Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. ”Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.
Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?
Men först…
Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.
Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?
Vilka samhällsgrupper tillhör de?
Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?
Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.
Att diskutera
Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?
Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?
Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?
Uppgift
Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.
Varje grupp gör följande…
Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv. Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.
Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.
Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.
Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.
Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?
Material
Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser
Mediekompass skrivarskola: Om notiser.
Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin ”Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!”. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.
Så var det dags för regeringsbildning, efter en dryg månad av förhandlingar. Men vilka ska ingå i den nya regeringen? Och hur ska de formera sin politik? Veckans nyhet handlar om regeringsbildningen.
Lektionen passar bra för dig som undervisar i SO eller samhällskunskap i åk 7-9 eller gymnasiet, eller med vissa anpassningar för åk 4-6.
Begrepp
Vad betyder orden? Sammanfatta nyheten med hjälp av orden.
- Departement
- Majoritet
- Mandat
- Parlamentarism
- Regering
- Riksdag
- Tidöavtalet
- Talman
- Votering
Frågor
Testa era kunskaper, har ni koll på nyheten?
- Vem utsågs till statsminister?
- Vilka partier ska sitta i regering?
- Hur går regeringsbildningen till?
- Hur många mandat krävs för att få majoritet i riksdagen?
- Vilka regeringsposter får de olika partierna? Vilka departement ska de ansvara för?
- Sverigedemokraterna är inte med i regeringen. På vilket sätt får de inflytande ändå?
- Vilka är de stora huvuddragen i Tidöavtalet?
- Enligt en punkt i avtalet ska ”bristande vandel” kunna ligga till grund för utvisning. Vad innebär det?
Fördjupning
Välj en eller båda uppgifterna nedan för att fördjupa er i nyheten.
Liberalernas kritik
Flera politiker i Liberalerna har offentligt kritiserat regeringsbildningen.
- Varför är de missnöjda?
- Några menar att det Tidöavtalet saknar liberal politik. Vad syftar de på då?
- Om en folkvald är missnöjd kan den välja att lämna sitt parti. Vad brukar en sådan person kallas?
Kommunvalet
I många kommuner står det klart hur sammansättningen kommer se ut i kommunstyrelsen, alltså de politiker som ska leda kommunens politik de kommande fyra åren.
- Hur ser det ut i er kommun? Vilka partier ska leda kommunen?
- Blev det en ny sammansättning eller samma som den föregående perioden?
- Blev det en väntad sammansättning eller sticker den ut på något sätt, som till exempel samarbeten över vänster- och högerblocken?
- Vem blir kommunalråd och vilket parti representerar hen?
- Vad har de ledande partierna för vallöften? Har de sagt något om hur de ska genomföras?
- Hur ser det ut i er region? Är det samma partier som ska leda där?
- Vilka är regionens viktigaste frågor?
Material
Utgå från er lokala tidning. Du hittar kontaktuppgifter till den här på Mediekompass.
Eller skapa skolkonton på rikstidningar som DN eller SvD.
För de yngre barnen kan Lilla aktuellt vara utgångspunkt för uppgiften.
Det väntas en andra omgång av presidentvalet i Brasilien. Opinionssiffrorna talade för en betryggande vinst för vänsterkandidaten och tidigare presidenten Lula da Silva i den första omgången, men den sittande presidenten Jair Bolsonaro knappade in. Nu väntas en riktig valrysare i omgång två, och experter menar att man ännu inte kan räkna ut Bolsonaro.
Jair Bolsonaro, högerns alternativ, har stött på kritik för att så tvivel om valsystemet och har även kritiserats för sin jordbrukspolitik, där skövlingen av regnskogen har ökat under hans styre. Kraftig inflation och utbredd fattigdom i landet har spätt på missnöjet.
Lula da Silva lovar istället en kraftig minskning av skogsskövlingen. Da Silva var sittande president mellan 2003 – 2010. Perioden sedan dess har kantats av skandaler – och da Silva har bland annat suttit fängslad för korruption, men friades efter 580 dagar.
Begrepp
Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.
- President
- Opinionssiffror
- Valfusk
- Valsystem
- Korruption
- Fattigdom
- Inflation
- Desinformation
- Polarisering
- Regnskog
- Skogsskövling
- Aktivism
Frågor
Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?
De kan använda länkarna under ”Material” för att söka svar på frågorna.
- Vad vet ni om Brasilien?
- Vem är presidenten Jair Bolsonaro?
- Vem är utmanaren Lula da Silva?
- Hur skiljer sig det brasilianska valet jämfört med det svenska?
- Opinionsmätningar inför valet utsåg Lula da Silva till klar vinnare. Vad innebär en opinionsmätning? Varför ska man ta dessa siffror med en nypa salt?
- Desinformation anges som ett skäl till att det brasilianska valet är så polariserat. Vad innebär desinformation? Varför är desinformation ett problem inför val? Kan man dra paralleller mellan det brasilianska valet och höstens svenska valrörelse?
Fördjupning
Ta reda på fakta om Amazonas, den stora regnskogen i Sydamerika som breder ut sig över Brasilien. Svara sedan på frågorna nedan.
- Varför är Amazonas en så viktig världspolitisk angelägenhet?
- En miljöforskare säger att valet är det viktigaste någonsin för Amazonas överlevnad. Vad menar hen?
- Varför har skogsskövlingen ökat under Bolsonaros styre? Vilka argument används för ökad skövling av Amazonas?
Material
Veckans nyhet vecka 40 2022 handlar om de stora läckorna från gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.
Begrepp
Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.
- Gasläcka
- Explosion
- Nord Stream
- Sabotage
- Naturgas
- Metangas
- Säkerhetszon
- Kustbevakningen
- Östersjön
- Bornholm
Frågor
Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?
- Vad är Nord Stream 1 och 2?
- Var hände gasläckan? Vilka länder är påverkade?
- När skedde explosionen? Och när upptäcktes läckan? Vet man när gasledningarna kan tas i bruk igen?
- Hur tror man att explosionen har gått till? Hur länge läckte ledningarna gas?
- Varför tror man att explosionen har skett? Finns det olika teorier? Vad säger experter?
Fördjupning
Sedan utsläppen har nivåerna av metangas varit rekordhöga i Skandinavien vilket kan få konsekvenser på klimatet.
- Vad är metangas?
- Hur skiljer sig gasen från koldioxid?
- Vad kan läckan av metangas få för konsekvenser på klimatet?
- Hur kan läckan påverka havsmiljön i Östersjön?
Länkar och material
Till sin hjälp kan de använda sin lokala tidning, som till exempel Sydsvenskan. Eller rikstidningar som Dagens nyheter.
Du hittar kontaktuppgifter till er lokala tidning här.
För de yngre barnen finns ett inslag från Lilla aktuellt om gasläckan här.
Influencern Pontus Rasmusson följs av hundratusentals barn och räknas som en av Sveriges mäktigaste influencers, enligt Mediebarometern. Han har gjort sig ett namn genom att göra olika utmaningar, eller challenges, på Youtube.
Nu lyfts kritik om att Rasmusson ska ha lurat barn på pengar och att han ofta anspelar på sex i sina videos som riktar sig till en väldigt ung målgrupp. Bland annat har Svenska Dagbladet gjort en hel dokumentär podcast om Rasmusson, ”Barnidolen och skandalerna”.
Ta tillfället i akt och diskutera influencers makt, metoder och knep i klassrummet. Får en influencer verkligen säga och göra vad den vill utan konsekvenser? Vad vill vi ställa för krav på våra nya makthavare?
Lärarens förberedelser
Läs artikelserien om Pontus Rasmusson i SvD eller lyssna på den dokumentära podcasten Blenda.
Värderingsövning
Börja med att ta tempen i klassen. Visa en bild på Pontus Rasmusson och berätta om vad som har hänt. Hur många i klassen känner till honom? Vad är han känd för? Känner de till att han har blivit granskad? Och vad innebär det?
Förbered klassrummet för en fyra hörn-övning. Ett hörn för ”ja”, ett för ”ibland/kanske”, ett för ”nej” och ett för ”annan åsikt”. Läraren läser upp påståendet och svarsalternativen. Eleverna ställer sig sedan vid det svar de tycker passar bäst in på deras åsikt. Avsluta varje påstående eller fråga med en kort diskussion, där några elever kan få motivera hur de tänker.
FRÅGA: Är influencers makthavare?
- Ja, de har väldigt mycket makt.
- Ibland, men inte i viktiga frågor.
- Nej, de har ingen makt.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Pontus Rasmusson är en viktig förebild för barn.
- Ja, han lyfter ämnen som är viktiga för barn.
- Ibland, men inte alltid.
- Nej, han går ofta över gränsen.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det ska vara tillåtet för influencers att sälja saker till barn.
- Ja, självklart ska de det.
- Ibland, det beror på vad de säljer.
- Nej, det är inte rätt att sälja saker till barn.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers är bra på att reklammärka sitt innehåll.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men långt ifrån alltid.
- Nej, de gör det väldigt sällan.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Vuxna har bra koll på som försiggår på Tiktok och Youtube.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men oftast inte.
- Nej, de vet ingenting.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers ska få prata om vad de vill och bete sig hur som helst.
- Ja, alla får ta eget ansvar för vad de väljer att titta på.
- Ibland, men de måste försöka vara goda förebilder.
- Nej, de har som makthavare ett viktigt ansvar mot sina följare.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det är fel att Pontus Rasmusson granskas och kritiseras.
- Ja, han har inte gjort något fel.
- Kanske, men han har inte gjort något olagligt.
- Nej, det är viktigt att han granskas av media.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Media borde granska fler influencers som riktar sig mot barn och unga.
- Ja, många gör övertramp.
- Ibland, men de flesta gör rätt för sig.
- Nej, media ska inte lägga sig i.
- Annan åsikt.
Följ upp med samtal om på vilket sätt granskningen kan förändra Pontus Rasmussons innehåll men också om vilka regler som bör gälla på Youtube, Tiktok, Instagram och andra sociala medier.
Vidare läsning
Läs mer om informationssökning och källkritik i vår skrivarskola Publicistguiden eller gör Mediekompass källkritiksquiz här.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 7-9
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Att vi har fria och oberoende medier är en grundbult i det demokratiska systemet och garanteras med hjälp av lagar som ger medierna rättigheter och skyldigheter, till exempel två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
När journalister publicerar en artikel når det snabbt tusentals läsare – således har journalisten och medieföretaget väldigt stor makt. Svenska journalister har därför, av goda skäl, förbundit sig till att vara etiska i vad de skriver om och hur det innehållet presenteras. Dessa regler finns samlade i det medieetiska systemet och bryter någon mot det kan klandras eller fällas av Medieombudsmannen, mediernas alldeles egna grindvakt. I det medieetiska systemet ingår bland annat att medierna ska publicera korrekta och sanna nyheter, att de ska kontrollera sina källor och höra flera sidor. De bör även vara försiktiga med namn, bild och att publicera personuppgifter, i de fall där det inte är motiverat att publicera sådana.
I den här uppgiften får eleverna lära sig mer om hur det medieetiska systemet fungerar och vad Medieombudsmannen gör.
Begreppslista
Använd begreppslistan när ni tittar på filmen i nästa steg. Vad betyder orden? Hur kan de kopplas till nyheter och journalistik?
- Medieetik
- Kränkt
- Uthängd
- Fria medier
- Oberoende medier
- Granska
- Publicering
- Integritet
- Klander
- Fällning
- Nämnd
- Upprättelse
- Trovärdighet
Vad gör Medieombudsmannen?
Börja med att titta på filmen gemensamt och ta hjälp av begreppslistan.
Frågor
Vad kommer du ihåg från filmen? Här är några frågor.
- Vem är Allmänhetens Medieombudsman?
- Vad gör Medieombudsmannen?
- Varför finns Medieombudsmannen?
- Hur går man tillväga om man känner sig personligt uthängd av medierna?
- Vad behöver medierna göra om de fälls av Medieombudsmannen?
- Hur kan medieetiken göra så att medierna behåller sin trovärdighet?
Arbeta vidare
Undersök någon eller några av följande texter enskilt, i par eller i grupp. Samtliga har anmälts till Medieombudsmannen och beslut har fattats om att fälla eller fria medierna enligt de medieetiska reglerna. Läs mer om de medieetiska reglerna i vår skrivarskola, Publicistguiden, här.
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/Wj8qgr/kritiken-mot-mattias-johansson-svensk-turist
https://www.expressen.se/nyheter/misstankt-knarkfabrik-i-kallaren-hos-sr-reporter/
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/succeklinik-granskas-av-ivo-sagas-av-missnojda-patienter
Besvara sedan följande frågor…
- Om det inte redan framgår, tror du att texten blev friad eller fälld av Medieombudsmannen?
- Vem eller vilka tror du anmälde texten till Medieombudsmannen?
- Varför anmäldes texten, tror du?
- På vilka grunder tror du att den blev friad eller fälld? Jämför med de medieetiska reglerna.
- Om texten blev fälld bör det finnas någon slags ursäkt publicerad i tidningen. Går den att hitta? Om ja, vad står det där?
Medieombudsmannens bedömning
Här kan du hitta Medieombudsmannens beslut om de tre texterna ovan. Där finns också texten i sin originalversion, i de fall där texterna har redigerats i efterhand på mediernas egna sajter. Jämför med er diskussion för att se om ni var rätt ute. Håller ni med om MO:s bedömning?
Beslut om Aftonbladets artikel om fotbollsstjärnan.
Introduktion
Måndagen den 12 september vet vi hur det gick i valet. Men vad innebär resultatet? I denna övning får eleverna dels undersöka hur resultatet påverkar partierna, dels analysera vad det var som ledde till resultatet. Avslutningsvis skriver de en journalistisk text med valanalys.
Vilka frågor avgjorde valet? Hur har väljarströmmarna sett ut? Vad får valresultatet för konsekvenser för politiken och ekonomin under den kommande mandatperioden? Det kan ta lång tid innan följderna av valresultatet är helt klara, och innan en regering har kunnat bildas. Därför kan eleverna arbeta med den här övningen under hela veckan efter valet. Eleverna bör ha förkunskaper om hur de allmänna valen går till, vad som menas med mandatfördelning samt hur riksdagen formas och hur en regering bildas. Behöver ni repetera detta så finns mycket information hos dels Riksdagen och dels hos Valmyndigheten.
Hur gick det för partierna?
Låt eleven välja ut ett parti den vill undersöka eller dela upp partierna inom klassen. Hur gick det i de tre valen för elevernas respektive parti? Gå igenom resultaten för valen till riksdag, kommunen och landstinget och jämför med föregående mandatperiod. Vilka förändringar kan man se? Vad säger tidningarna, finns det något mönster för hur valströmmarna gått, mellan vilka partier har väljarna bytt? Kanske vill ni också se på hur personvalet har gått, i kommunen och/eller riksdagen? Har någon i elevernas respektive parti profilerat sig extra bra och blivit ”inkryssad”? Resultatet publiceras på Valmyndighetens hemsida.
Varför gick det som det gick?
Vad tror ni är de viktigaste skälen till att just ert parti fick det resultat det fick? Har partiets viktigaste frågor fått utrymme i media? Hur har partiet och dess ideologi beskrivits i ord och bild? Vad säger tidningarna om orsakerna till valresultatet? Gör en lista över de saker som varit till fördel för partiet, och det som varit till dess nackdel i valet.
Skriv en nyhetsartikel eller en ledartext.
Nu kan eleverna skriva en grundlig och väl genomarbetad journalistisk text om valet 2022. De har gjort sin valanalys efter att valresultatet presenterats, och om det inte har gjorts före valet kan det vara bra att samla in bakgrundsinformation om partierna. De kan nu skriva antingen en faktatext i form av en nyhetsartikel, eller en åsiktstext som en ledare eller krönika. Nyhetsartikeln ska vara saklig och neutral, medan ledaren framför en viss åsikt. Men bägge ska vara underbyggda av fakta och citat som hämtas från bland annat era tidningar och andra trovärdiga källor. Kom överens i förväg hur lång texten ska vara. Används bilder ska fotografens namn finnas med.
Källor och information
Riksdagen
Valmyndigheten
Statistiska centralbyrån SCB
Mediekompass skrivarskola Publicistguiden ger tips om journalistiskt skrivande
Dagstidningar, samla in tidningar i tid för Tidningsveckan. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass.
Introduktion
Frågan ställs i en artikel i Svenska Dagbladet (5/9-2022) som menar att det är tyst om kulturfrågor under valrörelsen, trots att de brukar debatteras livligt i vanliga fall. Under de senaste åren har till exempel gansterrap, public service och arkitekturstilar alla varit mål för högljudda diskussioner inom politiken och i medierna.
Desto viktigare har det varit att prata inflation, energi, kriminalitet och utrikespolitik under höstens valspurt. Frågor om kultur tränger uppenbarligen inte alls igenom bruset.
Inled lektionen med att låta eleverna själva få ta ställning till några kulturfrågor. Finns tid kan de även få motivera hur de ska genomföras och finansieras. Några exempel på frågor:
- Ska medier få statligt stöd?
- Borde public service få ett snävare uppdrag än vad de har idag?
- Ska det vara gratis att gå på statliga museer?
- Ska det vara en rättighet att ha tillgång till bemannat skolbibliotek?
- Ska det kosta pengar att gå i kulturskola?
- Finns det kultur som staten borde satsa mer eller mindre på? Några exempel är film, musik, konst, teater, arkitektur.
Vad tycker partierna?
Dela sedan in eleverna i grupper om 3-4, där varje grupp blir tilldelade ett av riksdagspartierna. Tillsammans tar de reda på hur partierna står i kulturfrågor, och vilka frågor som är särskilt viktiga för just det parti som de har fått tilldelat. Be grupperna lista:
- Vad partiet tycker i 3-4 av frågorna från introduktionen.
- Hur partiet vill finansiera sin kulturpolitik.
- Partiets kulturpolitik i den egna kommunen.
Många gånger kan det räcka med att gruppen letar fram partiets politik på deras hemsidor, men ibland kan det vara bra att göra sökningar i både riks- och lokalmedierna och i partiernas sociala medier. Finns det personer i partiet som företräder kulturfrågor kan det vara bra att ta reda på om de har uttalat sig i debattartiklar eller i nyhetsartiklar.
Kulturdebatt i medierna
Bristen på kulturfrågor i politiken har, kanske ironiskt nog, nyligen tagit sig in på kulturdebattsidorna i svenska tidningar. Expressens kulturchef Viktor Malm frågar sig om det är inte dags att vi börjar diskutera förslag på en litteraturkanon, apropå att många elever går ut gymnasiet utan djupläsningskunskaper. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson uttrycker i sin tur i ett svar till Malm att förslaget bara är ”trött symbolpolitik”.
Läs debattartiklarna gemensamt eller var och en för sig och låt sedan eleverna återgå till partiernas program. Kanske behöver begrepp som kulturkanon och symbolpolitik förklaras och sättas i en kontext.
Hur tycker partiet att man ska få fler unga att börja läsa? Här kan de behöva titta på både partiernas skolpolitik och kulturpolitik för att finna svar.
Skriv debattartikel
Nu är det dags för eleverna att själva debattera kulturfrågor utifrån sina egna eller de tilldelade partiernas ståndpunkter. Mer om hur man skriver en debattartikel enligt konstens alla regler hittar du i vår skrivarskola, Publicistguiden här.
Användbara källor
Partiernas program
SvD: ”Paradigmskifte för kultur – radikala förslag från SD”
Victor Malm, Expressen: ”Det är dags att prata om en nationell kanon”
Karin Pettersson, Aftonbladet: ”Den trygga snuttefilten för trötta liberaler”
Introduktion
Det slog ner som en bomb när den högsta domstolen i USA i juni 2022 rev upp domstolsbeslutet Roe mot Wade, som sedan 1973 garanterat amerikanska kvinnor rätt till abort. Restriktiva abortlagar har redan införts eller är på väg att införas i en del delstater. Det tidigare domstolsbeslutet gjorde att kvinnor enligt den amerikanska konstitutionen var garanterade rätt till abort fram till graviditetsvecka 24.
Enligt Amnesty har 26 länder i världen helt och hållet förbjudit abort och varje år genomförs 20 miljoner osäkra aborter i världen. De farliga och olagliga aborterna leder till att 47 000 flickor och kvinnor dör varje år, enligt WHO.
I den här uppgiften ska eleverna få synliggöra, genom en välbeprövad faktakollsmetod, sanningshalten i olika påståenden om aborträtt.
Förberedelse för läraren
Börja med att läsa igenom instruktionerna och de länkar som finns med i uppgiften. Check! Please! har en enkel och praktisk guide till SIFT-metoden som kan vara klok att skumma igenom som förberedelse till passen. Eleverna kan även förberedas genom Nyhetsvärderarens självtest, där de får praktiska tips på hur de undersöker påståenden och tvivelaktiga källor.
Det kan också vara bra att vara inläst på hur abortlagstiftningen i Sverige är utformad. 1177 beskriver vår lagstiftning här.
Längst ner finns en samling länkar som kan vara användbara för eleverna när de granskar sina källor.
Bestäm även om uppgiften ska göras enskilt, i par eller i grupp. Ett förslag på presentationssätt ges längre ner.
Uppgift 1: Är aborträtten hotad i Europa?
Inled passet med att lyssna på SvD:s podd Dagens story, där utrikeskorrespondenten Teresa Küchler reder ut hoten mot aborträtten i Europa och hur abortlagstiftningen är utformad i olika europeiska länder. Registrera ett kostnadsfritt skolkonto på SvD här.
Besvara frågorna:
- Vad anger Teresa Küchler som skäl till att det är enklare att göra abort i Europa än i USA?
- Vad är statusen för den svenska och europeiska aborträtten, enligt podden?
- Vilka länder i Europa har hårdast abortlagstiftning idag?
- Vilka länder i Europa har de mest liberala abortlagarna?
Besvara frågorna i par eller enskilt. Podden kan lyssnas på gemensamt eller varje elev för sig.
Som avslutning kan eleverna diskutera om de kan lita på det som sägs i ”Dagens story”. Be dem motivera sina svar.
Uppgift 2: Faktagranska som ett proffs
I grupper eller par ska eleverna nu på egen hand ta reda på fakta om aborträtt. Uppgiftens slutmål är att granska om påståendena stämmer, men själva vägen dit är det som ska presenteras.
Be eleverna undersöka något av följande påståenden.
- Förbud stoppar inte aborter.
- Alla aborter är farliga. (alternativ länk här).
- Aborträtten är hotad i Sverige.
Som faktagranskningsmetod använder eleverna SIFT-metoden och, så långt det är möjligt, de tips de fick i Nyhetsvärderarens självtest.
SIFT-metoden
S = Stop! Stanna upp. Vet du vem som delar detta? Vet du varför du litar på dem? Vet du vem det är eller deras koppling till ämnet? Vet du någonting om påståendet?
I = Investigate. Undersök källan. Kan du hitta bevis för att informationen är sann och stämmer? Vem har skrivit den? Är det någon du känner till? Om du kollar på en video om fördelarna med att dricka mjölk vill du säkert veta om det är mjölkindustrin som ligger bakom den.
F = Find better coverage. Hitta bättre bevakning. Har andra trovärdiga källor rapporterat om det du har hittat? Det är det här som kallas lateral läsning, att söka bortom källan.
T = Trace claims. Spåra material till dess ursprungskontext. Ibland kan något se bättre ut än vad det är. Försök hitta originalkällan till påståendet för att se om något har omtolkats, redigerats eller stöpts om.
SIFT-metoden
Stop! Investigate! Find better coverage! Trace claims!
Presentation
Det är mycket viktigt att eleverna dokumenterar sin väg fram till svaren. De kan spara bevis som skärmdumpar och anteckna sina resonemang och slutsatser. Se till att de följer SIFT-metoden i sin redovisning.
Presentationen lämpar sig mycket väl som posterpresentation för en källkritikskväll på skolan. Eleverna kan bjuda in sina föräldrar som i sin tur får lära sig om faktagranskning när arbetet presenteras, likt det du finner i exemplet nedan, från en av upphovsmännen till SIFT-metoden, Mike Caulfield.
So I spoke at MisinfoNight at Ballard High School last night, and it was an amazing experience which gave me hope for the future. A truly revolutionary approach that converts a school’s information literacy curriculum into true community capacity. pic.twitter.com/xTuULVSEE9
— Mike Caulfield (@holden) June 10, 2022
Tips på kostnadsfria faktagranskningsverktyg
- Google är en självklar sökmotor för nyckelord, men Bing finns också som alternativ. Här får du tips på hur du söker mer effektivt.
- Undersök bilder genom omvänd bildsök på Google, Tineye eller Yandex. Lär dig hur du tar skärmdumpar med Windows här, Mac här.
- Undersök webbplatser genom Internetstifelsen, who.is och om webbplatsen har ändrats över tid genom Internet Archives Wayback Machine.
- Undersök YouTube-klipp med YouTube Data Viewer. Klistra in länken för att få tillgång till bilder där du enkelt kan göra omvänd bildsök.
- Undersök annonser på Facebook och Instagram via Metas annonsbibliotek.
- Undersök fakta genom Wikipedia på svenska och engelska.
- Undersök kartor via Google Maps.
- Undersök nyheter genom dagstidningar och Google News.
- Undersök företag genom Allabolag.se.
- Hitta kontaktuppgifter till privatpersoner genom Ratsit.
- Det finns mängder av aktörer som gör professionell och transparent faktagranskning, varav några exempel är Poynter, Dw, Faktisk, Bellingcat, Snopes och Källkritikbyrån.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll
Rättigheter och rättsskipning
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Samhällskunskap 1b, gymnasieskolan, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa reportage i dagstidningar, och öva på att själva förbereda ett reportage. Personporträttet och reportaget är ganska lika varandra, men skiljer sig åt i den mening att reportaget kan handla om lite vad som helst. En plats, en händelse, som uppföljning av en nyhet. Reportaget fördjupar gärna ett ämne som många redan känner till och ger nya perspektiv. Precis som personporträttet förutsätter reportaget att personen har varit på plats för att kunna beskriva saker i detalj. Här ges journalisten möjlighet till ett längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Läraren förbereder genom att samla ihop ett passande antal reportage.
Välj ett eller flera reportage och läs och undersök följande:
- Beskrivs miljön där reportaget utspelar sig? Var i artikeln? Ge exempel?
- Beskriver journalisten personliga drag eller speciella egenheter hos de som intervjuas? Ge exempel.
- Vilka fakta finns med om händelsen? Ge exempel.
- Finns närvarokänsla i texten i form av pratminus? Skriver journalisten i jag-form?
- Vilket fokus har artikeln? En händelse? En plats? En eller flera personer?
- Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
- Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?
Att diskutera
- Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen eller platsen?
- Skiljer sig reportagen åt beroende på vad det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
- Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?
Förbered ditt eget reportage
Välj ett ämne, en plats eller en person som du är nyfiken på. Fundera på vilka platser du vill besöka, vilken person eller personer som behöver intervjuas och vilken research du behöver göra.
- Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun eller på platsen du ska skriva om. Skriv ner dina sinnesintryck!
- Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha.
- Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
- Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
- Kom ihåg kamera. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen, platsen eller händelsen. Ta gärna flera bilder till ditt reportage.
Skriv ditt reportage
Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt reportage tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset.
Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.