Årskurs 7-9-arkiv - Sida 18 av 25

Det är nästan exakt ett år kvar till nästa presidentval i USA. Valet hålls den 8 november 2016 men själva processen med primärval och debatter startar långt innan. Redan håller de olika kandidaterna på att profilera sig och får mycket uppmärksamhet i medierna.
Genom att följa processen fram till valet kan man lära sig mycket om amerikansk politik, en politik som också påverkar resten av världen.

1 Bakgrund USA-val

För att skaffa dig bakgrundsfakta om presidentval i USA så gå igenom vad som sker under tiden fram mot valet nästa år. Läs gärna följande länk: http://www.usaval.se
Följ också utvecklingen i våra viktigaste medier.

2 Demokrater

Demokraterna innehar presidentposten genom Barack Obama som vunnit de två senaste valen. Det innebär att han nu inte får ställa upp igen. Endast en gång i historien har en president i USA omvalts mer än två gånger. När var det? Och varför?
A. Gå igenom de demokratiska kandidaterna och ge korta fakta om var och en.
B. Vilken av kandidaterna skulle du föredra? Jämför gärna med svensk politik och försök att placera in ditt val i det svenska politiska systemet. Går det över huvud taget?
C. Vem blir demokraternas slutliga kandidat nästa år? Motivera dit val!
D. I amerikansk politik kallas den avgående presidenten ibland för ”A Lame Duck”. Förklara begreppet!

Förslag på länkar:

http://www.usaval.se/presidentkandidaterna/
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/presidentvalet-i-usa-har-ar-de-hetaste-kandidaterna
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=22370
http://www.svd.se/obama-allt-annat-an-en-lame-duck
http://qz.com/457693/barack-obamas-lame-duck-period-could-be-one-of-the-least-lame-ever/
http://2016.democratic-candidates.org
Det finns flera! Glöm inte bort de engelskspråkiga!

3 Republikaner

Republikanerna betraktas ofta som de mer konservativa i politiken. I de två senaste valen har de förlorat mot Barack Obama. Kandidaterna då hette John McCain (2008) och Mitt Romney (2012). Vilka blir det 2016?
A. Gå igenom de republikanska kandidaterna och ge korta fakta om var och en.
B. Vilken av kandidaterna skulle du föredra? Jämför gärna med svensk politik och försök att placera in ditt val i det svenska politiska systemet. Går det över huvud taget?
C. Vem blir republikanernas slutliga kandidat nästa år? Motivera dit val!

Länkar:
http://www.usaval.se/presidentkandidaterna/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/sakpolitik-i-fokus-i-republikanernas-debatt/
http://www.dn.se/nyheter/varlden/rekordmanga-republikaner-in-i-valkampen/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20545882.ab
http://2016.republican-candidates.org
Det finns flera! Glöm inte bort de engelskspråkiga!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs:
• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
• kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor

Över ett hundra människor fick sätta livet till och ett par hundra skadades vid terrordåden i Paris. Dessa fruktansvärda dåd dominerar nyhetsflödet och ska naturligtvis också tas upp i skolans undervisning. Utnyttja alla de rapporter som nu kommer oss till dels och lär er mer och få en större förståelse om vad som hände och vilka följder det kan få.

1 Följ utvecklingen i våra massmedier!

När det här skrivs har terrordåden just inträffat och vi vet en del men mycket kommer säkert att uppdagas.

A. Vilka nyheter kommer/har kommit från IS som i skrivande stund verkar stå bakom dåden?

B. Vilka åtgärder mot IS kommer stormakterna överens om?

C. Diskutera: Vad måste göras för att stoppa IS terror? Försök att tänka realistiskt och inte bara komma med mer eller mindre ogenomtänkta hämndaktioner? Tidigare invasioner i Irak och Afghanistan har knappast lett till några helt igenom positiva följder.

2 Hur påverkar dåden Sverige, övriga EU, Ryssland och USA?

A. Vi har en intensiv debatt om flyktingmottagande i Sverige. Tror du att attentaten i Paris påverkar svenskarnas vilja att ta emot flyktingar?

B. Nu kommer förmodligen attackerna mot IS att öka. Följ utvecklingen och leta uttalanden från EU-länder, från Ryssland och USA i medierna. Vad händer?

C. Hur påverkar händelserna i Paris, Beirut och Ankara, samt det förmodade attentatet mot det ryska planet i Egypten dig? Vågar du resa till turistorter i exempelvis Egypten, och hur kommer det att kännas att besöka centrala Paris eller London? Diskutera!

3 Sociala medier

Redan medan attacken mot konsertlokalen Le Bataclan pågick tvittrade personer inne i lokalen om vad som hände. Information av olika slag, sörjande, deltagande, m.m. explodera i sociala medier. Vilken roll spelar sociala medier idag? Granska och diskutera!

A. Spelade sociala medier en viktig roll i nyhetsförmedlingen redan från början? Ge exempel.

B. #PrayforParis och #ParisAttacks skapades snabbt, bilder och tweets därifrån förmedlades snabbt ut på sociala medier. Ge exempel på extra gripande bilder och uttalanden som påverkar dig. Samla dem och diskutera deras påverkan.

C. Det dyker säkert upp meddelanden på sociala medier som hyllar dåden. Försök att granska sådana. Diskutera vad som kan ligga bakom dessa meddelanden.

D. Flera korta filmer som ger en bild av desperata människor finns på både sociala medier och hos traditionella mediers webbsidor. Ska man lägga ut sådana filmer?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten.

Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Väldigt många flyktingar kommer till Sverige och väldigt många har åsikter om vad som ska göras, eller bör göras. Skriv sakliga faktaskildringar av situationen och personliga åsiktstexter. Försök att skriva som en professionell journalist och lär dig att skilja på fakta- och åsiktstexter.

1 Skriv en artikel

Skildra flyktingsituationen i Europa eller i enbart Sverige genom att skriva en nyhetsartikel. Tänk på att nyhetsartiklar ska vara fria från skribentens egna åsikter och bara redogöra för de fakta som skribenten tagit reda på. Använd gärna citat som ni hittar i olika artiklar i er tidning eller på nätet för att få med flera ”pratminus” och på så sätt ge mera liv åt texten.
Tänk på att även om ni bara anger fakta i era texter så kan urvalet av fakta göras ytterst subjektivt för att bara understryka en åsikt. Försök att vara neutrala även här och återge flera åsikter om frågan är kontroversiell!

Läs först: Nyhetsartikel

Exempel:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-mots-partierna-om-flyktingkrisen
http://www.bt.se/sverige-varlden/tusk-lovar-stodja-svensk-begaran/

2 Skriv en krönika

Skriv en krönika om samma ämne. Fokusera gärna på någon detalj i detta stora ämne, en detalj som engagerar just dig. I krönikeformen är det tillåtet med egna åsikter men de bör vara väl underbyggda!

Läs först: Krönika

Exempel:
http://www.dagen.se/ledare/både-hjärta-och-hjärna-behövs-i-flyktingkrisen-1.391592
http://www.skd.se/2015/10/12/vast%C2%AD-ut%C2%ADloste-flyk%C2%ADting%C2%ADkrisen/

3 Skriv en insändare

Skriv en insändare där du luftar dina åsikter om vad som bör göras för att lösa flyktingkrisen. Akta dig för att kasta ut påståenden som inte är väl underbyggda! Tycker ni att insändarna blev bra så skicka dem gärna till er lokala tidning!

Läs först: Insändare

Exempel:
http://www.sydsvenskan.se/asikter/sa-kan-flyktingkrisen-i-europa-losas/
http://www.jkpg24.se/nyheter/insandare-flyktingkrisen-satt-granser

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Gymnasiet
Svenska
Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

Läsarnas egna bidrag är en viktig del av dagstidningarnas innehåll. I lokaltidningarna speglar de ofta den lokala politiska debatten, det kan gälla det senaste kommunfullmäktigemötet eller frågan om belysningen i motionsspåret. I de stora tidningarna handlar debattsidorna ofta om nationella frågor. Granska insändare och debattsidor under en vecka och analysera era resultat.

1 Granska

Granska insändare och debattartiklar i din lokaltidning under minst en vecka, gärna längre tid för att få ett bra underlag. Vad handlar insändarna om?

A. Följ insändarsidan under en period och lista alla insändare, korta som långa. Samla dem genom att kopiera dem eller ladda ner dem från e-tidningen. Kommer ni inte åt e-tidningen så be om att få ett lösenord under den begränsade tid som ni granskar innehållet!

B. Vilken insändare är den ”viktigaste”?

C. Vilken insändare är den ”bäst skrivna”? Utgå ifrån hur skribenten har lyckats följa råden i länken nedan. Försök att bortse från egna åsikter och utgå enbart ifrån hur skribenten argumenterar.

Länk: http://mediekompass.se/lektionstips/skriv-insandare-och-debattartiklar/

2 Följ debatten

DN Debatt är förmodligen Sveriges mest prestigeladdade debattsida och här ryms ofta kända debattörer som yttrar sig i nationella eller globala frågor, men det kan även röra frågor om Stockholm. Granska den sidan under en längre period på samma sätt som ni tittar på de lokala insändarsidorna.

A. Följ DN Debatt under en period och lista alla insändare, korta som långa. Samla dem genom att kopiera dem eller ladda ner dem från e-tidningen. Kommer ni inte åt e-tidningen så be om att få ett lösenord under den begränsade tid som ni granskar innehållet!

B. Vilken insändare är den ”viktigaste”?

Länk: http://mediekompass.se/lektionstips/skriv-insandare-och-debattartiklar/

3 Skriv din egen insändare

Följ råden i länkarna:

http://mediekompass.se/lektionstips/skriv-insandare-och-debattartiklar/

http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

Skicka gärna era bidrag till den lokala tidningen. Tänk på att du kan vara anonym i tidningen och skriva under pseudonym, men att tidningen måste veta vem du är – annars publicerar de antagligen inte. Och förresten, varför ska man vara anonym om man kan stå för sina åsikter? Skriv under med eget namn!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Svenska

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Centralt innehåll: Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

Svenska

Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

Under veckan som gick meddelades vilka som får årets olika Nobelpris. Att ta reda på mera om dessa pristagare ger en inblick i flera skolämnen. I år har vi fått flera pristagare som väcker extra mycket intresse, det gäller fredspriset, litteraturpriset samt en av pristagarna i kemi.

1 Litteraturpriset

Litteraturpriset gick till den vitryska författarinnan Svetlana Aleksijevitj.
A. Meddelandet fick en tillbakadragen plats i de vitryska tv-nyheterna den aktuella dagen. Varför tror du?
B. Det var val i Vitryssland i söndags. Hur gick det? Varför gick det som det gick? Kolla vad medierna skriver.
C. Vad handlar hennes böcker om? Välj ut en som du tycker verkar intressant och skriv en kort redogörelse.
Länkar:

Svetlana Aleksijevitj: »Nobelpriset är inget jag tänker på«

Det finns många fler!

2 Fredspriset

Fredspriset gick i år till en ”nationell dialogkvartett” från Tunisien. Den så kallade Arabiska våren startade i Tunisien.
A. Ta reda på mer om den ”nationella dialogkvartetten”
B. Vad hände i Tunisien den 17 december 2010? Och varför hände det?
C. Hur har demokratin utvecklats i Tunisien efter diktatorns fall 2011?
D. Turismen är mycket viktig för Tunisiens ekonomi. Vad hände den 18 mars och 27 juni 2015? Vad har det gett för följder? Undersök!
Länkförslag:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/minst-39-doda-i-tunisisk-attack/
http://bohuslaningen.se/nyheter/varlden/1.4101236-37-dodade-i-hotellmassaker
http://hbl.fi/nyheter/2015-03-18/736016/turister-dodade-i-tunisien

3 Vetenskapsprisen

Vilka fick i år de tunga vetenskapsprisen i fysik, kemi och medicin? Sök i nyhetsrapporteringen och berätta ingående vilka pristagarna är och varför de får sina pris.
A. Sök bland artiklar och redogör för vilka som fick fysikpriset och vad de upptäckt.
B. Sök bland artiklar och redogör för vilka som fick kemipriset och vad de upptäckt. Här finns i år ett speciellt svenskt intresse!
C. Sök bland artiklar och redogör för vilka som fick medicinpriset och vad de upptäckt.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Gymnasiet
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

I förra veckan la regeringen fram sin höstbudget. Uppmärksamheten i medierna har naturligtvis varit stor. Lär er lite om svensk ekonomisk politik genom att granska budgetdebatten. Det finns flera infallsvinklar, åsikter om budgeten, decemberöverenskommelsen, etc.

1 Ta reda på fakta kring budgeten

A. Vilka delar av budgeten har fått störst utrymme i medierna?
B. Vilka bitar i budgeten tycker du är viktigast?
C. Vad har din lokaltidning skrivit? Är det något i budgeten som blir viktigt för just din hemtrakt?
C. Sammanställ era åsikter i klassen. Överensstämmer era åsikter med mediernas?
Länkförslag: http://kkuriren.se/nyheter/inrikes/1.3463603
http://ttela.se/ekonomi/ttekonomi/1.4313592-valbetald-bilist-budgetens-forlorare
Det finns många fler exempel. Googla exempelvis: budgeten september 2015

2 Decemberöverenskommelsen

Decemberöverenskommelsen kallas en omdebatterad överenskommelse mellan svenska riksdagspartier. Utan den överenskommelsen hade inte budgeten gått igenom och den nuvarande regeringen hade knappast kunnat sitta kvar.
Vad skriver medierna om denna överenskommelse? Plocka fram både neutrala nyhetsartiklar och åsiktstexter som är för och emot.
Länkförslag:
Artiklar: http://www.sprf.se/nyheter-1692203.html
http://www.dn.se/stories/decemberoverenskommelsen/
Åsiktstexter: http://www.aftonbladet.se/ledare/article20781179.ab
http://www.svd.se/darfor-valjer-jag-att-inte-folja-do
Det finns många fler exempel. Googla exempelvis: dö budgeten debattartikel

3 Skriv en åsiktstext om budgeten

Det kan vara menat som en debattartikel, krönika eller ledare. Försök att hålla till dig under 2000 tecken. Var noga med att motivera dina åsikter!

Behöver du tips så titta här:
http://mediekompass.se/skrivarskola/

Krönika
Insändare

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Det har varit lite gnissel mellan Sverige och Danmark när det gäller flyktingfrågan, den fråga som fortsätter att dominera både inrikes- och utrikesrapporteringen i svenska medier. Granska frågan och försök förstå bakgrunden till skillnaderna mellan länderna.

1 Jämför

Jämför Sveriges och Danmarks mottagande av flyktingar:
A. Hur många flyktingar tar Danmark emot jämfört med Sverige? Sök efter siffror i medierna.
B. Tänk på att Sverige har ungefär dubbelt så många invånare som Danmark. Ska det ha betydelse? Ska Sverige då ta emot fler?
C. I Danmark sitter Sverigedemokraternas motsvarighet, Dansk Folkeparti, i regeringen. Har det någon betydelse? Googla efter nyhetsröster som har synpunkter på det här.
D. Jämför Dansk Folkeparti med Sverigedemokraterna. Titta bland annat här:
• Dansk Folkeparti varnar SD
• ”Allmän acceptans av Dansk folkeparti”
Det finns många jämförelser! Googla: ”dansk folkeparti jämför sverigedemokraterna”

2 Vandringen

A. Det faktum att flyktingar och migranter började vandra längs vägen fick stor medieuppmärksamhet. Vad hände egentligen? Granska tidningsartiklar genom att googla:Danmark ”flyktingar vandrar”
B. Statsminister Löfven uttalade sig kritiskt om Danmarks hanterande av flyktingarna. Han sa: Danmark agerar fel när de släpper igenom flyktingar”. Vad menade han?
Länk
Löfven: Danmark agerar fel när de släpper igenom flyktingar
Det finns flera exempel!

3 Bevaka

Bevaka vad som händer i Danmark under veckan – och framöver. Följ medierna, sammanställ och diskutera fortsatta skillnader mellan Sveriges och Danmarks agerande. Förändras ländernas agerande?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.

Bakgrund: DN-journalisten ville intervjua den person som under pseudonymen ”Julia Caesar”. Den personen hade länge skrivit på invandringsfientliga sidor, bland annat krönikor på snaphanen.dk. Skaffa er en bakgrund genom att läsa länkarna nedan:

http://www.journalisten.se/nyheter/mordhot-mot-dns-niklas-orrenius
http://digital.di.se/artikel/de-sager-att-star-for-yttrandefriheten
http://www.politism.se/story/kriget-med-dagens-nyheter/#post-30438
http://www.marikaformgren.se/#post80
http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/

Debattera det ni läst. Den svenska journalistiken är gynnad av en omfattande frihet, en frihet som även är kopplad till stort ansvarstagande. Stor öppenhet gäller och varje journalist ska kunna stå för sina ord och exempelvis underteckna en artikel med namn, telefonnummer och e-postadress.

Diskutera:

A. Ska man kunna skriva om exempelvis ”låg-IQ-länder” och att politiker i Europa ”har tagit sig rätten att ingripa i evolutionen och vrida den baklänges” utan att stå för sin text och gömma sig bakom en pseudonym.

B. När man ger sig in i debatten och blir en inflytelserik skribent som citeras och delas i stor omfattning på sociala medier, kan man då kräva att få fortsätta att vara anonym? Bör man då inte stå för sina åsikter även i normal journalistisk granskning?

C. Skillnaden är stor mellan traditionell journalistik där journalister står för sina åsikter med namn, telefonnummer samt e-postadress, och de sidor där anonymitet är själva grejen. På exempelvis Flashback kan man påstå i princip vad som helst och gömma sig bakom en avatar (pseudonym).

Diskutera skillnaden!

D. Expressen publicerade namn och bild på ”Julia Caesar”. Var det rätt? Läs:

http://www.expressen.se/kultur/hon-ar-julia-caesar/

http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/09/sa-resonerade-expressen-kring-namnpubliceringen

Och diskutera!

E. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt följande om rasism och främlingsfientlighet: ”Det kan inte finnas någon tolerans mot dem som ifrågasätter andra människors värdighet.”

Är det så? Och i så fall, hur slår det tillbaka på ”Julia Caesar”?

3. Skriv en insändare i ämnet. Använd det du fått fram genom att läsa och diskutera. Tips om hur du skriver kan du få här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Fakta: Kartlägg vägarna in i EU. Var försöker de ta sig över gränserna?

A. Läs så många nyhetsartiklar ni hinner och skriv ner var de skildrade flyktingarna tar sig in.

B. Försök att få koll på siffrorna. Hur många människor har kommit den senaste veckan, den senaste månaden, det senaste året?

C. Varifrån kommer flyktingarna och hur ser deras flyktväg fram till gränsen ut?

Vässa argumenten: Läs åsiktstexter om flyktingläget i Europa. Det innebär texter som ledare, insändare, debattartiklar och krönikor. Här kommer några exempel:

Ledare: http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/vakna-kaplan-bokrisen-ar-har/

http://kkuriren.se/ledareasikter/ledare/1.2909182

http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-flyktingspoket-gar-ater-genom-debatten/

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article21301832.ab

Det finns många fler!

Insändare:
http://ekuriren.se/ledareasikter/insandare/1.1809505-flyktingar-ska-fa-ett-vardigt-mottagande

http://www.ostrasmaland.se/insandare-debatt/en-halvprocent-av-jordens-flyktingar-kommer-till-europa/

http://norran.se/asikter/insandare/flyktingar-en-tillgang-for-oss-267741

http://vlt.se/asikt/debatt/1.3106470-for-manga-invandrare-for-att-integrera-alla

Det finns många fler!

Krönikor: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article21282974.ab

http://www.gp.se/nyheter/ledare/kronika/1.2808916-peter-hjorne-min-famn-ar-bade-liberal-och-vid

http://ceciliawikstrom.eu/kronika-i-nerikes-allehanda-skapa-sakra-vagar-for-flyktingar/

Sök efter fler exempel! Vad skrivs exempelvis i din egen lokala tidningar/tidningar?

Diskutera: Sammanställ det ni hittat i uppgift 2. Dela in i för eller emot flyktingmottagande. Sammanställ argumenten för och emot och diskutera. Har din uppfattning förstärkts eller förändrats?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.

Geografi
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld.

Mellan den 22 och 30 augusti arrangeras VM i friidrott i Kinas huvudstad Peking. Svenska massmedier kommer att bevaka tävlingarna intensivt och här finns massor av möjligheter att berika undervisningen. Veckans lektionstips byggs i tre delar, en som berör ämnesfördjupning, en tar upp kritisk granskning och den tredje uppmanar eleverna att skriva.

1 Ämnesfördjupning:

Följ upp samtliga guldmedaljörer i VM, välj antingen kvinnor eller män. Ta reda på vilken stad (ort) de kommer ifrån och ge en geografisk beskrivning av staden. Alltifrån hårda fakta som invånarantal, utbredning, etc, till en detaljerad näringsgeografisk beskrivning, Vad sysslar människor med på den ort som en gång såg guldmedaljören växa upp? Ni kommer att hamna i stora städer, mindre städer eller små byar över hela världen. Dela upp arbetet i klassen och redogör sedan för era resultat. Diskutera gemensamma drag och skillnader.

2 Kritisk granskning:

Här finns flera infallsvinklar för att kritiskt granska medierapporteringen från VM.
A. Kina är ett oerhört inflytelserikt land men fortfarande ingen demokrati. Hur skildrar medierna brist på demokrati i Kina? Intervjuar man politiska dissidenter, etc? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
B. Peking, eller Beijing, är en jättestad drabbad av svåra miljöproblem och en kaotisk trafiksituation. Hur skildras detta i rapporteringen från den kinesiska huvudstaden?
Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
C. Hur skildras tävlingarna ur ett könsperspektiv? Får kvinnor lika stort medieutrymme som männen? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!

3 Uttryck dig:

Skriv om något som gjort dig glad eller upprörd. Välj mellan att skriv en nyhetsartikel utan egna åsikter eller en krönika där du kan uttrycka en egen åsikt. Jämför och analysera era alster i klassen.
Titta på hur man skriver en nyhetsartikel här: Nyhetsartikel
Tips om att skriva en krönika hittar du här: Krönika
Eller varför inte en insändare till en tidning: Insändare

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.