I veckan är det FN-dagen. Att den firas just den dagen beror på att FN-stadgan trädde i kraft den 24 oktober 1945 efter att de fem permanenta medlemmarna och en majoritet av övriga medlemmar ratificerat stadgan. Varje år skrivs det lite extra om FN i samband med dagen, och radio och tv brukar uppmärksamma med speciella inslag. Fånga aktualiteten!
En kortis
Välj den artikel (de artiklar?) som den lokala tidningen (eller någon annan tidning) publicerar. Låt eleverna läsa den och diskutera FN:s roll i världen. Huvudfråga: Är FN som vi känner det idag en reell maktfaktor i internationella konflikter? Använd Rysslands invasion i Ukraina, Mellanöstern-konflikten, Sudan och Afghanistan som exempel. Kan stormakterna komma överens, eller blockerar de ständigt varandra i Säkerhetsrådet?
Det kan säkert vara på sin plats att förklara hur Säkerhetsrådet fungerar.
Hitta artiklar
Ge eleverna i läxa att hitta tidningsartiklar eller andra medieinslag den 23-25 oktober. Presentera materialet antingen genom utskrifter på papper eller digitalt. Gå igenom materialet och diskutera förutsättningslöst innehållet.
Inkludera den diskussion som finns i ”En kortis”. Just FN:s roll i internationella konflikter är en kärnfråga för organisationen. Ge varje exempel lite extra tid och låt eleverna ge sin syn på saken.
Ett lite större upplägg
Börja med att gå igenom FN:s olika funktioner, Säkerhetsrådet, Generalförsamlingen, etc. Fokusera sedan på fyra saker: den ovan beskrivna inriktningen på nationella/internationella, mänskliga rättigheter, dödsstraff och barnkonventionen. Sök och samla material i medierna kring dessa fyra ämnen.
Vad gäller första inriktningen så se ovan. Diskutera vad ni hittar om mänskliga rättigheter i artiklarna och ta en titt på
fn.se: Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (pdf)
Vilken (Vilka) av artiklarna är viktigast? Vilken bryts det oftast emot?
Om dödsstraffet inte tas upp i artiklarna så sök på tidningsartiklar från den 10 eller 11 oktober och ordet ”dödsstraff”. Den 10 oktober är nämligen World Day Against the Death Penalty.
Diskutera:
– Tycker du att alla människor har rätt att leva? Ja, nej eller kanske?
– Tycker du att staten ska ha rätt att avrätta en människa för att garantera andras säkerhet? Ja, nej, kanske
– Skulle det vara okej att staten dödar en människa för att förhindra att många andra människor dödades?
– Be eleverna motivera sina ja, nej eller kanske svar.
Slutligen, sök efter artiklar som tar upp FN:s barnkonvention.
Se http://unicef.se/barnkonventionen
Diskutera: Vilken av punkterna i konventionen är viktigast att poängtera idag? Vilka punkter bryter länder emot idag? Vilka punkter kan Sverige tänkas bryta emot? Hur ska vi ta emot ensamkommande flyktingbarn?
Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex har vi en lektionsövning som lärare kan anpassa för olika åldersgrupper.
”Tystade medier sätter inte bara allas rätt till en fri och oberoende nyhetsförmedling ur spel, utan också demokratin. Om det inte var för yttrande- och tryckfrihet, hur skulle vi då någonsin kunna kämpa för kvinnors rättigheter? Hur skulle vi kunna exponera korrupta politiker? Hur skulle vi kunna bevaka att ingen blir dömd på falska grunder? När strålkastarljuset faller på dem som torterar, svindlar eller missbrukar sin makt så ökar trycket. När allt syns går det inte att gömma sig. Då kan vi förändra världen.” Från Reportrar utan gränser.
I den här lite enklare övningen tittar vi närmare på vad pressfrihet innebär, hur den regleras i lag och vad det skulle innebära om denna frihet begränsades. Beroende på hur mycket tid ni kan lägga på detta, kan moment 2 eller 3 i övningen göras enskilt.
Övningen finns även i en mer avancerad nivå för äldre elever där de går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.
Lärarens förberedelser
Läs igenom lektionsplaneringen.
För moment 2: Samla in dagstidningar för klassen att arbeta med. Antal beroende på grupparbete eller enskilt arbete. De behöver inte vara dagsfärska.
Se på Mediekompass om din lokaltidning kan hjälpa till: Länk!
I stället för att samla in dagstidningar kan eleverna jobba med de digitala upplagorna.
För moment 3: tillgång till internet, antingen jobbar eleverna enskilt med dator/läsplatta eller i helklass med projektor och skärm.
Moment 1 – Vad är pressfrihet?
Läraren presenterar press- och tryckfrihet för klassen.
Här följer en kort sammanfattning för lärare som vill läsa på om frågan, alternativt ge materialet till eleverna.
Pressfriheten i Sverige regleras av Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har: Länk!
Då tryckfriheten i Sverige reglerades redan 1766, gör det den till världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagstiftningen i sin helhet finns här (Länk!). Så här säger Riksdagen om tryckfrihetsförordningen:
”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.” Från Riksdagen
Notera att tryckfriheten är både en rättighet att uttrycka sig, och ett skydd för individer.
Vidare framgår det av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheternas artikel 19 (Länk!) att:
”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”
Rätten att uttrycka sin åsikt och sprida den med tryckt media betonas alltså av såväl de mänskliga rättigheterna som Sveriges grundlag.
Diskutera med eleverna. Beroende på undervisningssituation kan eleverna själva läsa materialet och exempelvis få en skriftlig inlämningsuppgift.
- Varför är det så viktigt?
- Vilka problem kan uppstå med begränsad pressfrihet?
- Om vi tog bort artikel 19 från de mänskliga rättigheterna, hur skulle vi då få veta om någon bryter mot de övriga artiklarna?
Moment 2 – Vad betyder pressfriheten?
Dela ut de dagstidningar du tidigare samlat. Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. Har grupperna olika tidningar får ni ett mer omfattande resultat.
Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som de tror inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur.
Om eleverna arbetar med digitala tidningar kan de samla länkar till artiklar i två spalter, en för de som inte hade publicerats utan pressfrihet, och en för artiklar som skulle godkänts även av en stark diktatur. För att får struktur på listorna bör minst artikelns rubrik, och gärna även ingressen, kopieras in i listan.
Eleverna ska i sitt arbete vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:
- Vilka artiklar stryker de?
- Varför valde de just dessa?
- Var det några de var tveksamma om?
- Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
- När de tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstod av tidningen? Fyller även de mer ”neutrala” artiklarna ett syfte?
Fördjupning till moment 2 – Vad säger Reportrar utan gränser?
I samband med att årets Pressfrihetsindex presenterades har Reportrar utan gränser kommenterat situationen i världen. Texten återfinns här.
Låt eleverna läsa texten, eller om läraren föredrar att presentera den för klassen. Diskutera följande:
- Vad säger Reportrar utan gränser om situationen gällande pressfrihet i världen?
- Vilka är de stora förändringarna i årets index?
- Vilken typ av inskränkningar av pressfriheten kan man tänka sig?
- På vilket sätt har pandemin påverkat pressfriheten?
- Hur ser situationen ut i Europa?
Moment 3 – Pressfrihet i världen
Reportrar utan gränser har en världskarta där varje land listas efter hur stor pressfrihet som råder i landet (Länk!).
För läraren som vill läsa på om de sju kriterier som används för att bedöma pressfrihet, finner ni det här: Länk!
Visa kartan i helklass eller låt eleverna jobba enskilt/i grupper med egna enheter. Diskutera eller redovisa följande frågor:
- Vilka länder placerar sig bäst på listan?
- Vilka placerar sig sämst?
- Se i mitten av listan, är det några placeringar där som förvånar?
- Vad vet ni om den demokratiska situationen i övrigt i dessa länder? Vad säger exempelvis Landguiden, Globalis eller andra trovärdiga källor?
- På vilka sätt kan man tänka sig att pressfriheten begränsas i de olika länderna?
Koppling till Skolverkets styrdokument, reviderade 2018-07-01
Grundskolan, gemensamma mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
- kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
- har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället
Samhällskunskap årskurs 7-9, ur centralt innehåll
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
Rättigheter och rättsskipning
- De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
- Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Gymnasieskolan, gemensamma mål
Det är skolans ansvar att varje elev:
- har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
- har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
- har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
- har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.
Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
- Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.
Introduktion för läraren.
Om ni gjort grundövningen om tryckfrihetsförordningen och pressfrihet, med diskussioner om vad pressfrihet egentligen betyder för en fungerande demokrati, och vill fördjupa er i frågan kan vi titta närmare på pressfrihet i världen. En del av materialet är på ganska avancerad engelska.
Organisationen Reportrar utan gränser arbetar för press- och yttrandefrihet runt om i världen. Den 3 maj varje år uppmärksammar de frågorna med Pressfrihetens dag, och då presenterar organisationen också sitt Pressfrihetsindex. I den här övningen får eleverna själva undersöka pressfriheten i olika länder, och diskutera kring vad det innebär för demokratin.
Syftet med denna övning är att ge eleverna fördjupad förståelse för och kunskap om våra demokratiska fri- och rättigheter i form av press- och tryckfrihet. De får också undersöka mediernas roll som informationsspridare.
Moment 1 – Läs artiklar om pressfrihet
Övningen inleds med enskild eller gemensam – det avgör läraren – läsning av tre artiklar om pressfrihet.
Aftonbladet: Pressfriheten minskar i världen
Expressen: Hot mot pressfrihet finns även i Sverige
Reportrar utan gränser: Nytt klimat av rädsla ökar journalisters självcensur
Moment 2 – Undersök länder
Med utgångspunkt i Reportrar utan gränsers interaktiva Pressfrihetsindexkarta ska eleverna undersöka ett land, enskilt eller i grupp enligt läraren. Jämför resultaten från Reportrar utan gränser med vad Landguiden, Globalis eller annan trovärdig källa säger om landet. Eleverna kan undersöka:
- På vilket sätt kan man tänka sig att pressfriheten är begränsad i de olika länderna?
- Vad kan man säga om den demokratiska situationen i övrigt i dessa länder?
- På vilket sätt påverkar begränsningar i pressfrihet demokratin i landet?
Läraren avgör hur resultaten av elevernas undersökningar ska redovisas, muntligt, skriftligt eller annat.
Källor och information
Reportrar utan gränser: https://www.reportrarutangranser.se/
Pressfrihetsindex med interaktiv karta: https://rsf.org/en/ranking/
Aftonbladet: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vQl6OL/pressfriheten-minskar-i-varlden
Expressen: https://www.expressen.se/nyheter/hot-mot-pressfrihet-finns-aven-i-sverige/
Reportrar utan gränser, Nytt klimat av rädsla ökar journalisters självcensur: https://www.reportrarutangranser.se/pressfrihetsindex-2019-nytt-klimat-av-radsla-okar-journalisters-sjalvcensur/
Landguiden: https://www.ui.se/landguiden/
Globalis: https://www.globalis.se/
Tidningskoncernen Mittmedia har gjort en film på drygt sju minuter där man diskuterar frågor kring tryckfrihet och yttrandefrihet samt publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv. I filmen problematiserar man frågan genom att två ansvariga utgivare intervjuas. Dessa två har fattat olika beslut angående att publicera annonser från Sverigedemokraterna i sina tidningar, och förklarar hur de resonerat.
Vidare tar filmen i korthet upp frågor om exempelvis nyhetsvärde och allmänintresse, meddelarfrihet och meddelarskydd, tystnadsplikt och konsekvensneutralitetsprincipen. En länk till filmen hittar du här!
Filmen tar upp en del begrepp som kan vara svåra beroende på hur långt man kommit i undervisningen. Det finns instuderingsfrågor att använda, och läraren avgör själv om man ska pausa filmen och diskutera frågorna allt eftersom de redogörs för, eller om man kan se hela filmen och diskutera efteråt. Klicka här för Instuderingsfrågor till filmen
Kopplingar till skolans styrdokument
Ur centrala innehållet årskurs 7—9, reviderat 2018-07-01
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Rättigheter och rättsskipning
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och
skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Ur centrala innehållet Samhällskunskap 1b, gymnasiet, reviderat 2018-07-01
• Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Ur centrala innehållet Medieproduktion, gymnasiet, reviderat 2018-07-01
• Etiska frågor. Lagar och andra bestämmelser som gäller inom området, till exempel bestämmelser om diskriminering och upphovsrätt.
Introduktion för läraren
Pressfriheten i Sverige regleras av tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har. Riksdagen säger så här om tryckfrihetsförordningen:
”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.”
Du kan också läsa om tryckfrihetsförordningen i kapitel 3 i Mediekompass Publicistguiden.
Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad förståelse för våra demokratiska fri- och rättigheter i form av press- och tryckfrihet, samt insikt i gränsdragningen mellan yttrandefrihet och kränkningar.
Moment 1 – Hur skulle det se ut om vi inte hade tryckfrihet?
Inled med att förklara och diskutera tryckfrihetsförordningen med eleverna. Dela ut dagstidningarna till eleverna, om ni föredrar att arbeta digitalt går eleverna till tidningarnas sajter. Arbete i grupp eller enskilt avgör läraren.
Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur. De ska vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:
- Vilka artiklar stryker de? Varför valde de just dessa?
- Var det några de var tveksamma till om de skulle stryka eller inte?
- Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
- När de har tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstår av tidningen?
Diskutera vidare: tryckfrihetsförordningen stoppar oss också från att trycka sådant som kan vara kränkande. Publicitetsreglerna, som finns hos Medieombudsmannen, reglerar också det. Hur skulle artiklarna se ut om dessa begränsningar inte fanns? Ge exempel! Se gärna på några av Medieombudsmannens fällningar, läs MO:s bedömningar och diskutera om eleverna tycker att MO hade rätt.
Vill ni jobba vidare med tryckfrihetsfrågor finns en fördjupande övning om pressfrihet, där vi undersöker pressfrihet i världen.
Källor och information
Dagstidningar, samla in tidningar eller länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/
Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/
Riksdagen om tryckfrihetsförordningen: https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/
Medieombudsmannen med publicitetsregler och fällningar: https://medieombudsmannen.se/
Introduktion för läraren
Medie- och informationskunnighet handlar inte bara om att ta till sig av information på ett säkert och källkritiskt sätt. Lika viktigt är att själva kunna och uppleva sig ha rätt till att uttrycka sina egna åsikter. Ett av mediernas uppdrag är att agera plattform för medborgarnas tankar och åsikter genom att förmedla deras åsiktstexter. Det handlar om allt från digitala kommentarsfält till insändare i tidningen och längre debattexter av sakkunniga experter eller politiker som driver en viss fråga. En stor del av det demokratiska samtalet sker just via medierna, både i tryck och digitalt, där någons åsiktstext bemöts med en replik av någon med en annan uppfattning i frågan.
En välskriven åsiktstext har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, argumenterar för sin åsikt, visar på en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.
Även en text som inte är skriven av tidningens egna journalister ska uppfylla publicitetsreglerna och tidningens ansvarige utgivare har det juridiska ansvaret för alla texter som publiceras, både i tryck och digitalt. Det finns mer att läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen.
Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.
Moment 1 – Skriv en åsiktstext
Låt eleverna skriva en åsiktstext om något som ligger dem nära, läraren avgör omfattningen på arbetet efter elevernas förmågor och tid till förfogande. Ämnet är inte det viktiga, det kan handla om skolmaten, fotbollsplanen eller vad som helst. Det är däremot bra om de får öva på formen för åsiktstexter, oavsett om det rör sig om en insändare eller en längre debattartikel:
- Rubriken ska vara kort och slagkraftig och fånga läsarnas intresse.
- Presentationen ska kärnfullt tala om vad man vill säga.
- Argumentationen och slutsatsen kan vila på en åsikt, men ännu hellre fakta.
- Förslaget gör att man inte bara gnäller, man presenterar också en lösning.
Moment 2 – Bemöt en åsiktstext
En lite svårare övning är att låta eleverna bemöta någon annans åsiktstext. Förslagsvis får de leta i tidningarna efter debattartiklar eller insändare, som de vill bemöta med sakliga och faktakontrollerade argument. Om läraren så bedömer, kan de i stället få bemöta kamraternas texter från moment 1 här ovanför.
Källor och information
Dagstidningar, samla in tidningar eller dela länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/
Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/
Publicitetsreglerna finns hos Medieombudsmannen: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/
Introduktion för läraren
Ett av, och kanske det främsta, uppdraget som journalistiken och medierna har är att informera medborgarna om vad som händer i deras omvärld. Det är genom att ha tillgång till korrekt och saklig information som vi kan fatta beslut i frågor som påverkar våra liv.
Till journalistiken hör också bilder i form av fotografier och illustrationer. Bildjournalistik lyder under samma publicitetsregler som texter, vilket bland annat innebär att de ska vara korrekta och inte får vara vilseledande. Bilder liksom texter ska inte heller vara kränkande. Publicitetsreglerna kan man läsa om hos Medieombudsmannen.
Till de informerande faktatexterna i en tidning hör notisen, nyhetsartikeln, reportaget och personporträttet. Även en kort notis bör sträva efter att svara på de journalistiska frågorna: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vem var inblandad? Hur gick det till? Varför hände det? Läs mer om texter i tidningen i kapitel 7 i Publicistguiden.
Syftet med den här övningen är att eleverna ska utveckla sina förmågor att skriva faktabaserade journalistiska texter och i sitt arbete använda de källkritiska kriterierna, som du finner i kapitel 14 i Publicistguiden. De får också ta fram berättande och/eller informativa bilder för att förstärka eller förtydliga en text. Genom att följa publicitetsreglerna får de förståelse för ansvarsfullt agerande i samband med publicering i olika medier.
Du hittar fler tips på hur man skriver olika typer av journalistiska texter i kapitel 10 Publicistguiden.
Moment 1 – Titta och prata om tidningstexter
Om inte eleverna har gjort övningen Olika texter i tidningen bör läraren gå igenom med klassen om mediernas uppdrag och de olika typer av texter – fakta- och åsiktstexter – som finns i tidningen.
Moment 2 – Skriv och fota själv
Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. De ska själva producera en faktatext – en notis, nyhet, ett reportage eller personporträtt – som bygger på fakta och/eller intervjuer. Kapitel 11 i Publicistguiden ger tips för den som ska intervjua. Till texten ska också någon bild, som foto eller illustration, tas fram. Använder de andras bilder måste de kolla upphovsrätten till dem. Man kan läsa om upphovsrätt i kapitel 5 i Publicistguiden.
Såväl text som bild ska följa publicitetsreglerna, och bygga på trovärdiga, faktakontrollerade uppgifter.
För att hitta stoff till exempelvis en nyhetsnotis, kan eleverna söka händelser i sitt närområde hos Polisen, på kommunens eller kanske den lokala idrottsklubben hemsida eller något annat som intresserar eleverna. Ämnesvalet bör dock vara fritt, det viktiga här är inte vad eleverna skriver om utan hur de gör det.
Källor och information
Dagstidningar, samla in tidningar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/
Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/
Medieombudsmannen för publicitetsreglerna: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/
Polisen för aktuella händelser sorterat på kommun eller län: https://polisen.se/aktuellt/polisens-nyheter/
Introduktion för läraren
Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, och läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer om de olika typer av texter man finner i tidningen.
Syftet med den här övningen är att ge eleverna en introduktion till tidningens olika texter, om de inte redan fått det.
Moment 1 – Visa och diskutera olika typer av texter i dagstidningen
Använd klassuppsättningar av er lokaltidning eller nätupplagan. Inled lektionen med att visa eleverna hur en tidning är uppbyggd med ledarsida, nyhetssidor, kultur och nöje och olika typer av reportage och personporträtt och kanske konsumenttester. Helst bör klassen ha tillgång till tidningar så de kan bläddra med samtidigt som läraren förklarar de olika typerna av texter. Förklara för eleverna vad exempelvis en ledartext handlar om, vem som har skrivit den och varför, samt att den skiljer sig från nyhetsrapportering med både placering och utformande. Titta sedan vidare på nyhetsartiklarna, reportagen och så vidare.
Moment 2 – Låt eleverna hitta olika typer av texter och annonser i tidningen
Läraren avgör bäst om eleverna ska arbeta med dagstidningen i tryck eller digitalt. Låt eleverna i mindre grupper bläddra i tidningarna eller söka på sajten. De ska där leta efter artiklar och kunna identifiera vilken typ av text det är. Låt även eleverna identifiera annonserna, vilket undersökningar visat att unga har svårt att göra.
Låt grupperna enas om ett exempel av respektive typ av text och redogöra dessa för övriga klassen, och förklara varför de tycker att texterna hör till de olika kategorierna. Om de även identifierat annonser, låt eleverna redogöra för ett exempel på annons som de tyckte var svårt att urskilja från redaktionell text.
Källor och information
Om mediernas uppgifter och olika journalistiska texter i Publicistguiden: Skrivarskola
Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: Hitta din tidning
Vad är ett reportage?
Ett reportage är en lite längre artikel. Det kan handla om vad som helst men jämfört med en vanlig nyhetsartikel känns ett reportage mer levande. Miljöbeskrivningar och intervjuer med människor är två viktiga delar i ett bra reportage.
Precis som andra artiklar består ett reportage av en rubrik, en ingress och brödtext. Med ingress menar man den korta, ofta fetade inledningen. Resten av texten (förutom mellanrubrikerna) kallas för brödtext.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Hur skriver man en ingress?
En bra ingress är otroligt viktig för ett reportage. Ingressen är ofta det första man läser och du måste skriva en ingress som lockar människor att läsa hela din artikel.
En ingress fungerar lite grann som en sammanfattning av din text. Den ska ge en bild av vad reportaget handlar om. Men avslöja inte för mycket – då behöver ju inte läsaren bry sig om att läsa resten av din artikel!
De flesta journalister börjar med att skriva ingressen. På det sättet samlar de sina tankar och det blir enklare att skriva resten av texten.
Andra väntar till sist – du får prova dig fram till vad som passar dig!
I en ingress är språket extra viktigt. Stryk alla ”onödiga” ord och experimentera dig fram. Går det att skriva på ett tydligare sätt?
En ingress bör inte vara särskilt lång. Någonstans mellan tre och fem meningar brukar vara lagom.
Vad ska reportaget handla om?
Ett reportage kan egentligen handla om vad som helst! Det viktiga är inte VAD du skriver om utan HUR du skriver det.
Något man ofta talar om inom journalistiken är ”vinkeln”. Med det menar man artikelns fokus.
Ett exempel: Du har bestämt dig för att skriva ett reportage om hjärtsjuka barn. Det finns mycket att skriva om men du behöver hitta en bra vinkel, något att fokusera på.
Du funderar på att skildra en dag med ett hjärtsjukt barn eller kanske ska du göra ett personporträtt på en tjej som tidigare haft hjärtproblem? Till slut bestämmer du dig för att ditt reportage ska fokusera på en speciell sjukhusavdelning för hjärtsjuka barn. Där har du din vinkel!
Utan vinkel blir texten ofta rörig och tråkig så lägg ner lite tid på att hitta en bra vinkel till ditt reportage.
Förberedelser
När du bestämt dig för vad du ska skriva om behöver du samla på dig lite material för att ha en grund att stå på. Om vi återgår till exemplet med sjukhusavdelningen för hjärtsjuka barn kan du leta på nätet efter gamla artiklar som rör hjärtsjukdomar, samla på dig statistik och helt enkelt informera dig om ämnet. Du behöver också bestämma dig för vem eller vilka du vill intervjua till ditt reportage och ta kontakt med dem. Sedan är det dags att förbereda frågor. Mer om hur du intervjuar hittar du i Mediekompass skrivarskola: Länk!
Gör texten levande!
När du väl är på plats för din intervju får du inte glömma att se dig omkring! Använd alla dina sinnen och anteckna stödord. Hur ser det ut på avdelningen? Hur luktar det? Vad får du för intryck av platsen och människorna? Den här informationen kommer du ha användning för när du kommer hem och ska ”sätta ihop” ditt reportage.
Att skriva reportage påminner om att lägga pussel. Du sitter med en hel massa bitar: citat, miljöbeskrivningar och faktauppgifter, som du ska hitta rätt plats för. Prova att byta plats på pusselbitarna emellanåt och se vad det får för effekt.
När man talar om reportage nämns ofta ordet närvaro. Med det menas att författaren har lyckats beskriva så bra att läsaren känner att han eller hon själv varit med på platsen. Många tror att en text får högre närvaro av att de tar med sig själva i handlingen.
Så här skulle det kunna se ut: ”Det är en blåsig tisdag och jag har tagit bussen till sjukhusets avdelning för hjärtsjuka barn. Jag är lite nervös. Snart ska jag träffa Elin, 8 år.” Men den som läser texten är ju inte intresserad av vem du är utan vill veta mer om den du intervjuat. Det är inte fel att ta med sig själv men oftast fungerar det bättre utan.
Vad ska man citera? Och hur?
Det finns ingen regel som säger att du måste ha med svaren på alla dina intervjufrågor. En del svar kanske du inte använder alls, i några fall kanske du bara använder dig av faktauppgifterna och några svar använder du i sin helhet. Man brukar säga att de svar som uttrycker känslor är de som blir de bästa pratminusen.
När det gäller pratminus (citat) är det viktigt att de stämmer överens med det som personen faktiskt sa. Oviktiga småord som ”typ” och ”liksom” kan du skala bort men sträva efter att citera så korrekt som möjligt.
Reportagespråk
Språkligt skiljer sig ett reportage inte från andra artiklar förutom att du har möjlighet att använda ett lite mer målande språk. Det är viktigt att inte krångla till det med svåra ord och invecklade meningar, då tappar läsaren snabbt intresset. Tänk istället på att använda ett varierat språk. Använd inte samma ord gång på gång, variera långa meningar med korta och även korta och långa stycken. På det sättet skapar du en härlig rytm i din text.
Till sist:
Läs andra reportage och studera hur de är uppbyggda. Du kommer få en massa inspiration!
Lycka till!Lisa Wiktorsson, Journalist
Lisa Wiktorsson har undervisat på gymnasiet i journalistiskt skrivande och har varit redaktör på Göteborgs-Postens ungredaktion Attityd.
Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. I det här lektionsförslaget ger vi förslag på hur återkommande nyhetsdiskussioner ger insatta och allmänbildade elever. Välj bland våra förslag på nyhetsbearbetningar och organisera arbetet i klassen på ett sätt, som passar din undervisning och klassens förutsättningar.
Introduktion
Det här lektionsförslaget handlar om kontinuerlig nyhetsbevakning, som vi tror väcker elevernas nyfikenhet på omvärlden, samtidigt som de tillägnar sig större insikter om samhället och dess funktioner. När ni i klassen diskuterar innehållet i dagstidningen kan ni också passa på att titta på hur nyheterna presenteras i text och bild i papperstidningen samt på tidningarnas webbsidor.
Innan ni startar själva nyhetsarbetet kan det vara bra att uppmärksamma eleverna på dessa frågeställningar:
- Vem säger vad och varför?
- Vad är åsikter och vad är fakta?
- Vilka är reporterns källor?
- Hur skiljer man redaktionell text från reklam?
- Vilket utrymme får olika nyheter?
Med tidningen som lärobok
Här ger vi flera förslag på hur du kan starta en kontinuerlig nyhetsbevakning i klassen. Börja med ett av våra förslag och fortsätt med andra, när du tycker att klassen behöver variation.
Vet du att …
Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.
Ge eleverna en mall för vad du förväntar dig att de ska kunna presentera och diskutera med varandra.
Exempelvis:
- Kort bakgrund eller rubriken till varje faktamening.
- Egna funderingar kring faktameningen – Jag funderar på …
- Några frågor till klassen – Vad tror ni? Varför?
Skriv faktarutor
Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.
Visa något exempel som en journalist på tidningen har arbetat fram. Bestäm hur omfattande elevernas faktarutor ska vara.
”Man lär sig något nytt varje dag”
Gör nyhetscollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.
Låt grupper av elever sammanställa sina nya kunskaper. Byt inte uppgift förrän alla elever har jobbat med den här uppgiften.
Hjältar och skurkar
Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor och välj klassens Bästa hjälte och Värsta skurk. Varför toppar dessa?
Den här uppgiften kan alla elever arbeta med samtidigt och under en begränsad tid föreslå personer som de tycker passar in på skurk och/eller hjälte. Varje elev ska också kunna motivera sina förslag. Om ni redovisar ett förslag per dag eller vecka måste klassen enas om var i listan nya förslag ska placeras. Fortsätt tills alla i klassen har deltagit. Avsluta med en diskussion om varför vissa gör goda handlingar och andra handlar fel. Vad har eleverna lärt sig av det här arbetet? Diskutera!
Det angår oss
Låt eleverna samla på nyheter som de tycker angår dem. Presentera nyheterna för varandra i klassen och diskutera varför och på vilket sätt de tycker att nyheterna angår dem.
Spara och anslå nyheterna. Fortsätt denna bevakning under en period och avsluta med en summering. Hur påverkas de som är unga av politiska beslut och annat som händer i samhället? Kan unga själva vara med och påverka? I så fall hur?
Strategier för nyhetsbevakning
Lärarlett nyhetsprat
Läraren presenterar återkommande nyheter från tidningens förstasidor och diskuterar med eleverna.
Gruppvis bevakning
Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.
Individuellt arbete
Eleverna går enskilt igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på internet och bidrar med förslag på nyheter som de tycker är angelägna.
Ett annat sätt är att samla ihop dagstidningar och/eller hämta nyheter på internet till några nyhetslektioner. Varje elev väljer sina egna nyheter.
Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer
Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningen.
- Vad handlar nyheten om?
- Varför angår det mig/oss?
- Vilken lösning föreslår jag/vi?
- Vem ska lösa den?
Ta hand om klippen och elevernas kommentarer
Några förslag:
- Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa m.m. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?
- Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Fyll med nyhetsmaterial och kommentarer.
Redovisning
Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på samtal och diskussion.