Gör så här
Låt eleverna läsa fritt i en aktuell tidning. Var och en väljer en artikel av intresse och läser igenom den. När eleverna läst färdigt tänker de sig att de skulle få besöka platsen/ personen som artikeln handlar om för att ställa kompletterande frågor om händelsen.
De skriver sina tre frågor på ett papper och anger vem/vilka de vill ställa frågorna till.
(Begränsa till 3 frågor för att träna prioritering)

Redovisning
Eleverna berättar summariskt vad artikeln handlar om och varför de valt den.
De redogör sedan för sina tre frågor.

Diskutera gemensamt
1. Vilka skäl kan finnas till att journalisten inte tagit upp de frågorna, som du vill ha svar på?
2. Vilken av dina frågor är allra viktigast? Varför?
3. Är frågorna bra formulerade (ger uttömmande svar och inte bara ja eller nej)? Om inte, går de att omformulera?
4. Skulle nyhetens värde öka om du fick svar på dina frågor? Förstasidesnyhet? Löpsedel?

 

Syfte
Tid, vikt, längd och hastighet är några enheter som vi använder för att beskriva vår vardag. För att information med dessa storheter ska ha någon relevans krävs att vi har en uppsättning hållpunkter som vi kan referera till.
Kursplanen för matematik anger som mål i slutet av femte skolåret att eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att
– kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider
– kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått.

INLEDANDE UPPGIFTER
Uppskatta
Maria PH vann med 68 hundradels sekunder före tvåan Maria Riesch från Tyskland.
Låt klassen uppskatta och gissa hur lång tid detta är. Så lång tid som det tar:
– att blinka med ögat
– för ett suddgummi att trilla ner på golvet från skolbänken
– att säga ordet ”slalom” i vanlig samtalstid
– att resa sig upp helt och sätta sig ner igen
Naturligtvis duger inget av de fyra alternativen för exakt tidmätning, men alternativ ”slalom” ligger antagligen närmast. För att kunna göra jämförelser är det viktigt att eleverna tränas i att hitta hållpunkter, som referenspunkter.

FUNDERA
Låt eleverna i par fundera över vilka faktorer som kan tänkas påverka hur snabbt skidorna glider i en slalombacke. Vid redovisningen kan svaren sorteras under någon eller några av kategorierna friktion, lutning, vikt och temperatur.

DISKUTERA
I en intervju berättar Maria PH att hon även segrade i den mentala kampen mot sina egna tvivel.
Utgå från artikeln och diskutera i klassen vad självkänsla och självförtroende betyder för olika prestationer både i idrotts- och vardagssammanhang.

Länk
Maria PH vann överlägsen slalomseger http://www.dn.se/sport/maria-ph-vann-overlagsen-slalomseger-1.1217445


FÖRSLAG FÖR DEN SOM VILL ARBETA VIDARE:

HUR SNABBT ÅKTE ÖVRIGA TÄVLANDE?
I  artikeln nedan finns en resultattabell som redovisar hur långt efter Maria PH de nio bästa åkarna kom.

  • Träna addition med decimaltal och räkna ut sluttiden för de andra åkarna.
  • Redovisa resultatet med ett stapeldiagram där Maria PH:s sätts till 0.

Aftonbladet: Maria PH tog första världscupsegern

EXPERIMENT 1
– Hur långt faller ett suddgummi på 68 hundradels sekund?
Låt eleverna i grupp undersöka hur långt ett suddgummi faller på 0,68 sekunder genom att prova att släppa det från olika nivåer. Jämför de olika gruppernas resultat. Vad kan tänkas påverka de olika experimentsituationerna? Kan hastigheten hos ett fallande suddgummi jämföras med hastigheten hos en slalomåkare?

EXPERIMENT 2
Låt eleverna i grupp undersöka hur snabbt ett suddgummi kanar längs ett papper med varierande lutningsgrad. Vid vilken lutning kanar inte suddgummit alls? Vid vilken lutning faller suddgummit från papperet? Låt eleverna komma på hur de kan redovisa lutningsgrad.

HITTA OCH SORTERA MÄTETAL
Låt eleverna parvis gå igenom tidningen och klippa ut eller anteckna tal med enhetsangivelse. Observera att talen kan förekomma både som siffror och med bokstäver. Därefter sorterar eleverna talen.
Vid redovisningen kan man fråga: ”Har någon hittat ett tal som handlar om pengar/vikt/längd/…? Gruppera elevernas svar och rubricera dem sedan.

Länkar:

Om alpin skidsport på Wikipedia

Nämnaren: Kristallklart på Sunnanäng

GP: Då vann Maria Pietilä Holmner den mentala kampen mot sig själv

METODIK
Diskutera i helklass. Alternativt kan alla få skriva om frågorna först, för att hinna tänka och underbygga sina tankar.

  • Varför får flickor högre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
  • Varför får pojkar lägre betyg i skolan tror ni? Vad är anledningen?
  • Har ni sett lärare favorisera flickor? Har ni sett lärare favorisera pojkar?
  • Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre av lärare?
  • Är det ett problem i er klass eller skola att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
  • Är det ett problem i samhället att pojkar får lägre och flickor högre betyg? Varför?
  • Vad borde göras åt att pojkar får sämre betyg?
  • Passar skolan bättre för flickor än för pojkar?
  • Borde man ha pojk- och flickskolor, som det fanns förr (fram till 60-talet)? Varför/varför inte?
  • Hur skulle en skola vara som passade alla?

Extrafrågor:
Har ni sett att pojkar/flickor behandlas sämre i resten av samhället? Vad beror det på?
Efter skolan har det visat sig att män tjänar mer än kvinnor trots att kvinnor i regel har högre utbildning. Vad beror det på?
Passar resten av samhället bättre för pojkar än för flickor?
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne gick år 2023 till Claudia Golding. Hon fick priset för sitt arbete med att undersöka könsskillnaderna på arbetsmarknaden. Läs mer om hennes forskning och se vad den säger om utbildning.


LÄNKAR

https://www.lararen.se/nyheter/fokus/flickorna-har-gatt-om-pojkar-i-alla-amnen
Ekonomipriset 2023 (kva.se)

KOPPLING TILL LÄRO- OCH KURSPLANER
I läroplanernas portalparagrafer slås fast att skolan ska verka för jämställdhet mellan könen och elevinflytande. Att ta upp en fråga som orättvis betygssättning mellan könen till diskussion och reflektion för både elever och lärare är helt i linje med skolans värdegrund.

Uppgift: Ta tempen på pressfriheten

Diskutera fängslandet av Johan och Martin och vidga sedan perspektivet till att resonera kring vikten av pressfrihet i ett demokratiskt samhälle.

Förberedelser: artikelkopior, tillgång till tavla/blädderblock samt möjlighet att visa karta via papperskopia, OH eller projektor.
Tidsåtgång: ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.

Genomförande:
1. Läs artikeln i Svenska Dagbladet: Stor politisk betydelse i rättegång

2. Besvara frågorna:

  • Varför har Johan och Martin fängslats?
  • De har erkänt att de tagit sig in i landet illegalt. Kan det vara rätt att journalister bryter mot lagen?
  • På vilket sätt har målet politisk betydelse?
  • Vad kan det finnas för anledning till att många svenska journalister finns på plats vid rättegången?

3. Etiopien har inte fri press (enligt organisationen Freedom House, se mer nedan). Vad innebär fri press för eleverna? Skriv ordet “Pressfrihet” på tavlan och associera fritt kring vad ordet kan innebära. Skriv upp elevernas tankar på tavlan. Enas om en sammanfattande gemensam definition innan övningen fortsätter.

4. Dela in eleverna i smågrupper eller par och ge dem i uppgift att göra en lista över fem länder som de tror har fri press och fem länder som de tror inte har det. Gör en topp- och bottenlista på tavlan med de länder eleverna kommit fram till och be dem att motivera sina svar.

5. Diskutera:

  • Hur hänger pressfrihet samman med demokrati?
  • Vad kan det finnas för anledningar till att en regim fängslar journalister?
  • Hänger pressfrihet samman med hur rikt ett land är? På vilket sätt?
  • Spelar det någon roll vem som äger ett lands mediekanaler? Varför?

6. Visa en karta över pressfriheten i världen (på papper eller via projektor/OH) – stämmer elevernas svar överens med organisationens kartläggning? Kartan hittar du här.

Tips: välj ”Etiopien” i menyn under kartan så kan ni läsa mer om pressfriheten i landet. Texten är på engelska.

Om kartan: Kartan kommer från organisationen Freedom House som stödjer utvecklingen av frihet runtom i världen. De utför en årlig undersökning av pressfriheten i världen utifrån frågeställningar som: Finns det lagar som skyddar rätten till fri press utan censur från myndigheter? Får journalister arbeta fritt utan att löpa risk att fängslas om de kritiserar regimen? Ägs medierna av staten eller är de fria? Mer information finns här: www.freedomhouse.org

Bakgrund, lästips:

Dagens Nyheter: Journalister i Etiopien – detta har hänt

Dagens Nyheter: Bolag letar olja i etiopisk krutdurk

Dagens Nyheter: Fängslandet är tecken på Etiopiens problem

Fler fängslade svenska journalister

Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan att veta vad han är anklagad för och utan att få sin sak prövad i domstol. Läs mer om Dawit Isaak.

Koppling till skolans styrdokument:

Ur kursplanen i samhällskunskap, Lgr 11, sid. 199:
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.”

I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala  för tidningen de läser. Tidningarna går därmed miste om intäkter och  tvingas till nedskärningar. Hur påverkar nedskärningarna det svenska  samhället? Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på  nyheter via TV, radio, internet och sociala medier?

Syfte: Med avstamp i elevernas nyhetskonsumtion startas en diskussion om vad som inger förtroende och kvalitet avseende nyhetsmedier. Detta relateras slutligen till tidningens roll som granskare i den svenska demokratin.

Förberedelser: Skriv ut de två kopieringsunderlagen

Kopieringsunderlag1_Tidningskris

Kopieringsunderlag2_Tidningskris

Tidsåtgång: Max 60 minuter.

Genomförande:
1. Inled genom att på tavlan skriva varifrån eleverna får sina nyheter. Precisera så långt det går vilken typ av medieföretag som ligger bakom, men inte så detaljerat att det blir enskilda TV-program. Är det reklamfinansierade radionyheter, kvällstidningar och TV4:s nyheter? Eller DN:s hemsida och Metro? Lokaltidningar, vilka läses där?

Skriv upp alla förslag. Ha sedan handuppräckning kring hur många som konsumerar från de olika källorna, t ex under den senaste veckan. Spara detta genom att ta ett foto på sammanställningen eller skriva ner, om ni inte använder dator och projektor.

Eleverna kanske konsumerar nyheter via Facebook eller Twitter utan att tänka på att sociala medier kan vara en källa till eller förmedlare av nyheter? Lyft gärna den frågan och lägg i så fall till det mediet till sammanställningen.

2. Presentera några motsatspar för eleverna, som t ex dessa:

Viktiga nyheter – oviktiga nyheter
Långa inslag – korta inslag
Pålitliga nyheter – mindre pålitliga nyheter
Roliga nyheter – tråkiga och torra nyheter
Letar egna nyheter – använder andras nyheter
Diskuterar och är kritiska till nyheterna – beskriver och läser upp nyheter
Mycket text – lite text
Mycket bilder – lite bilder

3. Diskutera dessa motsatspar vidare. Vad är bra och dåligt med långa inslag? Vilka nyheter är viktiga respektive oviktiga? En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om varifrån medierna får sina nyheter. Vad innebär det att mediet har egna journalister och fotografer på plats, jämfört med att köpa in nyheter från nyhetsbyråer? Många elever har förmodligen inte funderat på varifrån gratistidningar som t ex Metro får sina nyheter.

4. Låt sedan klassen arbeta i par eller mindre grupper med frågorna på kopieringsunderlag 1. Där får de ta ställning till vilka grupper som främst konsumerar de olika nyheterna och sedan rangordna varje nyhetsmedium på en förtroendeskala. De får också fundera kring hur de olika nyhetsmedierna finansieras.

5. Samla in klassens uppfattningar om målgrupper och vilket förtroende eleverna har för olika nyhetsmedier och anteckna på tavlan. Fortsätt diskussionen om hur olika nyhetsmedier finansieras, så att en gemensam bild kring detta finns. Här behövs lärarledning, för detta är ofta nya kunskaper för eleverna.

6. Sedan är det dags för reflektionsdelen av lektionstipset. Låt dem bilda diskussionsgrupper med ca fyra elever för att tillsammans diskutera frågorna i  kopieringsunderlag 2.

7. Avsluta genom att gemensamt diskutera elevernas ståndpunkter.

Länkar

En samling artiklar om tidningarnas framtid i DN.
Kort artikel om sparkraven för SvD.
Radioinslag från Medierna i P1 om tidningsdöden, med reportage från Dala-Demokraten i Falun.

Koppling till läro- och kursplaner

I läroplanernas portalparagraf står att: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

SYFTE
Lektionsförslag syftar till att ge eleverna en aktuell bild om trafiken i närsamhället och utifrån den skaffa sig aktuell trafikkunskap genom att bearbeta, analysera och värdera de nyheter de tar del av. Eleverna uppmuntras att ge förslag på hur trafikmiljön kan bli bättre, säkrare och skonsammare.

BAKGRUND
Bilisterna blir allt sämre på att respektera 30- och 50-gränser i tätorter. Många struntar helt i fartgränserna, även vid skolor och förskolor. Körsättet har blivit mer hänsynslöst och aggressivt. Andras säkerhet är i fara och efter nyår sätter polisen in hårdare trafikbevakning. Läs mer i DN.s artikel!

ÖVNINGAR
A) Hur står det till i trafiken?
Börja med några frågor.

1. Tycker du att bilisterna sköter sig bra utanför skolan och i vårt samhälle?
JA NEJ VET EJ

2. Uppfattar du att de håller 30-gränsen utanför vår skola?
JA NEJ VET EJ

3. Blir du alltid framsläppt när du passar gatan vid ett övergångsställe
JA NEJ VET EJ

4. Tycker du att bilisterna har något att lära av dig och dina klasskamrater?
JA NEJ VET EJ

5. Behöver du mer kunskaper om trafiken för att känna dig säker där?
JA NEJ VET EJ

B) Arbeta med artikeln
Läs artikeln gemensamt i klassen och markera alla fel trafikanter gör i trafiken. Den handlar inte bara om 30-gräns vi skolor. Förr ansågs de fyra H:na, hövlighet, hänsyn, hjälpsamhet och humor, vara viktiga för trafiksäkerheten, något som polisen nu säger har försvunnit.
Ta hjälp av de fyra H:na och hjälp bilförarna bli bättre trafikanter. Gör en lista med råd på hur de ska bete sig i trafiken. Låt FEL i trafiken bli RÄTT i trafiken.

Trafikobservatörer
Hur väl stämmer artikeln med verkligheten? Gör en observation! Placera eleverna på strategiska platser i samhället och kolla hur bilisterna beter sig vid övergångsställen och skolor, när de svänger, om de talar i mobilen, hur nära de kör varandra och annat som klassen vill veta.

Redovisa
Sammanställ resultatet och skriv en rapport hur det står till i trafiken i ert samhälle. Lägg till era goda råd till trafikanter. Sprid den till familjen, grannar och vänner i syfte att förbättra trafiksäkerheten.

C) Skriv din mening! Låt eleverna skriva insändare
Att skriva insändare är ett bra sätt att påverka trafiksäkerheten. Skriv ner era viktigaste åsikter och skicka till tidningen.

 

Vad tyckte du om den här övningen? Betygsätt gärna nedan!

Kolla även vårt lektionstips om Osäker skolväg

Barn och unga förväntas enligt läroplanen kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde. Några som är experter på just detta är människor som arbetar på en tidning. Eleverna får i materialet möta en grävande journalist, en chefredaktör och ansvarig utgivare, en sportjournalist och en redigerare. Alla delar de med sig av berättelser och tips på hur man lyckas med att arbeta som en journalist.

Handledningen innehåller färdiga lektionsupplägg med kopieringsunderlag. Alla övningar är fristående, tar en lektion i anspråk och utgår ifrån tidningar. Att övningarna är fristående innebär att du kan plocka ut ett avsnitt, till exempel källkritik, och bara göra det avsnittet, eller välja att göra alla övningar uppdelat på en lektion per dag under hela Tidningsveckan.

Ladda ner lektionsövningar för högstadiet och gymnasiet här.

Ladda ner kopieringsunderlag för högstadiet och gymnasiet här.

Ladda ner exempelartiklar för högstadiet och gymnasiet här.