Terrordåden i Paris genomsyrade mediebevakningen under hela helgen. Det är svårt att tro att våra elever inte känner till vad som hände. Det här lektionsförslaget fokuserar på hur vi kan samtala med våra elever och besvara deras eventuella frågor.

A – introduktion

INLEDNING
Informationsflödet från terrordåden i Paris är minst sagt rikligt. Utgå från en lämplig sajt till exempel en TT-artikel i lokaltidningen som sammanfattar händelserna på ett konkret och sakligt sätt eller samtala med eleverna utan att läsa något av allt det som skrivits under helgen. Syftet med den här lektionen är inte att gå djupt in i vad som hände, utan att ge elever en möjlighet att ställa frågor om de känner oro och behöver förklaringar på det som skett.

VAD SKA VI TÄNKA PÅ NÄR VI SAMTALAR MED VÅRA ELEVER?

Metro har intervjuat Malin Alfvén, barn- och föräldrapsykolog och ger här sina råd samtidigt som hon säger: ”Vi kanske helst vill undvika det, men det ska vi absolut inte göra”.

• Det viktigaste är att svara på barnens frågor och göra det så ärligt som möjligt.

• Förneka inte att du själv är rädd.

• Berätta inte för mycket detaljer, men väldigt konkret om det går.

• Uppmana barnen att komma med egna frågor. Om man märker att barnen vet att något hemskt har hänt kan man fråga hur de tänker.

• Förklara att det finns ”tokiga människor” med ”tokiga idéer” som gör sådant här. Diskutera gärna vad det kan vara för tokiga idéer.

I Svenska Dagbladet kan vi läsa om vad Rädda Barnen tycker att vuxna ska tänka på.

”Rädda barnen menar att även barn som inte själva har drabbats av en tragisk händelse eller katastrof som den i Paris kan stå med många frågor och känna oro. Rädda Barnen skriver att det viktigaste som vuxen är att försöka förmedla trygghet till sitt barn som kanske sett tragedin på nyheterna eller hört vuxna prata. Som förälder kan man tänka på följande”.

Dessa råd vänder sig till föräldrar, men kan säkert också vara till hjälp i en klassrumssituation.

• Var ärlig.

• Tänk på att barnens frågor kan komma på andra sätt en genom en verbal fråga. Exempelvis kan tankar illustreras genom lek. Lyssna in alla frågor, även dem som inte uttalas.

• Svara så enkelt och så konkret som möjligt på barnens frågor.

• Överös inte med vuxendetaljer och skilj på dina egna och barnets känslor.

• Tänk på att din egen oro oftast har starkare påverkan på barnet än bilderna och berättelserna i sig.

• Det är nödvändigt att barnen får veta att världen är både bra och dålig men att vuxna försöker göra saker och ting bättre.

• Lova inte barnen att ingenting kan hända dem, om de skulle fråga om detta.

• Anpassa svaren efter barnets ålder.

• Lämna inte uppgiften att samtala med barnet till skolan eller förskolan. Tänk på att barnet har starkast anknytning till sin förälder eller sin vårdnadshavare.

• Tänk på att barn tar in skrämmande saker i små portioner.

• Var delaktig om ditt barn söker eller läser information på internet.

B – fördjupning

VAD INNEBÄR UNDANTAGSTILLSTÅNDET I FRANKRIKE?

Tidningen Metro reder ut vad ett undantagstillstånd innebär?

Läs tillsammans, gruppvis eller enskilt och ge exempel på vad det kan innebära.

VAD ÄR LANDSSORG?

• Utgå från Wikipedia och sök förklaringen till att Frankrikes president har utlyst en tre dagars landssorg.

• Vad innebar måndagen för de franska skolbarnen?

(Skolorna öppnade igen och under måndagen hölls/ska hållas en tyst minut klockan 12.00).

LÄSA MER?
Googla på Terrordåden i Paris och ge exempel på:

• hur började allt.

• vad som hände/händer.

• konsekvenser av dåden.

• hur människor vägrar låta sig skrämmas.

• aktioner för en bättre värld.

• …

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap

Syfte

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

I det här lektionsförslagen ger vi underlag till en diskussion i klassen om förra veckans avhysning av det romska lägret i Malmö. Vi ger en bakgrund till hur lägret skapades och vad som hände under veckan. Vi lyfter uttalande från ett kommunalråd, statsministern, aktionsgrupper och romerna själva. I lektionsförslaget ingår också en avslutande elevuppgift.

A– introduktion

Här har vi samlat ett urval av nyheter från veckan som gått om avhysningen av tältlägret Sorgenfri Malmö. Läs artiklarna i sin helhet eller delar av varje nyhet. Detta är en lägesrapport just nu som kan tjäna som en bakgrund till den fortsatta situationen för romerna i Malmö och på andra platser i Sverige. Fortsätt bevakningen!

BAKGRUND
Turerna kring tältlägret på industriområdet Sorgenfri i Malmö har varit många. SVT Skåne ger här en kort sammanfattning av vad som hänt.

• I årtionden har den öde industritomten på området Sorgenfri i centrala Malmö använts som lägerplats.

• Där har hemlösa människor slagit upp sina tält, husvagnar och skjul byggda av lastpallar och presenningar.

• Nästan lika länge har klagomålen från de omkringboende strömmat in till kommun och myndigheter. Missnöjet har handlat om oväsen, nedskräpning och obehaglig rök från eldning.

• Redan för tio år sedan, då det främst var missbrukare och psykiskt utslagna som bodde på platsen, rullade schaktmaskinerna in och jämnade det dåvarande lägret med marken. Tämligen omgående återuppstod lägret.

• Enligt uppgift till Uppdrag granskning bor nu uppemot 400 EU-migranter i lägret.

• Vatten, toaletter och avlopp saknas på området och nedskräpningen på tomten och den närmaste omgivningen är allvarlig.

• Företaget som äger tomten har gjort polisanmälningar om olaga intrång och egenmäktigt förfarande. Avhysningsförsök har inte lyckats eftersom lagen kräver att de som ska avvisas identifieras med namn.

• Efter en rad turer av beslut och överklaganden bestämde miljönämnden i Malmö i förra veckan att lägret ska tömmas och jämnas med marken. Skälet är att den sanitära situationen medför allvarliga hälsorisker för de boende samt den omfattande nedskräpningen.

• Trots detta har överklaganden lämnats in och rivningen flyttats fram i tid.

• Miljönämndens beslut överklagades först till länsstyrelsen och sedan till Mark- och miljödomstolen.
• Båda instanserna har nu avslagit överklagan vilket betyder att polisen inte har några lagliga hinder mot att tömma lägret.

• Trots att tidsfristen har passerat så dröjer avhysningen av migrantlägret och det är ännu oklart exakt när polisen kommer påbörja avhysningen.

• En stor del av lägrets invånare har gett sig av – oklart vart. Andra stannar kvar för att protestera tillsammans med stödgrupper.

• Malmö stad har erbjudit evakueringsboende för 50 personer och bidrag till bussresan hem till Rumänien.

• Tidig morgon den 3 november inleddes avhysningen.

• Efter avhysningen genomför ett 50-tal romer och aktivister en manifestation utanför stadshuset och sover där.

EU-MIGRANTERNAS RÄTTIGHETER

SVT NYHETER ger här en faktasammanställning över vad som gäller.

– Hur länge får en EU-medborgare vistas i Sverige?

Alla som bor i EU har rätt att röra sig fritt inom unionen och får vistas i ett annat medlemsland i tre månader. Det finns inga krav på visum eller att man måste ha jobb eller sysselsättning. Däremot måste en besökande ha ett pass eller ID-kort.
För att få stanna längre än tre månader måste personen vara anställd, egen företagare eller arbetssökande med en verklig möjlighet att få ett jobb. Det går också att vara studerande om man har pengar nog att försörja sin familj. EU-medborgare som saknar annan försörjning än tiggeri har inte rätt att stanna mer än tre månader.
Kravet att EU-medborgare skulle registrera sig och visa att de kan försörja sig togs bort i maj 2014. Enligt nuvarande regler är det polisens uppdrag att hitta och rapportera de EU-medborgare som saknar rätt att vara i Sverige till Migrationsverket som sedan fattar beslut om avvisning. Kontrollen har dock varit obefintlig, rapporterade Sveriges Radio.

– Får utländska medborgare bo eller övernatta var som helst?

Allemansrätten tillåter att man slår upp ett tält ett dygn utan att störa. Är man fler måste man ha markägarens tillstånd. Däremot är det olagligt att ta mark i anspråk genom att till exempel ställa upp en husvagn eller ett tält på en plats under längre tid.
Enligt miljöbalken är det också förbjudet att skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten kan se eller har tillgång till, exempelvis en park eller kyrkogård.
Vid avhysning av personer som slagit läger utan tillåtelse måste Kronofogden ha personuppgifter på samtliga berörda, dessutom måste varje person få ett individuellt beslut om avhysning.

– Vilket ansvar har kommunen för utländska medborgare?

Svenska kommuner har ansvar för samtliga som vistas i kommunen, men den som är i landet tillfälligt utan att arbeta kan endast få begränsad hjälp. Förutom akut stöd enligt socialtjänstlagen, det kan till exempel gälla biljett till hemlandet, pengar till mat eller härbärge, så väljer vissa kommuner att ge stöd till ideella organisationer som hjälper utsatta EU-medborgare.
Om barn far illa så är kommunen skyldig att ingripa oavsett vilket land barnet kommer ifrån.
– Vilket ansvar har landstinget för utländska medborgare?

Alla människor har rätt till akut sjuk- och hälsovård, oavsett medborgarskap. EU-medborgare har rätt till annan nödvändig vård så länge man är försäkrad i hemlandet, det är därför man tagit fram det Europeiska sjukförsäkringskortet. Den som saknar kortet kan tvingas betala hela kostnaden för vården ur egen ficka.

– Har EU-medborgares barn rätt till skola?

Nej, barn till EU-medborgare har inte rätt till skolgång under den tre månader långa uppehållsrätten i ett annat EU-land. Däremot kan kommunerna frivilligt erbjuda undervisning om de vill. För barn som stannat längre än tre månader är rättsläget mer oklart, eftersom de då skulle kunna betraktas som papperslösa. Dessa barn har rätt till skolgång.

Källa: Sveriges kommuner och landsting
Johan Juhlin, SVT

STATSMINISTER STEFAN LÖFVEN
SVT Nyheter, TT

– Det (avhysningen) ska självklart genomföras med respekt för de mänskliga rättigheterna, men det är också så att man inte får bosätta sig var som helst i Sverige. Det får inte de som bor i Sverige, det får inte du eller jag göra, då måste lagen gälla lika för alla, säger han till TT.
Stefan Löfven poängterar att det i stor utsträckning handlar om EU-migranter från Rumänien och Bulgarien.

– Där har vi ju ett samarbetsavtal med Rumänien och jobbar på ett tillsammans med Bulgarien. De får komma hit självfallet och vara här en tid, men i det långa loppet är det deras egna länder som måste ta ansvar för att de får arbete, utbildning, och bostad i sitt land. Det har inte Sverige ansvar för.

KOMMUNALRÅDET i MALMÖ
SVT nyheter Skåne
Kommunalrådet Carina Nilsson (S) menar att hon varit tydlig med att informera de boende om att de var tvungna att flytta.
– Jag var faktiskt själv och informerade i torsdags för jag ville vara säker på att man uppfattat vad som skulle hända, att det gick ut en tidsfrist i söndags, säger hon.
Kommunen erbjuder tillfälligt evakueringsboende och hjälp till hemresa, men i övrigt kommer kommunen inte att anordna boende för de som nu blir avhysta.
– Jag har ju haft kommunikation med gruppen hela tiden och varit väldigt tydligt och sagt att vi inte kommer att ordna något annat boende, säger Carina Nilsson (S).
– Det handlar om likabehandling. Man måste ta ansvar för att själv ordna sitt boende, säger hon.

PROTESTER MOT TÖMNINGEN AV LÄGRET
SVT Skåne

… Uppemot 100 personer, både människor som bott i lägret och stöddemonstranter, står nu utanför stadshuset. Demonstrationen bevakas av polisen och har gått lugnt till.

… Demonstranterna skanderar ”Malmö, Malmö” och kräver att kommunalrådet Carina Nilsson (S) avgår. Nilsson kom på förmiddagen ut för att möta demonstranterna.

… Demonstranterna har under protesten ställt flera frågor till Carina Nilsson och bland annat undrat varför Malmö stad inte gör lika mycket som andra städer, men fått svaret att Malmö inte kommer att erbjuda något boendealternativ utöver fem nätter på härbärget.

CENTRUM FÖR SOCIALA RÄTTIGHETER
SVT OPINION

Behrang Kianzad, Karin Åberg och Frederick Batzler på Centrum för Sociala Rättigheter:

Avhysningshotet mot det romska lägret på Sorgenfri i Malmö riskerar att urholka grundläggande principer om mänskliga rättigheter.

FN:s högsta kommissionär för de mänskliga rättigheterna följer nu ärendet och uttrycker stark oro för utvecklingen.

Även andra organisationer som Amnesty och Civil Rights Defenders har uppmärksammat Malmö stad på att dess agerande riskerar bryta mot mänskliga rättigheter.

Vi på Centrum för Sociala Rättigheter överklagade igår Miljöförvaltningens beslut att utrymma Sorgenfri-lägret och avhysa den romska befolkningen som sedan en längre tid där funnit en fristad.

Tyvärr har vår överklagan redan avslagits av Länsstyrelsen i Skåne som ej beaktat att avhysningen riskerar att bryta mot såväl EU-rätten som grundläggande mänskliga rättighetsprinciper.

…

Våra krav kvarstår. Ingen avhysning utan anvisning till en värdigare plats!

MANIFESTATION UTANFÖR STADSHUSET
SVT Nyheter

…

Valerio Caldararo från Rumänien berättar att han satte sig i bilen och körde till Sverige för två dagar sedan, när avhysningen av Sorgenfrilägret inleddes.

– Jag vill finnas till hands för min sons familj som bodde i lägret. Alla här vill att de ska få en plats där de sova, laga mat och vara trygga, säger han.

…

Under torsdagseftermiddagen fortsatte regnet att strila ner över Malmö. Poliser på plats vid Stadshuset informerade demonstranterna att det kan bli aktuellt att plocka bort delar av det material som nu finns plats. Samtidigt kurade Anna Bonculescu och hennes vänner runt elden från ett triangiakök under viadukten.

– Regnet hindrar oss inte. Vi hoppas fortfarande att kommunen ska hjälpa oss med en plats att bo på, säger Anna Bonculescu.

SvD
Vi begär bara en sak, tak över huvudet

…

20-åriga Isaura är rom och kommer från Targu Jiu, 30 mil väster om Bukarest. De senaste två åren har hon pendlat fram och tillbaka mellan Malmö och fattigdomen i Rumänien. Nu har hon varit här i två månader tillsammans med hela familjen, sammanlagt tio personer.

– Mamma, pappa, bröder och systrar. Vi är här för att det så svårt att överleva hemma i Targu Jiu, säger hon.

Läs mer

SvD har samlat all bevakning om avhysningen på ett och samma ställe.

B – aktivitet

Möjliga framtida rubriker

• Låt grupper av eleverna föreslå möjliga framtida rubriker som skulle kunna tryckas beroende på handlande eller brist på handlande från inblandande parter.

• Samla rubrikerna och diskutera.

• Enas om några rubriker som gynnar både samhället och de inblandade romerna.

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap

Syfte

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

När vi talar om flyktingar tänker vi kanske på främst på farliga flyktvägar och att fler än någonsin söker trygghet i Sverige. Men vad är en flykting och vem bestämmer vem som flykting? I det här lektionsförslaget försöker vi bland annat förklara vad det är för skillnader mellan invandrare, migranter, EU-migranter, kvotflyktingar, asylsökande och anhöriginvandring.

A Introduktion

A. Vad är en flykting?
Lyssna tillsammans på Aftonbladet perspektiv, http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/92528
På drygt tre minuter förklaras dessa begrepp på ett pedagogiskt sätt.
• Flyktingar
• Invandrare
• Migranter
• Kvotflyktingar
• Asylsökande
• Genévekonventionen
• FN.s flyktingkonvention
• EU- migrant
• Anhöriginvandring
• Alternativt skyddsbehov
• Papperslös
• Frivillighet – hot och tvång

Stoppa gärna programmet för förklaringar och diskussioner. Om du vill att eleverna ska anteckna så ta hjälp av denna pdf:  Vad är en flykting?

B. Vad skriver journalisterna?
Sök aktuella nyhetsartiklar om flyktingfrågan på nätet. Leta efter konkreta exempel på det som ni har talat om.

B Aktivitet

Bilder på flyktingar och migranter
Ge eleverna i uppgift att hämta bilder på olika sorters flyktingar och migranter. De kan söka på nätet eller i papperstidningar från hemmet eller i skolan. Gruppera och strukturera exemplen så att bilderna ger en bild över migrationen idag. Skriv förklarande bildtexter.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap

Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera
deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt
och beslutsprocesser.