En stor del av våra svenska lagar stiftas ursprungligen inom EU. Denna övning syftar till att undersöka i vilken utsträckning svensk media skildrar det lagstiftande arbetet inom EU, med tanke på den betydelse det har för svenska förhållanden. Genom att använda tidningar, eller söka artiklar på internet, skapar vi oss en bild av hur svensk och utländsk media bevakar EU.
1 Granska
Granska en eller flera tidningar under en period. Spar tidningar från lärarrummet. Se om du kan beställa klassuppsättningar här: Beställ tidning. Använd även nyheter från nätet. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, får man enbart träffar på svenska nyhetssidor. Prova med sökord som ”EU ny lag”, ”lagstiftning EU”, ”Sverige EU lag” och liknande.
Övningen är lämplig att göra i mindre grupper, för att senare lyftas till en klassrumsdiskussion.
A. Låt varje grupp samla tio nyhetsartiklar om EU. Välj de ni tycker är intressantast!
B. Rangordna dem och välj ut de tre bästa. Det kan vara de som ni tycker är intressantast rent allmänt eller bara de som berör er mest personligen.
C. Jämför era resultat i klassen. Diskutera om vi har en bra rapportering från EU och hur unionen påverkar oss. Kan det göras bättre? Är det något speciellt som ni tycker saknas? Är det något särskilt som bevakas extra mycket? Överensstämmer de artiklar ni valt ut eller har ni valt helt olika?
2 Brexit
En av de mest omskrivna frågorna inom EU är Brexit, Storbritanniens kommande utträde ur unionen.
A. Vad skriver svensk media om Brexit? Använd den anpassade Google-sökmotorn längst ned och sök bland svenska medier.
B. Redovisa det ni tycker är viktigast inför klassen och diskutera vad ett Brexit skulle innebära för exempelvis Sverige, men också för hela EU.
C. Granska åsiktstexter, dvs ledare, insändare och debatt. Vilka åsikter framförs om ett eventuellt Brexit? Hittar ni olika synpunkter?
3 Uppföljning
Följ upp granskningen av Brexit med att titta i engelska tidningar.
Bra exempel:
Det finns fler!
A. Välj någon artikel om Brexit och läs den noga – översätt alla ord ni inte kan.
B. Diskutera utifrån det ni läst hur de stora partierna, Torys och Labour, ställer sig till Brexit. Vilka är de olika argumenten?
C. Diskutera i klassen med era artiklar som bakgrund hur stämningen är i Storbritannien vad gäller Brexit.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan, Lgr11 reviderad 2008-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att
utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala,
ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. - Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och
kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom
undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt
granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Engelska, ur ämnets syfte:
- Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används.
- Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.
Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
- Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Engelska 5, ur ämnets syfte:
- Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat språk och texter, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift […].
- Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.
Det här är en övning som ingår i Mediekompass Skrivarskola. Där hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Övningen syftar till att kunna skilja olika typer av journalistiska texter åt, och diskutera vad som utmärker dem. I kursplanen för svenska i såväl årsklasser 4–6 som 7–9 betonas dessa förmågor och kunskaper.
Som lärare bestämmer du om klassen ska arbeta med tryckta tidningar, som då måste samlas in i förväg, eller i digital form. Ledar- och opinionstexter finner man vanligen under särskilda rubriker på såväl webben som i tidningen.
Du avgör också om övningen ska göras enskilt eller i grupp, men resultaten bör diskuteras i helklass.
Nedanstående tre delar kan naturligtvis genomföras var för sig men de fungerar även som ett helt tema, textanalys. De tre delarna bör då tas i den ordning de är listade eftersom fördjupningen i ämnet stegras gradvis.
Veckans ledare
Låt eleverna bläddra bland veckans tidningar och välja den intressantaste ledaren. Alla läser igenom ledartexten med uppgift att leta åsikter. Markera under alla åsikter och subjektiva ord eller begrepp. När alla gjort sin individuella genomläsning och analys så låt dem arbeta två och två för att jämföra sina resultat.
Avsluta med gemensam genomgång i klassen.
Granska
Granska ledarna i din tidning under en vecka. Sök samtidigt efter nyhetsartiklar som behandlar samma ämne. Jämför åsiktsartiklar och faktaartiklar. Vad skiljer dem åt? Exempelvis skrev en svensk tidning så här om en regeringsombildning på nyhetsplats: ”Sex nya statsråd” samtidigt som tidningen på ledarplats skrev ”Sex svaga statsråd”!
Arbeta gärna efter samma princip som ovan, först individuellt, sedan i par för att avsluta med gemensam genomgång i klassen.
Skriv ledare och nyhetsartiklar
Låt eleverna välja ämne och sedan skriva ledare och nyhetsartiklar. Har ni tid så kan varje elev skriva en av varje sort, annars får de välja antingen eller.
Har ni jobbat med punkt 1 och 2 innan så bör eleverna ha fått en bra grund för sitt skrivande.
Länktips från Mediekompass
Om att skriva journalistiska texter
Allmänintresse – vad är det?
Lagarna ger tryckfriheten och journalistiken stora friheter, men friheten kräver också ansvar. Därför har medierna skapat etiska regler som de ska hålla sig till. Det är alltså inga lagar utan regler man frivilligt valt att hålla sig till. Den stora friheten motsvaras av ett stort ansvar.
Begreppet allmänintresse är centralt i de etiska reglerna för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
För en fördjupad diskussion kring begreppet allmänintresse, sök på detta ord på Medieombudsmannens webb: Medieombudsmannen
1 De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om de etiska reglerna (länk: Publicitetsregler) är värd att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: MO – Publicitetsregler
2 Ensamansvar
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet. Nu har varje elev chansen att bli ansvarig utgivare. Granska en eller flera dagars tidningar och leta efter exempel på där tidningen utelämnat namn eller andra uppgifter som de uppenbarligen känner till.
Diskutera igenom dessa fall och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
Extrauppgift: Tänker alla på det här ansvaret när man agerar på sociala medier? Är man en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”? Diskutera!
3Sajter helt utan ansvar
I dag finns på nätet sajter som påstår sig bedriva ”journalistik”, men det är sajter där anonymitet och ansvarslöshet är själva idén. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som huserar under rubriken ”Yttrandefrihet på riktigt”.
Ta en titt på några aktuella exempel på Flashback. Vilka överträdelser gentemot de etiska reglerna hittar ni?
Dessutom brukar det finnas flera uttalanden på den här sajten som kunde bedömas som ”hets mot folkgrupp”. Diskutera sådana exempel!
Lektionsförslaget ingår i Tidningsveckan 2016, för år 7–9 och gymnasiet. Här är några andra som kan vara intressanta.
Tryckfriheten 250 år – en viktig historia
Myndigheter missar offentlighetsprincipen
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap, ämnets syfte reviderat fr.o.m. 2022-07-01
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verktyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor.
Gymnasiet
Samhällskunskap, ämnets syfte reviderat fr.o.m. 2018-07-01.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering.
Tisdagen den 1 mars är det primärval i tolv delstater i USA inför höstens presidentval. Det är nu man brukar se vartåt det barkar. Kommer Donald Trump att fortsätta sitt segertåg eller kan Rubio och Cruz ta över i förarsätet på den republikanska sidan? Och kan Bernie Sanders utmana storfavoriten Hillary Clinton?
Följ nyhetsrapporteringen!
A Faktabakgrund
1. Vilka stater har primärval den 1 mars?
2. Rangordna dem efter folkmängd.
3. Vad skiljer stater som Vermont och Massachusetts från Georgia och Alabama?
B Hur gick det?
De här många staterna är ganska olika, så granska mediernas rapportering.
1. Var gick det bäst för Donald Trump? Varför blev det så? Analysera!
2. Var gick det bäst för Hillary Clinton? Varför blev det så? Analysera!
3. Påverkade den svarta befolkningen resultatet någonstans?
4. Påverkade den latinska befolkningen någonstans?
5. En av de republikanska kandidaterna kommer från Texas, Ted Cruz. Hur gick det för honom där?
C Ledarsidor och andra åsiktstexter
Vad tycker svenska proffstyckare om resultatet? Granska ledarsidor, bloggare och politiska tyckare på Twitter.
1. De stora tidningarnas ledarsidor
2. Skriver din egen tidning något? Följ med!
3. Politiska bloggar och tweets
4. Överensstämmer resultatet med din egen åsikt? Motivera och diskutera i klassen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs:
• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
• kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
Den 28 februari 1986, för 30 år sedan, mördades statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm. Mordet är ouppklarat och det mest omtalade brottet i modern svensk historia.
Under tiden före och efter årsdagen av mordet kommer svenska medier att ägna mycket utrymme åt historien. Passa på att fånga upp aktualiteten och intresset kring mordet på Olof Palme
ABakgrund
Olof Palme var Sveriges mest kände politiker från det han blev statsminister från den dagen han blev statsminister 1970 fram till mordet
1. Olof Palmes bakgrund stämde inte in med den vanliga bilden av socialdemokratiska politiker. Berätta!
2. Vilka var ”Erlanders pojkar”?
3. Olof Palme väckte ofta känslor. Vad är ”Olof Palmes jultal 1972”? Googla, läs och diskutera.
B Vad hände den där natten?
Vilka möjliga mördare fanns? Följ upp de olika teorierna.
1. Christer Petersson. Vad hände?
2. PKK-spåret. Vad innebar det? Finns det någon trovärdighet i detta spår?
3. Sydafrikaspåret. Olof Palme hade kritiserat Sydafrika hårt och hade uppenbarligen motståndare där. Finns det någon trovärdighet i detta spår?
4. Polisspåret. Olof Palme var hatad av flera poliser med högerextrema åsikter. Finns det någon trovärdighet i detta spår?
C Vad skriver svenska tidningar i dag?
1. Följ svenska medier under veckan före den 28:e och dagarna efter. Samla artiklar och gå tillsammans igenom vad som skrivits.
2. Vad skriver din lokaltidning?
3. Titta på svenska ledarsidor. Vad skrivs? Leta i både socialdemokratiska och borgerliga tidningar. Diskutera ledarna!
4. En svar fråga att diskutera: Förändrade Palmes död socialdemokratisk politik? Diskutera!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
Som förbundskansler i EU:s folkrikaste land är Angela Merkel kanske Europas mäktigaste politiker. Hon har dessutom suttit på positionen i över tio år, vilket förmodligen ytterligare stärker hennes ledande position. I och med flyktingsituationen i Europa tycks hon numera ständigt figurera i nyhetsflödet. Ta reda på mer om denna mäktiga politiker.
Syfte: Att lära sig mer om Angela Merkel men naturligtvis också om tysk och europeisk politik som på många sätt är så viktig för Sverige.
Passar: Årskurs 7-9 och gymnasiet i samhällskunskap och tyska.
1 Skaffa dig en bild av Angela Merkel.
A. Sök fakta om Merkels personliga och politiska liv. Skriv ner din bild av denna mäktiga kvinna.
B. På senare tid har Merkel ofta hamnat i centrum på grund av sin hållning i flyktingfrågan. Läs och diskutera det hon sagt!
Länkar:
Aftonbladet, Merkel: Flyktingar måste återvända hem efter kriget
Yle: Flyktingfrågan hotar Merkels position
Googla. Det finns fler exempel!
C. De tyska partierna CDU och CSU brukar kallas systerpartier. Vad skiljer dem åt? Sök på faktasidor och i nyhetsartiklar.
2 Vad skriver svenska tidningar på ledarplats och i övriga åsiktstexter om Angela Merkel.
A. Sök bland svenska tidningars ledare efter åsikter om Merkel.
Länkar:
DN, Frågan: Hur länge sitter Merkel kvar
Aftonbladet Ledare, Tyskland är det goda undantaget
B. Leta efter insändare som har åsikter om Angela Merkel.
Länkar:
Västerviks-Tidningen, Sverige kan lära av Merkel
Hela Hälsingland, Merkel är för tuffare flyktingpolitik
Östersunds-Posten, Angela Merkel vill ha mera makt
Det finns många fler! Läs och diskutera åsikter om Merkel!
C. På diverse sajter på nätet sluggas det vilt om både det ena och det andra, bland annat mot Angela Merkel. Läs inläggen på den här diskussionstråden: https://www.flashback.org/t2613338
Finns där inlägg som strider mot god journalistisk sed. Diskutera den här trådens innehåll och den här typen av sajt över huvud taget.
3 Läs vad tyska tidningar skriver om Angela Merkel och flyktingspolitiken.
Skiljer sig synen på Merkel mot den som redovisas i svenska medier?
Länkar:
Sueddeutsche Zeitung, Angela Merkel
Berliner Zeitung, Wie lange hat Merkel noch seit sote?
Hamburger Abendblatt, Zwischen Merkel un der CSU droht eine eskalation
Det finns fler länkar!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs:
• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
• kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
Vi följer upp förra veckans lektionsförslag rörande granskande journalistik den här veckan och använder oss som utgångspunkt av en artikel som Aftonbladets förre chefredaktör, Jan Helin, skrev den 21 januari 2016.
1 Diskutera
Läs igenom artikeln och diskutera i första hand citatet från den amerikanske journalisten Dan Rather: ”Journalister ska ta fram och publicera information som någon form av makt av någon anledning vill ska förbli okänd. Annan typ av information kan hanteras av andra.”
Länk till Jan Helins artikel på aftonbladet.se: Om Richard Aschberg och oberoende journalistik
Självklart innehåller tidningar, radio och tv mycket mer än granskande journalistik så där kanske Rather skjuter över målet, men vad som är viktigast prickar han säkert in. Eller?
2 Lokal granskning
Vad har din lokaltidning gjort då det gäller granskande journalistik? Det behöver inte röra sig om några stora grejor, för det är det sällan på lokal nivå. Det kan vara viktigt ändå!
Googla tidningens (tidningarnas) namn, eller den lokala radio/tv-kanalen och ordet granskning. Använd sökord som politik, ekonomi, etc. Har ni möjlighet så kontakta de lokala medierna och be dem medverka i er undersökning. I så fall kan de också bidra till diskussionen under punkt 1.
Diskutera sedan i klassen vilken inverkan journalistiken haft på ditt lokalsamhälle.
3 Skriv
Formulera dina tankar kring granskande journalistik. Är den viktig eller kan det kvitta?
Skriv en insändare eller krönika.
Följ gärna tipsen i de här länkarna:
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Svenska
Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll:
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
Under början av januari började tidningen Aftonbladet att publicera artiklar om fackförbundet Kommunal. Var historien slutar vet vi inte i skrivande stund. Att avslöja oegentligheter är förmodligen journalistikens viktigaste uppgift. Aftonbladets artiklar är ett utmärkt exempel på detta. I länder som Polen riskerar istället journalistiken att ställas på undantag. Granska, diskutera och skaffa er välgrundade åsikter.
1 Vad är det egentligen som Aftonbladet har grävt fram?
A. Hur tror du att journalisterna arbetat för att få fram alla fakta? Läs igenom AB:s artiklar och diskutera hur fakta kommit fram.
Länkar:
Aftonbladet granskar Kommunal, det senaste innehållet
B. Är det viktigt att journalister jobbar på det här sättet och avslöjar oegentligheter. Diskutera för och emot.
C. Medielandskapet förändras snabbt just nu och exempelvis dagstidningar har svårt att behålla annonsörer och får därför kanske svårt att överleva. Var ska man hitta seriös journalistik på Internet?
2 Hur långt får man gå?
A. Har Aftonbladet gått för långt i sina avslöjanden? Eller är det just det här som är journalistikens viktigaste uppgift? Diskutera!
B. Jakten på Håkan Juholt som en kort tid var ordförande i Socialdemokraterna var intensiv från mediernas sida. Titta på länkarna nedan och diskutera: Var detta något av ”allmänintresse” (ett centralt begrepp inom journalistiken) eller var det en privatsak för Håkan Juholt?
Länkar:
Så avslöjades Juholts fusk av Aftonbladet
Expressen, Svenska turister hörde Juholt håna partikamrater öppet
3 Vad händer egentligen i Polen?
A. Googla nyheter om Polens nya massmedielagar, läs och diskutera vad lagarna kommer att innebära.
Länkexempel: Dagens Nyheter, Ny medielag signerad i Polen
B. Vad skulle det innebära om lagarna infördes i Sverige? Diskutera!
C. Varje år kommer det en lista över världens länder från Transparency International som listar länderna beroende på hur mycket korruption det finns. Nummer ett på listan bedöms ha minst korruption. Eftersom fria, oberoende medier granskar just korruption är det kanske också en lista över de länder som har den bästa granskande journalistiken.
Ta en titt på listan och diskutera. Vad förvånar och vad förvånar inte? Var finns Polen? Kommer landet att hamna nedåt på listan nästa år?
Länk: Transparency International Corruption Index 2014
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Den stora invandringen under 2015 fick till följd att regeringen införde gränskontroller i november 2015. Den 4 januari i år förstärktes kontrollen med utökade ID-kontroller. Då följde även Danmark efter. Hur påverkar det här flyktingströmmen till Sverige? Vad tycker du? Följ nyheterna i ämnet!
1 Vad säger de som är för kontrollerna?
A. Vad innebär den svenska gränskontrollen? Skaffa dig faktabakgrund innan du skaffar dig åsikter!
Exempel:
http://www.svd.se/11-fragor-och-svar-om-granskontrollerna#sida-3
Migrationsverket, Så kan dansk gränskontroll påverka Sverige
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22035049.ab
Det finns säkert fler exempel!
B. Morgan Johansson och Anders Ygeman är ansvariga ministrar vad gäller införandet av gränskontroller. Granska deras uttalanden via tidningsklipp som citerar honom.
Exempel:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22047245.ab
http://www.sydsvenskan.se/sverige/johansson-har-varit-genuint-oroad/
http://www.di.se/artiklar/2016/1/4/morgan-johansson-valkomnar-danska-granskontroller/
http://www.expressen.se/nyheter/regeringen-infor-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
C. Vad säger Sverigedemokraterna?
Exempel:
https://sd.se/jimmie-akesson-kommenterar-regeringens-beslut-om-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
2 Vad har gränskontrollerna inneburit?
A. Har flyktingströmmen minskat?
Googla!
B. Hur påverkade det vanliga resenärer?
http://www.svd.se/id-kontrollerna-blir-nastan-omojligt-att-pendla
http://oresundsrevolutionen.se/2015/12/29/oresundsrevolutionen-vilka-ar-vi/
C. Följ utvecklingen!
https://www.facebook.com/oresundsrevolutionen/
Sök i nyhetsfloden!
3 Vad tycker du?
Skriv en insändar- eller debattartikel om vad du tycker.
Följ gärna anvisningarna här: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
Den 30 november samlas världens länder för ett kanske avgörande klimatmöte. Mötet som ska pågå till den 11 december. Förhoppningarna är att länderna för första gången på över två decennier ska komma överens om ett globalt klimatavtal. Sätt er in i omständigheterna kring mötet och följ förhandlingarna.
1 Skaffa dig en bakgrund innan du går vidare
A. genom att läsa olika bakgrundsartiklar.
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-har-ar-klimatmotet-i-paris
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/klimatmotet-cop21-i-paris/
http://klimatsverige.se
2 Följ utvecklingen i medierna under mötesperioden
A. Följ riksmedia under konferensens gång och välj ut de tre viktigaste.
B. Vad skriver din lokaltidning om klimatmötet? Gör den någon lokal koppling?
C. Vad blev resultatet? Diskutera i klassen. Var det här en besvikelse, eller kan mötet betraktas som en framgång?
3 Vad säger man i Vanuatu?
Det här landet är ett av de mest hotade av stigande nivåer i världshavet.
A. Skaffa dig fakta om Vanuatu. Varför bör just det landet vara intresserat av att det händer något positivt i Paris?
B. Vad säger man i Vanuatu om Pariskonferensen?
Läs: http://dailypost.vu
https://vanuatudaily.wordpress.com
Googla också efter röster från Vanuatu i andra medier.
C. Hur reagerade man på konferensens resultat? Titta i ovanstående medier.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Gymnasiet
Det är skolans ansvar att varje elev:
har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.