Det talas om att 2014 är ett supervalår och det börjar den 25 maj med EU-valet. Då ska 400 miljoner väljare i 28 länder välja 751 ledamöter till EU-parlamentet. Svenska tidningar kommer att skriva massor om detta val och har redan börjat. Alltså dags att börja följa debatten och nyheterna. Det är dags för svenskarna att börja inse att Sverige är en del av EU! I det förra EU-valet röstade 44 procent, i det senaste riksdagsvalet röstade 84,6 procent!
OBS! Tänk alltid på att ledare och debattartiklar ska innehålla skribentens åsikter medan nyhetstexter redovisar andras åsikter och skribenten ska vara neutral.
Skaffa dig en bakgrund
På http://www.eu-upplysningen.se/eu-valet/ finns en alldeles utmärkt faktabakgrund till valet. Sätt er in i fakta. Diskutera om fördelningen av ledamöter är ”rättvis”. Får stora Tyskland för få representanter och är lilla Malta överrepresenterat?
1 Samla ledare
Många tidningars ledarsidor har redan börjat kommentera det kommande valet. Olika åsikter förs fram. En del håller vi med om annat retar upp oss beroende på vilka åsikter vi har. Sök och samla efter ledare om EU-valet från olika politiska åsikter. Varje tidningsledare kan leda till diskussion kring olika EU-frågor – från storpolitik till djurrättsfrågor.
Exempel:
ttela.se: ”Rösta i EU-valet för djurens skull”
dn.se: ”EU-valet är på riktigt”
2 Granska
Granska de svenska partiernas kandidater och listor. Varifrån kommer kandidaterna och hur hörs de i debatten. Sök i svenska medier efter texter, intervjuer, etc
Börja med riksdagspartiernas hemsidor och gå igenom kandidatlistorna. Googla sedan namnen och granska om kandidaterna skrivit exempelvis debattartiklar eller givit intervjuer. Vilka åsikter har kandidaterna?
Exempel: På folkpartiet.se finns rubriken EU-val. Där listas partiets kandidater. Nummer ett är Marit Paulsen. Googlar man ”Marit Paulsen debatt” så kommer bland annat detta upp:
nyheter24.se, ”Marit Paulsen: SD vet inte vad de pratar om”
Titta på lokala kandidater!
3 Samarbete?
Det skrivs mycket i svenska tidningar om partier som är antingen främlingsfientliga, invandrarkritiska eller rent av rasistiska och hur de satsar på EU-valet. Hur agerar partier som franska Front National, ungerska Jobbik eller för den delen danska Dansk Folkeparti och svenska Sverigedemokraterna inom EU:s ramar? Kommer alla dessa partier att samarbeta i EU-parlamentet?
Länkar:
dt.se: ”MP och FP riskerar att lyfta högerpopulister i EU-valet”
aftonbladet.se: ”Franska arbetare röstar på fascister”
Googla fram fler ledare och nyhetsartiklar.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 7-9
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
I lördags var det presidentval i Afghanistan. Det lär skrivas en hel del om det i svenska tidningar. Passa på att lära er mer om detta plågade land!
Tidsåtgång: Beror på hur stora delar av nedanstående ni väljer att använda. Bakgrund historia klarar ni av på en lektion. Det går också att klara av avdelning 1 på en lektion om ni begränsar er till svenska tidningar och källor. Om ni samverkar med engelska så kan de lägga en lektion även där. Avdelning 2 beror på hur uppmärksammat valet blir. Går det smärtfritt blir det inte mycket skrivet i tidningarna så koncentrera er då på bloggar och diskussionsgrupper, googla!
Avdelning 3 berör främst svenskämnet men kräver en samverkan med samhällskunskapen. Skrivandet tar nog mer än en lektion om det ska göras riktigt bra och det bör ju även följas upp.
Bakgrund
Skaffa er bakgrundskunskap först! För att förstå dagens situation i Afghanistan krävs en historisk kunskap. Hur ser det ut i landet med olika folkgrupper och olika landsdelar. Vad vet ni om den sovjetiska invasionen och vad som föregick den? Vad orsakade USA:s invasion 2001? Vad har hänt sedan 2001?
Länkar historia:
http://www.sak.se/om-afghanistan/historia
Dn.se, ”Snabbguide: Konflikten i Afghanistan”
Fakta inför valet: Från Utrikespolitiska institutet och Dagens Nyheter
”Stora utmaningar inför presidentvalet i Afghanistan”
”Terror ska inte få hindra presidentvalet”
Sök fler bakgrundsartiklar i svenska tidningar. Använd sökfunktion ”Sök i webbtidningar” här på www.mediekompass.se, längst ned på sidan.
1 Hur gick valet?
Ta reda på resultat och undersök vad som hände i landet i samband med valet. Sök nyhetsartiklar i svenska tidningar, men sök också i internationella tidningar på de språk som eleverna behärskar, företrädesvis engelska. Titta exempelvis i brittiska The Times och The Guardian, New York Times och Washington Post i USA. I Afghanistan finns engelskspråkiga nyhetsförmedlare: http://www.afghanislamicpress.com/en/index.php och http://www.bakhtarnews.com.af/eng/ som uppenbarligen är Karzai-vänlig!
Läs och diskutera!
2 Sök efter åsiktstexter
Sök efter åsiktstexter som kommenterar valet. Förmodligen hittar ni ledare och/eller debattartiklar i tidningar. Sök även i svenska och internationella bloggar. Tänk på att det här är texter som producerar inte bara fakta utan även åsikter. Ta på era bästa kritiska glasögon!
Diskutera om åsikterna är eniga eller om det finns olika syn på valet och resultatet.
3 Skriv
Skriv en nyhetsartikel och/eller en krönika baserad på det du lärt dig. Tänk på att nyhetsartikeln ska innehålla fakta (inte dina åsikter!) och dessutom vara balanserad. Finns det olika åsikter så redovisa dessa. Gör en lämplig avvägning i din text med direkta citat och berättande text.
Krönikan kan innehålla dina åsikter men även dessa får större trovärdighet om du kan hänvisa till fakta och kanske experters uttalanden som stöder dina tankar.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden.
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Den 25 mars presenterade minister Erik Ullenhag på DN Debatt en vitbok om hur romerna diskriminerats i Sverige under 1900-talet, och kanske även idag. Läs och begrunda och sök efter underlag för era tankar ibland svenska tidningstexter och andra källor.
Tidsåtgång: Inledningen tar en halv till en lektion beroende på diskussionsvilja. Övning 1 samma som inledningen. Övning 2 kan gå snabbt eller ta lång tid beroende på vad eleverna hittar. Övning 3 bör ta minst en lektion för det finns många åsiktstexter att ta del av.
Läs Ullenhags debattartikel här: ”Omfattande kartläggning av romer i 1900-talets Sverige”
Diskutera igenom innehållet.
1 Läs och diskutera
I samband med att regeringen presenterade vitboken blev en av deras romska gäster stoppad på hotell Sheraton i Stockholm, en händelse som visar att detta inte är någonting som tillhör vår historia.
Läs och diskutera:
Dn.se: ”Sheraton stoppade regeringens romska gäst”
Mitt i: ”Sheraton ber om ursäkt i öppet brev”
Leta efter fler liknande exempel. Använd sökrutan nere till höger på www.mediekompass.se
2 Sök i lokaltidningen
Finns det exempel på diskriminering av romer i ditt närområde. Sök i din(-a) lokaltidning(-ar). Kanske har ni rent av egna erfarenheter som kan bidra till att konkretisera diskussionen.
Använd sökrutan nere till höger på www.mediekompass.se
3 Kommentarer
Vitboken kommenterades av många, både i etablerade massmedier på ledarsidor och via insändare och debattartiklar och i olika debattforum på nätet. Sök olika exempel!
Länk till ledare:
Från den kristna dagstidningen Dagen
”Vitbok om romer ett steg på vägen”
Från VLT (Västmanlands Läns Tidning)
”Senkommen men viktig vitbok om romer”
Diskutera!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
Fotboll är i dag verkligen samhällskunskap! Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Men fotboll blir också geografi och allmänkunskap! Den 30 mars spelas årets första matcher i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna börjar den 13 april. Dags att ta reda på fakta kring lagen!
Tidsåtgång
Med faktasök och redovisning tar introduktionen minst en lektion, kanske två. Varje fördjupning följt av redovisning och diskussion tar säkert två lektioner. Men fotbollen är någonting som pågår en stor del av läsåret och de här övningarna kan placeras ut när som helst då det passar in i planeringen, eller pågå löpande under en längre tid.
Introduktion
Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.
Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer. Slutresultatet ska bli tre tabeller:
1. Den verkliga sluttabellen 2013.
2. Tabellen efter hemkommunens invånarantal.
3. Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist. Här kan det bli lite knepigt men ni kan säkert diskutera er fram till ett någorlunda korrekt resultat.
Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?
Fördjupning 1
Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Bilda par och undersök ett lag vardera. Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde de flesta allsvenska lag på lokala spelare, i dag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:
- Vilken är spelarnas moderklubb?
- Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
- Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
- Svenska tidningar har uppmärksammat att allsvenskan numera rymmer flera afrikanska spelare. Hur har de kommit till Sverige?
Fördjupning 2
Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök i lokaltidningarna efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.
Fördjupning 3
Damfotbollen har också sin allsvenska, den startar i år den 13 april. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Flera av de stora klubbarna med herrlag har lagt ner damfotbollen och det är i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur klarar klubbar som Piteå och Vittsjö att finnas med på elitnivå? Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan. Och, i damallsvenskan finns förmodligen världens genom tiderna bästa spelare, Marta Vieira da Silva. Hur är det möjligt? Inte skulle något lag i herrallsvenskan kunna värva Leo Messi! Undersök och förklara! Är hon och de andra stjärnorna orsaken till Tyresös problem?
Grundfakta hittar du här:
http://svenskfotboll.se/allsvenskan/
På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
- Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.
Utvecklingen i Ukraina under den senaste tiden har varit explosiv och åsikterna om inblandade parter går i viss mån i sär. Skaffa dig en egen åsikt om hur Ukraina bör gå vidare.
Tidsåtgång: Varje lektionsupplägg tar minst en lektion.
1 Förstå
Skaffa dig en bred förståelse av situationen i Ukraina. Granska nyhetstexter från svenska massmedier om Ukraina. Många tidningar har gjort sammanställningar där man försökt ge en bild av vad som orsakat oroligheterna i Ukraina och vad som sedan hänt. Googla och läs igenom åtminstone tre stycken sådana artiklar. Sammanfatta det som du tycker är viktigast. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar:
GP, Bakgrunden till våldet i Ukraina
DN, Detta har hänt: Oroligheterna i Ukraina
Men leta fler!
2 Jämför olika åsiktstexter
Det har skrivits massor om krisen i Ukraina på ledarsidor och på debattsidor. Detta är åsiktstexter där åsikterna går isär. När man läser texter av den här typen måste man vara medveten om att det är åsikter som framförs, men argumenten som finns där kanske passar din egen åsikt eller ger dig en tankställare som får dig att kanske ändra inställning. Läs minst tre åsiktstexter och välj ut olika argument som du tycker är viktiga i sammanhanget. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar med olika åsikter:
Aftonbladet, Monstruöst hyckleri om Ukraina
Smålandsposten, Moskva har kvar sina nyttiga idioter
Men leta fler!
3 Skriv
Skriv ner dina intryck, antingen i form av en faktatext, en nyhetstext, eller en åsiktstext, en krönika.
Om du skriver en nyhetstext ska den vara befriad från dina åsikter. Däremot kan du använda citat från andra, precis som journalister gör i nyhetsartiklar. Tänk bara på att i så fall försöka få med citat från olika håll så att inte texten blir ensidig. Det finns trots allt argument för olika lösningar i Ukraina. Försök att skriva artikeln med cirka 2000 tecken.
Skriver du en krönika kan du föra fram dina egna åsikter. Tänk i så fall på att argumentera sakligt för dina ståndpunkter. Slänger man ut åsikter utan att motivera blir man sällan tagen på riktigt allvar! En krönika kan få vara lite längre än en nyhetsartikel, men låt den inte bli alltför lång för då skrämmer man lätt bort läsare. Max 3000 tecken!
Några länkar:
Läsarnas Fria Tidning, Hur skriver man en nyhet?
Språktidningen, Krönikemanual
Men leta fler!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna . . .
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter . . .
OS i Sotji är över och vi kan granska vilka som lyckades ta medalj. Sverige hade ett lyckat OS i längdskidåkningen. Ta en titt på medaljörerna i längdåkning. Varifrån kommer de? Hur är klimatet där? Vilken höjd bor de på? Var har de tränat inför OS? Svaren ger många kunskaper i geografi!
Viktig länk: http://www.sochi2014.com/en/cross-country
Här hittar ni alla resultat!
1 Vem har snötäcke längst?
Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna. Dela in klassen i grupper om två och två så hinner ni täcka in de flesta grenarna.
Gör en topplista över de som bor nordligast. Jämför med hjälp av breddgraderna. Det är dock inte alltid som breddgraderna har störst betydelse för lång tid med snötäcke. I Mellaneuropas berg faller mycket nederbörd, dvs mycket snö, och i Östeuropa eller i Nordamerikas inland har man inlandsklimat som innebär längre och kallare vintrar.
Diskutera resultaten.
2 Vem bor högst?
Höjd över havet har betydelse i uthållighetssporter, men höga höjder innebär oftast också längre vintrar – dubbla fördelar för längdskidåkare alltså.
Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna.
Gör en topplista över de som bor högst. Har dessa höghöjdsboende haft extra stor framgång i Sotji?
Följ upp: Var förberedde ”dina åkare” sig inför OS?
3 Gör en topplista
Nedan hittar du topp tio på herrarnas femmil. Undersök var samtliga bor ”till vardags”. Gör en topplista över vilka som har snötäcke längst, och en topplista över vilka som bor på orter som ligger på en höjd närmast den som femmilen gick på (1450-1500 m ö h). Kombinera de båda listorna och se i vilken ordning åkarna hamnar. Jämför med den aktuella listan.
- Alexander Legkov, Ryssland
- Maxim Vylegzhanin, Ryssland
- Ilia Chernousov, Ryssland
- Martin Johnsrud Sundby
- Sergei Dolidowitsch, Vitryssland
- Robin Duvillard, FRankrike
- Anders Södergren, Sverige
- Rickardsson, Sverige
- Johan Olsson, Sverige
- Livo Niskanen, Finland
4 Gör samma sak …
… med damernas 30 km.
- Marit Björgen, Norge
- Therese Johaug, Norge
- Kristin Störmer Steira, Norge
- Kerttu Niskanen, Finland
- Eva Vrabcova-Nyvltova
- Aurore Jean, Frankrike
- Coraline Hugue, Frankrike
- Emma Wikén, Sverige
- Seraina Boner, Schweiz
- Laura Orgue, Spanien
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.
Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse
Idrottsstjärna anklagad för våldtäkt, känd skådis gravid, politiker körde rattfull, vilken av dessa nyheter kan och bör man publicera? Vad säger publicitetsreglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning.
Om allmänintresse
Allmänintresse betyder att det är viktigt att läsarna blir informerade om en händelse. Bedömningen utgår ifrån vem som gjort en viss sak och vad som har hänt. Om statsministern skulle köra rattfull kan man argumentera för att det är av allmänintresse att publicera hans namn. En okänd person som gör samma handling skulle däremot inte hamna i tidningen.
I det påhittade exemplet med statsministern ligger allmänintresset i att det är av betydelse för väljarna att få reda på hur deras folkvalda sköter sig. Inte i att människor vill läsa om när kända personer gör bort sig.
Enligt pressetiken ska de som arbetar på en tidning alltid göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes behov av skydd för sin integritet. Ibland kan en nyhet bedömas ha allmänintresse, men personen nyheten handlar om kanske är psykiskt sjuk. Sådant ska pressen ta hänsyn till vid bedömningen om man ska publicera eller inte. Det är viktigt att komma ihåg att allmänintresse inte är detsamma som nyfikenhet. Bara för att många är intresserade av att läsa om vissa kändisars kärleksliv betyder inte att det är rätt av medier att skriva om det.
Om publicitetsreglerna
Reglerna är branschens egna och kan liknas vid tumregler mer än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter.
(Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion tillämpar reglerna i de delar som sändningstillståndet inte täcker.)
Information om publicitetsreglerna hittar du hos Medieombudsmannen: Länk!
1 Krönikan
Ska kungen och statsministern tåla att allt som gäller dem omskrivs i medierna? Läs och arbeta med en krönika om pressetik skriven av Kenth Andreasson. Denna övning fungerar fristående eller som inledning till arbetet med övning 2.
Förberedelser: Tillgängliggör krönikan för eleverna genom kopiering eller utdelning av länk.
Tidsåtgång: cirka 60 min
Genomförande: Läs Kenth Andreassons krönika hämtad från Göteborgs-Posten
”Hagamannen – ska hans namn publiceras?”
Besvara frågorna:
- Sammanfatta Kenths poäng. Vad vill han säga med sin krönika?
- Är det rimligt att personer som kungen och statsministern ska vara beredda på att allt som gäller dem kan eller bör omskrivas eftersom deras position är så offentlig?
- Håller ni med Kenth om att morgontidningar oftare bör skriva ut namn på kändisar när man ändå kan lista ut vem det handlar om från kvällstidningars löpsedlar?
- Är det bra att morgontidningarna är restriktiva med namnpubliceringar av etiska eller humanistiska skäl?
2 Rätt eller fel?
Var det verkligen av allmänintresse att publicera bilder av en semestrande toppolitiker eller namnet på en idrottsstjärna dömd för våldtäkt? Ansvarig utgivare på olika tidningar gör olika bedömningar eftersom det pressetiska systemet inte är någon exakt vetenskap. Låt eleverna göra egna pressetiska bedömningar.
Förberedelser: Se till att ha alla länkar redo så att eleverna kan börja arbeta med det omgående.
Ladda ner underlaget: ”Etiska regler för press, radio och tv”
Ladda ner underlaget Sex kniviga fall, en pdf-fil.
Tidsåtgång: cirka 90-120 min beroende på val av upplägg för elevernas arbete. Låt dem arbeta två och två.
Genomförande:
Gå igenom materialet med publicitetsreglerna samt arbetsbladet ”Sex kniviga publiceringsbeslut”
Ge eleverna i uppgift att besvara:
Var tidningens beslut att publicera eller inte publicera rätt enligt er? Använd de etiska reglerna och gör en bedömning utifrån dem och givna länkar.- Gör fall nummer ett först som inledning. Så att alla får en inledande genomgång. Ge eller visa eleverna förstasidan (bild) om Ola Lindholm och låt varje par ta ett beslut. Var det rätt att publicera namn och bild? Ge dem sedan beslutet från Pressens Opinionsnämnd (från 1/1 2020 Mediernas etiknämnd). Diskutera!
Sedan kan eleverna ta beslut i de övriga fallen.
Kom ihåg att bara för att en nyhet är av allmänintresse betyder det inte att det är rätt att publicera den. Pressen ska göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes rätt till skydd för sin integritet. - Gör en gemensam genomgång genom att skriva upp de fem publiceringsavgörandena på tavlan och låta alla grupper redovisa om de anser att det var rätt eller fel. Diskutera sedan hur de har tänkt och vad de valt att plocka fram från de pressetiska reglerna. Sammanställ ert resultat!
Möjliga uppföljningsfrågor:
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med att reglerna är lite ”luddiga”?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
- Vad har mediekonsumenterna för ansvar?
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder. Vi kan inte tillåta detta, vi måste använda alla vapen Allah har gett oss för att sabotera dessa sataniska spel.”
Orden kommer från islamisten Doku Umarov, kallad Rysslands fiende nummer ett.
Ta reda på mer om situationen i Kaukasusregionen och hoten mot OS.
1 Lär dig mer
Lär dig mer om Kaukasusregionen.
a. Sök efter artiklar som behandlar de båda Tjetjenienkrigen. Där finns mycket av bakgrunden till oroligheterna i dagens Kaukasus.
Tips:
Aftonbladet, ”Kadhammar: Kriget har egentligen aldrig upphört”
Helsingborgs Dagblad, ”Kriget i Tjetjenien”
Svd.se, ”Kriget i Tjetjenien kopplat till tidigare terror”
b. Ta reda på mer om Doku Umarov. Vad är Emiratet Kaukasus?
Tips: Svenska Dagbladet: Rysslands fiende nummer ett
c. Ta reda på geografiska fakta om Nordossetien, Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien.
d. Vad innebär begreppet ”De svarta änkorna” i Kaukasus? Läs artiklar om Ruzanna Ibragimov, Zaira Aliyeva och Dzhannet Tsakhayeva.
2 Granska
Granska medierna med avseende på hoten mot OS.
Följ mediebevakningen innan och under OS. Vilka nyheter dyker upp om terrorhot och vad skrivs om säkerhetsapparaten? Hur har president Putin uttalat sig om säkerheten vid tävlingsplatserna?
Samla och redovisa resultaten.
3 Skriv
Skriv om hoten mot OS. Använd det material ni samlat in som underlag för ert skrivande.
a. Skriv en nyhetsartikel. Formulera de viktigaste orsakerna till att det finns ett hot mot OS. Välj några citat som kryddar din artikel, både från de som hotar och från president Putin eller någon säkerhetsansvarig i Sotji.
b. Skriv en krönika. Här kan släppa fram sina egna åsikter, men glöm inte att de ska vara väl underbyggda! Krönikan kan belysa argument för OS, mot OS eller bådadera.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
I Syrien pågår en blodig konflikt sedan ett par år. Situationen är komplicerad och ibland svår att förstå för oss svenskar. För att skaffa sig en åsikt i frågan krävs också att man skaffar sig en bra kunskapsbas. I det här lektionstipset går vi från ax till limpa, det vill säga vi skaffar oss bakgrundskunskap och avslutar med att uttrycka oss i skrift.
Tidsåtgången: 1. Bakgrunden bör få ta en lektion i vilket ämne ni än väljer. 2. Granskningen bedrivs i första hand som hemuppgift och avslutas med en lektions diskussion. 3. Skrivandet tar minst en lektion. Har man tid bör det bli flera lektioner med utveckling av texterna.
1 Bakgrund
Skaffa dig en bild av landet. Försök att använda journalistiska texter för att reda ut begreppen.
a. Historia: I Syrien finns en av världens äldsta städer, Damaskus. Ta reda på mer om stadens historia fram till dagens stadsbild.
b. Religion: Vilka roller spelar religionen i Syrien? Finns här islams båda huvuddelar, sunni och shia? Finns det kristna grupper? Vilka är alawiterna?
c. Geografi: Ta fram fakta om landet, främst befolkningssiffror. Vilka av de olika folkgrupperna i Syrien är flest?
d. Samhällskunskap: Vilka är egentligen Baath-partiet och familjen Assad? Vilka grupper har fram till inbördeskriget suttit vid makten i Syrien?
Här kommer några förslag på länkar, men sök gärna fler!
http://www.svd.se/kultur/damaskus-kulturskatt-dammas-av_2811707.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/langdraget-syriskt-krig-riskerar-spridas_7561096.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/familjeklanens-syrien-40-ar-i-lejongropen_6831147.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/guide-vem-ar-bashar-al-assad/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/9-saker-du-undrar-om-syrien_8478590.svd
2 Följ granskningen
Följ granskningen av Syrien under en längre period i svenska tidningar. Vad skriver din egen lokaltidning?
Välj att följa nyheter från Syrien under en vecka, två veckor eller en månad. Använd funktionen på mediekompass.se ”Sök i webbtidningar”.
Välj ut det du tycker är viktigast? Försök att reda ut vilka grupperingar som strider i landet och hur läget är just nu.
Följ fredskonferensen i Montreux. Googla den!
Använder du papperstidningar så klipp ut texter och samla. Är det digitalt format så skriv ut.
Avsluta med att diskutera det ni fått ihop i klassen.
3 Följ upp
Följ upp samlandet och diskussionen med att skriva en nyhetsartikel eller krönika om läget i Syrien.
a. En nyhetsartikel ska vara fri från egna åsikter, det är en faktatext.
Titta här först:
http://www.lasarnasfria.nu/artikel/7914
http://mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter
b. En krönika fungerar ungefär som en blogg. Den innehåller personliga åsikter, men kom ihåg att en bra krönika innehåller väl motiverade åsikter. Lägg därför lite arbete på att hitta bra motiveringar till dina åsikter i det insamlade materialet.
Titta här först:
http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/50/50351_elevlosningvght09.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
Foto: Seier+seier (Flickr CC)
Sotji del 2
De kommande veckorna fram till, och under, OS i Sotji kommer svenska tidningar att skriva mycket om Sotji och Ryssland med många olika infallsvinklar.
I det här lektionstipset fokuserar vi på geografi och biologi. Just i det här lektionstipsets frågeställningar hör verkligen de här ämnena samman!
Följ rapporteringen i din lokala tidning och andra medier.
1 a)
Ta reda på geografiska fakta om Sotji, Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre och Krasnaja Poljana. Koncentrera er på meteorologiska fakta som medeltemperatur och nederbörd. Vilken höjd ligger de olika orterna på? Var förläggs de aktiva? Vilka transportsträckor finns mellan orterna?
Sök via funktionen ”Sök i webbtidningar” nere till höger i sidfoten på www.mediekompass.se
Leta efter nyhetsgrafik, exempelvis kartor med inlagda fakta om spelen.
Diskutera och jämför med den lösning som diskuterats om Stockholm och Åre skulle sökt spelen 2022.
b)
Hur är det möjligt för en ort som ligger på 43 grader nordlig bredd att arrangera vinter-OS? Det är exempelvis en bit söder om vinstaden Bourdeaux i Frankrike. Sotji ligger faktiskt i den subtropiska zonen och är Rysslands sydligaste stad!
Försök med hjälp av tidnings- och andra faktatexter ge en förklaring. Hur placeras de olika sporterna. Var finns ishockey? Längdåkning? Alpina grenar?
Förklara, diskutera!
Hög höjd, röda blodkroppar och bättre uthållighet.
Skidtävlingarna i OS kommer att genomföras på cirka 1500 meters höjd i Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre. Höjden över havet kommer att ställa frågor att besvara. Granska tidningsartiklar för att besvara följande frågor:
a. Vad kommer höjden att betyda? Vad tror skribenterna?
b. Hur förbereder sig de svenska åkarna? Norrmännen? Var ligger de olika länderna på höghöjdsläger?
c. Kenenisa Bekele och Tirunesh Dibaba är världens mest framgångsrika långdistanslöpare under 2000-talet. Ta reda på mer om deras bakgrund och koppla till deras bakgrund på hög höjd.
3 Dopning – förekommer det eller ej?
Dopning är ett gissel i bland annat uthållighetssporter och skidsporten har en tvivelaktig historia. Tag som bakgrund reda på vad som hände med namn som Johann Mühlegg och Mika Myllylä.
Och läs den här redogörelsen som bakgrund:
http://traningslara.se/bloddopning-del-1-hur-det-fungerar/
Granska svenska tidningar fram till OS och under OS, vad skriver de om dopning?
Kopplingar till skolans styrdokument
Geografi
Grundskolan
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.
Biologi
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, . . .
Gymnasiet
Kunskapskrav för betyget A:
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.
Bilden: Red Blood Cells