Årskurs 7-9-arkiv - Sida 23 av 25

Utvecklingen i Ukraina under den senaste tiden har varit explosiv och åsikterna om inblandade parter går i viss mån i sär. Skaffa dig en egen åsikt om hur Ukraina bör gå vidare.

Tidsåtgång: Varje lektionsupplägg tar minst en lektion.

1 Förstå

Skaffa dig en bred förståelse av situationen i Ukraina. Granska nyhetstexter från svenska massmedier om Ukraina. Många tidningar har gjort sammanställningar där man försökt ge en bild av vad som orsakat oroligheterna i Ukraina och vad som sedan hänt. Googla och läs igenom åtminstone tre stycken sådana artiklar. Sammanfatta det som du tycker är viktigast. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar:

GP, Bakgrunden till våldet i Ukraina

DN, Detta har hänt: Oroligheterna i Ukraina

Men leta fler!

2 Jämför olika åsiktstexter

Det har skrivits massor om krisen i Ukraina på ledarsidor och på debattsidor. Detta är åsiktstexter där åsikterna går isär. När man läser texter av den här typen måste man vara medveten om att det är åsikter som framförs, men argumenten som finns där kanske passar din egen åsikt eller ger dig en tankställare som får dig att kanske ändra inställning. Läs minst tre åsiktstexter och välj ut olika argument som du tycker är viktiga i sammanhanget. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar med olika åsikter:

Aftonbladet, Monstruöst hyckleri om Ukraina

Smålandsposten, Moskva har kvar sina nyttiga idioter

Men leta fler!

3 Skriv

Skriv ner dina intryck, antingen i form av en faktatext, en nyhetstext, eller en åsiktstext, en krönika.
Om du skriver en nyhetstext ska den vara befriad från dina åsikter. Däremot kan du använda citat från andra, precis som journalister gör i nyhetsartiklar. Tänk bara på att i så fall försöka få med citat från olika håll så att inte texten blir ensidig. Det finns trots allt argument för olika lösningar i Ukraina. Försök att skriva artikeln med cirka 2000 tecken.
Skriver du en krönika kan du föra fram dina egna åsikter. Tänk i så fall på att argumentera sakligt för dina ståndpunkter. Slänger man ut åsikter utan att motivera blir man sällan tagen på riktigt allvar! En krönika kan få vara lite längre än en nyhetsartikel, men låt den inte bli alltför lång för då skrämmer man lätt bort läsare. Max 3000 tecken!
Några länkar:

Läsarnas Fria Tidning, Hur skriver man en nyhet?

Språktidningen, Krönikemanual

Men leta fler!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna . . .

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter . . .

OS i Sotji är över och vi kan granska vilka som lyckades ta medalj. Sverige hade ett lyckat OS i längdskidåkningen. Ta en titt på medaljörerna i längdåkning. Varifrån kommer de? Hur är klimatet där? Vilken höjd bor de på? Var har de tränat inför OS? Svaren ger många kunskaper i geografi!

Viktig länk: http://www.sochi2014.com/en/cross-country
Här hittar ni alla resultat!

1 Vem har snötäcke längst?

Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna. Dela in klassen i grupper om två och två så hinner ni täcka in de flesta grenarna.
Gör en topplista över de som bor nordligast. Jämför med hjälp av breddgraderna. Det är dock inte alltid som breddgraderna har störst betydelse för lång tid med snötäcke. I Mellaneuropas berg faller mycket nederbörd, dvs mycket snö, och i Östeuropa eller i Nordamerikas inland har man inlandsklimat som innebär längre och kallare vintrar.
Diskutera resultaten.

2 Vem bor högst?

Höjd över havet har betydelse i uthållighetssporter, men höga höjder innebär oftast också längre vintrar – dubbla fördelar för längdskidåkare alltså.
Välj ut medaljörer i någon eller några längdgrenar, beroende på hur mycket tid ni har eller vill anslå. Ta reda på fakta om medaljörerna.
Gör en topplista över de som bor högst. Har dessa höghöjdsboende haft extra stor framgång i Sotji?
Följ upp: Var förberedde ”dina åkare” sig inför OS?

3 Gör en topplista

Nedan hittar du topp tio på herrarnas femmil. Undersök var samtliga bor ”till vardags”. Gör en topplista över vilka som har snötäcke längst, och en topplista över vilka som bor på orter som ligger på en höjd närmast den som femmilen gick på (1450-1500 m ö h). Kombinera de båda listorna och se i vilken ordning åkarna hamnar. Jämför med den aktuella listan.

Alexander Legkov, Ryssland
Maxim Vylegzhanin, Ryssland
Ilia Chernousov, Ryssland
Martin Johnsrud Sundby
Sergei Dolidowitsch, Vitryssland
Robin Duvillard, FRankrike
Anders Södergren, Sverige
Rickardsson, Sverige
Johan Olsson, Sverige
Livo Niskanen, Finland

4 Gör samma sak …

… med damernas 30 km.

Marit Björgen, Norge
Therese Johaug, Norge
Kristin Störmer Steira, Norge
Kerttu Niskanen, Finland
Eva Vrabcova-Nyvltova
Aurore Jean, Frankrike
Coraline Hugue, Frankrike
Emma Wikén, Sverige
Seraina Boner, Schweiz
Laura Orgue, Spanien

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.

Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.

Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse

Idrottsstjärna anklagad för våldtäkt, känd skådis gravid, politiker körde rattfull, vilken av dessa nyheter kan och bör man publicera? Vad säger publicitetsreglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning.

Om allmänintresse

Allmänintresse betyder att det är viktigt att läsarna blir informerade om en händelse. Bedömningen utgår ifrån vem som gjort en viss sak och vad som har hänt. Om statsministern skulle köra rattfull kan man argumentera för att det är av allmänintresse att publicera hans namn. En okänd person som gör samma handling skulle däremot inte hamna i tidningen.

I det påhittade exemplet med statsministern ligger allmänintresset i att det är av betydelse för väljarna att få reda på hur deras folkvalda sköter sig. Inte i att människor vill läsa om när kända personer gör bort sig.

Enligt pressetiken ska de som arbetar på en tidning alltid göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes behov av skydd för sin integritet. Ibland kan en nyhet bedömas ha allmänintresse, men personen nyheten handlar om kanske är psykiskt sjuk. Sådant ska pressen ta hänsyn till vid bedömningen om man ska publicera eller inte. Det är viktigt att komma ihåg att allmänintresse inte är detsamma som nyfikenhet. Bara för att många är intresserade av att läsa om vissa kändisars kärleksliv betyder inte att det är rätt av medier att skriva om det.

Om publicitetsreglerna

Reglerna är branschens egna och kan liknas vid tumregler mer än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter.
(Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion tillämpar reglerna i de delar som sändningstillståndet inte täcker.)
Information om publicitetsreglerna hittar du hos Medieombudsmannen: Länk!

1 Krönikan

Ska kungen och statsministern tåla att allt som gäller dem omskrivs i medierna? Läs och arbeta med en krönika om pressetik skriven av Kenth Andreasson. Denna övning fungerar fristående eller som inledning till arbetet med övning 2.

Förberedelser: Tillgängliggör krönikan för eleverna genom kopiering eller utdelning av länk.
Tidsåtgång: cirka 60 min
Genomförande: Läs Kenth Andreassons krönika hämtad från Göteborgs-Posten

”Hagamannen – ska hans namn publiceras?”

Besvara frågorna:

Sammanfatta Kenths poäng. Vad vill han säga med sin krönika?
Är det rimligt att personer som kungen och statsministern ska vara beredda på att allt som gäller dem kan eller bör omskrivas eftersom deras position är så offentlig?
Håller ni med Kenth om att morgontidningar oftare bör skriva ut namn på kändisar när man ändå kan lista ut vem det handlar om från kvällstidningars löpsedlar?
Är det bra att morgontidningarna är restriktiva med namnpubliceringar av etiska eller humanistiska skäl?

2 Rätt eller fel?

Var det verkligen av allmänintresse att publicera bilder av en semestrande toppolitiker eller namnet på en idrottsstjärna dömd för våldtäkt? Ansvarig utgivare på olika tidningar gör olika bedömningar eftersom det pressetiska systemet inte är någon exakt vetenskap. Låt eleverna göra egna pressetiska bedömningar.

Förberedelser: Se till att ha alla länkar redo så att eleverna kan börja arbeta med det omgående.

Ladda ner underlaget: ”Etiska regler för press, radio och tv”

Ladda ner underlaget Sex kniviga fall, en pdf-fil.

Tidsåtgång: cirka 90-120 min beroende på val av upplägg för elevernas arbete. Låt dem arbeta två och två.

Genomförande:

Gå igenom materialet med publicitetsreglerna samt arbetsbladet ”Sex kniviga publiceringsbeslut”
Ge eleverna i uppgift att besvara:
Var tidningens beslut att publicera eller inte publicera rätt enligt er? Använd de etiska reglerna och gör en bedömning utifrån dem och givna länkar.
Gör fall nummer ett först som inledning. Så att alla får en inledande genomgång. Ge eller visa eleverna förstasidan (bild) om Ola Lindholm och låt varje par ta ett beslut. Var det rätt att publicera namn och bild? Ge dem sedan beslutet från Pressens Opinionsnämnd (från 1/1 2020 Mediernas etiknämnd). Diskutera!
Sedan kan eleverna ta beslut i de övriga fallen.
Kom ihåg att bara för att en nyhet är av allmänintresse betyder det inte att det är rätt att publicera den. Pressen ska göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes rätt till skydd för sin integritet.
Gör en gemensam genomgång genom att skriva upp de fem publiceringsavgörandena på tavlan och låta alla grupper redovisa om de anser att det var rätt eller fel. Diskutera sedan hur de har tänkt och vad de valt att plocka fram från de pressetiska reglerna. Sammanställ ert resultat!

Möjliga uppföljningsfrågor:

Vad finns det för fördelar/nackdelar med att reglerna är lite ”luddiga”?
Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
Vad har mediekonsumenterna för ansvar?

Koppling till skolans styrdokument

Ur kursplanen i samhällskunskap:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder. Vi kan inte tillåta detta, vi måste använda alla vapen Allah har gett oss för att sabotera dessa sataniska spel.”

Orden kommer från islamisten Doku Umarov, kallad Rysslands fiende nummer ett.
Ta reda på mer om situationen i Kaukasusregionen och hoten mot OS.

1 Lär dig mer

Lär dig mer om Kaukasusregionen.
a. Sök efter artiklar som behandlar de båda Tjetjenienkrigen. Där finns mycket av bakgrunden till oroligheterna i dagens Kaukasus.
Tips:
Aftonbladet, ”Kadhammar: Kriget har egentligen aldrig upphört”
Helsingborgs Dagblad, ”Kriget i Tjetjenien”
Svd.se, ”Kriget i Tjetjenien kopplat till tidigare terror”

b. Ta reda på mer om Doku Umarov. Vad är Emiratet Kaukasus?
Tips: Svenska Dagbladet: Rysslands fiende nummer ett
c. Ta reda på geografiska fakta om Nordossetien, Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien.
d. Vad innebär begreppet ”De svarta änkorna” i Kaukasus? Läs artiklar om Ruzanna Ibragimov, Zaira Aliyeva och Dzhannet Tsakhayeva.

2 Granska

Granska medierna med avseende på hoten mot OS.
Följ mediebevakningen innan och under OS. Vilka nyheter dyker upp om terrorhot och vad skrivs om säkerhetsapparaten? Hur har president Putin uttalat sig om säkerheten vid tävlingsplatserna?
Samla och redovisa resultaten.

3 Skriv

Skriv om hoten mot OS. Använd det material ni samlat in som underlag för ert skrivande.

a. Skriv en nyhetsartikel. Formulera de viktigaste orsakerna till att det finns ett hot mot OS. Välj några citat som kryddar din artikel, både från de som hotar och från president Putin eller någon säkerhetsansvarig i Sotji.

b. Skriv en krönika. Här kan släppa fram sina egna åsikter, men glöm inte att de ska vara väl underbyggda! Krönikan kan belysa argument för OS, mot OS eller bådadera.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

I Syrien pågår en blodig konflikt sedan ett par år. Situationen är komplicerad och ibland svår att förstå för oss svenskar. För att skaffa sig en åsikt i frågan krävs också att man skaffar sig en bra kunskapsbas. I det här lektionstipset går vi från ax till limpa, det vill säga vi skaffar oss bakgrundskunskap och avslutar med att uttrycka oss i skrift.

Tidsåtgången: 1. Bakgrunden bör få ta en lektion i vilket ämne ni än väljer. 2. Granskningen bedrivs i första hand som hemuppgift och avslutas med en lektions diskussion. 3. Skrivandet tar minst en lektion. Har man tid bör det bli flera lektioner med utveckling av texterna.

1 Bakgrund

Skaffa dig en bild av landet. Försök att använda journalistiska texter för att reda ut begreppen.
a. Historia: I Syrien finns en av världens äldsta städer, Damaskus. Ta reda på mer om stadens historia fram till dagens stadsbild.
b. Religion: Vilka roller spelar religionen i Syrien? Finns här islams båda huvuddelar, sunni och shia? Finns det kristna grupper? Vilka är alawiterna?
c. Geografi: Ta fram fakta om landet, främst befolkningssiffror. Vilka av de olika folkgrupperna i Syrien är flest?
d. Samhällskunskap: Vilka är egentligen Baath-partiet och familjen Assad? Vilka grupper har fram till inbördeskriget suttit vid makten i Syrien?
Här kommer några förslag på länkar, men sök gärna fler!
http://www.svd.se/kultur/damaskus-kulturskatt-dammas-av_2811707.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/langdraget-syriskt-krig-riskerar-spridas_7561096.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/familjeklanens-syrien-40-ar-i-lejongropen_6831147.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/guide-vem-ar-bashar-al-assad/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/9-saker-du-undrar-om-syrien_8478590.svd

2 Följ granskningen

Följ granskningen av Syrien under en längre period i svenska tidningar. Vad skriver din egen lokaltidning?
Välj att följa nyheter från Syrien under en vecka, två veckor eller en månad. Använd funktionen på mediekompass.se ”Sök i webbtidningar”.
Välj ut det du tycker är viktigast? Försök att reda ut vilka grupperingar som strider i landet och hur läget är just nu.
Följ fredskonferensen i Montreux. Googla den!
Använder du papperstidningar så klipp ut texter och samla. Är det digitalt format så skriv ut.
Avsluta med att diskutera det ni fått ihop i klassen.

3 Följ upp

Följ upp samlandet och diskussionen med att skriva en nyhetsartikel eller krönika om läget i Syrien.
a. En nyhetsartikel ska vara fri från egna åsikter, det är en faktatext.
Titta här först:
http://www.lasarnasfria.nu/artikel/7914
http://mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter

b. En krönika fungerar ungefär som en blogg. Den innehåller personliga åsikter, men kom ihåg att en bra krönika innehåller väl motiverade åsikter. Lägg därför lite arbete på att hitta bra motiveringar till dina åsikter i det insamlade materialet.
Titta här först:
http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/50/50351_elevlosningvght09.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Foto: Seier+seier (Flickr CC)

Sotji del 2

De kommande veckorna fram till, och under, OS i Sotji kommer svenska tidningar att skriva mycket om Sotji och Ryssland med många olika infallsvinklar.
I det här lektionstipset fokuserar vi på geografi och biologi. Just i det här lektionstipsets frågeställningar hör verkligen de här ämnena samman!
Följ rapporteringen i din lokala tidning och andra medier.

1 a)

Ta reda på geografiska fakta om Sotji, Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre och Krasnaja Poljana. Koncentrera er på meteorologiska fakta som medeltemperatur och nederbörd. Vilken höjd ligger de olika orterna på? Var förläggs de aktiva? Vilka transportsträckor finns mellan orterna?
Sök via funktionen ”Sök i webbtidningar” nere till höger i sidfoten på www.mediekompass.se
Leta efter nyhetsgrafik, exempelvis kartor med inlagda fakta om spelen.
Diskutera och jämför med den lösning som diskuterats om Stockholm och Åre skulle sökt spelen 2022.

b)

Hur är det möjligt för en ort som ligger på 43 grader nordlig bredd att arrangera vinter-OS? Det är exempelvis en bit söder om vinstaden Bourdeaux i Frankrike. Sotji ligger faktiskt i den subtropiska zonen och är Rysslands sydligaste stad!
Försök med hjälp av tidnings- och andra faktatexter ge en förklaring. Hur placeras de olika sporterna. Var finns ishockey? Längdåkning? Alpina grenar?
Förklara, diskutera!

Hög höjd, röda blodkroppar och bättre uthållighet.

Skidtävlingarna i OS kommer att genomföras på cirka 1500 meters höjd i Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre. Höjden över havet kommer att ställa frågor att besvara. Granska tidningsartiklar för att besvara följande frågor:
a. Vad kommer höjden att betyda? Vad tror skribenterna?
b. Hur förbereder sig de svenska åkarna? Norrmännen? Var ligger de olika länderna på höghöjdsläger?
c. Kenenisa Bekele och Tirunesh Dibaba är världens mest framgångsrika långdistanslöpare under 2000-talet. Ta reda på mer om deras bakgrund och koppla till deras bakgrund på hög höjd.

3 Dopning – förekommer det eller ej?

Dopning är ett gissel i bland annat uthållighetssporter och skidsporten har en tvivelaktig historia. Tag som bakgrund reda på vad som hände med namn som Johann Mühlegg och Mika Myllylä.
Och läs den här redogörelsen som bakgrund:
http://traningslara.se/bloddopning-del-1-hur-det-fungerar/
Granska svenska tidningar fram till OS och under OS, vad skriver de om dopning?

Kopplingar till skolans styrdokument

Geografi

Grundskolan
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Gymnasiet
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.

Biologi

Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, . . .

Gymnasiet
Kunskapskrav för betyget A:
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.

Bilden: Red Blood Cells

Den 7 februari inleds de 24 vinterspelen i ryska Sotji och spelen kommer att dominera lektionstipsen den närmaste tiden. Rapporteringen från Ryssland kommer att belysa undervisningen i flera olika ämnen.
Som vanligt, är man beredd att säga, så finns det kontroversiella frågor inför spelen. Inte minst har man fokuserat på de ryska antigay-lagarna som bland annat innebär förbud mot ”propaganda för icke-traditionella läggningar bland minderåriga”. Detta är en formulering som ger utrymme för mer eller mindre vidlyftiga tolkningar.
Sätt dig in i problemet!

1 Inledning:

Läs bakgrundsartiklar för att skaffa er en bild av situationen. Här nedan finns ett antal bra exempel, men sök även i er(-a) lokala tidning(-ar) om de skrivit något.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/rysk-antigaylag-legitimerar-vald/

http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/749699-rysslands-nya-lagar-kan-stoppa-homosexuella-i-os

http://www.dn.se/sport/putin-valkomnar-homosexuella-till-os/

Jämför den ryska lagen med denna svenska som den formuleras i Brottsbalkens 16:e kapitel, 8:e paragrafen:

8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.  Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.

Följ upp artikelläsningen med en diskussion. Formulera era åsikter!

2 Granska:

Följ svenska tidningar fram till, och under OS. Vad skriver de om just de här frågor? Inträffar det någon händelse som ytterligare aktualiserar detta?

3 Skriv:

Skriv en insändare där du formulerar dina åsikter! Bör svenska idrottare protestera öppet mot de ryska lagarna eller bör man inte lägga sig i? Koppla gärna till Emma Green-Tregaros ”protest” i Moskva.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Svenska

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.

1 Påverkas vi av reklam?

Om övningarna: Tre snabba ögonöppnare om reklampåverkan och annonser:

Övning A ”Top of mind” – eller högst upp i huvudet…

…vill reklamskaparna kila in varumärket. Nu går det fort! Nu måste eleverna vara med!
1. Fråga eleverna: ”Vilket märke tänker du på om jag säger…
• Schampo?
• Skor?
• Jeans?
2. Diskutera:
• Var har de fått det ifrån?
• Varför har de köpt just de varorna?

Övning B: Ser vi olika?
1. Låt eleverna bläddra igenom tidningen från första till sista sidan (på cirka fem minuter). Instruera dem att titta noga på varje sida och sedan lägga ihop tidningen. Obs! Avslöja inte övningens syfte innan eleverna sätter igång
2. Fråga eleverna: Vilka annonser la ni märke till?  Eleverna antecknar var för sig på post-it lappar. Instruera dem att skriva en annons per post-it lapp.
3. Låt eleverna sätta sina lappar på tavlan. Tjejerna på den ena sidan av tavlan och killarna på den andra.
4. Sammanfatta: Vilka annonser la tjejerna märke till? Killarna? Skillnader? I så fall varför?

Övning C: Människorna i reklamen – hur ser de ut?
1. Välj på förhand ut några av tidningens annonser som innehåller bilder.
2. Diskutera i helklass eller smågrupper:

Vilken är avsändaren för annonsen?
Vilken målgrupp har annonsören tänkt sig?
Hur är bilderna tagna? Underifrån, ovanifrån?
Hur påverkar det oss?
Väcker bilderna några associationer?
Ser bilderna ”sanna” eller ”falska” ut – det vill säga verkar de vara retuscherade eller ändrade i ett bildprogram?
Finns det någon saklig information om produkten i annonsen?
Vilket eller vilka knep använder avsändaren (reklambyrån och företaget som beställt annonsen) för att påverka oss?
Hur ser mannen ut på bilden, och hur ser kvinnan ut? Vilka kroppsdelar framhävs? Vem är aktiv, vem är passiv? Vem är stark, vem är svag?
Vilka könsroller anspelar bilden på?

2 Granska årets reklam

Granska en eller flera tidningar (och/eller webbsidor för dagstidningar), beroende på tid.
Inrikta granskningen på följande:

Vilken sorts annonser tar störst utrymme?
Vad verkar bli årets julklappar?
Om du räknar med att varje spaltmillimeter spalt kostar 10 kronor plus moms, hur mycket tjänar din tidning på ett nummer? Jämför gärna flera olika veckodagar inom klassen! Vilken dag i veckan är det flest annonser. Diskutera eventuella skäl. Veckodag, lönedag, etc.

Diskutera resultaten i klassen.

Upplägg 1: Fredspriset

Årets fredspris gick till organisationen OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Till skillnad mot tidigare år, exempelvis då president Barack Obama fick priset, höjdes få proteströster i år. Granska motiveringen till att OPCW fick priset och undersök hur de är inblandade i förstöringen av kemiska vapen i Syrien.
Hos många svenskar var Malala Yousafzai favorit till att få priset. Ta reda på så mycket du kan om henne. Borde hon fått priset? Diskutera i klassen!

Länkar:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17903530.ab
http://www.dn.se/nyheter/varlden/malala-favorit-till-fredspriset/
Hur svårt är det att leva upp till ickevålds-principen? Titta på det här youtube-klippet och diskutera sedan: http://www.youtube.com/watch?v=gjGL6YY6oMs

Upplägg 2:Nobelpriset i litteratur

Kanadensiskan Alice Munro fick årets Nobelpris i litteratur. Hon är framför allt känd som novellist. Vad utmärker en novell? Vad anser experterna vara utmärkande för just Monroes novellkonst?
Ta reda på mer om Munro. Varför kommer hon inte till prisutdelningen i Stockholm?
Passa på att lära mer om novellkonsten. Vad innebär namn som Giovanni Boccaccio, Edgar Alan Poe, Arthur Conan Doyle och Anton Tjechov.
Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij sa en gång: Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa! Läs Nikolaj Gogols ”Kappan”.

Upplägg 3: Pristagarna i fysik, kemi och medicin

Prisen i fysik, kemi och medicin brukar hamna USA eller i Europa. Vilka får prisen i år? Ta reda på vilka de är, varifrån de kommer och vilka universitet de representerar vid pristillfället. Lär dig mer om Harvard, MIT, Cambridge, Stanford, m.fl.
Vad betyder Ivy League i USA?
Länkar att läsa:
http://www.svd.se/naringsliv/karriar/valj-ratt-universitet-bli-en-nobelpristagare_7014761.svd
http://fof.se/tidning/2004/6/varldens-basta-universitet

Upplägg 4:Vad skriver tidningarna?

Många tidningar ute i världen skriver om Nobelpriset i samband med prisutdelningen den 10 december. Utforska tidningsartiklar på engelska och i det främmande språk du i övrigt läser: tyska, franska, spanska, etc.

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter.
reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.

Gymnasieskolan
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

Bilden: Blå Hallen, Stockholms stadshus.
Foto: Yanan Li

Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.

Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.

Upplägg 1:

Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.

Upplägg 2:

Följ upp kalendrarna! Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: http://mediekompass.se/lektionstips/tidningsveckan/2008-nyheter/864-vad-aer-en-nyhet-477

Upplägg 3:

Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna: http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.