När tolvåriga Catarina Neirynck dödshotades i sociala medier beslutade hon och kompisarna Elin Björk och Ellen Tengström att starta Näthatskampen. Nu hjälper de andra utsatta att sätta stopp för hot och trakasserier.

A Introduktion

Läs artikeln, Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat. Ta reda på hur Catarina Neirynck och hennes vänner Elin Björk och Ellen Tengström agerade när Catarina i höstas utsattes för kommentarer om sitt utseende och kort därefter också dödshotades på de sociala medier hon är aktiv i. Läs artikeln och diskutera!
• Catarina gjorde rätt när hoten började. Hur?
• Det gjorde även Elin. Hur?
• Varför la polisen ner Catarinas fall?
• Ellen blev också engagerad och tillsammans bildade de Näthatskampen. Hur lägger de upp arbetet inom Näthatskampen?
• Vilka kontaktar dem och vad frågar de om?
• Vilket genomslag har de fått?
• Har hoten mot Catarina upphört? Hotas de andra?
• Vilka tips ger de dem som kontaktar dem?
• Vad tror de att hoten beror på?
• Hur vill de att unga, skolan och vuxenvärlden ska agera vid näthat?
• Vad tycker ni att flickorna har gjort särskilt bra?
• Vilken betydelse tror ni att sådana här initiativ har?
• Varför kränker vissa?
• Vilken roll har skolan i social fostran?
• Hur ska övriga samhället agera?
• Saknas kunskap?

Sammanfatta vad ni kommit fram till och ge förslag:
– till unga människor
– till föräldrar
– till skolan
– till övriga samhället

Läs mer om och av Catarina, Elin och Ellen på:
– Facebook
– bloggen

Flickorna har gjort en enkät om mobbning och delat ut till skolor i Göteborg, för att kunna presentera relevant statistik. Om ni klassen vill använda enkäten så hittar ni den i bloggen den nionde januari 2015, eller via denna länk.

B Fördjupning

Vad är näthat?
Polisen ger här en beskrivning av vad näthat är. Ta reda på och gör listor på vad som är lagligt, olagligt och vad man ska göra om man blir utsatt.
Varför lades 96 procent av alla anmälningar ner av polis och åklagare? Av de anmälningar som Brottsförebyggande rådet (Brå) har granskat så lades 96 procent ner av polis eller åklagare. Läs mer om näthat hos Brå här.

Nyheter24 tar upp frågan om nedlagda anmälningar och åtta andra fakta om nätkränkningar. Ta del av de andra åtta här!

C Aktivitet

Näthatet engagerar debattörer, Anna Troberg, författare och debattör och Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet har skrivit var sin debattartikel i ämnet. Låt eleverna hämta åsikter ur deras debattartiklar och anteckna några som de håller med om och kanske några andra som de vänder sig emot.

D Länkar

Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat, läs här.
Näthatskampen: Facebook och bloggen.
Vad är näthat?
Nio nya fakta, Nyheterna24.
Utsatta för näthat möts av polisens okunskap, läs här.
Rättsväsendet måste lära mer om näthat, läs här.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11 (ej uppdaterad med skrivelser om digitalisering 1/7-2018)

Årskurs 4-6

SO
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
RE
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2023 års tema; ”Påskynda omställningen” kommer fokus ligga på att uppmana alla som kan att agera för att lösa vatten- och sanitetskrisen. FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.

A Introduktion

Vårt dagliga vatten

Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.

Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:

” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.

Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.

Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.

Alla har inte tillgång till vatten

Hos WaterAid kan eleverna läsa om hur brist på rent vatten drabbar människor i runt om världen. Be eleverna att sammanställa en lista med fem punkter som innehåller fakta om vattentillgången i världen. Berätta att de ska föreställa sig att mottagarna av deras listor är politiker med makt att förändra och förbättra vattentillgången. Vilka fem punkter väljer de att ta med på sina listor? Låt dem jämföra med varandra och motivera sina val.

B Aktivitet

Vad skriver tidningarna om vatten?

Ge eleverna i uppdrag att leta i tidningar och andra medier efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat.

Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.

• Vad har hänt?

• Varför har det hänt?

• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget?

• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande?

• Vad är bra? Dåligt?

• Hur påverkar detta dig?

• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss?

• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?

Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för ”vattenbevakning” under en period.

C Fördjupning

På Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.

Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.

Länksamling

Världsvattendagen

WaterAid

Vattenskolan

Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)

Koppling till skolans styrdokument.

Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
vi nyttjar den.
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Årskurs 7–9

Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll

Årskurs 4–6

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Årskurs 7–9

Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Vilka regler gäller egentligen för hur man får använda bilder, texter och musik när man till exempel ska göra ett skolarbete? Red ut begreppen för vem som får göra vad en gång för alla. Mediekompass särskilt framtagna quiz om upphovsrätt guidar dig i upphovsrättsdjungeln.

I Publicistguiden kan du läsa vidare om upphovsrätt: Upphovsrätt

Genomförande:

Längst ned finner du länkar till det material som ska användas.

1. Läs texten om upphovsrätt tillsammans i klassen.

2. Starta quizet. I facit finns svar med motivering angiven men beroende på hur eleverna har resonerat så kan deras svar vara rätt trots att facit anger något annat. Kom då gemensamt fram till vad som verkar vara en rimlig bedömning genom att utgå från faktatexten (kopieringsunderlag 1) och motiveringarna i facit.

3. Samla ihop elevernas tankar:

Var det något svar som var förvånande?
Var det lätt eller svårt?
Var det något som var särskilt bra att få veta mer om?

4. Diskutera:

Vad finns det för fördelar/nackdelar med att upphovsrätten finns?
Hur ofta tänker eleverna på att upphovsrätten finns och i vilka sammanhang?

Tips: Kanske kommer eleverna under punkt nummer fyra ovan in på olika situationer när de funderar över frågor som har koppling till upphovsrätten? Samla ihop deras funderingar. Låt dem sedan parvis försöka ta reda på svaret för vad som gäller i den situation de undrar över. Detta blir då en övning i informationssökning och källkritik.

Kopieringsunderlag

Faktatext om upphovsrätt – kopieringsunderlag 1

Kopieringsunderlag_Fakta upphovsrätt på nätet

Quiz om upphovsrätt – kopieringsunderlag 2

Kopieringsunderlag_Upphovsrättsquiz

Facit till quizet – kopieringsunderlag 3

Kopieringsunderlag_Upphovsrättsquiz_facit

Övningen är faktagranskad av Alexandra Lundvik, jurist på TU.

Koppling till skolans styrdokument

Ej uppdaterade med exempelvis skrivelser om digitalisering från sommaren 2018.

Lgr 11
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Svenska
årskurs 7-9
Informationssökning och källkritik:

Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Läroplan för gymnasieskola 2011
Samhällskunskap
Undervisningen ska bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant.

Svenska
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

Det är inte ofta som Sverige står i centrum för världens ögon. Så är det kanske inte helt och hållet den 10 december heller men uppmärksamhet får vi. Det är nobelprisutdelning! Granska vad tidningarna skriver i veckan!
Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och engelska (tyska, franska, spanska, etc).

1Välj pristagare

Dagarna innan nobelprisen delas ut i Konserthuset skrivs det mycket om pristagarna, vilka de har med sig, vad de gör, etc. Välj ut din pristagare och granska vad som skrivs om honom/henne under början av veckan och själva nobeldagen. Gör en personbeskrivning av ”din” nobelpristagare.

Jämför era resultat inom gruppen eller klassen.

2 Vem fick mest uppmärksamhet?

Granska flera tidningar och ranka pristagarna efter hur mycket utrymme de fick dagarna efter (välj gärna två dagar för din granskning, torsdag och fredag) prisutdelningen. Tycker du att medierna borde gett andra större utrymme? Fick någon för lite utrymme?

Men titta även på: Berättar tidningarna det du vill veta? Är de för personfixerade eller inte? Vilka skillnader är det mellan morgontidningar och kvällstidningar? Vad skriver din lokaltidning?

3Vad skriver utlandet?

Ta en titt i de stora brittiska och amerikanska tidningarna och medierna för att se vad de skriver och för att öva din engelska.

Titta på:

Storbritannien

http://www.bbc.com

www.theguardian.com

www.independent.co.uk

http://www.thetimes.co.uk

USA

http://www.nytimes.com

http://www.sfgate.com

http://www.latimes.com

http://www.washingtonpost.com

Dela gärna upp uppgiften i klassen

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Engelska

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Gymnasiet

Samhällskunskap

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Engelska

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra.

Under hösten 2017 genomfördes ett forskningsprojekt under namnet Nyhetsvärderaren där gymnasieungdomar över hela landet tillfrågades om hur de läser nyheter. Som framgår av denna artikel i DN (Länk!) läser ungdomarna mer nyheter från etablerade medier, och är mer källkritiska än vad som kanske framgår i den allmänna debatten. Även Aftonbladet har uppmärksammat studien (Länk!).
För den som vill fördjupa sig i studien finns den här: Länk!

Även om undersökningen redan är slutförd, kan man använda sig av metoden för en diskussion inom klassen kring frågan om vilka medier som eleverna läser. Det finns en lärarhandledning till undersökningen som kan användas som stöd: Länk!
Undersökningen vände sig ursprungligen till gymnasieelever, men med anpassning av läraren kan övningen göras i grundskolans senare år, och om läraren så bedömer även i årskurs 4-6.

För att göra en miniundersökning i klassrummet kan man arbeta med följande fyra steg.

Steg 1
Dela in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.

Steg 2
Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som TiKTok, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.

Steg 3
I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:

- Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
- Vad är syftet med artikeln? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
- Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
- Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?

Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.

Steg 4
Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.

Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?
Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?

Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?
Vill man fördjupa diskussionen finns exempel på frågeställningar för eleverna att arbeta med i lärarhandledningen, sidan 10, från Nyhetsvärderaren.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 4-6 (reviderad 2022-06-22)

Information och kommunikation

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Granskning av samhällsfrågor

Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

Samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 7-9 (reviderad 2022-06-22)

Information och kommunikation

Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Svenska, centralt innehåll, årskurs 4-6 (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

Tala, lyssna och samtala

Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Texter

Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Informationssökning och källkritik

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Svenska, centralt innehåll, årskurs 7-9 (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Tala, lyssna och samtala

Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Texter

Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap 1a1, centralt innehåll, gymnasiet (reviderad 2018)

Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Svenska 1, centralt innehåll, gymnasiet (reviderad 2018)

Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.

Lektionen uppdaterad 2018-05-23! Konsumentverket arbetar flitigt med att motarbeta vilseledande webbsidor, och har under våren 2018 stämt Trafikenheten.se som omnämns i övningen, varför denna då lades ner. Men det finns många fler sajter att granska, en uppgift för eleverna kan vara att agera ”nätdetektiver” och själva leta upp fejksajter.

Falska myndighetssajter som tar betalt för tjänster som egentligen är gratis är ett växande fenomen. Konsumentombudsmannen uppmanar konsumenter att vara försiktiga. Detta är något som uppmärksammats av bland andra Norrköpings Tidningar: Länk!

Kanske behöver du ett körkortstillstånd eller ny registreringsskylt till ditt fordon. Du kanske har köpt en vara eller tjänst som du inte är nöjd med, och är osäker på dina rättigheter som konsument. Eller har du funderat på om du vill fortsätta vara medlem i Svenska kyrkan?
Då är det ganska troligt att du söker information på internet om hur du ska gå till väga. Tyvärr finns där ett flertal aktörer som på olika sätt placerar sig högt i sökresultaten, och som – till ibland höga avgifter – erbjuder tjänster som kanske inte hade kostat något hos rätt myndighet. Konsumentombudsmannen KO berättar i ett pressmeddelande att de stämmer en sådan aktör: Länk! Även tidningen Råd & Rön har uppmärksammat detta och ger flera exempel på bluffar och fejkmyndigheter.

I denna övning ges eleverna i uppgift att undersöka ett antal företag som erbjuder olika tjänster. Eleverna kan jobba enskilt eller i grupper, och resultatet kan redovisas skriftligt eller muntligt beroende på hur läraren lägger upp lektionen och vilka kunskapskrav som ska prövas.

Steg 1

Ge eleverna nedanstående länkar. Beroende på hur mycket tid läraren vill lägga på övningen kan varje elev/grupp få en eller flera länkar att arbeta med. Denna typ av vilseledande sajter är ofta kortlivade, och brukar återuppstå under annat namn efter ett tag. Fungerar inte länkarna kan eleverna söka efter andra exempel.

Trafikenheten.se (avstängd maj 2018)
Konsumentenheten.se
Kyrkskatt.se
Kyrkoavgiftningen.se
Digitaliseringsinitiativet.se (erbjuder flera tjänster som skilsmässa och kyrkoskatt)

Låt elever undersöka sajterna. Vilka tjänster erbjuder de? Vad kostar det? Hur presenterar företagen sig på sajterna, finns det kontaktuppgifter exempelvis?
Genom att gå in på Internetstiftelsen i Sverige (Länk!) kan man kolla upp vem som ligger bakom olika hemsidor. Låt eleverna undersöka sina sidor där.

Steg 2

De sajter som undersöktes i steg 1 har alla motsvarande myndighetssidor där samma sak kan utföras. Låt eleverna söka upp rätt myndighet till respektive företagssajt och låt dem jämföra dessa. Ser de några skillnader i hur sajterna är uppbyggda eller vilket budskap de har? Finns det någon ”om oss-knapp” på några av sajterna? Går det att kontrollera myndigheternas sajter på Internetstiftelsen? Vad kostar dessa ärenden hos de olika myndigheterna?

Stöd för lärare: trafikfrågor hanteras av Transportstyrelsen (Länk!), som konsument får man hjälp av Konsumentverket (Länk!) och det är hos Svenska kyrkan man begär utträde, (Länk!) medan skilsmässor hanteras av Tingsrätten, vilket Sveriges Domstolar informerar om: Länk!

Steg 3

Låt eleverna nu läsa artikeln från Norrköpings Tidningar. Ta särskilt fäste på vad Carolina Andersson, processråd hos Konsumentombudsmannen säger: ”Vi ser det här som ett jätteproblem. Det skadar förtroendet för myndigheter och kostar onödiga pengar för konsumenterna.”

Beroende på hur läraren valt att utforma lektionen kan eleverna resonera kring nedanstående frågor i diskussion eller essäform.

Varför är detta ett problem? Vad menas med att förtroendet för myndigheter skadas, och vad innebär detta? Gör företagen något brottsligt? Om inte, vad är då problemet? Finns det etiska/moraliska hänsyn att ta? Finns det lagar och regler kring hur ett företag får presentera sin affärsidé?

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Lgr11, reviderad 2018, ur grundskolans uppdrag

Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens.

Gy11, reviderad 2018, ur gymnasieskolans uppdrag

Eleverna ska […] kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.
Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta.
I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information.

Med den här övningen får eleverna utveckla sina förmågor att kritiskt söka och granska information från olika källor, och skapar samtidigt en förståelse för hur nyheter blir till och hur det journalistiska arbetet fungerar.
Genom att utgå från en tidningsartikel och spåra källorna bakåt får eleven både en insikt i vad som blir en nyhet, som fördjupade kunskaper i kritisk informationssökning.

Övningen bygger även på att man själv söker information på nätet. I Publicistguiden från Mediekompass finns ett kapitel om informationssökning, som du finner här.

I Skolverkets publikation Informationssökning på internet (Länk!) beskrivs informationskompetens – en del i skolans arbete med informationssökning på internet – som:

att kunna identifiera informationsbehov, att formulera olika sökstrategier, att känna till möjliga informationskällor, att söka information effektivt, att kritiskt granska information, att välja relevant information samt att kunna använda information genom att sortera, analysera, tolka, organisera, presentera och dela med sig.

Läraren måste förbereda lektionen genom att samla en eller flera tidningsartiklar som eleverna ska arbeta med. Artiklarna som ska användas bör vara faktabaserade och innehålla någon form av påståenden. Anpassa gärna artiklarna efter elevernas ålder, vana vid källkritik och intressen. De exempel som ges här är lämpliga för högstadiet och gymnasiet, lägre årskurser bör arbeta med enklare artiklar.
Exempelartikeln som länkas här nedan handlar exempelvis om bemanningen inom förlossningsvården. Enligt artikeln har Sveriges landsting fått 817 miljoner kronor av staten för att bland annat förbättra och förstärka förlossningsvården, vilket bland annat ledde till att 500 nya tjänster tillsattes. Artikeln hos SvD finns här: Länk!

En annan lämplig artikel är från GP och handlar om att högutbildade har större chans att överleva cancer. Artikeln hittas här: Länk! Kan eleverna spåra källan till artikeln?
Den bygger på en pressrelease från Cancerfonden som läraren kan läsa här: Länk! och en rapport som EY gjort på uppdrag av Cancerfonden: Länk!

Från GP kan man hämta en annan artikel som handlar om den positiva utvecklingen i dataspelsbranschen: Länk! Texten hänvisar till information i en rapport från branschorganisationen. Kan eleverna hitta den ursprungliga källan?
Lärare får länkar till branschorganisationen här, Länk!, och till de årliga rapporterna här: Länk!

Se dessa artiklar som exempel, läraren kan hitta artiklar som passar in i ett visst kursmoment eller som berör elevernas intresse. De viktiga är att artiklarna gör påståenden som bygger på andra källor.

Beroende på vilken tillgång till dator och internet klassen har, delar läraren antingen ut tidningar/kopior eller webbadressen till den/de artiklar som ska användas.

Steg 1: Låt eleverna läsa artikeln och markera alla ställen där fakta eller påståenden presenteras. Läraren avgör om detta ska göras enskilt eller i grupp.

Exempel på påståenden i ingressen till artikeln i SvD:

Antalet anställda inom förlossningsvården har ökat.
Det konstaterar Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en rapport.
SKL är en intresseorganisation.
Landstingen har fått 817 miljoner kronor av staten för att bland annat förbättra förlossningsvården.

Det finns fler faktauppgifter och påståenden att hämta från artikelns brödtext.

Steg 2: Eleverna ska söka källorna till de fakta som presenteras i artikeln, och granska dem kritiskt.

Exempeltexten kan väcka olika frågor som:

Vad säger egentligen uppgifterna?
Var kommer uppgifterna ifrån?
Vad är det för typ av källa?
Är uppgifterna från källan rätt tolkade i artikeln?
Hur kan jag kontrollera uppgifterna?

Eleverna kan ges stödfrågor till exempeltexten som: Under vilken period har personalökningen skett? Hur många nya tjänster har tillkommit i förlossningsvården (observera att texten nämner 500 tjänster för tre olika sjukvårdskategorier)? Vad menas med intresseorganisation? Går det att hitta rapporten hos SKL? SKL är en arbetsgivarorganisation, har det någon betydelse för källans trovärdighet i frågan?

Eleven bör resonera kring vilken nivå källorna befinner sig på: vad är sekundärkälla och vad är primärkälla? Vilken styrka får ett argument som hänvisar till i detta fall tidningsartikeln, pressmeddelandet från SKL respektive forskningsrapporten?

Vilken väg väljer de för att kontrollera informationen i artikeln? En nyhetssökning på Google om förlossningsvården leder kanske till helt andra källor.

Läraren finner pressmeddelandet från SKL som artikeln bygger på här: Länk! Rapporten från SKL i sin helhet finns här: Länk!

Steg 3: Låt eleverna presentera sina sökresultat för varandra och diskutera frågorna från Steg 2.

Har alla hittat samma källor till artikeln?
Hur gick eleverna till väga för att kontrollera uppgifterna?
Om eleverna lyckats spåra källan så långt som till rapporten från SKL, kan man kontrollera även den? (Ja, i princip kan man det. Men det skulle innebära att man gör en ny undersökning. Ibland måste man också lita på forskningen och de etiska regler de arbetar enligt.)

Koppling till Skolverkets styrdokument, reviderat 2018

Årskurs 7-9, svenska, ur centralt innehåll

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Berättande texter och sakprosatexter

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Årskurs 7-9, samhällskunskap, ur centralt innehåll

Information och kommunikation

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
Möjligheter och risker förknippade med internet.

Gymnasiet, svenska, ur ämnets syfte

Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.

Gymnasiet, samhällskunskap, ur ämnets syfte

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

– Den där dagen är bara kommersiell smörja, en dag då affärerna vill sälja lite extra, precis som Mors dag och Fars dag, menar vissa.
– Trevligt med en dag när man kan visa att man tycker om någon, säger andra.
Precis så kan det låta när någon uttalar sig om ”Alla hjärtans dag”. Skaffa dig en egen uppfattning om dagen.

Tidsåtgång: 1. En till två lektioner. 2. Eventuell läxa att följa tidningen (-arna) under några dagar och sedan en halv till hel lektions diskussion. 3. En till två lektioner, eller hemuppgift, att skriva en krönika.

1 Lärarens förberedelser

Läraren bör ge eleverna en historisk bakgrund till Alla hjärtans dag, en övergripande förklaring finns hos Nordiska museet som du finner här. Leta gärna efter fler källor. Du kan använda funktionen ”Nyheter” när du söker på Google för att se vad svenska tidningar skriver om dagen.
Vill du krydda din bakgrundshistoria? Läs om hur Valentinmassakern den 14 februari 1929 blev början på slutet för Al Capones gangstervälde i Norrköpings Tidningar här.

2 Elevernas uppgift – granska

Undersök din lokaltidning, och andra tidningar du kommer över, under dagarna innan den 14:e och på själva Valentindagen. Hur påverkar dagen annonserna i tidningen? Vilka annonser nämner ”Alla hjärtans dag”? Är dagen bara ett kommersiellt jippo utan någon som helst annan betydelse, eller fyller dagen en speciell funktion?

Läraren avgör hur resultaten ska redovisas, exempelvis som skriftliga inlämningar, muntliga presentationer eller diskussion och debatt.

3 Elevernas uppgift – åsikt och argumentation

Hur ser eleverna på Alla hjärtans dag och liknande dagar? Skriv din egen åsikt kring dagar som exempelvis Alla hjärtans dag, Fars dag och Mors dag. Är de bra eller dåliga? Är de kanske bådadera? Låt eleverna bilda sin uppfattning bland annat genom att läsa tidningsartiklar och annonser. Använd den anpassade fliken ”Nyheter” när du söker på Google, där enbart nyheter kommer upp som resultat.

Eleverna kan bilda olika grupper beroende på hur de ser på fenomenet och debattera med varandra. Eller låt det bli en argumenterande krönika eller insändare. Kanske vill ni också skicka någon av texterna till er lokaltidning?

I Mediekompass Skrivarskola hittar du Publicistguiden (Länk här!) med tips på hur man skriver åsiktstexter och andra journalistiska arbeten.

Kopplingar till skolämnens syfte i skolans styrdokument

Grundskolan

Historia
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden […] Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.

Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Gymnasiet

Historia
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att använda digitala verktyg för att söka information från olika medier.

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter […]

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.

Syfte: att ge eleverna möjlighet att reflektera kring vikten av källkritik i samband med nyhetspublicering.
Lektionstipset kan anpassas av läraren så det passar för: år 4-6, 7-9 samt gymnasiet, svenska, so/samhällskunskap.

Genomförande:

Basuppgift: Fejkad nyhet sprids – hur kunde det ske?

Förberedelser: Kopiera upp artiklar, ladda hem/skriv ut faktablad om media och journalistik.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Ta fram faktabladet ”Vad blir en nyhet” och visa eller dela med eleverna. Gör med utgångspunkt i artiklarna nedan en skiss över förloppet från det att eleverna i Filipstad lägger ut annonsen till det att nyheten spritts i media. Hur gick det till?
Skissen kan göras lärarlett eller självständigt av eleverna i smågrupper beroende på ålder och mognadsgrad.

Värmlands Folkblad:
Runsten till salu på blocket
Falsk runsten ett tvättäkta skämt

Diskutera:

Med utgångspunkt i faktabladet om vad som blir en nyhet, varför hittade historien om runstenen fram till tidningssidorna?
Vad ville eleverna testa?
Varför ville de testa det?
Är det etiskt försvarbart att tipsa medier om en nyhet som är falsk på det sätt som eleverna gjorde?
Vad kan det finnas för anledningar till att tidningarna nappade på tipset om nyheten?
Vad kan det finnas för anledningar till att tidningarna publicerade nyheten utan att först kontrollera om den var sann eller inte?

Extrauppgift 1: Tolka texten

Förberedelser: Kopiera upp artiklar
Tidsåtgång: ca 40 min.

Från det att annonsen lades ut på Blocket till dess att TT distribuerade den falska nyheten hände en del med texten. Ge eleverna i uppgift att jämföra de två texterna, först det som skrevs i annonsen på Blocket och sedan vad som rapporterades i tidningen. Försök att klura ut vad som lagts till och tolkats in i TT-nyheten jämfört med annonstexten.

Annonsen på Blocket finns inte kvar men löd:

”Runstensbit i Filipstad. En bit av runsten säljes. Har tappat intresse för den och har dåligt med plass. Den har funnits länge i våran släckt och jag har ärvt den av min morfar. Jag har tvättat den med högtryck men kan inte läsa vad som står. Högstbjudande eller så gräver jag ner den i pärlanne [dialektalt: potatislandet].”

Till lärare: annonsen säger inget om säljarens kön eller uttryckligen bostadsort, men VF förutsätter att det är en man boendes i Filipstad. Vidare sägs inte uttryckligen i annonsen att det skulle röra sig om en fornlämning.

Extrauppgift 2: Hur källkontrollerade tidningen ”nyheten”?

Diskutera hur VF hanterade den inkomna nyheten innan publicering.

Hur valde VF att kontrollera riktigheten?
Kunde de ha gjort något mer?
Hur agerade tidningen när de fick veta bakgrunden?

Till läraren: VF kontaktade en expert och artikeln ifrågasätter om det verkligen rör sig om en fornlämning. Men borde tidningen även ha kontaktat annonsören? Diskutera med eleverna hur man måste väga noggrann källkontroll mot tidsbristen att få ut nyheten, kanske sökte tidningen annonsören utan framgång. Borde de i så fall ha väntat? Kan nyhetens vardagliga och oskyldiga karaktär gjort att man tillät publicering utan noggrannare kontroll?

Även SVT rapporterade om den falska nyheten och skriver att:

”Innan elevernas runsten publicerades i medierna trodde eleverna att journalisternas källgranskning var bättre. Och förtroendet för medier har över lag ändrats något:
– Man får ju ta allt man läser med en nypa salt, säger Marcus Andersson, elev vid Spångbergsgymnasiet.”

Diskutera med eleverna:

Litar de i allmänhet på vad som skrivs i tidningarna?
Varför/varför inte?
Efter nyheten om runstenen säger en elev att man får ta det man läser med en nypa salt. Är det en rimlig slutsats?
De etablerade nyhetsmedierna ljuger inte med flit, men ändå kan det bli fel ibland. Varför blev fel den här gången?

Koppling till läro- och kursplaner

I läroplanen för både grund- och gymnasieskola står det att det är skolans uppdrag att:
”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
I ämnet samhällskunskap ingår kunna värdera och förhålla sig kritisk till olika typer av källor.

Syfte: att diskutera normer och hur de förstärks i medier
Tidsåtgång: ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Förberedelse: tavla/blädderblock, flera exemplar av en dagstidning, gärna lokaltidningen, kopior av kopieringsunderlaget. Här kan du ladda ner kopieringsunderlaget:

Kopieringsunderlag Hitta mig

Genomförande:

50 % av Sveriges befolkning är män och 50 % är kvinnor. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det cirka 70 % män och 30 % kvinnor som intervjuas och syns på bild (källa: Kvinna till kvinna, Granskning av media). Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden, inrikes- och utrikespolitik, ekonomi och sport, domineras av män.

1. Dela in eleverna i smågrupper och ge dem i uppgift att leta i tidningen och hitta olika män och kvinnor, se kopieringsunderlaget.

2. Gå igenom och skriv upp statistiken från varje grupp på tavlan.

Diskussionsfrågor:

Vilka hittade de först? Hur kommer det sig?
Vad var svårt att hitta?
Vilka hittade de inte alls? Är orsaken till att vissa är så svåra att hitta att de knappt existerar, att de inte riktigt “får synas” eller att man inte lägger märke till vissa personer och företeelser trots att de finns där?
Fick personerna uttala sig i artiklar eller var de bara med på bild?

3. Hur har man tolkat bilderna? På bilder syns oftast bara en liten del av varje persons identitet. Vad har eleverna lagt in i sin tolkning om det inte är tydligt på bilden vad personen har för etnicitet, sexuell läggning, funktionsförmåga eller kön? Fråga eleverna om hur de har tolkat personerna på bilderna:

Diskussionsfrågor:

Hur har de bestämt vem som är heterosexuell?
Vad som är “tjejigt” och “killigt”, kvinnligt och manligt?
Vem som är en svensk person?
Vem som är en person med utländsk bakgrund?

Och så vidare. Fråga gärna om alla de egenskaper som efterfrågas i listan på personer.

4. Hur skildras olika grupper? Låt elevgrupperna (samma grupper) jämföra bilderna ur varje enskild kategori. Börja t.ex. med att titta på alla bilder med “en svensk tjej som ser tjejig ut” och jämföra dessa. Därefter går gruppen vidare och diskuterar bilderna i nästa kategori, i valfri ordning.

Personer ur olika grupper skildras på olika sätt. Normer behöver inte nödvändigtvis handla om vad som är det vanligast förekommande. Det kan till exempel handla om hur olika personer beskrivs och framställs med rubrik och bildtext, hur bilderna är komponerade och i vilka sammanhang de får vara med.

Diskussionsfrågor:

Vad har bilderna i den här kategorin gemensamt? Tittar personerna in i kameran? Ur vilka vinklar är bilderna tagna? Är det mörka eller ljusa färger?
Får man en positiv eller negativ känsla av bilderna? Ger bilden ett intryck av till exempel styrka och förtroende, eller av svaghet och kyla?

Låt eleverna själva försöka sätta ord på vilka intryck bilderna ger. Låt därefter grupperna jämföra det sammantagna intrycket av bilder ur olika kategorier:

Varför framställs personer ur vissa grupper på ett mer fördelaktigt sätt? Vilka tjänar på det?
Vad får det för konsekvenser att personer skildras på olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör eller anses tillhöra? Hur påverkar det samhället och våra tankar om olika personer och grupper?

Koppling till kursplanen i samhällskunskap

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 4–6, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

Information och kommunikation
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 7–9, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet […]
Samhällsresurser och fördelning
- Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Centrala innehållet samhällskunskap 1a1, gymnasieskolan, Gy11 uppdaterad 2018-07-01:

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.

Om bildkonventioner i tidningen

Ett traditionellt mönster i pressbilder, konst- bilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Det är också vanligare att män gör något när de fotograferas – hugger ved, lagar bilar eller sitter i möten – medan kvinnor bara poserar för kameran. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovan- ifrån, så kallat grod- respektive fågel- perspektiv. Detta får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Mer om medier, genus och normer

Vill du arbeta mer med medier och genus så har Mediekompass en lärarhandledning på tema Genus: Medier och genus

Läs mer om unga människors medievanor i Statens medieråds rapport Ungar & Medier 2017.

Övningen är baserad på övningen “Poängjakten” i metodmaterialet “Bryt!” utgivet av Forum för levande historia och RFSL Ungdom.

Begreppsdefinitioner

jämlikhet, alla individers lika värde, i politiska sammanhang även inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati.
jämställdhet, förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, särskilt i fråga om kvinnor i relation till män (jämför jämlikhet). Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Kvantitativ jämställdhet avser rättviseaspekten, dvs. det är orättvist att vissa människor utan särskilda skäl ska ha exempelvis lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Kvalitativ jämställdhet åsyftar ett förhållande där bl.a. villkor och maktförhållanden är könsneutrala och således inte präglade av tillskrivna könsbestämda kvalifikationer och kompetenser.
Formell jämställdhet innebär att det inte längre finns några formella eller rättsliga hinder för jämställdhet.
Reell jämställdhet har emellertid inte uppnåtts förrän kvinnor och män har lika villkor i realiteten. Jämställdhetssträvandena har sina historiska rötter i den tidiga kvinnorörelsen och dess kamp för kvinnlig rösträtt. Sveriges första jämställdhetslag antogs 1979.

genus [je: ́-], engelska gender, begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas.

Källa: Nationalencyklopedin, NE, www.ne.se