Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Det är inte bara tidningens journalister som bidrar till innehållet i tidningen:

  • Journalister skriver faktatexter (notiser, artiklar och reportage) och åsiktstexter (ledare, krönikor, kåserier och recensioner).
  • Läsare skriver insändare och debattartiklar.
  • Experter, opinionsbildare och politiker skriver debattartiklar.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Dessa olika textslag hittar du i tidningen:

Notis

Notisen är den mest komprimerade tidningstexten – kort men informativ.
Notisen är ofta bara fem-sex meningar men svarar på flera av de journalistiska frågorna:

  • Vad? Vad är det som har hänt?
  • Var? Var hände det någonstans?
  • När? När hände det?
  • Vem? Vem eller vilka var inblandade?
  • Hur? Hur gick det till?
  • Varför? Varför hände det?

Nyhetsartikel

Nyhetsartikeln handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld – allt från krigsutbrott till senaste lokalderbyt.
Nyhetsartikeln har rubrik och ofta en bild med bildtext. Många artiklar har en faktaruta i anslutning till texten. I de flesta svenska tidningarna inleds artiklarna med en fetstilt ingress.
Den korta ingressen i början av nyhetsartikeln ska göra läsaren nyfiken. Ingressen svarar ofta på två eller tre av frågorna:

  • Vad? Vad är det som har hänt?
  • Var? Var hände det någonstans?
  • När? När hände det?
  • Vem? Vem eller vilka var inblandade?
  • Hur? Hur gick det till?
  • Varför? Varför hände det?

Ingressen ska helst inte vara mer än 2-3 meningar och alla onödiga ord måste skalas bort! Nyheten är viktigare i ingressen än källan – den kan komma sedan.

Reportage

I reportaget ges journalisten möjlighet till längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.
Reportaget förutsätter att skribenten har varit på plats för att kunna beskriva miljöer, personer och händelser mer i detalj.
Ett reportage kan vara en uppföljning till en nyhetsartikel, eller helt fristående. Reportage som är obundna i tiden, det vill säga att de inte måste publiceras en viss dag, kallas ibland featurematerial.

Ledare, debatt och insändare

På ledarsidan samt debatt- och insändarsidorna tar skribenten tydlig ställning i olika frågor. Syftet är att försöka påverka och skapa debatt.
Det är bara på ledarplats som tidningens politiska ställningstagande ska framgå. Vanligtvis skrivs ledaren av journalister anställda på ledarredaktionen. De journalisterna skriver aldrig nyhetsartiklar.

Krönika

Krönikan är en personlig reflexion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Exempel är Linda Skugge, Jan Guillou, Yrsa Stenius, Liza Marklund.

Kåseri

Kåseriet är betydligt mer lättsam än krönikan. Det viktigaste syftet är att roa läsaren. Kåseriet bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren kan känna igen sig.

Intervju

Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få nyheter och information. Såväl bakom en kort notis som bakom ett långt reportage ligger ofta en intervju – på telefon eller ute på plats.
Att journalisten har gjort en intervju visar sig oftast i citattecken eller talstreck, eller  ”pratminus” som journalister ofta kallar det:

– Jag vill ha längre sommarlov, säger Måns Månsson.

Personporträtt

Här är intervjun med en person i fokus. Frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanligt.
För att kunna ge läsaren en så djup bild som möjligt av ”intervjuoffret” kan reportern tala med några människor i intervjupersonens omgivning – föräldrar, arbetskamrater, vänner och ovänner.

Recension

I en recension uttrycker journalisten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur, konst eller liknande. Recensionerna finns ofta på kultursidor och ungdomssidor.
En välskriven recension uppfyller tre syften:

  • att informera om att exempelvis en bok eller film har kommit ut och vad den innehåller,
  • att förmedla recensentens personliga åsikt,
  • att ta upp en diskussion kring ett fenomen, till exempel kring den senaste vågen av ungdomsböcker om fotboll.

Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik.

Passar för: åk 4-6, SO, Mediekunskap.
Tidsåtgång: 1-2 lektioner.
Förberedelser: Tillgång till internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet.

Om övningarna:
Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.
Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.
Övning 3 handlar om källkritik på nätet.

Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor

1. Enligt Barnombudsmannen tar runt 80 procent av barn och unga under 18 år del av nyheterna minst en gång i veckan. Hur ser det ut i er klass? Börja lektionen med att reflektera kring om, hur ofta och varifrån eleverna inhämtar nyheter (tv, tidningar, internet, kompisar, föräldrar, skolan). Om ni vill kan ni använda Mediekompass medieenkät för åldrarna 10-13 år: Enkät medievanor 10-13

2. Gå sedan vidare med en värderingsövning (fyra hörn). Eleverna får ta ställning genom att placera sig i klassrummets fyra hörn. Uppmuntra eleverna att motivera sina val. Det går bra att byta plats under övningens gång.

Fråga 1. En nyhet sprids om elever som blivit lurade på sin veckopeng av en rektor som sålt höga betyg till högstbjudande. Vilken av följande källor litar du på mest?

  • Du har läst det på internet.
  • Dina kompisar berättar det för dig.
  • Det står i tidningen.
  • Du hör det på tv-nyheterna.

Låt eleverna motivera sina val. Hur kommer det sig att de misstror eller litar på vissa källor mer än andra? Motivera.

Fråga 2. Du har fått i läxa i religion att ta reda på vad Bibeln säger om omskärelse. Hur går du tillväga för att besvara frågan?

  • Du läser i Bibeln.
  • Du frågar en präst i din närmsta församling.
  • Du googlar på det.
  • Öppet hörn – eget svarsalternativ.

Samtala om de olika källornas starka och svaga sidor samt om första (i det här fallet Bibeln), andra (prästen som studerat Bibeln) och tredjehandskällor (möjligen någon som hört prästen tala om saken och nu i sin tur skriver om ämnet på nätet).

Fråga 3. Din lärare påstår att Barnkonventionen är lag i våra grannländer Finland och Norge, men inte i Sverige. Det låter orättvist och konstigt… Hur gör du för att ta reda på om din lärare talar sanning?

  • Du googlar.
  • Du läser konventionstexten.
  • Du ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheter.
  • Du frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? (Ja, även lärare är ju människor och kan emellanåt sprida felaktiga uppgifter. Den här gången hade faktiskt den fiktiva läraren fel, Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020!)

Hur resonerar eleverna?

Övning 2: Källkritik

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa, men någonstans kommer ju alltid informationen ifrån.

Del 1.

Börja med att berätta för eleverna att för att vi ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När vi sedan läser tidningen litar vi oftast på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Journalister kan exempelvis skriva: ”Det sa medieforskaren Jesper Strömbäck”. Eller: ”… enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB)”. De kan även nöja sig med att helt enkelt skriva namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Del 2.

Skriv ut och dela ut en nyhet från SVT om en cyklist som fick böter för fortkörning till eleverna (ta inte med avslöjandet – längst ner i artikeln).

Del 3.

Låt eleverna samtala om nyheten i små grupper.

    • Har journalisten varit noggrann med sina källor?
    • Vilken källa anges?
    • Är nyheten trovärdig? Motivera.

Del 4.

Berätta sedan att nyheten faktiskt avslöjades som bluff: Aftonbladet – Fortkörande cyklist var en bluff. Koppla upp er (gärna storskärm om ni har tillgång till det) och titta på nyheten tillsammans på nätet – klicka er vidare (länk längst ner i artikeln) och läs vad det var som gick snett. Klicka er fram och läs vidare i TT-artikeln ”Vi gjorde ett uselt jobb”. Vilka tankar väcker det hos eleverna?

Övning 3: Källkritiska frågor på nätet

Del 1.

Hur vet man om en nyhetssajt är pålitlig? Jämför (gärna på storskärm tillsammans) SVT Nyheter med den satiriska nyhetssajten Dagens Svenskbladet. Fundera tillsammans över följande källkritiska frågor (punkterna finns i kopieringsunderlag).

    • Äkthet – är källan det den utger sig för att vara?
    • Vem står bakom sidan? Är den pålitlig?
    • Finansiering – kan man se vem som äger och bekostar sajten och informationen?
    • Syfte – vad är syftet med att presentera innehållet?
    • Trovärdighet – tror ni på det som står på sajten?
    • Språk – välskrivet eller slarvigt?
    • Målgrupp – går det att förstå vem sajten riktar sig till?
    • Aktualitet – är sidan uppdaterad?

SVT:s hemsida är, till skillnad från Dagens Svenskbladet förstås en trovärdig källa, men artikeln om cyklisten i övning 2 tjänar som en påminnelse om att den mänskliga faktorn även kan ställa till det på seriösa sidor. Även om journalister luras med flit kan även de göra misstag – desto viktigare att själv vara noggrann!

Del 2.

Inte nog med att SVT ibland slarvar med källorna – de luras också! Avsluta lektionen med att visa något eller några av SVT:s klassiska aprilskämt som finns på SVT Play. Kanske känner eleverna till liknande nutida luringar från tv, tidningar, nätet?

Del 3.

Fortsätt vara källkritiska! Ni kan till exempel samla på (och gemensamt granska) tveksamma nyheter i klassen.

Länkar

Mediekompass, Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11:

HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4

SVT:s bästa aprilskämt på SVT Play

Dagens Svenskbladet

Barnombudsmannen: Barnkonventionen, konventionstexten

SVT: Cyklist fick böter – för fortkörning

Skolverket: Källkritik

Internetstiftelsen: Källkritik på Internet

Koppling till Läroplanen (Lgr11, reviderad 2018-07-01)

Samhällskunskap årskurs 4-6
Information och kommunikation
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap årskurs 7-9
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Nationella prov i svenska: argumenterande text

När det börjar bli dag för de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 6, är det bra att träna lite. Ett bra sätt att förbereda eleverna för skrivuppgiften i delprov C2 är att göra övningar utifrån insändare i lokaltidningen.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Introduktion

Gemensamt

Presentera en eller flera insändare för eleverna. Läs igenom den/dem tillsammans med fokus både på struktur och innehåll.

Samtala
– Vad handlar insändaren om?

Fördjupning

Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.

  1. Ämne/ärende. Ringa gemensamt in nyckelord i texten som beskriver insändarens ämne/ärende.
  2. Vilka åsikter och fakta för skribenten fram? Stryk under med färgpennor, en färg för åsikter, en färg för fakta.
  3. Finns det någon slutsats, eller förslag till lösning/åtgärd i insändaren? Stryk i så fall under med dubbla streck.

 

Aktivitet

Gemensamt

Låt eleverna föreslå ämne för en insändare.
Kanske kan årets tema ”Vilken cirkus!” sätta igång tankarna.

Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden

  • ämne/ärende
  • fakta
  • åsikter
  • slutsats
  • förslag till lösning/åtgärd

Individuellt
Varje elev skriver en insändare utifrån tankekartan. Begränsa tiden till 60 minuter.
Tid över? Illustrera insändaren.

Uppföljning

1. Låt eleverna läsa upp insändarna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
2. Sätt upp insändarna på en plats där alla kan läsa dem.
3. Sammanfatta vad som är typiskt för en åsiktstext.

Bakgrund

Information om de centrala proven i SV/SVA hittar du hos Skolverket här: Länk!

Att skriva en insändare

  1. Inledning
    Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
  2. Argumentation
    Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
  3. Avslutning
    Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
  4. Signera
    Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
  5. Rubrik
    Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.

Länkar om att skriva insändare

Publicistguiden hos Mediekompass: Publicistguiden som PDF

Johan Örjes, Skriv bättre insändare

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11, reviderad 2018-07-01

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier […]
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.

Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik

Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate

Övning: Rätt eller fel beslut?

Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?

Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?

Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.

  1. Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
  2. Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
  3. Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
  4. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  5. Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
  6. Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
  7. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  8. Titta på bilderna av följande personer:

a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.

Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler

Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött

Kopplingar till skolans styrdokument

Övergripande mål i grundskolans läroplan

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,

Här är en övning för att utveckla elevernas förmåga att läsa och skriva för olika målgrupper, med utgångspunkt i det journalistiska skrivandet. Övningen ingår i Mediekompass skrivarskola, där du hittar Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Det är viktigt att skriva och stava korrekt för att behålla läsarnas förtroende. Tidningen är till för alla och journalister försöker att uttrycka sig på ett läsvänligt och tydligt sätt. Använd deras skrivregler och träna på att skriva enkelt men korrekt.

Förberedelser

Tillgång till  Kopieringsunderlag1: Journalisternas skrivregler, tillgång till lokaltidningen (enklast att genomföra övningen är med hjälp av papperstidning), eleverna behöver även ha en egen uppsats eller skrivuppgift till hands för övningen.

Genomförande

1. Dela ut lokaltidningen och läs tillsammans en kortare artikel ur den. Vad tycker eleverna om journalistens sätt att skriva?
2. Prata kort om varför det är viktigt att man i tidningen använder ett enkelt men korrekt språk.
3. Gå igenom kopieringsunderlag 1, innehållande skrivregler och uppgifter.
4. Låt eleverna arbeta med uppgifterna i kopieringsunderlag 1.

Diskutera gemensamt

  • Tidningen är till för alla – lyckas den tidning ni läst med det?
  • Skulle eleverna vilja ändra språket i tidningen på något sätt? Om ja, hur och varför?
  • Vad var svårast, att skriva enkelt eller komplicerat? Varför?

Övning 2: Ungdomars språk

Att kunna behärska olika sorters språk i olika sammanhang spelar roll för hur man uppfattas av omgivningen. Diskutera frågor kring hur språkbruk varierar och varför.

Förberedelser

Tillgång till  Kopieringsunderlag2: Ungas språk, tillgång till krönikan Ungdomars språk, digitalt eller via papperskopia.

Genomförande

1. Läs krönikan Ungdomars språk

2. Låt eleverna parvis eller i smågrupper göra uppgifterna i kopieringsunderlag 2.

3. Lyft elevernas diskussioner i en gemensam avslutning. I samband med den kan du lyfta frågan: Vem bestämmer vad som är ”rätt språk”?

Tips för fortsatt arbete

Låt eleverna skriva en egen krönika om språk och språkbruk. Mer om att skriva journalistiskt hittar du i Mediekompass Publicistguiden:

Att skriva olika typer av texter

De redaktionella bilderna förses alltid med en bildtext för att öka läsbarheten och förståelsen. Bildtexten ska tillföra mer än det man ser direkt i bilden. Det är viktigt att bild, bildtext och artikeltext samspelar annars blir man förvirrad som läsare. För tydlighetens skull sätts ofta bildtexterna i ett typsnitt och/eller en stil som avviker från artikelns brödtext.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Pressfotografen kommenterar

Vem som skriver bildtexten kan variera men oftast är det ett samarbete mellan reporter och fotograf, eftersom fotografen är den som vet vad bilden föreställer. Normalt är det reportern som noterar namn på de personer som förekommer i bilden och det är mycket viktigt att namnen blir rätt stavade. Felstavade namn kan sänka trovärdigheten för en hel artikel: Hur ska man kunna lita på dess innehåll om inte ens namnet är rättstavat? Är ett namn felstavat i bildfilen kan det dessutom bli omöjligt att hitta den i arkivet, där den ligger sparad för eventuella framtida återpubliceringar.

Gör i klassen

1. Be eleverna leta efter bildtexter som de tycker ger viktig information utöver det de kan se i bilden.

2. Hittar eleverna någon redaktionell bild på människor som inte är namngivna i bildtexten? Varför har tidningen inte skrivit ut namnen?

3. Samla på dig tidningsbilder som du tycker är intressanta. Kopiera bild och bildtext och klipp sedan bort texten. Dela ut bilderna i klassen och låt eleverna skriva egna bildtexter. Låt dem visa sina bilder och läsa upp sina bildtexter för klassen. Jämför eventuellt med ”facit”.

4. Låt dina elever undersöka bildtextens typografi! Används bildrubrik i er tidning? Används ett annat typsnitt än i brödtexten? Används kursiv stil? Är alla bildtexter i tidningen typograferade på samma sätt?

Då och då får vi rapporter om jordbävningar och dess konsekvenser från runt om i världen. För ett par år sedan inträffade två stora jordbävningar med förödande följder för befolkningen i Japan och Ecuador. Det här lektionsförslaget kretsar kring vad som orsakar jordbävningar, hur vi mäter styrkan av utbrott och hur människor drabbas. En uppgift är också att kunna göra jämförelser platserna emellan, göra matematiska uppskattningar och kolla vilka källor som journalisterna använt sig av till sina artiklar.

A – introduktion

Utbrott i Japan och Ecuador

De svåra jordbävningarna i Japan och Ecuador kan ge anledning till samtal om varför och hur jordjordbävningar uppstår och vilka områden på jorden som är mest hotade. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, avgränsas sökområdet till svenska nyhetstidningar. Använd exempelvis sökorden ”japan jordbävning” för att få fram tidningsartiklar om detta. Hos Sveriges Radio och SVT finns också följande:

• Japan

Sveriges Radio

svt.se

• Ecuador

Sveriges Radio

svt.se

Vad händer vid en jordbävning?

Förklara vad som händer vid utbrott. Fakta finns här:

Artiklar på temat jordbävningar hos Sverige Radio: Länk

Naturhistoriska riksmuseet förklarar jordbävningar och rörelser i jordskorpan: Länk

 

Hur mäter man jordbävningar?

Förklara för eleverna vad som menas med richterskalan. När man skall klassificera en jordbävning kan man mäta antingen dess magnitud eller dess intensitet. Magnituden är ett mått på den mängd energi som frigjorts och intensiteten är ett mått på hur mycket marken skakat vid en speciell plats. Magnituden mäts oftast med richterskalan.

Här förklarar Illustrerad vetenskap om mätningar: Länk

Vilka storstäder är mest hotade? Illustrerad vetenskap om de tio städer som skulle drabbas värst av jordbävningar: Länk

 

Avsluta introduktionen här. I nästa steg låter vi eleverna aktiveras genom att själva söka information om två jordbävningskatastrofer.

B – aktivitet

Mediernas bevakning av utbrotten i Japan och Ecuador. Låt eleverna själva fördjupa sig i mediernas rapportering om vad som hände i respektive land med fokus på jämförelser. Använd det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida för att avgränsa sökningen till nyhetsrapportering. Ange sökorden ”Ecuador jordbävning” respektive ”Japan jordbävning” för att ta del av nyheterna kring dessa.

 

När eleverna ska göra sina jämförelser kan de vara hjälpta av att ha ett par artiklar utskrivna på papper. Uppmana eleverna att föra anteckningar så att det lätt kan se och jämföra båda utbrotten. Låt gärna eleverna arbeta i grupp och avsluta arbetet med diskussion kring frågorna.

Förslag på frågor:

• Läs båda artiklarna och lokalisera platserna på kartan.

• När skedde första utbrottet?

• När kom efterskalven?

• Var var epicentrum/mitten?

• Hur kraftfulla var utbrotten på richtersskalan?

• Hur stort område drabbades? Jämför antalet med landskap eller kommuner i Sverige.

• Hur många drabbades? Döda och skadade. Jämför antalet med någon plats i Sverige.

• Vilka skador har rapporterats?

• Vilka varningar gick ut?

• Hur skyddade sig människorna? Ge exempel!

• Vilka källor har journalisterna använt sig av? Ge exempel! Finns ögonvittnen i artiklarna?

• Hur var läget när artikeln skrevs? Vilken dag uppdaterades den?

Extra: Grafik och faktarutor

Låt eleverna avsluta arbetet med att göra faktarutor som komplement till artiklarna och/eller rita förklarande grafik.

C – fördjupning

För den som vill veta mer om jordbävningar rekommenderar vi Illustrerad vetenskaps temasidor. Där har de samlat sina bästa artiklar om jordbävningar och skriver bland annat: Jordskalv är ett av de farligaste naturfenomenen. Det är dock inte skakningarna som dödar. Det är följder som kollapsade byggnader, jordskred och tsunamier. Värst drabbas ofta länder i tredje världen, där man inte har råd att förebygga skadorna.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11, reviderad 2018-07-01
Geografi
Syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om jordens varierande livsmiljöer, deras utveckling, föränderlighet, resurser och sårbarhet, samt om
möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling. I samband med frågor om hållbar utveckling ska eleverna ges möjlighet att analysera till exempel konsekvenser av en
klimatförändrad värld, tillgång till vattenresurser och odlingsbar mark, naturgivna risker och hot, naturresursanvändning och resurskonflikter samt social rättvisa och solidaritet utifrån olika perspektiv som kön, sexualitet, klass och etnicitet.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att samla in, bearbeta, kritiskt tolka och värdera rumsliga data samt att formulera och visualisera resultat i form av texter, kartor, bilder, modeller, tabeller och diagram.

 

 

Den här veckan handlar det om löpsedlar. De flesta elever ser dem dagligen, men reflekterar kanske inte över varför de finns och vilken betydelse de har för respektive tidning. Fotografera några och visa för klassen. Förklara skillnader på löpsedlar från morgon- och kvällstidningar och studera språket.

Introduktion

Löpsedlar lockar till köp

En löpsedel berättar att tidningen kommit ut med syfte att göra oss nyfikna och få oss att köpa tidningen. Den lockar med en eller flera nyheter. Morgontidningarnas löpsedlar anses av många vara lite ”snällare” medan kvällspressens är mer aggressiva till sitt utförande. Morgontidningens läsare köper sällan lösnummer, utan har oftast någon form av abonnemang. För kvällspressen gäller det att locka till köp varje dag, eftersom dessa tidningar endast säljs i lösnummer. Löpsedlarna fungerar också som ingång till dagstidningarnas e-upplagor och deras extratjänster. Det är inte självklart att löpsedelns nyheter återfinns på tidningens förstasida. Publicitetsregler gäller också för löpsedlar, du hittar dem hos Medieombudsmannen här.

Förstasidor lockar till läsning

En förstasida ska locka till läsning av tidningen. Den fungerar lite som tidningens ”skyltfönster” och visar ett axplock av de nyheter som redaktionen tycker är viktiga. Den allra viktigaste, toppnyheten ibland kallad vänsterkrysset, placeras i ett särskilt block. Lika viktig som toppnyheten är ettanbilden, ibland kallad dragarbild, som också ska få oss att stanna upp och läsa. Med puffar, korta texter, och bilder berättar redaktionen om viktiga nyheter som finns inne i tidningen.

Studera löpsedlar

Ta egna bilder på löpsedlar eller försök få tag på några på tidningen, i kiosken eller i affären. De behöver inte vara dagsaktuella.

Studera en löpsedel utifrån dessa kategorier:

  • En löpsedel ska väcka uppmärksamhet och nyfikenhet.
  • En löpsedel ska vara skriven med kraftfulla ord och uttryck.
  • En löpsedel ska vara läsbar på håll.
  • En löpsedel ska innehålla enkla, korta slagord (max åtta bokstäver) i versaler och över- och underrubriker i gemener, om det behövs.

Jämför kvällspress och morgonpress

Om ni har exempel på löpsedlar från både morgon – och kvällspress föreslår vi att ni jämför dessa löpsedlar.

  • Vilka likheter och skillnader finns?
  • Hur märks löpsedelns säljande uppgift?
  • Hur skiljer sig ordval, formuleringar och etik?
  • Vilka nyheter hamnar på respektive löpsedel?
  • Om möjligt jämför morgon- och kvällstidningars löpsedlar med deras nyhetsvärdering på förstasidan. Toppar samma nyhet? Varför? Varför inte?

Aktivitet

Skapa egna löpsedlar

Låt eleverna jobba journalistiskt och skriva egna löpsedlar utifrån olika syften.

  • Utgå från dagens tidning och skriv löpsedlar som säljer dagens tidning.
  • Hämta handlingen från en skönlitterär bok eller saga och formulera löpsedlar. Gissningstävling i klassen.
  • Formulera önskelöpsedlar kring något eleverna brinner för.
  • Formulera framtida nyhetslöpsedlar.

Tillverka egna löpsedlar eller använd någon av de mallar som ligger på nätet.

Fördjupning

Mera om löpsedlar?

Här ger vi förslag på mer läsning om löpsedlar.

  • Mediedebatt med Schulman. Samtal mellan Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Resumés chefredaktör Viggo Cavling, samt pr-konsulten och tidigare journalisten Staffan Dopping. (Från 2011)
  • Titta på några Aftonbladets löpsedlar från 1905 – 2010.

 

Bakgrund:

I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). När journalister skriver om någon så måste de bland annat ta hänsyn till att publiciteten kan kränka ”privatlivets helgd”. Journalister ska även noga överväga namn- och bildpublicering av berörda personer.
De ska heller inte utan orsak framhäva personens kön, sexuella läggning, politiska åsikt, etniska ursprung, nationalitet etcetera. Journalister ska helt enkelt inte ge en stereotyp bild av personer.

Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Men, idag är det ju inte enbart journalister som publicerar sina texter. På internet kan alla göra det, barn som vuxna. Som privatperson är man dock inte skyldig att följa publicitetsreglerna och ibland resulterar internetanvändning i nätmobbning och kränkningar – frågor som är viktiga att arbeta med i skolan.

Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Vuxennärvaron är därför lika viktig på nätet som på skolgården.”

 

Övning 1: Publicitetsreglerna

1. På Kränkt.se kan du läsa om kränkningar på nätet. Det är ett projekt inom Integritetsskyddsmyndigheten med råd hur man ska agera om man blivit oschyst behandlad på nätet. Hos Svenska Dagbladet finner vi en intervju med företrädare för Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Dataskyddsmyndigheten: Länk!

Statens Medieråd har i kampanjen No Hate Speech Movement mycket material och lärarhandledningar här: Länk!

Att även som privatperson följa publicitetsreglerna anges som ett bra alternativ för att undvika att kränka andra. Börja med att klargöra vad eleverna vet om publicitetsreglerna, du finner dem hos Medieombudsmannen. Samla fakta på tavlan.

2. Förklara för eleverna att publicitetsreglerna är ett etiskt regelverk för tv, radio och tidningar. Dela in begreppet i delar. Skriv upp orden på tavlan och samtala om innebörden. Regler känner nog de allra flesta elever till, men etik (tänkandet kring gott och ont/rätt och fel) – vad är det?

3. Beskriv och samtala om följande valda delar av publicitetsreglerna. Vad tycker eleverna, är det rimliga krav?

  • Publicerade bilder får inte luras och man måste berätta om bilden är manipulerad.
  • Journalister ska också noga överväga om det de skriver kan kränka människors privatliv.
  • Om journalister skriver om en persons sexuella läggning, poängterar hans eller hennes kön, framhäver personens nationalitet, yrke eller politiska tillhörighet så måste uppgiften ha betydelse i sammanhanget.

Dessutom måste journalister:

  • Vara kritiska mot källor – påståenden och faktauppgifter måste alltid kontrolleras.
  • Höra båda sidor – om någon kritiseras så har denne rätt att berätta sin sida av historien.

4. Att även som privatperson följa publicitetsreglerna är alltså en bra metod för att inte kränka andra. På internet publicerar vi ofta inte enbart texter utan även bilder och filmklipp. På vilket sätt förhåller sig publicitetsreglerna till exempelvis Youtube-klipp? Kan publicerade filmklipp behöva egna regler? Vad tycker eleverna? Ge exempel.

Övning 2: Etik i nätvardagen

1. Detta med etik, frågor om gott och ont/rätt och fel är inte alltid så glasklart och leder lätt till filosofiska frågor.

Samtala med eleverna om följande punkter:

  • Vad skulle kunna vara ont eller fel i samband med elevernas egen internetanvändning?
  • Be eleverna även ge exempel på något som vore gott eller rätt – i samband med deras egen internetanvändning?

Följande tankar kan du använda som hjälp för att få igång/utveckla samtalet:

  • Eleverna kan säkert ge förslag på hur man inte bör bete sig på nätet men en övergripande definition kan exempelvis vara att fel vore att avsiktligt skriva/lägga ut något som leder till att någon annan blir ledsen. Men om tanken var god och personen i fråga ändå blir ledsen? Hur undviker man en sådan situation?
  • Att definiera gott och rätt kan även det vara knepigt. Är allt som är gott för dig även gott för mig? Föreställ dig följande: Kalle tycker om att synas mycket på nätet. Han lägger ofta upp tokiga bilder på sig själv, sin hund och familjemedlemmar. Kalles kompis Viggo gillar inte alls att synas på nätet och har aldrig lagt upp någon bild på sig själv. Om Kalle bara tar hänsyn till vad han själv tycker är rätt och gott och lägger ut bilder på Viggo så finns det ju en möjlighet att Viggo inte blir glad… Viggo kanske till och med skulle känna sig kränkt.
  • Publicitetsreglerna uppmanar journalister att själva ta ställning i varje enskilt läge.

Övning 3: Nätetik – workshop

1. Nu får ni bestämma! Dela upp klassen i mindre grupper och ge eleverna i uppgift att komma med förslag om regler som de tycker borde gälla alla på internet. Samla sedan förslagen på tavlan och för ett gemensamt samtal kring dem där ni väger för och emot förslagen. Försök att enas om minst tre regler om som eleverna anser att alla borde följa. Skriv upp reglerna och sätt upp dem på väggen!

Länkar

Datainspektionens sajt Kränkt.se: Om kränkningar på nätet
Statens Medieråd: No Hate
Skolinspektionen: BEO Barn- och elevombudet
Skolvärlden.se: Nätmobbarna en ny utmaning
Allmänhetens Medieombudsman: Publicitetsreglerna
Skolverket (förändringar i diskrimineringslagen 2017, Skolverket avvaktar med allmänna råd till ny lagstiftning förväntas den 1 juli 2018): Allmänna råd om diskriminering och kränkningar

Koppling till Läroplanen

Lgr11, reviderad 2018

Skolans uppdrag

  • Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.
  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
  • Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […]
  • Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.

Normer och värden

Skolans mål är att varje elev:

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
  • respekterar andra människors egenvärde
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

Gy11, reviderad 2018

Gymnasieskolans uppdrag

  • Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
  • Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
  • I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik […]
  • Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Normer och värden

Skolans mål är att varje elev:

  • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
  • respekterar andra människors egenvärde och integritet
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

 

Här presenterar vi ett på ytan lustfyllt lektionsförslag, som kan fördjupas med diskussioner kring vad ett gott liv är. Vi har kallat uppgiften ”Ett fiktivt liv”, men den skulle också kunna heta ”Från vaggan till graven”. Uppgiften ska lösas, med klipp från dagstidningar, gamla eller nya, och starta med en födelseannons eller ett kort på en nyfödd baby och avslutas med en dödsannons. Vad händer däremellan?

A – introduktion

Presentera uppgiften

Visa eleverna hur du tänker dig att de ska lösa uppgiften, Ett fiktivt liv. Ska det bli en blädderbok, ett collage eller någon presentation på datorn? Välj en födelseannons eller babybild, som början till historien. Fortsätt med något från barndomen som bilder på familjen och bostad, någon favoritsak, en utflykt, en händelse och så vidare. Fortsätt sedan med något från ungdomen och vuxenlivet och avsluta med en dödsannons eller något annat som visar att livet är slut. Låt innehållet i dagstidningen styra berättelsen.

Bestäm hur roligt detta får bli. Ska eleverna hålla sig inom det rimliga eller är det fritt fram att fantisera ohejdat? Bestäm också hur lång tid som eleverna har på sig. Kanske ska du maximera antalet inlägg i historien? Ska eleverna arbeta i grupp eller enskilt? Ska de skriva bildtexter till sina inlägg eller ska det bli en muntlig berättelse?

B – aktivitet

Ett fiktivt liv

Nu är det elevernas tur. Se till att det finns dagstidningar, saxar, papper, tuschpennor och limstift. Tänk på att de ska hämta klipp från dagstidningens bilder, annonser, rubriker och kortare texter. Nedanstående arbetsbeskrivningen utgår från papperstidningar.

Arbetsgång:

• Uppmana eleverna att gå igenom tidningarna och samla på tänkbart innehåll till sina historier, för att sedan sortera i högar, behålla – kasta. Låt denna fas ta tid. Då har eleverna struktur på hela innehållet. Naturligtvis kan de fylla på under arbetets gång, men kanske inte när de väl börjar klistra upp sina klipp.

• När de känner sig säkra på innehållet kan de börja arrangera sina klipp. Om ni har bestämt att eleverna ska skriva bildtexter till sina klipp bör det finnas plats för det.

• Styr inte eleverna för mycket utan släpp dem fritt, när ni väl har bestämt vad som ska gälla för uppgiften.

• Låt eleverna redovisa i mindre grupper eller i hela klassen.

C – uppföljning

Fortsättning – Ett fiktivt liv

Här ger vi olika förslag på hur ni i klassen kan använda elevarbetena för olika moment i läroplanen.

• Vad är ett gott liv?

Låt eleverna komma med förslag och ge exempel på något ur deras presentationer som visar på ett gott liv. Finns det något i presentationerna som på ytan ser ut att vara ett bra liv, men kanske också har en annan sida? Diskutera begrepp som rikedom, trygghet, hälsa, samhällen, familj, kamratskap, utbildning …

• Olika texter

Låt eleverna välja delar ur presentationen och skriva brev, sms, berättelser och/eller dagbok.

• På engelska

Gör ordlistor, skriv korta texter på engelska eller översätt bildtexter och andra texter från svenska till engelska.

• Egna förslag på bearbetningar

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11

Svenska, centralt innehåll reviderat 2018-07-01
Årskurs 4-6

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Lgr 11

Religionskunskap, årskurs 4—6.

Ämnets syfte, reviderat 2018-07-01

  • Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

Centralt innehåll, reviderat 2018-07-01.

  • Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.