fördjupa er.

• Presentera några nyheter kring frågan, gärna med olika åsikter i frågan.

• Ge exempel på personer och andra källor som reportern har citerat.

• Har reportern intervjuat några personer?

• Får de komma tills tals i pratminus, citat, eller har reportern hänvisat till dessa personer?

• Ge eleverna i hemläxa att i sina dagstidningar i papper eller på nätet hitta fler nyheter som belyser frågan ur olika perspektiv.

• Tipsa eleverna om att i nyhetsstexten markera åsikter och ta reda på vilken eller vilka personer som står bakom åsikterna.

• Vilka positioner och intressen har dessa personer?

• Vid redovisningen ska de ge:

– en sammanfattning av nyheten.

– återge olika åsikter.

– dra slutsatser av vad olika åsikter innebär för dem och för samhället.

– presentera en egen åsikt med motivering.

Förslag på redovisning:
– Redovisa gärna i omgångar.

– Dela in klassen i grupper där var och en i gruppen återberättar sin hemläxa. Låt eleverna föra anteckningar och ställa frågor till varandra. Utse gärna en gruppledare som styr upp redovisningarna och diskussionerna.

– Bilda nya tvärgrupper där eleverna återberättar första gruppens nyheter och åsikter. Fortsätt diskutera i gruppen! Ny gruppledare.

– Avsluta i helklass.

Lärarledd avslutande diskussion:

– Låt varje elev skriva ner den åsikt som de hade med sig till skolan och en annan åsikt som de nu funderar på och kanske ändrar sig till.

– Samla in åsikterna och diskutera så många ni hinner och tycker är värdefullt för situationen.

B Aktivitet

Parallellt med elevernas hemläxa föreslår vi att du som lärare håller utkik efter debattartiklar och insändare i ämnet som du presenterar klassen. Diskutera åsikterna men passa också på att lära eleverna hur man skriver insändare till dagstidningar. Efter alla diskussioner har de säkert samlat på sig åsikter och förslag som de kan använda för att påverka andra. Börja gärna med att skriva en insändare tillsammans och fortsätt med enskilda. Skicka gärna in några till dagstidningen som klassen tycker är särskilt viktiga. Men bombardera inte lokaltidningen med massor av insändare! Kolla i nättidningen om ni kan mejla in de insändare ni valt att skicka in.

Här ger vi exempel på en enkel mall för insändare:

• Rubrik – Förklara rakt på sak vad insändaren handlar om.

• Inledning –Inled och presentera insändaren på ett lockande sätt.

• Huvudtext – Presenterar argument och kanske också något motargument.

• Avslutning – Avslutar med att ge ett förslag som sammanfattar syftet med insändaren

OBS! Tänk på att skiva kort, helst bara fyra till fem välformulerade meningar.

Lär mer om insändare:

Mediekompass Insändare

Youtube, https://www.youtube.com/watch?v=zO1mXsx3yjY

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 SH
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap

Syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.

På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors

levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och

kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Centralt innehåll i årskurs 4-6

Svenska

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Det har varit lite gnissel mellan Sverige och Danmark när det gäller flyktingfrågan, den fråga som fortsätter att dominera både inrikes- och utrikesrapporteringen i svenska medier. Granska frågan och försök förstå bakgrunden till skillnaderna mellan länderna.

1 Jämför

Jämför Sveriges och Danmarks mottagande av flyktingar:
A. Hur många flyktingar tar Danmark emot jämfört med Sverige? Sök efter siffror i medierna.
B. Tänk på att Sverige har ungefär dubbelt så många invånare som Danmark. Ska det ha betydelse? Ska Sverige då ta emot fler?
C. I Danmark sitter Sverigedemokraternas motsvarighet, Dansk Folkeparti, i regeringen. Har det någon betydelse? Googla efter nyhetsröster som har synpunkter på det här.
D. Jämför Dansk Folkeparti med Sverigedemokraterna. Titta bland annat här:
• Dansk Folkeparti varnar SD
“Allmän acceptans av Dansk folkeparti”
Det finns många jämförelser! Googla: “dansk folkeparti jämför sverigedemokraterna”

2 Vandringen

A. Det faktum att flyktingar och migranter började vandra längs vägen fick stor medieuppmärksamhet. Vad hände egentligen? Granska tidningsartiklar genom att googla:Danmark ”flyktingar vandrar”
B. Statsminister Löfven uttalade sig kritiskt om Danmarks hanterande av flyktingarna. Han sa: Danmark agerar fel när de släpper igenom flyktingar”. Vad menade han?
Länk
Löfven: Danmark agerar fel när de släpper igenom flyktingar
Det finns flera exempel!

3 Bevaka

Bevaka vad som händer i Danmark under veckan – och framöver. Följ medierna, sammanställ och diskutera fortsatta skillnader mellan Sveriges och Danmarks agerande. Förändras ländernas agerande?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.

I det här lektionsförslaget fokuserar vi på det stora engagemang som finns för att hjälpa till i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Vi får se bilder i medierna som vi aldrig trodde skulle utspela sig hos oss eller på andra platser i Europa. Vi skänker pengar, kläder, förnödenheter, startar insamlingar, ordnar transporter och öppnar våra hem. Sällan har vi sett en sådan mediebevakning som den vi tar del av nu. Vi har samlat ett axplock av exempel på hjälpinsatser att läsa och diskutera i klassen och berättar om ett skolupprop om att skänka en krona per elev.

A Introduktion

Det är inte svårt att hitta exempel på människor som vill hjälpa flyktingar. Här har vi samlat några exempel. Läs några tillsammans och ge därefter elevgrupper var sitt exempel att återberätta för klassen.
Uppmana eleverna att vid redovisningen återberätta:
– vad hjälpinsatsen handlar
– var den sker
– vilka som är inblandade
– hur det går till
– varför de gör det
– vad de själva tycker och varför

Avsluta med en diskussion kring flyktinghjälp. Förslag på diskussionsfrågor:
– Vad beror det på att så många vill hjälpa till just nu? Kan treårige Alans död spela in?
– Borde vi kunna göra mer? I så fall – ge exempel.
– Tror ni att politiker i Sverige och Europa kan komma överens om en gemensam strategi. Finns det förslag som ni gillar?
– Halva befolkningen i Syrien har flytt från landet. Hur kan det påverka terrorgrupper där?
– Kommer hjälpintresset svalnar om ett par veckor? Varför – Varför inte?
– Vad tror ni att vi kommer att tycka om de här veckorna om tio år?

Hon förde syrisk flykting från Danmark till Sverige


Hemliga nätverk hjälper flyktingar

Mimoza: ”Följer min moraliska kompass”

Röda korset: Många vill hjälpa flyktingar

Ännu fler vill hjälpa flyktingar i Alingsås

Stor vilja att hjälpa flyktingar

Många vill hjälpa på Malmö Central

Mattias Erlandsson från Härnösand räddade båtflyktingar i Medelhavet

Facebook-grupp engagerar många för flyktinggrupp

Nystartat nätverk samlar miljoner till flyktinghjälp

PSG ger hjälp till flyktinghjälp

Luleåföretag kör kampanj för flyktinghjälp

B Aktivitet

Många grupper startar insamlingar och utmanar andra att göra detsamma. I förra veckan kom ett initiativ att elever ska skänka en krona var. Många skolor har svarat på uppropet som vänder sig till grundskolor och gymnasieskolor. Tanken är enkel – eleverna på de medverkande skolorna skänker en krona var till ett välgörande ändamål och i klassrummet tar lärarna upp flyktingsituationen.
– Vi har full respekt för att inte alla har pengar, men det är frivilligt att vara med och vi tänkte att de flesta skulle kunna avvara en krona. Om alla elever i en klass skänker en krona var räcker det både till några hygienkit till flyktingar och till många viktiga samtal i klassrummet, säger Viktoria Struxsjö, en av initiativtagarna.
Läs mer om uppropet: En krona per elev blir miljonbelopp
– Är det här ett initiativ som eleverna gillar?
– Hur skulle en sådan insamling kunna gå till på skolan?
– Föder det här förslaget andra idéer hos eleverna?

Nu vill många göra en insats


Koppling till skolans styrdokument Lgr 11

Lgr 11 SH

Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors
levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och
kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Centralt innehåll i årskurs 4-6
Svenska
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

1

Bakgrund: DN-journalisten ville intervjua den person som under pseudonymen ”Julia Caesar”. Den personen hade länge skrivit på invandringsfientliga sidor, bland annat krönikor på snaphanen.dk. Skaffa er en bakgrund genom att läsa länkarna nedan:

http://www.journalisten.se/nyheter/mordhot-mot-dns-niklas-orrenius
http://digital.di.se/artikel/de-sager-att-star-for-yttrandefriheten
http://www.politism.se/story/kriget-med-dagens-nyheter/#post-30438
http://www.marikaformgren.se/#post80
http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/

2

Debattera det ni läst. Den svenska journalistiken är gynnad av en omfattande frihet, en frihet som även är kopplad till stort ansvarstagande. Stor öppenhet gäller och varje journalist ska kunna stå för sina ord och exempelvis underteckna en artikel med namn, telefonnummer och e-postadress.

Diskutera:

A. Ska man kunna skriva om exempelvis ”låg-IQ-länder” och att politiker i Europa ”har tagit sig rätten att ingripa i evolutionen och vrida den baklänges” utan att stå för sin text och gömma sig bakom en pseudonym.

B. När man ger sig in i debatten och blir en inflytelserik skribent som citeras och delas i stor omfattning på sociala medier, kan man då kräva att få fortsätta att vara anonym? Bör man då inte stå för sina åsikter även i normal journalistisk granskning?

C. Skillnaden är stor mellan traditionell journalistik där journalister står för sina åsikter med namn, telefonnummer samt e-postadress, och de sidor där anonymitet är själva grejen. På exempelvis Flashback kan man påstå i princip vad som helst och gömma sig bakom en avatar (pseudonym).

Diskutera skillnaden!

D. Expressen publicerade namn och bild på ”Julia Caesar”. Var det rätt? Läs:

http://www.expressen.se/kultur/hon-ar-julia-caesar/

http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/09/sa-resonerade-expressen-kring-namnpubliceringen

Och diskutera!

E. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt följande om rasism och främlingsfientlighet: ”Det kan inte finnas någon tolerans mot dem som ifrågasätter andra människors värdighet.”

Är det så? Och i så fall, hur slår det tillbaka på ”Julia Caesar”?

3. Skriv en insändare i ämnet. Använd det du fått fram genom att läsa och diskutera. Tips om hur du skriver kan du få här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Alla medier rapporterar om situationen för flyktingar runt Medelhavet, i Ungern, i Europa och Sverige. Vi får ta del av fruktansvärda bilder, berättelser och fakta. Hur talar man med barn om till exempel bilden på den döde pojken Aylan på stranden och hur svarar vi på barns frågor? I Expressen ger Jannes Grudin, psykolog på Rädda Barnen, goda råda och säger bland annat ”Säg som det är. Gör det lugnt och berätta inte mer än ditt barn frågar om”. I det här lektionsförslaget har vi valt att lyfta flyktingfrågan utifrån exemplen på en familj från Syrien som kom fram till Sverige och pojken som inte kom fram.

1
Ett flyktingfall

Ahmed och Johan och deras barn
60 miljoner människor är på flykt, varav hälften är barn, enligt en ny rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR. Just nu står vi inför en flyktingsituation som vi inte sett sedan andra världskriget. Islamiska statens terror i Irak och Syrien är en orsak till det försämrade läget. I Syrien har hälften av Syriens 23 miljoner människor flytt från sina hem. 7,6 miljoner av dem är på flykt inom landet och 4 miljoner har flytt landet. De allra flesta finns i Syriens grannländer, Turkiet, Libanon och Jordanien, men många tar sig också till Europa som Ahmad och Jihan och deras två barn och en kusin.

  • Läs artikeln som SvD publicerade i augusti 2015 (kan kräva abonnemang) och följ familjens flykt från land till land. Läs gemensamt eller dela upp artikeln så att en grupp elever redovisar var sitt land och berättar vad som hände där. Följ familjens 7000 km långa flykt på kartan. Diskutera flyktingfrågan utifrån den här familjen. Förklara ord och begrepp.
  • Artikeln ovanför, “På flykt genom nio länder. ‘Rör er i skuggorna'” är skriven av en fransk journalist, Claire Billet. Den 20 juli kom familjen fram till Sverige efter att ha betalat flyktingsmugglare 20 000 euro. Nu befinner de sig i en liten lägenhet på en flyktingförläggning utanför Nässjö. SvD:s reporter Hannes Delling besökte dem och Jihan och Ahmad svarade på frågor från läsare om Syrien, flykten till Sverige och tankar kring deras nya hemland. Här kan ni läsa chatten.

2
Ett flyktingfall

Europa räddade inte Aylan, 3 år
(Om du vill diskutera den här bilden med dina elever föreslår vi att du först tar del av Janne Grudin, psykolog på Rädda Barnen, råd om hur man samtalar med barn ur Expressen.

  • Vad hände Aylan och hans familj? Expressen berättar vad som hände.
  • Var det OK att publicera och sprida bilder på den döde Aylan? Bilden på den treåriga pojken som drunknade i Medelhavet under familjens flykt från Syrien sprids över världen. Många trodde att bilden skulle bli droppen som på allvar väckte opinionen mot kriget. Så här förklarar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson varför de publicerade:
    ”Det är mycket ovanligt att vi publicerar brutala skildringar, men detta dokumenterar en flyktingkatastrof som vi alla måste förhålla oss till. Kanske väcker bilden engagemang, kanske kan den därför rädda andra barn”.

Enligt Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv, ska medierna alltid visa brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn och noga pröva publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. Varje publicering är unik och diskuteras med chefredaktören och ansvarig utgivare.

  • Gjorde Expressen rätt som publicerade bilden på döde Aylan?

Uppföljning

Följ med i nyheterna! De rapporterar om dagsläget men också om förslag från politiker och hjälpåtgärder från organisationer och medmänniskor.

  • Hur ska det gå för flyktingarna i Budapest?
  • Kan EU komma överens om en gemensam strategi för flyktingmottagandet?
  • Kan vi komma åt flyktingsmugglare?
  • Kan vi förhindra riskfyllda båtfärder?
  •  …

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till,
och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Syfte
Eleverna bör i tidig ålder göras uppmärksamma på att allt de läser, ser och hör har ett ursprung. Det är inte alltid den som berättar eller skriver något som själv har upplevt det hon för vidare.
I läroplanen för grundskolan står det under Skolans uppdrag:
Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Genom att reflektera över källorna i papperstidningen och på webben lär sig eleverna att all information har en eller flera avsändare som bör redovisas för att vi ska kunna ha möjlighet att ta ställning till värdet av informationen.

Förslag på aktiviteter

VISKLEKEN
Välj rubriker ur tidningen. Viska den ordagranna lydelsen till en elev som i sin tur viskar det han uppfattat vidare till en annan elev. Be eleven som är sist i kedjan att berätta vad som har hänt.
Diskutera vad som kan hända med budskap som förmedlas i flera led.

STUDERA BYLINES
Tidningens reportrar sätter som regel ut sina namn vid den artikel de har skrivit. Det kallas för byline på tidningsspråk.

  • Gör en lista över tidningens reportrar.
  • Vilken/vilka reportrar skriver de flesta artiklarna?
  • Är någon reporter specialist på något område (t.ex sport, teknik, politik, brott …)?
  • Finns det artiklar som saknar byline? Korta notiser och material från TT och andra nyhetsbyråer kan sakna byline. Hur skiljer sig artiklar utan byline från dem med?

VEM DÖLJER SIG BAKOM ETT “PRATMINUS”?

När reportern citerar vad någon säger markerar han det med en ny rad och ett talstreck, som på tidningsspråk kallas pratminus.

  • Låt eleverna leta upp namnet på personerna bakom artikelns pratminus. Vad får man reda på om dessa personer (ålder, yrke, befattning, vittne …). Går det att få reda på mer om personen genom att söka på internet?
  • Har reportern använt sig av flera källor?

SAMMA KÄLLA?

  • Sök upp tidningar på internet som beskriver samma händelse. Använd sökfunktionen på Mediekompass “Sök vad tidningar skriver”. Eleverna listar upp personerna bakom artiklarnas pratminus. Diskutera vilka källor som är gemensamma och vilka som är unika och fördelar resp. nackdelar med detta.

 

Länkar

Mediekompass medieordlista

Mer om källkritik på mediekompass.se

Fakta om källkritik från Kolla Källan (Skolverket)

 

1

Fakta: Kartlägg vägarna in i EU. Var försöker de ta sig över gränserna?

A. Läs så många nyhetsartiklar ni hinner och skriv ner var de skildrade flyktingarna tar sig in.

B. Försök att få koll på siffrorna. Hur många människor har kommit den senaste veckan, den senaste månaden, det senaste året?

C. Varifrån kommer flyktingarna och hur ser deras flyktväg fram till gränsen ut?

2

Vässa argumenten: Läs åsiktstexter om flyktingläget i Europa. Det innebär texter som ledare, insändare, debattartiklar och krönikor. Här kommer några exempel:

Ledare: http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/vakna-kaplan-bokrisen-ar-har/

http://kkuriren.se/ledareasikter/ledare/1.2909182

http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-flyktingspoket-gar-ater-genom-debatten/

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article21301832.ab

Det finns många fler!

Insändare:
http://ekuriren.se/ledareasikter/insandare/1.1809505-flyktingar-ska-fa-ett-vardigt-mottagande

http://www.ostrasmaland.se/insandare-debatt/en-halvprocent-av-jordens-flyktingar-kommer-till-europa/

http://norran.se/asikter/insandare/flyktingar-en-tillgang-for-oss-267741

http://vlt.se/asikt/debatt/1.3106470-for-manga-invandrare-for-att-integrera-alla

Det finns många fler!

Krönikor: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article21282974.ab

http://www.gp.se/nyheter/ledare/kronika/1.2808916-peter-hjorne-min-famn-ar-bade-liberal-och-vid

http://ceciliawikstrom.eu/kronika-i-nerikes-allehanda-skapa-sakra-vagar-for-flyktingar/

Sök efter fler exempel! Vad skrivs exempelvis i din egen lokala tidningar/tidningar?

3

Diskutera: Sammanställ det ni hittat i uppgift 2. Dela in i för eller emot flyktingmottagande. Sammanställ argumenten för och emot och diskutera. Har din uppfattning förstärkts eller förändrats?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.

Geografi
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld.

VM i Peking är slut och medaljerna är utdelade. En i varje tävlingsgren åker hem som bäst i världen, men övriga har säkert andra guldkorn att glädjas åt. Kanske har de slagit personligt rekord? Kanske har de fått vara med om ögonblick som påverkar dem både som idrottare och människa? Vi föreslår att ni tar del av mediernas rapportering från tävlingarna i Peking, tittar på resultat och avslutar med en eller flera mattelektioner och idrottslektioner. Hur många elever behövs för att slå en världsmästare i Peking?

Inledning

Radio, TV och dagspress har under veckan som gått bevakat VM i friidrott i Peking. Hur mycket känner eleverna till? Inled med ett samtal.

Förslag på några frågor i klassen:

• Hur många känner till att det pågått ett VM i friidrott?

• Vad är friidrott? Ge exempel på grenar.

• Har vi duktiga friidrottare i Sverige? Hur gick det för dem? Vad tävlade de i?

• Fick vi några medaljer?

• Vem eller vilka var närmast en medalj?

• Vem eller vilka blev stjärnor i Peking?

• Är det något mer än resultatet som räknas i internationella tävlingar?

• Var ligger Peking? Vad vet eleverna om Kina? Hur kan ett VM påverka landet vad gäller öppenhet och demokrati?

Välj sedan någon sajt och leta efter glädje, besvikelse, överraskningar, oväntade framgångar och misslyckanden och andra nyheter som fick betydelse under VM.

Här är några förslag på länkar:

DN, http://www.dn.se/stories/friidrotts-vm-i-peking-2015/

SvD, http://www.svd.se/om/friidrotts-vm-2015-h3c9

Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/friidrott/vm/live/

Expressen, http://www.expressen.se/sport/friidrott/

Radiosporten, http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4858&grupp=22290

SVT, http://www.svt.se/sport/friidrott/

Aktivitet

Studera resultatlistor från Peking. Välj sedan grenar som klassen ägnar sig åt på idrottslektioner. Vem är kvinnlig och manlig världsetta i dessa grenar? Vad vann de på? Här på radiosportens hemsida finns resultatlistor, säkert också på andra sajter.
Gör beräkningar på guldmedaljörernas resultat.

Förslag på matteuppgifter att lösa utifrån:
LÄNGDHOPP.

• Gör en lista på klassens resultat i längdhopp, flickor och pojkar i samma lista. Hur många elever behövs för att precis ”slå” den kvinnliga mästaren och den manliga? Vem eller vilka lyckades ”slå” mästarna genom att använda så få elever som möjligt och med minst marginal i centimeter. Diskutera och jämför beräkningarna.
• Hur många centimeter skiljde mellan den kvinnlig och manliga medaljören? Hur många centimeter skiljde mellan brons-, silver – och guldmedaljören?
• Hur långa är längdhoppen? Mät upp respektive hopp och ta reda på hur många elever det behövs för motsvara samma längd. Börja med att mäta eleverna för att kunna göra en beräkning. Eleverna ska komma exakt eller över nertrampet. Kontrollera sedan med hjälp av de elever som ingått.
• Leta efter en vägg på skolan som är ungefär lika lång som respektive hopp. Gör först en uppskattning för att sedan kontrollmäta.
• Låt eleverna hitta på egna matteproblem att lösas i klassen.

Arbeta eventuellt vidare med andra sporter på samma sätt.

Fördjupning

• Vart gick medaljerna? Skapa tabeller och gör diagram som visar vilka världsdelar de kommer ifrån.
• Välj några av klassens favoriter från Peking. Ta reda på mer om friidrottaren. Skriv ut bilder och texter och gör ett collage.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Syfte – Matematik
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

Syfte – Idrott och Hälsa
Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.