Bakgrund:
I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). När journalister skriver om någon så måste de bland annat ta hänsyn till att publiciteten kan kränka ”privatlivets helgd”. Journalister ska även noga överväga namn- och bildpublicering av berörda personer.
De ska heller inte utan orsak framhäva personens kön, sexuella läggning, politiska åsikt, etniska ursprung, nationalitet etcetera. Journalister ska helt enkelt inte ge en stereotyp bild av personer.
Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Men, idag är det ju inte enbart journalister som publicerar sina texter. På internet kan alla göra det, barn som vuxna. Som privatperson är man dock inte skyldig att följa publicitetsreglerna och ibland resulterar internetanvändning i nätmobbning och kränkningar – frågor som är viktiga att arbeta med i skolan.
Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Vuxennärvaron är därför lika viktig på nätet som på skolgården.”
Övning 1: Publicitetsreglerna
1. På Kränkt.se kan du läsa om kränkningar på nätet. Det är ett projekt inom Integritetsskyddsmyndigheten med råd hur man ska agera om man blivit oschyst behandlad på nätet. Hos Svenska Dagbladet finner vi en intervju med företrädare för Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Dataskyddsmyndigheten: Länk!
Statens Medieråd har i kampanjen No Hate Speech Movement mycket material och lärarhandledningar här: Länk!
Att även som privatperson följa publicitetsreglerna anges som ett bra alternativ för att undvika att kränka andra. Börja med att klargöra vad eleverna vet om publicitetsreglerna, du finner dem hos Medieombudsmannen. Samla fakta på tavlan.
2. Förklara för eleverna att publicitetsreglerna är ett etiskt regelverk för tv, radio och tidningar. Dela in begreppet i delar. Skriv upp orden på tavlan och samtala om innebörden. Regler känner nog de allra flesta elever till, men etik (tänkandet kring gott och ont/rätt och fel) – vad är det?
3. Beskriv och samtala om följande valda delar av publicitetsreglerna. Vad tycker eleverna, är det rimliga krav?
- Publicerade bilder får inte luras och man måste berätta om bilden är manipulerad.
- Journalister ska också noga överväga om det de skriver kan kränka människors privatliv.
- Om journalister skriver om en persons sexuella läggning, poängterar hans eller hennes kön, framhäver personens nationalitet, yrke eller politiska tillhörighet så måste uppgiften ha betydelse i sammanhanget.
Dessutom måste journalister:
- Vara kritiska mot källor – påståenden och faktauppgifter måste alltid kontrolleras.
- Höra båda sidor – om någon kritiseras så har denne rätt att berätta sin sida av historien.
4. Att även som privatperson följa publicitetsreglerna är alltså en bra metod för att inte kränka andra. På internet publicerar vi ofta inte enbart texter utan även bilder och filmklipp. På vilket sätt förhåller sig publicitetsreglerna till exempelvis Youtube-klipp? Kan publicerade filmklipp behöva egna regler? Vad tycker eleverna? Ge exempel.
Övning 2: Etik i nätvardagen
1. Detta med etik, frågor om gott och ont/rätt och fel är inte alltid så glasklart och leder lätt till filosofiska frågor.
Samtala med eleverna om följande punkter:
- Vad skulle kunna vara ont eller fel i samband med elevernas egen internetanvändning?
- Be eleverna även ge exempel på något som vore gott eller rätt – i samband med deras egen internetanvändning?
Följande tankar kan du använda som hjälp för att få igång/utveckla samtalet:
- Eleverna kan säkert ge förslag på hur man inte bör bete sig på nätet men en övergripande definition kan exempelvis vara att fel vore att avsiktligt skriva/lägga ut något som leder till att någon annan blir ledsen. Men om tanken var god och personen i fråga ändå blir ledsen? Hur undviker man en sådan situation?
- Att definiera gott och rätt kan även det vara knepigt. Är allt som är gott för dig även gott för mig? Föreställ dig följande: Kalle tycker om att synas mycket på nätet. Han lägger ofta upp tokiga bilder på sig själv, sin hund och familjemedlemmar. Kalles kompis Viggo gillar inte alls att synas på nätet och har aldrig lagt upp någon bild på sig själv. Om Kalle bara tar hänsyn till vad han själv tycker är rätt och gott och lägger ut bilder på Viggo så finns det ju en möjlighet att Viggo inte blir glad… Viggo kanske till och med skulle känna sig kränkt.
- Publicitetsreglerna uppmanar journalister att själva ta ställning i varje enskilt läge.
Övning 3: Nätetik – workshop
1. Nu får ni bestämma! Dela upp klassen i mindre grupper och ge eleverna i uppgift att komma med förslag om regler som de tycker borde gälla alla på internet. Samla sedan förslagen på tavlan och för ett gemensamt samtal kring dem där ni väger för och emot förslagen. Försök att enas om minst tre regler om som eleverna anser att alla borde följa. Skriv upp reglerna och sätt upp dem på väggen!
Länkar
Datainspektionens sajt Kränkt.se: Om kränkningar på nätet
Statens Medieråd: No Hate
Skolinspektionen: BEO Barn- och elevombudet
Skolvärlden.se: Nätmobbarna en ny utmaning
Allmänhetens Medieombudsman: Publicitetsreglerna
Skolverket (förändringar i diskrimineringslagen 2017, Skolverket avvaktar med allmänna råd till ny lagstiftning förväntas den 1 juli 2018): Allmänna råd om diskriminering och kränkningar
Koppling till Läroplanen
Lgr11, reviderad 2018
Skolans uppdrag
- Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.
- Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
Gy11, reviderad 2018
Gymnasieskolans uppdrag
- Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
- Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde och integritet
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor
- kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
- visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Här presenterar vi ett på ytan lustfyllt lektionsförslag, som kan fördjupas med diskussioner kring vad ett gott liv är. Vi har kallat uppgiften ”Ett fiktivt liv”, men den skulle också kunna heta ”Från vaggan till graven”. Uppgiften ska lösas, med klipp från dagstidningar, gamla eller nya, och starta med en födelseannons eller ett kort på en nyfödd baby och avslutas med en dödsannons. Vad händer däremellan?
A – introduktion
Presentera uppgiften
Visa eleverna hur du tänker dig att de ska lösa uppgiften, Ett fiktivt liv. Ska det bli en blädderbok, ett collage eller någon presentation på datorn? Välj en födelseannons eller babybild, som början till historien. Fortsätt med något från barndomen som bilder på familjen och bostad, någon favoritsak, en utflykt, en händelse och så vidare. Fortsätt sedan med något från ungdomen och vuxenlivet och avsluta med en dödsannons eller något annat som visar att livet är slut. Låt innehållet i dagstidningen styra berättelsen.
Bestäm hur roligt detta får bli. Ska eleverna hålla sig inom det rimliga eller är det fritt fram att fantisera ohejdat? Bestäm också hur lång tid som eleverna har på sig. Kanske ska du maximera antalet inlägg i historien? Ska eleverna arbeta i grupp eller enskilt? Ska de skriva bildtexter till sina inlägg eller ska det bli en muntlig berättelse?
B – aktivitet
Ett fiktivt liv
Nu är det elevernas tur. Se till att det finns dagstidningar, saxar, papper, tuschpennor och limstift. Tänk på att de ska hämta klipp från dagstidningens bilder, annonser, rubriker och kortare texter. Nedanstående arbetsbeskrivningen utgår från papperstidningar.
Arbetsgång:
• Uppmana eleverna att gå igenom tidningarna och samla på tänkbart innehåll till sina historier, för att sedan sortera i högar, behålla – kasta. Låt denna fas ta tid. Då har eleverna struktur på hela innehållet. Naturligtvis kan de fylla på under arbetets gång, men kanske inte när de väl börjar klistra upp sina klipp.
• När de känner sig säkra på innehållet kan de börja arrangera sina klipp. Om ni har bestämt att eleverna ska skriva bildtexter till sina klipp bör det finnas plats för det.
• Styr inte eleverna för mycket utan släpp dem fritt, när ni väl har bestämt vad som ska gälla för uppgiften.
• Låt eleverna redovisa i mindre grupper eller i hela klassen.
C – uppföljning
Fortsättning – Ett fiktivt liv
Här ger vi olika förslag på hur ni i klassen kan använda elevarbetena för olika moment i läroplanen.
• Vad är ett gott liv?
Låt eleverna komma med förslag och ge exempel på något ur deras presentationer som visar på ett gott liv. Finns det något i presentationerna som på ytan ser ut att vara ett bra liv, men kanske också har en annan sida? Diskutera begrepp som rikedom, trygghet, hälsa, samhällen, familj, kamratskap, utbildning …
• Olika texter
Låt eleverna välja delar ur presentationen och skriva brev, sms, berättelser och/eller dagbok.
• På engelska
Gör ordlistor, skriv korta texter på engelska eller översätt bildtexter och andra texter från svenska till engelska.
• Egna förslag på bearbetningar
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Svenska, centralt innehåll reviderat 2018-07-01
Årskurs 4-6
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
- Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Lgr 11
Religionskunskap, årskurs 4—6.
Ämnets syfte, reviderat 2018-07-01
- Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.
Centralt innehåll, reviderat 2018-07-01.
- Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
- Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
- Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
- Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
Inför både den svenska uttagningen i Melodifestivalen och Eurovision Song Contest skrivs mängder med artiklar om artisterna och tävlingen. Detta är ämnen som eleverna ofta är insatta i, och även de yngre läser gärna om musikfesten. För de äldre eleverna kan en djupare diskussion om medial exponering, artistbranschens villkor och liknande föras.
Använd elevernas intresse till övningar i att söka information och uttrycka sig i tal och/eller skrift, gärna med digitala hjälpmedel.
A – introduktion
Googla på favoritartisten!
Använd det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, som enbart visar tidningsartiklar. Låt eleverna söka på sina favoritartister i årets melodifestival och sammanställa vad de får veta om “sin” artist. Låt de sedan jämföra sina resultat i mindre grupper eller i helklass, genom att exempelvis besvara följande frågor:
- Hur gammal är artisten?
- Var bor artisten?
- Hur kan man beskriva artistens musik och framträdande?
- Hur tror eleven att det kommer att gå för artisten i Melodifestivalen? Varför?
- Vad krävs av artisten för att stå i rampljuset?
B – aktivitet
En Power Point-presentation om artisten
Eleverna på mellanstadiet ska enligt Lgr 11 kunna göra muntliga presentationer om ämnen hämtade från vardagen, med hjälp av stödord, bilder och digitala medier. Med bakgrund till det föreslår vi en kul, spännande och fartfylld Power Point-presentation om årets melodifestivaldeltagare.
Arbetsgång:
1. Låt eleverna söka fritt och brett på sina favoritartister. De kommer att hitta fler sajter än de förmodligen orkar igenom. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida begränsas urvalet till svenska nyhetssajter.
2. Hjälp dem att strukturera innehållet i presentationen och ge förslag på vad den ska innehåll, till exempel fakta, sagt i intervjuer, bilder, ljudklipp med mera. Glöm inte att ange källan och kanske också när den publicerades.
3. Hur omfattande ska presentationen vara? Antal bilder? Ange hur lång tid får den ta.
4. För vem gör de den? (Andra klasser på skolan?)
Arbeta i större eller mindre grupper. Uppmana grupperna att hjälpa och tipsa varandra om godbitar som de hittar på nätet. Låt presentationerna höja stämningen inför finalen! Heja Frans!
C – uppföljning
Hur gick det för de olika artisterna i finalen? Samla rubriker och bilder från olika medier. Vilka rubriker och bilder gillar eleverna bäst? Varför?
Sammanfatta årets Eurovision Song Contest och diskutera vad den kan komma att innebära för de olika artisterna och deras karriärer.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11, med revidering fr o m 2018-07-01.
Svenska, årskurs 4—6, centralt innehåll:
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt
Svenska, årskurs 7—9, centralt innehåll:
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
- Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Den Internationella arbetarkongressen beslutade 1889 att första maj skulle vara en internationell dag för arbetare. 1 maj firas som helgdag i Sverige sedan 1938. Medierna rapporterar från traditionsenliga demonstrationer, men vilka kanaler använder dina elever för att göra sina röster hörda?
Se det här lektionstipset som ett konkret exempel på praktisk demokrati där eleven kan framföra sin egen åsikt både på ett klassiskt vedertaget sätt, eller med hjälp av nya kanaler i sociala medier.
1 Följ medierapporteringen
Följ medierapporteringen och låt eleverna samla så mycket material som möjligt från medierna som handlar om årets förstamajdemonstrationer: nyhetsartiklar, insändare, ledare och debattartiklar med mera.
Försök att ta från både storstadsdemonstrationerna, och inte minst, från de lokala!
Sammanställ:
Vilka budskap gav demonstranterna – och talarna?
Vad innebär budskapen och vem riktar de sig till?
Sammanställ en lista över alla budskap som förekommit vid årets förstamajfirande.
Och sedan väljer vi:
Vilka tre budskap tycker du är de allra viktigaste?
Varför just dessa?
Är det budskap som berör dig? På vilket sätt?
2 Diskutera
Finns det budskap som känns viktiga för dig, men som saknades i demonstrationen?
Diskutera först två och två och sedan gemensamt i klassen.
3 Skriv
Skriv en egen ”demonstrationsskylt” med det budskap som du tycker är viktigast för dig.
Skriv upp samtliga ”skyltar” på tavlan och/eller låt andra ta del av dina åsikter genom att skriva en insändare eller på sociala medier.
Hur gör man sin röst hörd? Diskutera möjligheter och begränsningar för individ och grupper att påverka samhällsutvecklingen.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan, Lgr11, reviderad 2018-07-11
Ur samhällskunskap, ämnets syfte:
- Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor.
- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt.
Ur samhällskunskap, centralt innehåll årskurs 7—9.
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
- Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
- Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Gymnasiet
Ur samhällskunskap 1b, ämnets syfte:
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
- Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg.
Ur samhällskunskap 1b, centralt innehåll:
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
En stor del av våra svenska lagar stiftas ursprungligen inom EU. Denna övning syftar till att undersöka i vilken utsträckning svensk media skildrar det lagstiftande arbetet inom EU, med tanke på den betydelse det har för svenska förhållanden. Genom att använda tidningar, eller söka artiklar på internet, skapar vi oss en bild av hur svensk och utländsk media bevakar EU.
1 Granska
Granska en eller flera tidningar under en period. Spar tidningar från lärarrummet. Se om du kan beställa klassuppsättningar här: Beställ tidning. Använd även nyheter från nätet. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, får man enbart träffar på svenska nyhetssidor. Prova med sökord som “EU ny lag”, “lagstiftning EU”, “Sverige EU lag” och liknande.
Övningen är lämplig att göra i mindre grupper, för att senare lyftas till en klassrumsdiskussion.
A. Låt varje grupp samla tio nyhetsartiklar om EU. Välj de ni tycker är intressantast!
B. Rangordna dem och välj ut de tre bästa. Det kan vara de som ni tycker är intressantast rent allmänt eller bara de som berör er mest personligen.
C. Jämför era resultat i klassen. Diskutera om vi har en bra rapportering från EU och hur unionen påverkar oss. Kan det göras bättre? Är det något speciellt som ni tycker saknas? Är det något särskilt som bevakas extra mycket? Överensstämmer de artiklar ni valt ut eller har ni valt helt olika?
2 Brexit
En av de mest omskrivna frågorna inom EU är Brexit, Storbritanniens kommande utträde ur unionen.
A. Vad skriver svensk media om Brexit? Använd den anpassade Google-sökmotorn längst ned och sök bland svenska medier.
B. Redovisa det ni tycker är viktigast inför klassen och diskutera vad ett Brexit skulle innebära för exempelvis Sverige, men också för hela EU.
C. Granska åsiktstexter, dvs ledare, insändare och debatt. Vilka åsikter framförs om ett eventuellt Brexit? Hittar ni olika synpunkter?
3 Uppföljning
Följ upp granskningen av Brexit med att titta i engelska tidningar.
Bra exempel:
Det finns fler!
A. Välj någon artikel om Brexit och läs den noga – översätt alla ord ni inte kan.
B. Diskutera utifrån det ni läst hur de stora partierna, Torys och Labour, ställer sig till Brexit. Vilka är de olika argumenten?
C. Diskutera i klassen med era artiklar som bakgrund hur stämningen är i Storbritannien vad gäller Brexit.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan, Lgr11 reviderad 2008-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att
utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala,
ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. - Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och
kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom
undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt
granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Engelska, ur ämnets syfte:
- Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används.
- Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.
Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
- Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Engelska 5, ur ämnets syfte:
- Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat språk och texter, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift […].
- Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.
Det här är en övning som ingår i Mediekompass Skrivarskola. Där hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Övningen syftar till att kunna skilja olika typer av journalistiska texter åt, och diskutera vad som utmärker dem. I kursplanen för svenska i såväl årsklasser 4–6 som 7–9 betonas dessa förmågor och kunskaper.
Som lärare bestämmer du om klassen ska arbeta med tryckta tidningar, som då måste samlas in i förväg, eller i digital form. Ledar- och opinionstexter finner man vanligen under särskilda rubriker på såväl webben som i tidningen.
Du avgör också om övningen ska göras enskilt eller i grupp, men resultaten bör diskuteras i helklass.
Nedanstående tre delar kan naturligtvis genomföras var för sig men de fungerar även som ett helt tema, textanalys. De tre delarna bör då tas i den ordning de är listade eftersom fördjupningen i ämnet stegras gradvis.
Veckans ledare
Låt eleverna bläddra bland veckans tidningar och välja den intressantaste ledaren. Alla läser igenom ledartexten med uppgift att leta åsikter. Markera under alla åsikter och subjektiva ord eller begrepp. När alla gjort sin individuella genomläsning och analys så låt dem arbeta två och två för att jämföra sina resultat.
Avsluta med gemensam genomgång i klassen.
Granska
Granska ledarna i din tidning under en vecka. Sök samtidigt efter nyhetsartiklar som behandlar samma ämne. Jämför åsiktsartiklar och faktaartiklar. Vad skiljer dem åt? Exempelvis skrev en svensk tidning så här om en regeringsombildning på nyhetsplats: “Sex nya statsråd” samtidigt som tidningen på ledarplats skrev “Sex svaga statsråd”!
Arbeta gärna efter samma princip som ovan, först individuellt, sedan i par för att avsluta med gemensam genomgång i klassen.
Skriv ledare och nyhetsartiklar
Låt eleverna välja ämne och sedan skriva ledare och nyhetsartiklar. Har ni tid så kan varje elev skriva en av varje sort, annars får de välja antingen eller.
Har ni jobbat med punkt 1 och 2 innan så bör eleverna ha fått en bra grund för sitt skrivande.
Länktips från Mediekompass
Om att skriva journalistiska texter
Allmänintresse – vad är det?
Lagarna ger tryckfriheten och journalistiken stora friheter, men friheten kräver också ansvar. Därför har medierna skapat etiska regler som de ska hålla sig till. Det är alltså inga lagar utan regler man frivilligt valt att hålla sig till. Den stora friheten motsvaras av ett stort ansvar.
Begreppet allmänintresse är centralt i de etiska reglerna för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
För en fördjupad diskussion kring begreppet allmänintresse, sök på detta ord på Medieombudsmannens webb: Medieombudsmannen
1 De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om de etiska reglerna (länk: Publicitetsregler) är värd att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: MO – Publicitetsregler
2 Ensamansvar
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet. Nu har varje elev chansen att bli ansvarig utgivare. Granska en eller flera dagars tidningar och leta efter exempel på där tidningen utelämnat namn eller andra uppgifter som de uppenbarligen känner till.
Diskutera igenom dessa fall och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
Extrauppgift: Tänker alla på det här ansvaret när man agerar på sociala medier? Är man en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”? Diskutera!
3Sajter helt utan ansvar
I dag finns på nätet sajter som påstår sig bedriva ”journalistik”, men det är sajter där anonymitet och ansvarslöshet är själva idén. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som huserar under rubriken ”Yttrandefrihet på riktigt”.
Ta en titt på några aktuella exempel på Flashback. Vilka överträdelser gentemot de etiska reglerna hittar ni?
Dessutom brukar det finnas flera uttalanden på den här sajten som kunde bedömas som ”hets mot folkgrupp”. Diskutera sådana exempel!
Lektionsförslaget ingår i Tidningsveckan 2016, för år 7–9 och gymnasiet. Här är några andra som kan vara intressanta.
Tryckfriheten 250 år – en viktig historia
Myndigheter missar offentlighetsprincipen
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap, ämnets syfte reviderat fr.o.m. 2022-07-01
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verktyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor.
Gymnasiet
Samhällskunskap, ämnets syfte reviderat fr.o.m. 2018-07-01.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering.
På tisdag är det 30 år sedan reaktorblock 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade så att taket blåste av och grafiten runt bränslet började brinna. Branden, som pågick i flera dygn, skickade radioaktiva ämnen mer än en kilometer upp i luften så att de spreds över hela Europa.
Ta del av vår länkade vetenskaplig artikel från dn.se och förklara för eleverna vad som hände i Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Låt sedan eleverna själva studera en annan vetenskaplig artikel om hur djurlivet överraskande frodas i den övergivna zonen vid Tjernobyl.
A – introduktion
Tjernobyl 26 april 1986
Håll en lektion om Tjernobylolyckan. Hämta fakta i DN:s artikel, Kärnkraftsolyckorna ändrade synen på säkerhet, och jämför med olyckorna i Three Mile Island och Fukushima. I artikeln finns en förklarande grafik om vad som hände och en fördjupning om haverierna, som tar upp:
• Problem
• Vad som hände med härden
• Konsekvenser för omgivningen
• Konsekvenser för kärnkraftssäkerheten
Läs mer:
Efter Tjernobyl försvann livet
Hela byar grävdes ned i jorden för att hindra människor från att återvända. Katastrofen förstörde en hel bondekultur.
Sverige mäter ännu halter i bär och vilt
30 år efter Tjernobylkatastrofen har cesiumhalterna i Sverige sjunkit och oron lagt sig. Vår beredskap och säkerhet för nya haverier sägs vara god men förre chefen för Strålskyddsinstitutet varnar för radioaktiv terrorism.
B – aktivitet
Brittiska forskare ska studera orsaken till det överraskande rika djurlivet runt härdsmältan i norra Ukraina. Vad händer med djurlivet i ett område som drabbas av ett stort radioaktivt nedfall och övergivits av de 120 000 människor som bodde där?
Låt eleverna studera artikeln Djurlivet frodas i övergivna zonen och ta reda på vad forskarna tror och vad de ska studera i ett av Europas viktigaste och intressantaste vildmarksområden.
Frågor till texten:
• Hur stort område ska forskarna studera?
• Vilka får vistas där idag?
• Ge exempel på vad som hände med naturen direkt efter olyckan och vad som forskarna nu finner när de ger sig in i området.
• Varifrån kommer forskarna?
• Hur ska de arbeta för att få kunskap om vad som händer i området? Ge exempel!
• Forskarna är inte överens om antalet djur i området. Vilka två uppfattningar finns?
• Vad om djurens kondition kan vi inte få svar på ännu?
• Annat intressant eller obegripligt.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Biologi
Årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Fysik
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
Kemi
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
N.B. Denna övning är inte uppdaterad och vissa länkar kan vara inaktuella.
Nu återkommer vi till björnidet i Lycksele djurpark igen. I januari födde björnmamman Isis/Sissi fyra ungar och snart är det dags för ungarna att titta ut, kanske redan på torsdag. En välkänd tradition säger att björnar kommer ut ur idet just på Tiburtiusdagen som infaller den 14 april. Titta in i björnidet live och lär mer om björnar! I det här lektionsförslaget lyfter vi också en rolig björnuppgift om Mors lille Olle, där eleverna får träna sig att skriva journalistiska texter.
A – introduktion
Vad händer i idet i Lycksele djurpark?
Lyssna och titta på Aftonbladets klipp från 25 februari. Där får vi ta del av en intervju med djurskötaren Rickard Holmgren som berättar vad som händer i idet. Vi får följa björnmamman Sissi och hennes fyra ungar live. Missa inte att gå tillbaka och titta på äldre klipp, till exempel när ungarna föddes och håll utkik efter nya, till exempel, när björnungarna tittar ut.
Mera björnnyheter
Sätt eleverna på spaning efter björnnyheter. Låt dem googla och söka i nyhetsflödet. Avsluta med en berättarlektion om aktuella och sanna björnhistorier.
B – skrivuppgift: bakgrund
Från verklig händelse till en notis
Den 2 januari 1851 kunde man i en notis i Tidning för Fahlu län och stad läsa om lille Jon. Han träffade på en björnfamilj i skogen och började leka med dem. Senare skrev Alice Tegnér visan “Mors lille Olle” som baseras på händelsen.
• Notis i Tidning för Fahlu län och stad den 16 januari år 1851: Särna den 2 jan 1851
… Wid de till Hägnåsen här i socknen hörande fäbodarne (eller, som de här kallas, “sätern”) tilldrog sig en dag mot slutet av sistl. September en ganska märklig händelse. Erik Jonssons hustru Martha och swägerska Anna hade, berörde dag, lemnat barnen ett stycka från sätern ensamme i skogen, der de plockade lingon. Det äldsta barnet war en flicka om 8 år och det yngsta en gosse om 1 år och 7 månader, de begge övriga mellan nyssnämnde åldrar. Under barnens lekar framkomma plötsligen en björnhona med sin unge, slå sig ner tätt invid barnen och börja att, liksom de, leka med hwarandra. Den äldsta flickan blev wäl något förskräckt; men hennes yngste broder, den lille Jon, så mycket mindre. Han går fram till björnarna, kastar ristwistar på dem, matar än den ena, än den andra med lingon, och då den stora björnen tycktes vilja taga det mesta för sig, afwisar han honom med tillropet: “inte du nu!” och räcker bären åt den unga. Slutligen slår gossen sig ned utmed björnarna, smeker dem och lägger huvudet på björnhonans länd, liksom för att der bereda sig ett sofställe. Men nu begynte den äldsta flickan att ropa på modren och vid detta rop samt modrens deraf föranledda ditskyndande förfogade sig de barnkära björnarne helt makligt till skogs. – Berättelsen om äfwentyret är afgifwen af den lille Jons egen moder Martha och hennes äldsta dotter, och såsom ett betydande kriterium för sanningsenligheten deraf kan man betrakta den senares naiva beskrivning på “de stora svarta hundarna” och Jons beteende mot dem …
• Visa och dikt
Redan i november 1851 hade författaren Wilhelm von Braun läst historien i en norsk tidning. Han skrev då en dikt om händelsen som han kallade “Stark i sin oskuld”. Han var alltså 30 år före Alice Tegnér och “Mors lille Olle”.
Stark i sin oskuld
Text: Wilhelm von Braun
Liten pilt i fjällskog gick:
Rosig kind och änglablick.
Munnen röd som tuvans bär …
“Kors, vad jag är ensam här!”
– tänkte gossen.
Och han stultade så späd
Mellan höga, mörka träd:
Modern hans i sätern var –
“Här är jag min egen karl”
– tänkte gossen.
Svarta djur nu kommo två,
Lufsandes, dit han sågs gå:
Stora, grymma, lurviga –
“Jag fick sällskap, det var bra!”
– tänkte gossen.
Ett av djuren unge är,
Denne bjuder nu han bär
Ur sin skäppa: Ungen åt –
“Ser man bara, det går åt”
– sade gossen.
Modern strax drog klorna in,
Ned hon tryckte ungen sin,
Lade stilla, sig framför –
“Vänta, jag dig sällskap gör!”
– sade gossen.
Han på marken nu så säll
Kastar sig; mot moderns fäll.
Lutar huvudet han där –
“Kors, så mjukt jag ligger här!”
– sade gossen
• Alice Tegnér och “Mors lille Olle”.
Mors lille Olle i skogen gick,
rosor på kinden och solsken i blick.
Läpparna små utav bär äro blå.
“Bara jag slapp att så ensam här gå.”
Brummelibrum, vem lufsar där?
Buskarna knaka. En hund visst det är.
Lurvig är pälsen. Men Olle blir glad:
“Å, en kamrat, det var bra, se god dag!”
Klappar så björnen med händer små,
Räcker fram korgen: “Se där, smaka på!”
Nalle han slukar mest allt vad där är:
“Hör du, jag tror att du tycker om bär!”
Mor fick nu se dem, gav till ett skri.
Björnen sprang bort, nu är leken förbi!
Å, varför skrämde du undan min vän?
“Mor, lilla, be honom komma igen!”
C – skrivövning
Mors Lille Olle blir journalistik igen
Historien om Mors lille Olle kan bli utgångspunkten för en snabbkurs i journalistik. Låt eleverna välja textmodell och skriva på samma sätt som Anette Forsberg, journalist och mediepedagog, gjorde på en lärarkurs med Tidningen i Skolan för flera år sedan. Pröva gärna om det går att skriva på samma sätt utifrån en aktuell nyhet som ni hittar i tidningen.
Exempel på tidningstexter, Mors lille Olle:
• Polisnotis
Tvååring överlevde björnmöte i skogen
I söndags hade en tvåårig pojke från Emmaboda änglavakt. Han kom levande från mötet med en brunbjörn …
• Nyhetsartikel
Mamman träder fram
– Jag trodde att björnen skulle äta upp Olle.
Eva Svensson, 34, har aldrig varit så rädd i hela sitt liv. Hon sitter hemma i villan i Emmaboda och tittar på sin tvååring som lugnt sover sin middagssömn. Det är bara en dag sedan…
• Reportage
Laddad björnjakt i Vissefjärdas skogar
Männen som samlas i Vissefjärda på tisdagsmorgonen är lågmälda. Det är snabba slurkar ur medhavda kaffetermosar, hundar gnyr och manas att hålla sig nära sina hussar, gevärspipor sticker upp bakom grönklädda axlar. En björn går lös i skogarna.
Solen stiger…
• Insändaren
Ingen ordning på dagens mödrar
I den hetsiga debatten om Vissefjärdabjörnen har nästan bara militanta djurvänner fått komma till tals. Jag anser att detta är skandal och att den kanske viktigaste aspekten kommit helt i skymundan. Vad är det för mammor som släpper lös sina ungar helt fritt i skogarna? Är all ansvarskänsla …
• Dödsfallsnotisen
Dödsfall
Konservator Olle Svensson, Trekanten, har avlidit i en ålder av 76 år. Som liten tvååring blev han Björnolle med hela svenska folket sedan han mirakulöst överlevt ett möte med en vild björn i skogarna vid Vissefjärda. Mötet med björnen kom att prägla hela …
Intervju
…
Krönika
…
Löpsedel
…
• Lär om tidningens texter:
Mediekompass Skrivarskola
D – Så här gick det för lille Olle
Lille Jon växte upp och utvandrade så småningom till Amerika. Som 19-åring begav han sig till Oslo för vidare färd västerut. Året efter kom Elia Simonsson, hans käresta, och de fick nio egna barn men tog också en fosterson. De ägde ett medelstort jordbruk. Tyvärr dog Jon bara 38 år gammal och återsåg aldrig Sverige igen. Elia däremot besökte hembygden 13 år senare, men ådrog sig en förkylning och dog strax efter återkomsten till USA i april år 1901. Mors lille Olles barnbarn och barnbarnsbarn finns i dag spridda över stora delar av USA.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll i biologi
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Lgr 11
Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll i svenska
Årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Det här lektionsförslaget utgår från Nordiska museets sajt om högtider och bemärkelsedagar i april. Vi börjar med första april och avslutar med Valborgsmässoafton. Däremellan finns flera dagar som eleverna säkert upplever som både spännande och annorlunda. Förklara och berätta! Vilka av dessa dagar uppmärksammas i våra medier och vilka har fallit i glömska?
A – introduktion
Första april
”April, april din dumma sill
Jag kan lura dig vart jag vill”
Blev dina elever lurade eller lyckades de lura någon annan? Be dem berätta! Kanske blev du själv utsatt för ett roligt skämt eller minns något från din barndom? Berätta också något om bakgrunden till de första aprilskämten.
Bakgrund, hämtad från Nordiska museet
Aprilskämtens historia är dunkel, men de tidigaste beläggen för skämtande denna dag härstammar från 1500-talet. I Sverige går seden att ”narra april” tillbaka till 1600-talets mitt. Under 1900-talet har massmedierna tagit aktiv del och driver gärna med sig själva, politiker, makthavare och ny teknik.
Skämtsamma vårfester med olika narrelement verkar ha förekommit i många kulturer. I Europa finns exempel på karnevaliska vårfester som oftast är retsamma och ironiska. Idén är att narrandet och skämten ska roa utan att ge några allvarliga konsekvenser.
Aprilskämtens koppling till massmedia är belagd från mitten av 1800-talet. Den äldsta kända medievitsen är från 1846, då tidningen Evening Standard i London publicerade en annons om åsnevisning i utkanten av staden. Människor åkte dit och gick runt och letade efter åsnor. Tills de tittade på varandra och förstod att de själva var åsnorna.
Under 1900-talet har massmedierna upprätthålllit sedan aktivt. I Svenska Dagbladet 1911 kunde man läsa att invigningen av de olympiska spelen 1912 skulle föregås av en parad med 600 elefanter utlånade av rajan av Rajapur. På de första 50 elefanterna skulle en musikkår sitta och spela de medverkande nationernas nationalsånger och på de följande elefanterna skulle elefantskötare ropa ”Lirpa, lirpa”.
Ett klassiskt skämt från televisionens svartvita barndom var när Kjell Stensson år 1962 lurade svenska tittare att se tv-sändningarna genom en nylonstrumpa för att få färg-tv. Ett annat omtalat skämt handlade om att konstruktörerna av Ölandsbron befarade att anslutningen skulle missa på en halv meter. 2005 kunde TV4 berätta på sin hemsida att de haft inbrott och att banden med tv-serien ”Lost” tyvärr hade försvunnit.
Aprilskämt i medier
Det finns många sajter på nätet som har sammanställt årets aprilskämt. Årets första april inföll på en fredag, en dag som många lokaltidningar kommer ut och där med många aprilskämt. Läs några och diskutera hur bra och roliga de är.
Här finns aprilskämten:
Hur kan man se att det är ett skämt?
Många tycker att många av dagens aprilskämt är svåra att bedöma som skämt eller sann nyhet. Vad tycker klassen? Granska några och titta på trovärdighet, källor, vad som lockar till skratt och vad som gör eleverna misstänksamma.
Finns det några som klassen tycker toppar årets aprilskämt? Vad gör dessa så bra? Är aprilskämten en tradition som vi bör bevara? Varför? Varför inte?
B – fördjupning
Fortsätt under april månad att berätta om de högtider och bemärkelsedagar som Nordiska museet tar upp på sin hemsida. Vilka är fortfarande aktuella i vårt samhälle? Hur uppmärksammas de? Vad rapporterar våra medier? För samtal och låt eleverna reflektera över bakgrunden till dessa dagar. Gör gärna till en rutin att titta på Nordiska museets historiska kalender när ni samtalar om dagens datum och namn.
4/4 Ambrosiusdagen
Om Ambrosiusdagen föregåtts av en frostnatt, fryser det även under sommaren. Denna förutsägelse finns mest i de norra landskapen, eftersom vintern är längre där. Om vintern inte vikit till Ambrosiusdagen, betyder det alltså att sommaren blir kall.
8/8 Internationella Romadagen
Den 8 april är den internationella Romadagen, romernas nationaldag. Dagen har tillkommit för att högtidlighålla den första internationella romakongressen i London 1971. I Sverige har romer funnits åtminstone sedan 1500-talet och de är idag en av landets fem nationella minoriteter och språket romani chib är ett av minoritetsspråken.
Romadagen firas i många länder med olika slags ceremonier, en del till minne av förföljelse och övergrepp. Den romska flaggan i blått och grönt med det röda hjulet symboliserar rörelse och förändring.
14/4 Tiburtiusdagen
I södra Sverige betraktades Tiburtius den 14 april som den första sommardagen. Att man talade om sommaren hänger samman med en tidigare årsindelning, i vilken våren också sågs som del av sommaren. Idag skulle vi kanske sagt att Tiburtius är den första vårdagen. På Tiburtius förväntades vattendragen vara öppna, gäddan leka och att man kunde lägga ut fiskeredskap. En välkänd tradition är också att björnen kommer ut ur idet på Tiburtiusdagen.
16/4 Patrikdagen
Liksom många märkesdagar under tidig vår, handlar Patrik om sådden. I bondesamhället var detta en intensiv period då mycket stod på spel. Det gällde också att så vid rätt tidpunkt, så att inte växten slog fel. Dagen betraktades som sista dagen för ärtsådden och om det på grund av väderlek inte gick att så i marken denna dag, skulle man så i ladan (Skåne). Hade man ännu inte kört i åkern, var detta den absolut sista dagen för att börja vårbruket.
22/4 Albertinadagen
Albertinadagen betraktades på en del håll som speciellt lämpad för sådd av ärter. I senare kalendrar infaller dagen den 24 april.
25/4 Markusdagen
Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.
28/4 Turedagen
En av tre sådagar för bland annat havre. Om Turedagen har också sagts att om det snöar på Ture, blir det ingen sommar.
29/4 Tykodagen
En av tre sådagar (Ture, Tyko, Mariana) för bland annat havre. Om Tykodagen har också sagts att “om Tyko bär hatt, blir det ingen sommar”. Det betyder att om man måste klä på sig som skydd för kylan, bådar detta för en kall sommar.
30/4 Marianadagen
En av tre sådagar (Ture, Tyko, Mariana). Om Marianadagen är lika varm som Ture och Tyko förebådar detta värme under vår, sommar och vinter. I de folkliga vädertraditionerna hänger Ture, Tyko och Mariana ihop.
30/4 Valborgsmässoafton
Valborg är en mycket gammal högtid, som kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden. Eldarna var tidigt ett inslag i denna skyddande fest, liksom ungdomstemat. Dess ursprung är katolskt, och firas till minne av det tyska helgonet Walpurgis.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Historia
Årskurs 4-6
Hur historia används och historiska begrepp
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Lgr 11
Årskurs 4-6
Svenska
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.