Uppgift: Ta tempen på pressfriheten
Diskutera fängslandet av Johan och Martin och vidga sedan perspektivet till att resonera kring vikten av pressfrihet i ett demokratiskt samhälle.
Förberedelser: artikelkopior, tillgång till tavla/blädderblock samt möjlighet att visa karta via papperskopia, OH eller projektor.
Tidsåtgång: ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Genomförande:
1. Läs artikeln i Svenska Dagbladet: Stor politisk betydelse i rättegång
2. Besvara frågorna:
- Varför har Johan och Martin fängslats?
- De har erkänt att de tagit sig in i landet illegalt. Kan det vara rätt att journalister bryter mot lagen?
- På vilket sätt har målet politisk betydelse?
- Vad kan det finnas för anledning till att många svenska journalister finns på plats vid rättegången?
3. Etiopien har inte fri press (enligt organisationen Freedom House, se mer nedan). Vad innebär fri press för eleverna? Skriv ordet “Pressfrihet” på tavlan och associera fritt kring vad ordet kan innebära. Skriv upp elevernas tankar på tavlan. Enas om en sammanfattande gemensam definition innan övningen fortsätter.
4. Dela in eleverna i smågrupper eller par och ge dem i uppgift att göra en lista över fem länder som de tror har fri press och fem länder som de tror inte har det. Gör en topp- och bottenlista på tavlan med de länder eleverna kommit fram till och be dem att motivera sina svar.
5. Diskutera:
- Hur hänger pressfrihet samman med demokrati?
- Vad kan det finnas för anledningar till att en regim fängslar journalister?
- Hänger pressfrihet samman med hur rikt ett land är? På vilket sätt?
- Spelar det någon roll vem som äger ett lands mediekanaler? Varför?
6. Visa en karta över pressfriheten i världen (på papper eller via projektor/OH) – stämmer elevernas svar överens med organisationens kartläggning? Kartan hittar du här.
Tips: välj ”Etiopien” i menyn under kartan så kan ni läsa mer om pressfriheten i landet. Texten är på engelska.
Om kartan: Kartan kommer från organisationen Freedom House som stödjer utvecklingen av frihet runtom i världen. De utför en årlig undersökning av pressfriheten i världen utifrån frågeställningar som: Finns det lagar som skyddar rätten till fri press utan censur från myndigheter? Får journalister arbeta fritt utan att löpa risk att fängslas om de kritiserar regimen? Ägs medierna av staten eller är de fria? Mer information finns här: www.freedomhouse.org
Bakgrund, lästips:
Dagens Nyheter: Journalister i Etiopien – detta har hänt
Dagens Nyheter: Bolag letar olja i etiopisk krutdurk
Dagens Nyheter: Fängslandet är tecken på Etiopiens problem
Fler fängslade svenska journalister
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan att veta vad han är anklagad för och utan att få sin sak prövad i domstol. Läs mer om Dawit Isaak.
Koppling till skolans styrdokument:
Ur kursplanen i samhällskunskap, Lgr 11, sid. 199:
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.”
I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala för tidningen de läser. Tidningarna går därmed miste om intäkter och tvingas till nedskärningar. Hur påverkar nedskärningarna det svenska samhället? Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på nyheter via TV, radio, internet och sociala medier?
Syfte: Med avstamp i elevernas nyhetskonsumtion startas en diskussion om vad som inger förtroende och kvalitet avseende nyhetsmedier. Detta relateras slutligen till tidningens roll som granskare i den svenska demokratin.
Förberedelser: Skriv ut de två kopieringsunderlagen
Kopieringsunderlag1_Tidningskris
Kopieringsunderlag2_Tidningskris
Tidsåtgång: Max 60 minuter.
Genomförande:
1. Inled genom att på tavlan skriva varifrån eleverna får sina nyheter. Precisera så långt det går vilken typ av medieföretag som ligger bakom, men inte så detaljerat att det blir enskilda TV-program. Är det reklamfinansierade radionyheter, kvällstidningar och TV4:s nyheter? Eller DN:s hemsida och Metro? Lokaltidningar, vilka läses där?
Skriv upp alla förslag. Ha sedan handuppräckning kring hur många som konsumerar från de olika källorna, t ex under den senaste veckan. Spara detta genom att ta ett foto på sammanställningen eller skriva ner, om ni inte använder dator och projektor.
Eleverna kanske konsumerar nyheter via Facebook eller Twitter utan att tänka på att sociala medier kan vara en källa till eller förmedlare av nyheter? Lyft gärna den frågan och lägg i så fall till det mediet till sammanställningen.
2. Presentera några motsatspar för eleverna, som t ex dessa:
Viktiga nyheter – oviktiga nyheter
Långa inslag – korta inslag
Pålitliga nyheter – mindre pålitliga nyheter
Roliga nyheter – tråkiga och torra nyheter
Letar egna nyheter – använder andras nyheter
Diskuterar och är kritiska till nyheterna – beskriver och läser upp nyheter
Mycket text – lite text
Mycket bilder – lite bilder
3. Diskutera dessa motsatspar vidare. Vad är bra och dåligt med långa inslag? Vilka nyheter är viktiga respektive oviktiga? En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om varifrån medierna får sina nyheter. Vad innebär det att mediet har egna journalister och fotografer på plats, jämfört med att köpa in nyheter från nyhetsbyråer? Många elever har förmodligen inte funderat på varifrån gratistidningar som t ex Metro får sina nyheter.
4. Låt sedan klassen arbeta i par eller mindre grupper med frågorna på kopieringsunderlag 1. Där får de ta ställning till vilka grupper som främst konsumerar de olika nyheterna och sedan rangordna varje nyhetsmedium på en förtroendeskala. De får också fundera kring hur de olika nyhetsmedierna finansieras.
5. Samla in klassens uppfattningar om målgrupper och vilket förtroende eleverna har för olika nyhetsmedier och anteckna på tavlan. Fortsätt diskussionen om hur olika nyhetsmedier finansieras, så att en gemensam bild kring detta finns. Här behövs lärarledning, för detta är ofta nya kunskaper för eleverna.
6. Sedan är det dags för reflektionsdelen av lektionstipset. Låt dem bilda diskussionsgrupper med ca fyra elever för att tillsammans diskutera frågorna i kopieringsunderlag 2.
7. Avsluta genom att gemensamt diskutera elevernas ståndpunkter.
Länkar
En samling artiklar om tidningarnas framtid i DN.
Kort artikel om sparkraven för SvD.
Radioinslag från Medierna i P1 om tidningsdöden, med reportage från Dala-Demokraten i Falun.
Koppling till läro- och kursplaner
I läroplanernas portalparagraf står att: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
SYFTE
Lektionsförslag syftar till att ge eleverna en aktuell bild om trafiken i närsamhället och utifrån den skaffa sig aktuell trafikkunskap genom att bearbeta, analysera och värdera de nyheter de tar del av. Eleverna uppmuntras att ge förslag på hur trafikmiljön kan bli bättre, säkrare och skonsammare.
BAKGRUND
Bilisterna blir allt sämre på att respektera 30- och 50-gränser i tätorter. Många struntar helt i fartgränserna, även vid skolor och förskolor. Körsättet har blivit mer hänsynslöst och aggressivt. Andras säkerhet är i fara och efter nyår sätter polisen in hårdare trafikbevakning. Läs mer i DN.s artikel!
ÖVNINGAR
A) Hur står det till i trafiken?
Börja med några frågor.
1. Tycker du att bilisterna sköter sig bra utanför skolan och i vårt samhälle?
JA NEJ VET EJ
2. Uppfattar du att de håller 30-gränsen utanför vår skola?
JA NEJ VET EJ
3. Blir du alltid framsläppt när du passar gatan vid ett övergångsställe
JA NEJ VET EJ
4. Tycker du att bilisterna har något att lära av dig och dina klasskamrater?
JA NEJ VET EJ
5. Behöver du mer kunskaper om trafiken för att känna dig säker där?
JA NEJ VET EJ
B) Arbeta med artikeln
Läs artikeln gemensamt i klassen och markera alla fel trafikanter gör i trafiken. Den handlar inte bara om 30-gräns vi skolor. Förr ansågs de fyra H:na, hövlighet, hänsyn, hjälpsamhet och humor, vara viktiga för trafiksäkerheten, något som polisen nu säger har försvunnit.
Ta hjälp av de fyra H:na och hjälp bilförarna bli bättre trafikanter. Gör en lista med råd på hur de ska bete sig i trafiken. Låt FEL i trafiken bli RÄTT i trafiken.
Trafikobservatörer
Hur väl stämmer artikeln med verkligheten? Gör en observation! Placera eleverna på strategiska platser i samhället och kolla hur bilisterna beter sig vid övergångsställen och skolor, när de svänger, om de talar i mobilen, hur nära de kör varandra och annat som klassen vill veta.
Redovisa
Sammanställ resultatet och skriv en rapport hur det står till i trafiken i ert samhälle. Lägg till era goda råd till trafikanter. Sprid den till familjen, grannar och vänner i syfte att förbättra trafiksäkerheten.
C) Skriv din mening! Låt eleverna skriva insändare
Att skriva insändare är ett bra sätt att påverka trafiksäkerheten. Skriv ner era viktigaste åsikter och skicka till tidningen.
Vad tyckte du om den här övningen? Betygsätt gärna nedan!
Barn och unga förväntas enligt läroplanen kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde. Några som är experter på just detta är människor som arbetar på en tidning. Eleverna får i materialet möta en grävande journalist, en chefredaktör och ansvarig utgivare, en sportjournalist och en redigerare. Alla delar de med sig av berättelser och tips på hur man lyckas med att arbeta som en journalist.
Handledningen innehåller färdiga lektionsupplägg med kopieringsunderlag. Alla övningar är fristående, tar en lektion i anspråk och utgår ifrån tidningar. Att övningarna är fristående innebär att du kan plocka ut ett avsnitt, till exempel källkritik, och bara göra det avsnittet, eller välja att göra alla övningar uppdelat på en lektion per dag under hela Tidningsveckan.
Ladda ner lektionsövningar för högstadiet och gymnasiet här.
Ladda ner kopieringsunderlag för högstadiet och gymnasiet här.