Veckans nyhet vecka 40 2022 handlar om de stora läckorna från gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.
Begrepp
Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.
- Gasläcka
- Explosion
- Nord Stream
- Sabotage
- Naturgas
- Metangas
- Säkerhetszon
- Kustbevakningen
- Östersjön
- Bornholm
Frågor
Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?
- Vad är Nord Stream 1 och 2?
- Var hände gasläckan? Vilka länder är påverkade?
- När skedde explosionen? Och när upptäcktes läckan? Vet man när gasledningarna kan tas i bruk igen?
- Hur tror man att explosionen har gått till? Hur länge läckte ledningarna gas?
- Varför tror man att explosionen har skett? Finns det olika teorier? Vad säger experter?
Fördjupning
Sedan utsläppen har nivåerna av metangas varit rekordhöga i Skandinavien vilket kan få konsekvenser på klimatet.
- Vad är metangas?
- Hur skiljer sig gasen från koldioxid?
- Vad kan läckan av metangas få för konsekvenser på klimatet?
- Hur kan läckan påverka havsmiljön i Östersjön?
Länkar och material
Till sin hjälp kan de använda sin lokala tidning, som till exempel Sydsvenskan. Eller rikstidningar som Dagens nyheter.
Du hittar kontaktuppgifter till er lokala tidning här.
För de yngre barnen finns ett inslag från Lilla aktuellt om gasläckan här.
Det har väl knappast undgått någon att Sverige och Europa försöker hålla en stundande energikris i schack. Ryssland har stoppat sina leveranser av naturgas till Europa som en följd av kriget i Ukraina. Det har varit leveransproblem från norra Sverige till söder och vidare ut i Europa. Kärnkraftverk har fått stänga sina reaktorer och vattenkraftverk har haft brist på vattenflöden till följd av den varma sommaren. Problemen är med andra ord många och frågan man får ställa sig är hur vi ska klara en vinter med höjda priser och lägre tillgång till el.
En rapport pekar på att om EU-länderna minskar sin elförbrukning med tio procent skulle det kunna halvera elpriset i södra Sverige.
Nu är det dags att fråga eleverna. Vad kan man kan göra hemma och i skolan för att hålla förbrukningen nere i vinter?
Övning
Inled lektionen med att lyfta frågan: Varför pratar man om energikris i Sverige? Har eleverna sett eller hört något i nyheterna? Från sina vårdnadshavare? Vad är det som sägs och vad beror det på?
Påtala att det pratas om att hushållen behöver spara el i vinter. Ge sedan eleverna möjlighet att resonera om sin egen elförbrukning. De kan lista olika vanor de har som de vet förbrukar el eller energi, som till exempel att duscha, laga mat eller ladda sin mobiltelefon. Det kan även gälla sådant som sker i barnens hushåll, som tvätt eller dammsugning. När de är klara kan de börja rangordna sin förbrukning från viktigast till mindre viktig. Skiljer sig elevernas listor åt? Hur har de resonerat?
Vissa saker är svåra att ta bort helt och hållet, men kan de komma på sätt där de kan minska sin förbrukning? Till exempel duscha kortare tid, cykla eller gå till skolan eller släcka lampor. Eleverna kan diskutera sig fram till svar i grupper om 3-4 och kan få presentera sina förslag för klassen därefter.
Om det hinns med kan diskussionen mynna ut i hur ändrade elvanor kan vara av nytta för det lokala samhället, Sverige, Europa och till och med krigets Ukraina. Vilka är fördelarna? Kan det finnas någon nackdel? Be dem återigen resonera.
Hemläxa
Avsluta lektionen med att ge eleverna en hemläxa. Läs igenom listan på energismarta vanor från Energimyndigheten nedan. Låt dem fundera till nästa lektion på hur mycket av detta som redan görs i deras eget hushåll. Kan de göra mer? Be dem undersöka frågorna och jobba vidare med den nästkommande lektion. Har de kunnat göra skillnad i sitt eget hem? Hur ska de lyckas bibehålla sina nya vanorna? Finns något de inte har kunnat göra något åt och i så fall varför?
Energismarta vanor enligt Energimyndigheten
- Sänk inomhustemperaturen – en grad minskar energianvändningen med 5 procent. Se till att du inte ställer möbler i vägen för elementen och termostaterna.
- Släck lampor i rum du inte är i och byt till LED-lampor. En LED-lampa använder fyra till fem gånger mindre energi än en halogenlampa och den håller upp till 15 000 timmar.
- Diska i diskmaskin och undvik att spola av disken före. Välj Eco-programmet. Att diska för hand drar upp till fyra gånger så mycket energi som att diska i maskin.
- Tvätta i fylld tvättmaskin och välj inte högre temperatur än nödvändigt. Väljer du eco-programmet får du både låg energianvändning och ren tvätt.
- Använd klädstrecket – häng kläderna för att torka utomhus när det går i stället för att använda torktumlare. Torktumlaren använder hela två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen.
- Vädra smart – om du behöver vädra: öppna mycket och vädra under kort tid, i stället för att vädra lite under lång tid. Stäng av termostaterna på elementen under tiden.
- Skippa standby – stäng av apparaterna helt när du inte använder dem. Och dra ur laddare när de inte används.
- Ställ in rätt temperatur i kyl och frys, +4 grader Celsius i kylen och -18 grader Celsius i frysen. Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.
- Frosta ur frysen om det bildats is i den. Isen ökar energianvändningen och ger sämre matförvaring. Torka av baksidan av kylen och frysen så att kondensorn hålls dammfri. Även dammet gör att elanvändningen ökar.
- Duscha kortare tid – halverar du din duschtid så halverar du också el- och vattenförbrukningen.
Läs mer
Energiforsk: Minskad elforbrukning kan halvera elpriserna.
DN: Sparande kan halvera elpriserna i södra Sverige.
Andreas Cervenka, Aftonbladet: Elkrisen riskerar bli en finanskris – elchocken värre än räntesmockan
Koppling till styrdokument
Fysik, centralt innehåll, åk 4-6
- Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6
- Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Influencern Pontus Rasmusson följs av hundratusentals barn och räknas som en av Sveriges mäktigaste influencers, enligt Mediebarometern. Han har gjort sig ett namn genom att göra olika utmaningar, eller challenges, på Youtube.
Nu lyfts kritik om att Rasmusson ska ha lurat barn på pengar och att han ofta anspelar på sex i sina videos som riktar sig till en väldigt ung målgrupp. Bland annat har Svenska Dagbladet gjort en hel dokumentär podcast om Rasmusson, ”Barnidolen och skandalerna”.
Ta tillfället i akt och diskutera influencers makt, metoder och knep i klassrummet. Får en influencer verkligen säga och göra vad den vill utan konsekvenser? Vad vill vi ställa för krav på våra nya makthavare?
Lärarens förberedelser
Läs artikelserien om Pontus Rasmusson i SvD eller lyssna på den dokumentära podcasten Blenda.
Värderingsövning
Börja med att ta tempen i klassen. Visa en bild på Pontus Rasmusson och berätta om vad som har hänt. Hur många i klassen känner till honom? Vad är han känd för? Känner de till att han har blivit granskad? Och vad innebär det?
Förbered klassrummet för en fyra hörn-övning. Ett hörn för ”ja”, ett för ”ibland/kanske”, ett för ”nej” och ett för ”annan åsikt”. Läraren läser upp påståendet och svarsalternativen. Eleverna ställer sig sedan vid det svar de tycker passar bäst in på deras åsikt. Avsluta varje påstående eller fråga med en kort diskussion, där några elever kan få motivera hur de tänker.
FRÅGA: Är influencers makthavare?
- Ja, de har väldigt mycket makt.
- Ibland, men inte i viktiga frågor.
- Nej, de har ingen makt.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Pontus Rasmusson är en viktig förebild för barn.
- Ja, han lyfter ämnen som är viktiga för barn.
- Ibland, men inte alltid.
- Nej, han går ofta över gränsen.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det ska vara tillåtet för influencers att sälja saker till barn.
- Ja, självklart ska de det.
- Ibland, det beror på vad de säljer.
- Nej, det är inte rätt att sälja saker till barn.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers är bra på att reklammärka sitt innehåll.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men långt ifrån alltid.
- Nej, de gör det väldigt sällan.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Vuxna har bra koll på som försiggår på Tiktok och Youtube.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men oftast inte.
- Nej, de vet ingenting.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers ska få prata om vad de vill och bete sig hur som helst.
- Ja, alla får ta eget ansvar för vad de väljer att titta på.
- Ibland, men de måste försöka vara goda förebilder.
- Nej, de har som makthavare ett viktigt ansvar mot sina följare.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det är fel att Pontus Rasmusson granskas och kritiseras.
- Ja, han har inte gjort något fel.
- Kanske, men han har inte gjort något olagligt.
- Nej, det är viktigt att han granskas av media.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Media borde granska fler influencers som riktar sig mot barn och unga.
- Ja, många gör övertramp.
- Ibland, men de flesta gör rätt för sig.
- Nej, media ska inte lägga sig i.
- Annan åsikt.
Följ upp med samtal om på vilket sätt granskningen kan förändra Pontus Rasmussons innehåll men också om vilka regler som bör gälla på Youtube, Tiktok, Instagram och andra sociala medier.
Vidare läsning
Läs mer om informationssökning och källkritik i vår skrivarskola Publicistguiden eller gör Mediekompass källkritiksquiz här.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 7-9
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.
Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.
Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.
Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.
Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.
Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.
Bild: Reportrar utan gränser
Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.
– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.
RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.
Titta på indexet
Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen i vitt, gult, orange, rött och svart ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.
- Hur ligger Sverige och våra nordiska grannländer till i rankningen?
- Vad tror ni krävs för att komma högt på rankingen? Försök kom på tre anledningar.
- Vilka länder ligger långt ner? Varför gör de det? Kom på tre skäl till att de hamnat där.
Jämför och analysera
Titta på ett svart land, ett rött land och ett gult land på kartan och jämför.
- Var ligger länderna?
- Är länderna demokratier eller diktaturer? Använd andra källor som Landguiden eller Globalis vid behov.
- Har ländernas situation förbättrats eller försämrats sedan förra året?
- Hur ser situationen ut i landet i jämförelse med Sverige?
Årets pressfrihetspristagare
RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.
- Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
- Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
- Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex?
Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Samhällskunskap centralt innehåll, åk 7-9 (reviderad 2022-06-23)
Rättigheter och rättsskipning
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Introduktion
Runt 690 miljoner människor lever i extrem fattigdom idag, runt 9 procent av världens befolkning, och 385 miljoner av dessa är barn. Dagligen får dessa människor en av sina grundläggande rättigheter svikna för att kunna ha ett anständigt liv och må bra. Länder i Afrika söder om Sahara och länder i Sydasien är särskilt drabbade och skillnaden är ofta stor mellan stad och landsbygd. Genom de globala målen har världens länder åtagit sig uppgiften att utrota världshungern innan 2030. Alla människor har samma rättigheter och ingen ska därför lämnas efter.
I Sverige är inte problemet med direkt fattigdom särskilt stor. Den barnfattigdom som finns i Sverige handlar enligt Rädda Barnen om att barn, genom sin fattigdom, blir mindre delaktiga i samhällslivet och riskerar att försättas i en ond spiral. De lever ofta under sämre boendeförhållanden än andra och tenderar att ha sämre betyg i skolan än andra.
Som ett sätt att bryta fattigdomen i världen ger Sverige en del av sin statsbudget i bistånd till andra länder. Det är ett sätt att bidra till en hållbar utveckling i hela världen, inte bara här i Sverige.
I den här uppgiften ska eleverna ta reda på fakta om länder dit Sverige ger bistånd och samtidigt dra slutsatser kring vad landet behöver för att ta sig ur den onda spiralen.
Uppgift
Börja med att förklara viktiga begrepp för området såsom bistånd, barnfattigdom, relativ fattigdom och de globala målen. En annan utgångspunkt för uppstart kan vara den här artikeln i Dagens Nyheter om Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdom i Sverige.
Vad kan eleverna om länder dit Sverige ger bistånd? Be dem välja ut ett land från Sydasien och ett land från Afrika söder om Sahara. De kan utgå från de länder i regionerna som Sverige ger bistånd till. Du hittar listan på Sidas hemsida.
De ska ta reda på så mycket de kan om landet. Här är några förslag till frågor.
- Var ligger landet på kartan?
- Vad är det för miljö och klimat i landet?
- Hur många människor bor där?
- Vad är invånarnas medelålder?
- Finns det några viktiga naturresurser i landet?
- Vilken är den största staden och hur många bor där?
- Är det krig eller fred?
- Är det en demokrati eller diktatur?
Låt sedan eleverna dra slutsatser om varför de tror att Sverige ger bistånd till landet. Men även: Vad behöver göras för att landet ska ta sig ur fattigdom? Hur ska det gå till?
Användbara källor för att ta reda på mer information om länder är Globalis, Landguiden och Ne.
Eleverna kan sedan använda sin dagstidning för att hitta mer information om landet. Använd sökfunktionen på hemsidan för att hitta artiklar om det valda landet. Vad skriver tidningen och vad handlar texterna om? Klassuppsättningar av tidningen kan i många fall beställas genom Mediekompass. Här!
Elevernas svar kan mynna ut i en presentation om landet skriftligt eller muntligt och uppgiften kan genomföras både enskilt och i par.
Koppling till läroplan
Geografi åk 4-6
- Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
Geografi åk 7-9
- Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
- Människors tillgång till och användning av förnybara och icke–förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
- Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som demografi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
- Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att svenska hushåll spenderar 14 % av sina utgifter på mat och dryck. 1950 var den siffran 40 %. Samtidigt har vår relation till mat förändrats i takt med att världen har globaliserats. Tacofredag, sushi och pizza hörde inte till vanligheterna på den tiden. Vi spenderar mer pengar på att äta utemat, matprogram på tv poppar upp som svampar och köket har blivit mångas sociala samlingspunkt.
Den här uppgiften utgår från intervjun som verktyg för att ta reda på vilka matvanor människor hade förr. Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
UPPGIFT
Välj intervjuperson
En intervju kräver att man pratar med någon. Nu är det dags att välja sin intervjuperson. Det kan vara mamma eller pappa, farmor, morfar eller en äldre granne.
Förarbete
Vad vet du om din intervjuperson sedan tidigare? Växte den upp i rika eller påvra förhållanden? Skriv ner sådant som du känner till om din intervjuperson. Förarbetet gör att du förhoppningsvis kan ställa bättre frågor under intervjun.
Skriv frågor
Frågorna ska handla om mat. Kom ihåg att ställa öppna frågor. Jämför frågan ”Åt du köttbullar och mos som barn?” med ”Vad åt du som barn?”. Den ena frågan kan intervjupersonen svara ja eller nej på, den andra kräver ett längre svar. Ett sätt att få målande beskrivningar är att ställa frågor som låter intervjupersonen återberätta en situation. ”Berätta om ett viktigt matminne du hade som barn.”.
Intervjun
Bestäm en tid och plats när intervjun ska ske. Ställ frågorna till din intervjuperson och skriv ner svaren eller spela in på din dator eller telefon. En del gillar att göra både och.
Efterarbetet
Renskriv svaren så snart som möjligt. Ju tidigare desto bättre.
Presentera svaren
Sammanfatta vad din intervjuperson hade för matvanor som barn. Jämför med dig själv. Hur skiljer de sig åt? Presentera inför klassen.
Koppling till läroplan
Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
Tala, lyssna och samtala
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.[…]
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Introduktion
Den 8 april är det den Internationella Romadagen, romernas nationaldag. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och är idag en av fem nationella minoriteter. Språket, romani chib, är också ett av våra minoritetsspråk. En del av de ceremonier som firas i samband med dagen hedrar minnet av förtryck och övergrepp mot folkgruppen. Enligt en undersökning av Länsstyrelsen känner många unga romer oro för att behandlas dåligt. De allra flesta är stolta över sin identitet men bara en tredjedel vågar berätta att de är romer.
1. Vad känner du till om romer?
2. Romer är en nationell minoritet. Vad innebär det?
Fördjupning
Förklara några begrepp som eleverna behöver förstå, exempelvis: minoritet, diskriminering, etnisk, romer, samer och judar.
Aktivitet
För snart tio år sedan avslöjade Dagens nyheter att Polisen i Skåne hade upprättat ett register över romer, varav över tusen var barn. Liknande register över folkgruppen har gjorts tidigare i historien och det väckte många obehagliga minnen för romer i Sverige.
Värderingsövning
1. Låt var och en ta ställning enskilt.
2. Samtala parvis.
3. Lyft sedan några röster i hela klassen.
-Var det bra att Dagens Nyheter avslöjade polisens register?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?
-Hur tror du det känns att vara med i ett sådant register hos polisen?
Bra Dåligt Vet inte
Varför/varför inte?
-Tycker du att polisen gjorde rätt när de gjorde ett register över romer?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?
Avslutande öppen fråga:
-Varför tror du att diskriminering är förbjuden enligt svensk lag?
Uppföljning
Fördjupa kunskaperna genom att arbeta vidare med temat etniska minoriteter och minoritetsspråk.
Länktips:
Forum för Levande Historia: Antiziganism i historien och idag.
UR: Andrea hälsar på hos Nadja. Ett av fem korta program om nationella minoriteter
Skolverket: Undervisa om den nationella minoriteten romer.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.
Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.
Det är lätt att hitta argumenterande texter i en dagstidning. Där finns allt från korta insändare till längre debattartiklar och tidningens egen debatt, ledaren. Släpp in dina elever i den aktuella debatten! Läs insändare, gå igenom hur de är uppbyggda och hitta spännande, roliga och viktiga ämnen att argumentera utifrån. Ta hjälp av nyhetsmaterialet och de insändare som är aktuella och låt dina elever skriva egna debatterande texter.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Introduktion
Inled arbetet med att berätta vad en insändare är och hur viktigt det är för demokratin att vi kan göra våra röster hörda i en dagstidning. Visa eleverna några lokala, aktuella insändare. Enklast hittar ni dem i nättidningen. Visa både välskrivna exempel och sådana som inte lockar till läsning.
Titta på:
- rubriker
- inledningar
- åsikter och argumentationer
- avslutningar
- språk, flyt i texten och längd
- signeringar
Vilka insändare skapar debatt och vilka anser klassen har brister? Be eleverna att motivera sina svar.
Fördjupning
Identifiera insändarens delar
Analysera en insändare från din lokaltidning eller välj vår som exempel.
Vi vill jobba
Vi är tre 14-åringar i Lidköping som vill arbeta trots att vi fortfarande går i skolan. Men de jobb som finns är för de som redan gått ur skolan. Vi tycker att fler möjligheter borde finnas för oss. Vi skulle bli mer motiverade att arbeta i framtiden och skaffa oss ett bra CV. De som anställer oss när vi slutar skolan skulle få bättre anställda. Vi gillar att Vård och omsorg här i kommunen ger 35 ungdomar på högstadiet jobb på höstlovet. Fler företag borde följa deras exempel. Det kanske kostar för vi vill ju ha en skaplig lön, men alla tjänar säkert på det i längden. Vi får tidig erfarenhet hur det är att jobba. Åk runt i skolor, prata med ungdomar och ge oss möjligheter att arbeta redan som högstadieelever! Barn och ungdomar är de som ska ta över. Vad vill ni egentligen med er arbetsplats och kommunens framtid?
Filippa, Jacob och Andreas, hämtad från nlt.se
Låt gärna eleverna arbeta i par med dessa frågor. Redovisa tillsammans!
- Hur bra stämmer rubriken med budskapet i insändaren? Ge förslag på en alternativ rubrik.
- Markera inledningen, åsikter, argument, förslaget och slutsatsen.
- Håller åsikterna och argumentationen? Hur?
- Skulle ni vilja förbättra insändaren? Hur?
- Ge alternativ till signeringen.
Aktivitet
Välj en gemensam nyhet att debattera
Låt eleverna ge förslag och presentera nyheter ur pappers- eller nättidningar. Välj bland förslagen och enas om en nyhet att debattera, där eleverna har olika åsikter.
Gemensamt
Hjälps åt att göra en tankekarta med olika åsikter, argumentationer, slutsatser och förslag. Låt eleverna sedan individuellt skriva var sin insändare utifrån tankekartan. Tills sin hjälp bör eleverna veta vilka delar som ingår i en insändare.
- Rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.
- Inledning som presenterar budskap.
- Åsikter som förstärks med väl vald argumentation.
- Förslag på lösning.
- Uppmaning till andra, en slutsats eller en fråga.
- Signering med namn eller signatur.
Uppföljning
A. Redovisning
Låt eleverna läsa upp insändarna för varandra i grupper om fyra till sex elever. Se till, om det är möjligt, att det i varje grupp finns insändare med olika åsikter. Uppmana eleverna att ge varandra positiv respons och lyfta fram något som var bra. Avsluta med att två elever tillsammans hjälps åt att förbättra sina insändare. Återsamlas i gruppen och läs insändarna på nytt. Ta hand om alla bearbetade insändare och välj tillsammans med eleverna några med olika åsikter att skicka till lokaltidningen.
B. Bemöt varandras åsikter
Byt insändare med varandra i klassen och låt eleverna bemöta insändarskribenten, antingen hålla med kanske med nya argument eller protestera med hjälp av egna åsikter och argument. Redovisa i respektive par. Avsluta med att läsa några insändare högt i klassen.
C. Träning ger färdighet
Kanske vill du sätta dina eleverna på prov? Ge dem i uppgift att skriva insändare helt på egen hand. De ska nu välja eget ämne och skriva en insändare som övertygar. Avsluta med att eleverna coachar varandra fram till välskrivna och engagerande insändare. Gör klassens röster hörda i lokaltidningen. Skicka in via nättidningen.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 22, reviderad 2022-06-22
Svenska, årskurs 4-6, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
- Sammanfattning av texter.
- Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Texter
- Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
- Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap, årskurs 4-6, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor
Svenska, årskurs 7-9, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
- Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord,
bild och ljud samspelar. - Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Texter
- Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter
Språkbruk
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Samhällskunskap, årskurs 7-9, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Introduktion
Rapporteringen om det höjda tonläget mellan Ryssland och västvärlden den senaste tiden har knappast undgått någon. Nyheterna letar sig in på sociala medier, där det har rapporterats om att Sverige är på väg in i krig med Ryssland. ”Nu kommer kriget” och ”Ryssland kommer att bomba Sverige” kan läsas i två inlägg som spridits på Tiktok bland unga och tonåringar. Det går att läsa om inläggen här och hur man enligt BRIS kan handskas med dessa frågor.
SVT:s Lilla aktuellt har publicerat ett inslag om ämnet där Johan Norberg från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, berättar hur man som ung kan reda ut vad som stämmer eller inte. Johan Norberg förklarar även varför Sverige har större militär närvaro på Gotland. Ta del av inslaget här.
Artikeln och inslaget kan användas som grund för källkritisk övning i både grundskola som gymnasiet. Vilka nyheter tar barn och unga del av i sina sociala medier och hur väl överensstämmer de med verkligheten? Med anpassning går uppgiften även att använda i årskurs 4-6.
Bakgrund
Ge eleverna bakgrund i ämnet. Låt dem läsa artikeln från Aftonbladet eller läs den högt för klassen. Titta tillsammans på inslaget från SVT:s Lilla aktuellt. Dela sedan in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.
Välj nyheter från flödet
Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Tiktok, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats om Ryssland, Ukraina eller militär närvaro i Sverige. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.
Värderingsövning
I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:
- Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
- Vad är syftet med inlägget? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
- Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
- Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?
Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.
Presentation och diskussion
Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.
Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?
Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?
Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?
Fördjupning
Det går med fördel att använda EAVI:s affisch ”Beyond Fake News” för att låta eleverna analysera vilka typer av vilseledande nyheter som har publicerats. Affischen finns översatt till svenska av Mediekompass. Affischen kan ligga till grund för en diskussion om hur vilseledande nyheter i oroliga tider kan påverka och vilka drivkrafter som kan ligga bakom.
- Vilka typer av vilseledande nyheter har gruppen tagit del av?
- Vad kan informationen få för inverkan och/eller konsekvenser?
- Vilka drivkrafter kan ligga bakom?
- Kan eleverna komma på andra tillfällen där vilseledande nyheter har förekommit? Vad fick det för konsekvenser?
Vidare läsning
Källkritikbyrån: Så ser ryktesspridningen om hotet från Ryssland ut på Tiktok