Vi använder oss ofta av uttrycket ”fake news” som ett samlingsord för allt vi misstror eller anser inte stämmer. Men i begreppet ryms allt från misstag till medveten desinformation, och däremellan finner vi satir, vinklade texter och sponsrat innehåll. För att försöka bringa lite ordning bland begreppen har EAVI – European Association for Viewers Interests – tagit fram ett utbildningsmaterial de kallar Beyond Fake News – 10 Types of Misleading News.
Materialet från EAVI är på engelska, men det faktablad som beskriver tio sorters vilseledande nyheter har tillsammans med Mediekompass översatts till svenska och finns att hämta i pdf-format här: EAVI Mer än fake news svenska
Här nedanför finner du sex stycken faktablad i pdf-format som kan skrivas ut – lämpligen i A3-format – och hängas upp i klassrummet när ni arbetar med nyheter, medier och journalistik. I enkla punkter tar de upp: Journalistens uppdrag, Vad blir en nyhet?, Grundlagsskyddet, Pressens regler, Källkritik samt Fem källkritiska frågor. Faktabladen fungerar som en enkel påminnelse och komplement till texterna i Publicistguiden.
Behöver vi lokaltidningar och lokal journalistik?
Här diskuterar vi journalistikens och tidningarnas uppdrag och villkor, och dess roll i samhället, med betoning på lokaljournalistik.
Den här övningen vänder sig till elever i mellan- och högstadiet samt gymnasiet beroende på hur läraren anpassar uppgifterna. Övningen är här utformad som en diskussionsövning, men om läraren vill går det lika bra att ha muntliga presentationer, skriftliga inlämningar eller annan examinationsform som poddar, filmer eller liknande. Eller varför inte låta undersökningarna ligga till grund för elevernas egna opinionstexter i form av en debatt- eller ledartext? Förslagsvis arbetar man ämnesöverskridande mellan Sh/So och Svenska.
Läraren bör förbereda sig genom att läsa nedanstående inledning och de länkade tidningsartiklarna samt se filmen om tidningsdöden. Beställ om möjligt klassuppsättningar av er lokaltidning i förväg.
Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?
Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner
Film 20 min: Tidningsdöden
Inledning
Massmedier och journalistik har en viktig roll att fylla i ett demokratiskt samhälle. Det är bland annat därför som de lagar som rör journalisternas arbete är reglerade i Sveriges grundlagsstiftning, i form av Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, där den förra gäller för tryckta tidningar och den andra för övriga medier som radio, tv och internet. En kort beskrivning av TF och YGL finner du i Publicistguiden här. Vill du läsa mer om vad Tryckfrihetsförordningen säger så hittar du den här: Riksdagen. Se i synnerhet kapitel 1, paragraf 1, 7 och 8 som reglerar tryckfriheten, meddelarfrihet och censurförbudet.
Mediernas viktigaste uppgifter kan delas in i:
Informera – det är genom medierna som medborgarna får reda på vad som händer i samhället. Det är bland annat viktigt för att man ska ha möjlighet att fatta beslut som rör ens eget liv, exempelvis gällande privatekonomi, utbildning och arbetsliv och för att kunna bilda sig en egen uppfattning.
Granska – medierna granskar med undersökande journalistik den politiska och ekonomiska makten. Det är medierna som håller koll så att de som bestämmer agerar på ett korrekt sätt.
Kommentera – samhällsfrågor kan alltid diskuteras ur olika perspektiv, man kan se olika på saker och ting och värdera vissa frågor högre än andra. Tidningarna kommenterar omvärlden, ofta ur en viss politisk synvinkel som man är tydlig och öppen med. Opinionsjournalistik är alltid skild från nyhetsjournalistik, de ska framgå att texten är exempelvis en ledartext.
Förmedla – genom tidningarna ges även andra möjlighet att höras, genom att man agerar plattform åt de som annars inte skulle komma till tals. Det kan handla om debattinlägg av en expert, politiker eller någon som är särskilt insatt i en fråga, och vanliga medborgare kan skriva insändare och öppna brev till makthavare.
Recensera – journalisterna skriver också åsiktstexter i tidningarna där man bedömer olika saker. Det kan röra kulturfrågor som ny musik eller teaterföreställningar, men även konsumentfrågor som biltester eller jämförelser av elleverantörer.
Läs gärna mer om det journalistiska uppdraget i Mediekompass Publicistguiden!
Moment 1
Läraren har en genomgång med eleverna där det journalistiska uppdraget förklaras. Beroende på elevgruppen kan läraren i stället låta eleverna läsa de två artiklarna som diskuterar lokaljournalistik och se filmen om tidningsdöden, som du finner i inledningen till denna övning.
Moment 2 – studera er lokaltidning
Läraren har samlat in lokaltidningar från skolans region. Använd gärna Mediekompass funktion Hitta din tidning för att komma i kontakt med er tidning och se om det går att få klassuppsättningar till skolan.
Låt eleverna arbeta självständigt eller i grupper, det avgör läraren. I tidningarna ska de leta reda på minst en artikel som var och en motsvarar någon av de fem journalistiska uppgifterna:
- Informera
- Granska
- Kommentera
- Förmedla
- Recensera
Låt eleverna markera eller klippa ut de artiklar de väljer. Diskutera i helklass: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?
Moment 3 – tidningar i andra delar av landet
Låt nu grupperna undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i en helt annan del av landet. Låt varje grupp titta i tidningarna från varsitt län i landet genom att använda Mediekompass sökfunktion Hitta din tidning
Arbeta på samma sätt som i moment 2 genom att eleverna söker upp texter som motsvarar de journalistiska uppgifterna att informera, granska, kommentera, förmedla och recensera. Låt eleverna besvara samma frågor: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?
Diskutera även på vilket sätt dessa lokaltidningar skiljer sig från era egna. Vilka frågor är viktiga i olika delar av landet? Varför tror eleverna att det kan skilja sig åt?
Moment 4 – om vi hade censur
Använd samma grupper och tidningar som i moment 2.
Tryckfrihetsförordningen 1 kap. 8 § säger att: ”En skrift får inte före tryckningen granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Förbud mot tryckning får inte förekomma.”
Hur skulle tidningarna se ut om det inte fanns ett förbud mot censur och vi levde i ett land där regimen inte tillät att man skrev något som ifrågasatte eller var negativt mot den politiska eller ekonomiska makten?
Låt eleverna gå igenom tidningarna och stryka över eller klippa ut allt som hade kunnat förbjudas av hård censur. Hur ser en sådan tidning ut? Var det mycket som fick tas bort? Vad tycker eleverna om det som blev kvar av tidningen, är den intressant att läsa?
Moment 5 – avslutande diskussion
Låt grupperna diskutera själva först, och för sedan diskussion i helklass. Väljer läraren annan examinationsform förs diskussionen där i stället. Frågor att diskutera:
- Är det viktigt med lokaljournalistik? Om så, varför?
- Finns det andra sätt att lösa journalistikens uppgifter?
- Kan sociala medier göra journalistikens jobb?
(Not till läraren: Undersökande journalistik tar tid, om någon ska ägna sig åt det måste denne få betalt för sitt arbete på något sätt. För journalistik finns också det publicitets- och yrkesetiska regelverket som styr hur journalister bör arbeta, läs om det hos Medieombudsmannen. Dessutom, för att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla i sina helheter, förutsätts att det finns utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Läs mer om det i kapitel 15 i Publicistguiden.)
Anpassning för olika årskurser
För elever i årskurs 4–6 kan övningen användas för att utveckla elevernas förståelse för mediernas uppgift i samhället, och förmåga att identifiera olika typer av texter med avseende på syfte och avsändare.
För elever i årskurs 7–9 kan övningen användas för fördjupade kunskaper om mediernas roll, diskussion om olika typer av media och nyhetsvärdering. De demokratiska rättigheterna diskuteras med utgångspunkt i yttrandefrihet och hur individer och grupper kan påverka samhällsutvecklingen. Olika typer av texter kan analyseras med utgångspunkt i eget informationssökande, och eleverna får arbeta med argumentation i tal och skrift.
I gymnasiet ska undervisningen innehålla frågor om medborgares påverkansmöjligheter och mediers innehåll samt informationsteknikens möjlighet att påverka. Eleverna ska också utveckla sina förmågor att analysera texter och själva framställa argumenterande texter.
Gemensamt för alla årskurser är frågor om källkritik och presentationer i olika former.
Länksamling
Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?
Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner
Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen
Mediekompass funktion Hitta din tidning
Publicistiska regelverket: Medieombudsmannen
I november varje år delas Stora Journalistpriset ut. Priset instiftades 1966 och delas ut av Bonnier AB för att främja goda yrkesprestationer inom journalistiken. Priset delas ut i fem kategorier:
- Årets Avslöjande
- Årets Berättare
- Årets Förnyare
- Årets Röst
- Lukas Bonniers Stora Journalistpris
På webbplatsen för Stora Journalistpriset hittar du alla nomineringar tillsammans med juryns motiveringar. Där finns också information om ett urval av tidigare pristagare.
Utgå från webbplatsen Stora Journalistpriset, och låt eleverna söka upp journalistik av en eller flera av de nominerade. Låt dem läsa och analysera texterna eller inslagen och göra sin egen motivering. Eleverna kan diskutera kring journalistikens uppdrag och vilken betydelse den har för samhället. På vilket sätt är den här sortens journalistik viktig för samhället och demokratin i Sverige?
Läraren avgör om eleverna ska jobba enskilt eller i grupp, och om undersökningarna ska redovisas skriftligt eller muntligt.
När tolvåriga Catarina Neirynck dödshotades i sociala medier beslutade hon och kompisarna Elin Björk och Ellen Tengström att starta Näthatskampen. Nu hjälper de andra utsatta att sätta stopp för hot och trakasserier.
A Introduktion
Läs artikeln, Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat. Ta reda på hur Catarina Neirynck och hennes vänner Elin Björk och Ellen Tengström agerade när Catarina i höstas utsattes för kommentarer om sitt utseende och kort därefter också dödshotades på de sociala medier hon är aktiv i. Läs artikeln och diskutera!
• Catarina gjorde rätt när hoten började. Hur?
• Det gjorde även Elin. Hur?
• Varför la polisen ner Catarinas fall?
• Ellen blev också engagerad och tillsammans bildade de Näthatskampen. Hur lägger de upp arbetet inom Näthatskampen?
• Vilka kontaktar dem och vad frågar de om?
• Vilket genomslag har de fått?
• Har hoten mot Catarina upphört? Hotas de andra?
• Vilka tips ger de dem som kontaktar dem?
• Vad tror de att hoten beror på?
• Hur vill de att unga, skolan och vuxenvärlden ska agera vid näthat?
• Vad tycker ni att flickorna har gjort särskilt bra?
• Vilken betydelse tror ni att sådana här initiativ har?
• Varför kränker vissa?
• Vilken roll har skolan i social fostran?
• Hur ska övriga samhället agera?
• Saknas kunskap?
Sammanfatta vad ni kommit fram till och ge förslag:
– till unga människor
– till föräldrar
– till skolan
– till övriga samhället
Läs mer om och av Catarina, Elin och Ellen på:
– Facebook
– bloggen
Flickorna har gjort en enkät om mobbning och delat ut till skolor i Göteborg, för att kunna presentera relevant statistik. Om ni klassen vill använda enkäten så hittar ni den i bloggen den nionde januari 2015, eller via denna länk.
B Fördjupning
Vad är näthat?
Polisen ger här en beskrivning av vad näthat är. Ta reda på och gör listor på vad som är lagligt, olagligt och vad man ska göra om man blir utsatt.
Varför lades 96 procent av alla anmälningar ner av polis och åklagare? Av de anmälningar som Brottsförebyggande rådet (Brå) har granskat så lades 96 procent ner av polis eller åklagare. Läs mer om näthat hos Brå här.
Nyheter24 tar upp frågan om nedlagda anmälningar och åtta andra fakta om nätkränkningar. Ta del av de andra åtta här!
C Aktivitet
Näthatet engagerar debattörer, Anna Troberg, författare och debattör och Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet har skrivit var sin debattartikel i ämnet. Låt eleverna hämta åsikter ur deras debattartiklar och anteckna några som de håller med om och kanske några andra som de vänder sig emot.
D Länkar
Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat, läs här.
Näthatskampen: Facebook och bloggen.
Vad är näthat?
Nio nya fakta, Nyheterna24.
Utsatta för näthat möts av polisens okunskap, läs här.
Rättsväsendet måste lära mer om näthat, läs här.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11 (ej uppdaterad med skrivelser om digitalisering 1/7-2018)
Årskurs 4-6
SO
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
RE
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2023 års tema; ”Påskynda omställningen” kommer fokus ligga på att uppmana alla som kan att agera för att lösa vatten- och sanitetskrisen. FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.
A Introduktion
Vårt dagliga vatten
Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.
Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:
” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.
Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.
Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.
Alla har inte tillgång till vatten
Hos WaterAid kan eleverna läsa om hur brist på rent vatten drabbar människor i runt om världen. Be eleverna att sammanställa en lista med fem punkter som innehåller fakta om vattentillgången i världen. Berätta att de ska föreställa sig att mottagarna av deras listor är politiker med makt att förändra och förbättra vattentillgången. Vilka fem punkter väljer de att ta med på sina listor? Låt dem jämföra med varandra och motivera sina val.
B Aktivitet
Vad skriver tidningarna om vatten?
Ge eleverna i uppdrag att leta i tidningar och andra medier efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat.
Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.
• Vad har hänt?
• Varför har det hänt?
• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget?
• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande?
• Vad är bra? Dåligt?
• Hur påverkar detta dig?
• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss?
• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?
Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för ”vattenbevakning” under en period.
C Fördjupning
På Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.
Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.
Länksamling
Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll
Årskurs 4–6
- Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
- Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
vi nyttjar den. - Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Årskurs 7–9
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. - Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
- Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll
Årskurs 4–6
- Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
- Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
- Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
- Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
Årskurs 7–9
- Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
- Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
- Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
- Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Vilka regler gäller egentligen för hur man får använda bilder, texter och musik när man till exempel ska göra ett skolarbete? Red ut begreppen för vem som får göra vad en gång för alla. Mediekompass särskilt framtagna quiz om upphovsrätt guidar dig i upphovsrättsdjungeln.
I Publicistguiden kan du läsa vidare om upphovsrätt: Upphovsrätt
Genomförande:
Längst ned finner du länkar till det material som ska användas.
1. Läs texten om upphovsrätt tillsammans i klassen.
2. Starta quizet. I facit finns svar med motivering angiven men beroende på hur eleverna har resonerat så kan deras svar vara rätt trots att facit anger något annat. Kom då gemensamt fram till vad som verkar vara en rimlig bedömning genom att utgå från faktatexten (kopieringsunderlag 1) och motiveringarna i facit.
3. Samla ihop elevernas tankar:
- Var det något svar som var förvånande?
- Var det lätt eller svårt?
- Var det något som var särskilt bra att få veta mer om?
4. Diskutera:
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med att upphovsrätten finns?
- Hur ofta tänker eleverna på att upphovsrätten finns och i vilka sammanhang?
Tips: Kanske kommer eleverna under punkt nummer fyra ovan in på olika situationer när de funderar över frågor som har koppling till upphovsrätten? Samla ihop deras funderingar. Låt dem sedan parvis försöka ta reda på svaret för vad som gäller i den situation de undrar över. Detta blir då en övning i informationssökning och källkritik.
Kopieringsunderlag
Faktatext om upphovsrätt – kopieringsunderlag 1
Kopieringsunderlag_Fakta upphovsrätt på nätet
Quiz om upphovsrätt – kopieringsunderlag 2
Kopieringsunderlag_Upphovsrättsquiz
Facit till quizet – kopieringsunderlag 3
Kopieringsunderlag_Upphovsrättsquiz_facit
Övningen är faktagranskad av Alexandra Lundvik, jurist på TU.
Koppling till skolans styrdokument
Ej uppdaterade med exempelvis skrivelser om digitalisering från sommaren 2018.
Lgr 11
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Svenska
årskurs 7-9
Informationssökning och källkritik:
- Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man citerar och gör källhänvisningar.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Läroplan för gymnasieskola 2011
Samhällskunskap
Undervisningen ska bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant.
Svenska
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.
Syfte
Lektionstipset syftar till att lära eleverna att det finns kunskap som är svår, för att inte säga omöjlig, att hitta i läroböcker och att det därför är viktigt att använda medier.
Förberedelser
Sätt dig in i lektionstipset och följ nyhetsutvecklingen under den period som Nobelpriset är i mediernas centrum.
Ordna så att eleverna har tillgång till tidningar och andra medier under samma period.
Moment A – introduktion
Inled med att visa en artikel om 2013 års pristagare i fysik, som ett exempel på hur pristagarna kan presenteras i medierna: ”En entertainer får Nobelpris”. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/284483?programid=412
På en bild kelar fysikpristagaren Francois Englert med sin katt, på en annan underhåller han publiken på universitetet i Bryssel.
Samtala om Nobelpriset.
1. Vad känner eleverna redan till?
2. Hur har eleverna lärt sig allt detta?
3. Resonera om mediernas uppgift i samhället.
Moment B – fördjupning
Ge en bakgrund till Nobelpriset, Alfred Nobel och några kända Nobelpristagare. Korta fakta hittar du här: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/facts/
Moment C – aktivitet
1. Sök gemensamt bilder på de olika nobelpristagarna och sätt upp dem på en väggtavla.
2. Bestäm tillsammans vilken information som ska finnas med om varje pristagare.
Förslag till rubriker
- Personen: Namn, ålder, land, universitet.
- Priset: Vilket pris, motivering.
- Annat intressant.
3. Dela in klassen i mindre grupper och samla information ur tidningar, eller andra medier, under tiden fram till Nobeldagen.
4. Sätt upp informationen på väggtavlan.
Moment D – uppföljning
Se något nyhetsinslag från Nobeldagen.
Samtala om pristagarna och om sådant som får stor uppmärksamhet i medierna.
Resonera kring varför medierna uppmärksammade vissa saker under Nobeldagen.
Bakgrund
The Official Web Site of the Nobel Prize
http://www.nobelprize.org/
Fysikpriset 2018
The Nobel Prize in Physics 2018 was awarded ”for groundbreaking inventions in the field of laser physics” with one half to Arthur Ashkin ”for the optical tweezers and their application to biological systems”, the other half jointly to Gérard Mourou and Donna Strickland ”for their method of generating high-intensity, ultra-short optical pulses.”
Arthur Ashkin
Born: 2 September 1922, New York, NY, USA
Affiliation at the time of the award: Bell Laboratories, Holmdel, NJ, USA.
Gérard Mourou
Born: 22 June 1944, Albertville, France
Affiliation at the time of the award: École Polytechnique, Palaiseau, France, University of Michigan, Ann Arbor, MI, USA.
Donna Strickland
Born: 27 May 1959, Guelph, Canada
Affiliation at the time of the award: University of Waterloo, Waterloo, Canada.
Kemipriset 2018
The Nobel Prize in Chemistry 2018 was divided, one half awarded to Frances H. Arnold ”for the directed evolution of enzymes”, the other half jointly to George P. Smith and Sir Gregory P. Winter ”for the phage display of peptides and antibodies.”
Frances H. Arnold
Born: 25 July 1956, Pittsburgh, PA, USA
Affiliation at the time of the award: California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, CA, USA.
George P. Smith
Born: 10 March 1941, Norwalk, CT, USA
Affiliation at the time of the award: University of Missouri, Columbia, USA.
Sir Gregory P. Winter
Born: 14 April 1951, Leicester, United Kingdom
Affiliation at the time of the award: MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, United Kingdom.
Medicinpriset 2018
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2018 was awarded jointly to James P. Allison and Tasuku Honjo ”for their discovery of cancer therapy by inhibition of negative immune regulation.”
James P. Allison
Born: 7 August 1948, Alice, TX, USA
Affiliation at the time of the award: University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston, TX, USA, Parker Institute for Cancer Immunotherapy, San Francisco, CA, USA.
Tasuku Honjo
Born: 27 January 1942, Kyoto, Japan
Affiliation at the time of the award: Kyoto University, Kyoto, Japan.
Fredspriset 2018
The Nobel Peace Prize 2018 was awarded jointly to Denis Mukwege and Nadia Murad ”for their efforts to end the use of sexual violence as a weapon of war and armed conflict.”
Denis Mukwege
Born: 1 March 1955, Bukavu, Belgian Congo (now Democratic Republic of the Congo).
Nadia Muras
Born: 1993, Kocho, Iraq.
Litteraturpriset 2018
Inget pris i kategorin litteratur delas ut 2018.
Ekonomipriset 2018
The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2018 was divided equally between William D. Nordhaus ”for integrating climate change into long-run macroeconomic analysis” and Paul M. Romer ”for integrating technological innovations into long-run macroeconomic analysis.”
William D. Nordhaus
Born: 31 May 1941, Albuquerque, NM, USA
Affiliation at the time of the award: Yale University, New Haven, CT, USA.
Paul M. Romer
Born: Denver, CO, USA
Affiliation at the time of the award: NYU Stern School of Business, New York, NY, USA.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Centralt innehåll i fysik, årskurs 4-6
Fysikens metoder och arbetssätt
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i tidningar och faktatexter.
Med den här övningen får eleverna utveckla sina förmågor att kritiskt söka och granska information från olika källor, och skapar samtidigt en förståelse för hur nyheter blir till och hur det journalistiska arbetet fungerar.
Genom att utgå från en tidningsartikel och spåra källorna bakåt får eleven både en insikt i vad som blir en nyhet, som fördjupade kunskaper i kritisk informationssökning.
Övningen bygger även på att man själv söker information på nätet. I Publicistguiden från Mediekompass finns ett kapitel om informationssökning, som du finner här.
I Skolverkets publikation Informationssökning på internet (Länk!) beskrivs informationskompetens – en del i skolans arbete med informationssökning på internet – som:
- att kunna identifiera informationsbehov, att formulera olika sökstrategier, att känna till möjliga informationskällor, att söka information effektivt, att kritiskt granska information, att välja relevant information samt att kunna använda information genom att sortera, analysera, tolka, organisera, presentera och dela med sig.
Läraren måste förbereda lektionen genom att samla en eller flera tidningsartiklar som eleverna ska arbeta med. Artiklarna som ska användas bör vara faktabaserade och innehålla någon form av påståenden. Anpassa gärna artiklarna efter elevernas ålder, vana vid källkritik och intressen. De exempel som ges här är lämpliga för högstadiet och gymnasiet, lägre årskurser bör arbeta med enklare artiklar.
Exempelartikeln som länkas här nedan handlar exempelvis om bemanningen inom förlossningsvården. Enligt artikeln har Sveriges landsting fått 817 miljoner kronor av staten för att bland annat förbättra och förstärka förlossningsvården, vilket bland annat ledde till att 500 nya tjänster tillsattes. Artikeln hos SvD finns här: Länk!
En annan lämplig artikel är från GP och handlar om att högutbildade har större chans att överleva cancer. Artikeln hittas här: Länk! Kan eleverna spåra källan till artikeln?
Den bygger på en pressrelease från Cancerfonden som läraren kan läsa här: Länk! och en rapport som EY gjort på uppdrag av Cancerfonden: Länk!
Från GP kan man hämta en annan artikel som handlar om den positiva utvecklingen i dataspelsbranschen: Länk! Texten hänvisar till information i en rapport från branschorganisationen. Kan eleverna hitta den ursprungliga källan?
Lärare får länkar till branschorganisationen här, Länk!, och till de årliga rapporterna här: Länk!
Se dessa artiklar som exempel, läraren kan hitta artiklar som passar in i ett visst kursmoment eller som berör elevernas intresse. De viktiga är att artiklarna gör påståenden som bygger på andra källor.
Beroende på vilken tillgång till dator och internet klassen har, delar läraren antingen ut tidningar/kopior eller webbadressen till den/de artiklar som ska användas.
Steg 1: Låt eleverna läsa artikeln och markera alla ställen där fakta eller påståenden presenteras. Läraren avgör om detta ska göras enskilt eller i grupp.
Exempel på påståenden i ingressen till artikeln i SvD:
- Antalet anställda inom förlossningsvården har ökat.
- Det konstaterar Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en rapport.
- SKL är en intresseorganisation.
- Landstingen har fått 817 miljoner kronor av staten för att bland annat förbättra förlossningsvården.
Det finns fler faktauppgifter och påståenden att hämta från artikelns brödtext.
Steg 2: Eleverna ska söka källorna till de fakta som presenteras i artikeln, och granska dem kritiskt.
Exempeltexten kan väcka olika frågor som:
- Vad säger egentligen uppgifterna?
- Var kommer uppgifterna ifrån?
- Vad är det för typ av källa?
- Är uppgifterna från källan rätt tolkade i artikeln?
- Hur kan jag kontrollera uppgifterna?
Eleverna kan ges stödfrågor till exempeltexten som: Under vilken period har personalökningen skett? Hur många nya tjänster har tillkommit i förlossningsvården (observera att texten nämner 500 tjänster för tre olika sjukvårdskategorier)? Vad menas med intresseorganisation? Går det att hitta rapporten hos SKL? SKL är en arbetsgivarorganisation, har det någon betydelse för källans trovärdighet i frågan?
Eleven bör resonera kring vilken nivå källorna befinner sig på: vad är sekundärkälla och vad är primärkälla? Vilken styrka får ett argument som hänvisar till i detta fall tidningsartikeln, pressmeddelandet från SKL respektive forskningsrapporten?
Vilken väg väljer de för att kontrollera informationen i artikeln? En nyhetssökning på Google om förlossningsvården leder kanske till helt andra källor.
Läraren finner pressmeddelandet från SKL som artikeln bygger på här: Länk! Rapporten från SKL i sin helhet finns här: Länk!
Steg 3: Låt eleverna presentera sina sökresultat för varandra och diskutera frågorna från Steg 2.
- Har alla hittat samma källor till artikeln?
- Hur gick eleverna till väga för att kontrollera uppgifterna?
- Om eleverna lyckats spåra källan så långt som till rapporten från SKL, kan man kontrollera även den? (Ja, i princip kan man det. Men det skulle innebära att man gör en ny undersökning. Ibland måste man också lita på forskningen och de etiska regler de arbetar enligt.)
Koppling till Skolverkets styrdokument, reviderat 2018
Årskurs 7-9, svenska, ur centralt innehåll
Läsa och skriva
- Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
- Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
- Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Årskurs 7-9, samhällskunskap, ur centralt innehåll
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Möjligheter och risker förknippade med internet.
Gymnasiet, svenska, ur ämnets syfte
- Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.
Gymnasiet, samhällskunskap, ur ämnets syfte
- Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
– Den där dagen är bara kommersiell smörja, en dag då affärerna vill sälja lite extra, precis som Mors dag och Fars dag, menar vissa.
– Trevligt med en dag när man kan visa att man tycker om någon, säger andra.
Precis så kan det låta när någon uttalar sig om ”Alla hjärtans dag”. Skaffa dig en egen uppfattning om dagen.
Tidsåtgång: 1. En till två lektioner. 2. Eventuell läxa att följa tidningen (-arna) under några dagar och sedan en halv till hel lektions diskussion. 3. En till två lektioner, eller hemuppgift, att skriva en krönika.
1 Lärarens förberedelser
Läraren bör ge eleverna en historisk bakgrund till Alla hjärtans dag, en övergripande förklaring finns hos Nordiska museet som du finner här. Leta gärna efter fler källor. Du kan använda funktionen ”Nyheter” när du söker på Google för att se vad svenska tidningar skriver om dagen.
Vill du krydda din bakgrundshistoria? Läs om hur Valentinmassakern den 14 februari 1929 blev början på slutet för Al Capones gangstervälde i Norrköpings Tidningar här.
2 Elevernas uppgift – granska
Undersök din lokaltidning, och andra tidningar du kommer över, under dagarna innan den 14:e och på själva Valentindagen. Hur påverkar dagen annonserna i tidningen? Vilka annonser nämner ”Alla hjärtans dag”? Är dagen bara ett kommersiellt jippo utan någon som helst annan betydelse, eller fyller dagen en speciell funktion?
Läraren avgör hur resultaten ska redovisas, exempelvis som skriftliga inlämningar, muntliga presentationer eller diskussion och debatt.
3 Elevernas uppgift – åsikt och argumentation
Hur ser eleverna på Alla hjärtans dag och liknande dagar? Skriv din egen åsikt kring dagar som exempelvis Alla hjärtans dag, Fars dag och Mors dag. Är de bra eller dåliga? Är de kanske bådadera? Låt eleverna bilda sin uppfattning bland annat genom att läsa tidningsartiklar och annonser. Använd den anpassade fliken ”Nyheter” när du söker på Google, där enbart nyheter kommer upp som resultat.
Eleverna kan bilda olika grupper beroende på hur de ser på fenomenet och debattera med varandra. Eller låt det bli en argumenterande krönika eller insändare. Kanske vill ni också skicka någon av texterna till er lokaltidning?
I Mediekompass Skrivarskola hittar du Publicistguiden (Länk här!) med tips på hur man skriver åsiktstexter och andra journalistiska arbeten.
Kopplingar till skolämnens syfte i skolans styrdokument
Grundskolan
Historia
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden […] Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Gymnasiet
Historia
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att använda digitala verktyg för att söka information från olika medier.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter […]
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.