I det här lektionsförslagen ger vi underlag till en diskussion i klassen om förra veckans avhysning av det romska lägret i Malmö. Vi ger en bakgrund till hur lägret skapades och vad som hände under veckan. Vi lyfter uttalande från ett kommunalråd, statsministern, aktionsgrupper och romerna själva. I lektionsförslaget ingår också en avslutande elevuppgift.
A– introduktion
Här har vi samlat ett urval av nyheter från veckan som gått om avhysningen av tältlägret Sorgenfri Malmö. Läs artiklarna i sin helhet eller delar av varje nyhet. Detta är en lägesrapport just nu som kan tjäna som en bakgrund till den fortsatta situationen för romerna i Malmö och på andra platser i Sverige. Fortsätt bevakningen!
BAKGRUND
Turerna kring tältlägret på industriområdet Sorgenfri i Malmö har varit många. SVT Skåne ger här en kort sammanfattning av vad som hänt.
• I årtionden har den öde industritomten på området Sorgenfri i centrala Malmö använts som lägerplats.
• Där har hemlösa människor slagit upp sina tält, husvagnar och skjul byggda av lastpallar och presenningar.
• Nästan lika länge har klagomålen från de omkringboende strömmat in till kommun och myndigheter. Missnöjet har handlat om oväsen, nedskräpning och obehaglig rök från eldning.
• Redan för tio år sedan, då det främst var missbrukare och psykiskt utslagna som bodde på platsen, rullade schaktmaskinerna in och jämnade det dåvarande lägret med marken. Tämligen omgående återuppstod lägret.
• Enligt uppgift till Uppdrag granskning bor nu uppemot 400 EU-migranter i lägret.
• Vatten, toaletter och avlopp saknas på området och nedskräpningen på tomten och den närmaste omgivningen är allvarlig.
• Företaget som äger tomten har gjort polisanmälningar om olaga intrång och egenmäktigt förfarande. Avhysningsförsök har inte lyckats eftersom lagen kräver att de som ska avvisas identifieras med namn.
• Efter en rad turer av beslut och överklaganden bestämde miljönämnden i Malmö i förra veckan att lägret ska tömmas och jämnas med marken. Skälet är att den sanitära situationen medför allvarliga hälsorisker för de boende samt den omfattande nedskräpningen.
• Trots detta har överklaganden lämnats in och rivningen flyttats fram i tid.
• Miljönämndens beslut överklagades först till länsstyrelsen och sedan till Mark- och miljödomstolen.
• Båda instanserna har nu avslagit överklagan vilket betyder att polisen inte har några lagliga hinder mot att tömma lägret.
• Trots att tidsfristen har passerat så dröjer avhysningen av migrantlägret och det är ännu oklart exakt när polisen kommer påbörja avhysningen.
• En stor del av lägrets invånare har gett sig av – oklart vart. Andra stannar kvar för att protestera tillsammans med stödgrupper.
• Malmö stad har erbjudit evakueringsboende för 50 personer och bidrag till bussresan hem till Rumänien.
• Tidig morgon den 3 november inleddes avhysningen.
• Efter avhysningen genomför ett 50-tal romer och aktivister en manifestation utanför stadshuset och sover där.
EU-MIGRANTERNAS RÄTTIGHETER
SVT NYHETER ger här en faktasammanställning över vad som gäller.
– Hur länge får en EU-medborgare vistas i Sverige?
Alla som bor i EU har rätt att röra sig fritt inom unionen och får vistas i ett annat medlemsland i tre månader. Det finns inga krav på visum eller att man måste ha jobb eller sysselsättning. Däremot måste en besökande ha ett pass eller ID-kort.
För att få stanna längre än tre månader måste personen vara anställd, egen företagare eller arbetssökande med en verklig möjlighet att få ett jobb. Det går också att vara studerande om man har pengar nog att försörja sin familj. EU-medborgare som saknar annan försörjning än tiggeri har inte rätt att stanna mer än tre månader.
Kravet att EU-medborgare skulle registrera sig och visa att de kan försörja sig togs bort i maj 2014. Enligt nuvarande regler är det polisens uppdrag att hitta och rapportera de EU-medborgare som saknar rätt att vara i Sverige till Migrationsverket som sedan fattar beslut om avvisning. Kontrollen har dock varit obefintlig, rapporterade Sveriges Radio.
– Får utländska medborgare bo eller övernatta var som helst?
Allemansrätten tillåter att man slår upp ett tält ett dygn utan att störa. Är man fler måste man ha markägarens tillstånd. Däremot är det olagligt att ta mark i anspråk genom att till exempel ställa upp en husvagn eller ett tält på en plats under längre tid.
Enligt miljöbalken är det också förbjudet att skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten kan se eller har tillgång till, exempelvis en park eller kyrkogård.
Vid avhysning av personer som slagit läger utan tillåtelse måste Kronofogden ha personuppgifter på samtliga berörda, dessutom måste varje person få ett individuellt beslut om avhysning.
– Vilket ansvar har kommunen för utländska medborgare?
Svenska kommuner har ansvar för samtliga som vistas i kommunen, men den som är i landet tillfälligt utan att arbeta kan endast få begränsad hjälp. Förutom akut stöd enligt socialtjänstlagen, det kan till exempel gälla biljett till hemlandet, pengar till mat eller härbärge, så väljer vissa kommuner att ge stöd till ideella organisationer som hjälper utsatta EU-medborgare.
Om barn far illa så är kommunen skyldig att ingripa oavsett vilket land barnet kommer ifrån.
– Vilket ansvar har landstinget för utländska medborgare?
Alla människor har rätt till akut sjuk- och hälsovård, oavsett medborgarskap. EU-medborgare har rätt till annan nödvändig vård så länge man är försäkrad i hemlandet, det är därför man tagit fram det Europeiska sjukförsäkringskortet. Den som saknar kortet kan tvingas betala hela kostnaden för vården ur egen ficka.
– Har EU-medborgares barn rätt till skola?
Nej, barn till EU-medborgare har inte rätt till skolgång under den tre månader långa uppehållsrätten i ett annat EU-land. Däremot kan kommunerna frivilligt erbjuda undervisning om de vill. För barn som stannat längre än tre månader är rättsläget mer oklart, eftersom de då skulle kunna betraktas som papperslösa. Dessa barn har rätt till skolgång.
Källa: Sveriges kommuner och landsting
Johan Juhlin, SVT
STATSMINISTER STEFAN LÖFVEN
SVT Nyheter, TT
– Det (avhysningen) ska självklart genomföras med respekt för de mänskliga rättigheterna, men det är också så att man inte får bosätta sig var som helst i Sverige. Det får inte de som bor i Sverige, det får inte du eller jag göra, då måste lagen gälla lika för alla, säger han till TT.
Stefan Löfven poängterar att det i stor utsträckning handlar om EU-migranter från Rumänien och Bulgarien.
– Där har vi ju ett samarbetsavtal med Rumänien och jobbar på ett tillsammans med Bulgarien. De får komma hit självfallet och vara här en tid, men i det långa loppet är det deras egna länder som måste ta ansvar för att de får arbete, utbildning, och bostad i sitt land. Det har inte Sverige ansvar för.
KOMMUNALRÅDET i MALMÖ
SVT nyheter Skåne
Kommunalrådet Carina Nilsson (S) menar att hon varit tydlig med att informera de boende om att de var tvungna att flytta.
– Jag var faktiskt själv och informerade i torsdags för jag ville vara säker på att man uppfattat vad som skulle hända, att det gick ut en tidsfrist i söndags, säger hon.
Kommunen erbjuder tillfälligt evakueringsboende och hjälp till hemresa, men i övrigt kommer kommunen inte att anordna boende för de som nu blir avhysta.
– Jag har ju haft kommunikation med gruppen hela tiden och varit väldigt tydligt och sagt att vi inte kommer att ordna något annat boende, säger Carina Nilsson (S).
– Det handlar om likabehandling. Man måste ta ansvar för att själv ordna sitt boende, säger hon.
PROTESTER MOT TÖMNINGEN AV LÄGRET
SVT Skåne
… Uppemot 100 personer, både människor som bott i lägret och stöddemonstranter, står nu utanför stadshuset. Demonstrationen bevakas av polisen och har gått lugnt till.
… Demonstranterna skanderar ”Malmö, Malmö” och kräver att kommunalrådet Carina Nilsson (S) avgår. Nilsson kom på förmiddagen ut för att möta demonstranterna.
… Demonstranterna har under protesten ställt flera frågor till Carina Nilsson och bland annat undrat varför Malmö stad inte gör lika mycket som andra städer, men fått svaret att Malmö inte kommer att erbjuda något boendealternativ utöver fem nätter på härbärget.
CENTRUM FÖR SOCIALA RÄTTIGHETER
SVT OPINION
Behrang Kianzad, Karin Åberg och Frederick Batzler på Centrum för Sociala Rättigheter:
Avhysningshotet mot det romska lägret på Sorgenfri i Malmö riskerar att urholka grundläggande principer om mänskliga rättigheter.
FN:s högsta kommissionär för de mänskliga rättigheterna följer nu ärendet och uttrycker stark oro för utvecklingen.
Även andra organisationer som Amnesty och Civil Rights Defenders har uppmärksammat Malmö stad på att dess agerande riskerar bryta mot mänskliga rättigheter.
Vi på Centrum för Sociala Rättigheter överklagade igår Miljöförvaltningens beslut att utrymma Sorgenfri-lägret och avhysa den romska befolkningen som sedan en längre tid där funnit en fristad.
Tyvärr har vår överklagan redan avslagits av Länsstyrelsen i Skåne som ej beaktat att avhysningen riskerar att bryta mot såväl EU-rätten som grundläggande mänskliga rättighetsprinciper.
…
Våra krav kvarstår. Ingen avhysning utan anvisning till en värdigare plats!
MANIFESTATION UTANFÖR STADSHUSET
SVT Nyheter
…
Valerio Caldararo från Rumänien berättar att han satte sig i bilen och körde till Sverige för två dagar sedan, när avhysningen av Sorgenfrilägret inleddes.
– Jag vill finnas till hands för min sons familj som bodde i lägret. Alla här vill att de ska få en plats där de sova, laga mat och vara trygga, säger han.
…
Under torsdagseftermiddagen fortsatte regnet att strila ner över Malmö. Poliser på plats vid Stadshuset informerade demonstranterna att det kan bli aktuellt att plocka bort delar av det material som nu finns plats. Samtidigt kurade Anna Bonculescu och hennes vänner runt elden från ett triangiakök under viadukten.
– Regnet hindrar oss inte. Vi hoppas fortfarande att kommunen ska hjälpa oss med en plats att bo på, säger Anna Bonculescu.
SvD
Vi begär bara en sak, tak över huvudet
…
20-åriga Isaura är rom och kommer från Targu Jiu, 30 mil väster om Bukarest. De senaste två åren har hon pendlat fram och tillbaka mellan Malmö och fattigdomen i Rumänien. Nu har hon varit här i två månader tillsammans med hela familjen, sammanlagt tio personer.
– Mamma, pappa, bröder och systrar. Vi är här för att det så svårt att överleva hemma i Targu Jiu, säger hon.
Läs mer
SvD har samlat all bevakning om avhysningen på ett och samma ställe.
B – aktivitet
Möjliga framtida rubriker
• Låt grupper av eleverna föreslå möjliga framtida rubriker som skulle kunna tryckas beroende på handlande eller brist på handlande från inblandande parter.
• Samla rubrikerna och diskutera.
• Enas om några rubriker som gynnar både samhället och de inblandade romerna.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Det här lektionsförslaget handlar om de kraftiga skogsbränder som i månader härjat i Indonesien och stora delar av Borneo. Bränderna är en katastrof för de redan 40 000 utrotningshotade orangutangerna. När skogen brinner har orangutangerna ingenstans att fly och blir fångade i ett eldhav. Dessutom ligger en kvävande gul tjock rök i området, vilket påverkar både människor och djur.
A – introduktion
FAKTA
• Visa de bilder som finns till dn.se-artikeln Orangutangerna på Borneo hotas av skogsbränder. Läs artikeln och samtala om läget.
• Mer fakta som bakgrund till de nu aktuella bränderna.
Indonesien har vid flera tillfällen drabbats av väldiga skogs- och markbränder. De värsta inträffade 1982–83 och 1997–98, då väderfenomenet El Niño var extra kraftfullt.
I regel startas bränderna av bönder och markägare som vill frigöra mark för att kunna anlägga oljepalmsplantager och sedan sprider sig bränderna.
Bränderna ger upphov till enorma utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Under 1997, då åtta miljoner hektar skog och mark eldhärjades, ledde bränderna till utsläpp på drygt fyra miljarder ton växthusgaser, ungefär lika mycket som hela EU släppte ut samma år.
Så sent som på 1960-talet var fortfarande 82 procent av landets yta täckt av regnskog. I dag, efter decennier av skogsskövling, återstår mindre än hälften.
Källa: Globalfiredata, Nature.
• Så påverkas miljön
Läs tillsammans eller återberätta för eleverna innehållet i dn.se:s artikel Indonesiska bränder ”en klimatkatastrof” och Skogsbränder gör livet olidligt i Sydostasien, Yle nyheter.
Artiklarna är mycket informativa och här finns underlag för eleverna att samla fakta och få kunskap om varför det brinner och hur det påverkar människors hälsa, miljön, djur och växtlivet samt vilken roll palmoljan har.
• Fler artiklar i ämnet
Indonesien lovar att släcka bränderna snabbt
Bränder ställer in Thailandsflyg
Sju personer ihjälbrända på berg
Smogg ställde in simvärldscup
Rök får Malaysia att stänga skolor
ORSAKER och KONSEKVENSER
Lista med hjälp av innehållet i de artiklar ni tagit del, orsaker till bränderna och de konsekvenser bränderna medför i Indonesien, deras grannländer och övriga världen.
ÅSIKTER och FÖRSLAG
Avsluta lektionen med att eleverna själva har åsikter om problemet och ger förslag på lösningar. Redovisa enligt EPA-modellen, De fem förmågorna i teori och praktik, Göran Svanelid:
E – enskilt
P – i par
A – alla i klassen
B – aktivitet
SKRIVUPPGIFT
Låt eleverna skriva personliga betraktelser om bränderna ur olika perspektiv. Exempelvis:
– En elev som inte kan gå till skolan
– Premiärministerns försvar/förklaring
– En skogsägare
– En bonde
– En miljökämpe
– En orangutang-räddare
– En pilot
C fördjupning
Här finns gott om fördjupningar kopplade till nyheten om bränderna och de hotade orangutangerna.
Exempel:
• Regnskogar – var de finns i världen, djur – och växtliv
• Orangutanger – olika arter och deras leverne
• El niño – och andra väderfenomen
• Indonesiens övärld – karta, befolkning, näringsliv, sevärdheter m.m.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i naturorienterande ämnen
Syfte
… Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser…
… På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor…
När vi talar om flyktingar tänker vi kanske på främst på farliga flyktvägar och att fler än någonsin söker trygghet i Sverige. Men vad är en flykting och vem bestämmer vem som flykting? I det här lektionsförslaget försöker vi bland annat förklara vad det är för skillnader mellan invandrare, migranter, EU-migranter, kvotflyktingar, asylsökande och anhöriginvandring.
A Introduktion
A. Vad är en flykting?
Lyssna tillsammans på Aftonbladet perspektiv, http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/92528
På drygt tre minuter förklaras dessa begrepp på ett pedagogiskt sätt.
• Flyktingar
• Invandrare
• Migranter
• Kvotflyktingar
• Asylsökande
• Genévekonventionen
• FN.s flyktingkonvention
• EU- migrant
• Anhöriginvandring
• Alternativt skyddsbehov
• Papperslös
• Frivillighet – hot och tvång
Stoppa gärna programmet för förklaringar och diskussioner. Om du vill att eleverna ska anteckna så ta hjälp av denna pdf: Vad är en flykting?
B. Vad skriver journalisterna?
Sök aktuella nyhetsartiklar om flyktingfrågan på nätet. Leta efter konkreta exempel på det som ni har talat om.
B Aktivitet
Bilder på flyktingar och migranter
Ge eleverna i uppgift att hämta bilder på olika sorters flyktingar och migranter. De kan söka på nätet eller i papperstidningar från hemmet eller i skolan. Gruppera och strukturera exemplen så att bilderna ger en bild över migrationen idag. Skriv förklarande bildtexter.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera
deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt
och beslutsprocesser.
Tidigt på morgonen den 28 september inträffade en av årets astronomiska höjdpunkter, en total månförmörkelse med blodmåne och en supermåne samtidigt. Var någon av dina elever uppe och såg det? Diskutera vad som hände och titta på de bilder som finns publicerade från månförmörkelsen.
A Introduktion
Visa bilder från månförmörkelsen och förklara vad som hände. Här får du hjälp med lite fakta hämtade från länkarna nedan.
- En månförmörkelse uppstår när en fullmåne förflyttar sig in i skuggan bakom jorden. Det ska vara fullmåne – och solen, jorden och månen måste ligga exakt i linje
– Månförmörkelsen syntes från halva jordklotet. För till exempel USA och Kanada skedde det på söndagskvällen den 27 september. För Sverige varade den från småtimmarna till gryning på måndag morgon. Allt började vid tvåtiden och var över vid halv sjutiden och förmörkelsen var som bäst och rödast mellan fyra och halv sex.
– Supermåne får vi när månen ligger närmast jorden. Månens bana är inte helt rund så ibland är den lite närmare och ibland lite längre bort. Månen såg större ut på himlen än vad den gör i vanliga fall. En annan sak som gör att månen såg extra stor ut var att den låg ganska lågt på himlen.
– En timma efter supermånen fick vi den totala månförmörkelse. Då färgade jorden månen röd och vi fick en blodmåne. Blodröda månar har tidigare satt skräck i människor.
– Det är ytterst ovanligt att en supermåne och en blodmåne sammanfaller, sist det inträffade var 1982 och nästa gång blir inte förrän år 2035.
– Vi kunde se månförmörkelsen sydväst och väst med blotta ögat utan teleskop.
– Den som var uppmärksam kunde också se planeterna Venus, Jupiter och Mars i öster.
Källor och länkar
Populär astronomi, Se super-månförmörkelsen den 28 september
Illustrerad vetenskap, Vad är månförmörkelse och när inträffar det i Sverige
Expressen, Därför får vi se vackra fenomenet supermåne
GP, Bästa månförmörkelsen på år och dar
DN, Då kan du se den blodröda supermånen
B Aktivitet
Ta hjälp av mediernas bevakning av månförmörkelsen. Sök på nätet eller i dagstidningar efter bilder från månförmörkelse den 28 september. Använd bilderna till att förklara vad som hände och berätta var och när de togs. Placera bilderna i kronologisk ordning och ordna ett informativt bildspel, digitalt eller i papper.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 NO
Lgr 11 Kursplanen i fysik
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser
och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.
I det här lektionsförslaget fokuserar vi på åsikter. Du som lärare bestämmer vilken nyhet som ni ska diskutera och samla olika åsikter om. Det kan handla om olika perspektiv kring flyktingfrågan, politiska förslag eller någon lokal fråga som många har åsikter om. Sedan blir det elevernas uppgift att ge exempel på nyheter och åsikter i frågan. Vem tycker vad och vad tycker eleverna?
A Introduktion
Den här uppgiften passar bra när det hettar till i någon fråga som nu kring flyktingar. Men det kan lika gärna vara en fråga som påverkar elevernas närmiljö eller en nyhet som berör något ämne ni studerar just nu.
Förslag på arbetsgång:
• Bestäm vilken fråga som ni i klassen ska fördjupa er.
• Presentera några nyheter kring frågan, gärna med olika åsikter i frågan.
• Ge exempel på personer och andra källor som reportern har citerat.
• Har reportern intervjuat några personer?
• Får de komma tills tals i pratminus, citat, eller har reportern hänvisat till dessa personer?
• Ge eleverna i hemläxa att i sina dagstidningar i papper eller på nätet hitta fler nyheter som belyser frågan ur olika perspektiv.
• Tipsa eleverna om att i nyhetsstexten markera åsikter och ta reda på vilken eller vilka personer som står bakom åsikterna.
• Vilka positioner och intressen har dessa personer?
• Vid redovisningen ska de ge:
– en sammanfattning av nyheten.
– återge olika åsikter.
– dra slutsatser av vad olika åsikter innebär för dem och för samhället.
– presentera en egen åsikt med motivering.
Förslag på redovisning:
– Redovisa gärna i omgångar.
– Dela in klassen i grupper där var och en i gruppen återberättar sin hemläxa. Låt eleverna föra anteckningar och ställa frågor till varandra. Utse gärna en gruppledare som styr upp redovisningarna och diskussionerna.
– Bilda nya tvärgrupper där eleverna återberättar första gruppens nyheter och åsikter. Fortsätt diskutera i gruppen! Ny gruppledare.
– Avsluta i helklass.
Lärarledd avslutande diskussion:
– Låt varje elev skriva ner den åsikt som de hade med sig till skolan och en annan åsikt som de nu funderar på och kanske ändrar sig till.
– Samla in åsikterna och diskutera så många ni hinner och tycker är värdefullt för situationen.
B Aktivitet
Parallellt med elevernas hemläxa föreslår vi att du som lärare håller utkik efter debattartiklar och insändare i ämnet som du presenterar klassen. Diskutera åsikterna men passa också på att lära eleverna hur man skriver insändare till dagstidningar. Efter alla diskussioner har de säkert samlat på sig åsikter och förslag som de kan använda för att påverka andra. Börja gärna med att skriva en insändare tillsammans och fortsätt med enskilda. Skicka gärna in några till dagstidningen som klassen tycker är särskilt viktiga. Men bombardera inte lokaltidningen med massor av insändare! Kolla i nättidningen om ni kan mejla in de insändare ni valt att skicka in.
Här ger vi exempel på en enkel mall för insändare:
• Rubrik – Förklara rakt på sak vad insändaren handlar om.
• Inledning –Inled och presentera insändaren på ett lockande sätt.
• Huvudtext – Presenterar argument och kanske också något motargument.
• Avslutning – Avslutar med att ge ett förslag som sammanfattar syftet med insändaren
OBS! Tänk på att skiva kort, helst bara fyra till fem välformulerade meningar.
Lär mer om insändare:
Mediekompass Insändare
Youtube, https://www.youtube.com/watch?v=zO1mXsx3yjY
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 SH
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors
levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och
kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Centralt innehåll i årskurs 4-6
Svenska
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
I det här lektionsförslaget fokuserar vi på det stora engagemang som finns för att hjälpa till i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Vi får se bilder i medierna som vi aldrig trodde skulle utspela sig hos oss eller på andra platser i Europa. Vi skänker pengar, kläder, förnödenheter, startar insamlingar, ordnar transporter och öppnar våra hem. Sällan har vi sett en sådan mediebevakning som den vi tar del av nu. Vi har samlat ett axplock av exempel på hjälpinsatser att läsa och diskutera i klassen och berättar om ett skolupprop om att skänka en krona per elev.
A Introduktion
Det är inte svårt att hitta exempel på människor som vill hjälpa flyktingar. Här har vi samlat några exempel. Läs några tillsammans och ge därefter elevgrupper var sitt exempel att återberätta för klassen.
Uppmana eleverna att vid redovisningen återberätta:
– vad hjälpinsatsen handlar
– var den sker
– vilka som är inblandade
– hur det går till
– varför de gör det
– vad de själva tycker och varför
Avsluta med en diskussion kring flyktinghjälp. Förslag på diskussionsfrågor:
– Vad beror det på att så många vill hjälpa till just nu? Kan treårige Alans död spela in?
– Borde vi kunna göra mer? I så fall – ge exempel.
– Tror ni att politiker i Sverige och Europa kan komma överens om en gemensam strategi. Finns det förslag som ni gillar?
– Halva befolkningen i Syrien har flytt från landet. Hur kan det påverka terrorgrupper där?
– Kommer hjälpintresset svalnar om ett par veckor? Varför – Varför inte?
– Vad tror ni att vi kommer att tycka om de här veckorna om tio år?
• Hon förde syrisk flykting från Danmark till Sverige
• Hemliga nätverk hjälper flyktingar
• Mimoza: ”Följer min moraliska kompass”
• Röda korset: Många vill hjälpa flyktingar
• Ännu fler vill hjälpa flyktingar i Alingsås
• Stor vilja att hjälpa flyktingar
• Många vill hjälpa på Malmö Central
• Mattias Erlandsson från Härnösand räddade båtflyktingar i Medelhavet
• Facebook-grupp engagerar många för flyktinggrupp
• Nystartat nätverk samlar miljoner till flyktinghjälp
• PSG ger hjälp till flyktinghjälp
• Luleåföretag kör kampanj för flyktinghjälp
B Aktivitet
Många grupper startar insamlingar och utmanar andra att göra detsamma. I förra veckan kom ett initiativ att elever ska skänka en krona var. Många skolor har svarat på uppropet som vänder sig till grundskolor och gymnasieskolor. Tanken är enkel – eleverna på de medverkande skolorna skänker en krona var till ett välgörande ändamål och i klassrummet tar lärarna upp flyktingsituationen.
– Vi har full respekt för att inte alla har pengar, men det är frivilligt att vara med och vi tänkte att de flesta skulle kunna avvara en krona. Om alla elever i en klass skänker en krona var räcker det både till några hygienkit till flyktingar och till många viktiga samtal i klassrummet, säger Viktoria Struxsjö, en av initiativtagarna.
Läs mer om uppropet: En krona per elev blir miljonbelopp
– Är det här ett initiativ som eleverna gillar?
– Hur skulle en sådan insamling kunna gå till på skolan?
– Föder det här förslaget andra idéer hos eleverna?
Nu vill många göra en insats
Koppling till skolans styrdokument Lgr 11
Lgr 11 SH
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors
levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och
kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Centralt innehåll i årskurs 4-6
Svenska
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Alla medier rapporterar om situationen för flyktingar runt Medelhavet, i Ungern, i Europa och Sverige. Vi får ta del av fruktansvärda bilder, berättelser och fakta. Hur talar man med barn om till exempel bilden på den döde pojken Aylan på stranden och hur svarar vi på barns frågor? I Expressen ger Jannes Grudin, psykolog på Rädda Barnen, goda råda och säger bland annat ”Säg som det är. Gör det lugnt och berätta inte mer än ditt barn frågar om”. I det här lektionsförslaget har vi valt att lyfta flyktingfrågan utifrån exemplen på en familj från Syrien som kom fram till Sverige och pojken som inte kom fram.
1
Ett flyktingfall
Ahmed och Johan och deras barn
60 miljoner människor är på flykt, varav hälften är barn, enligt en ny rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR. Just nu står vi inför en flyktingsituation som vi inte sett sedan andra världskriget. Islamiska statens terror i Irak och Syrien är en orsak till det försämrade läget. I Syrien har hälften av Syriens 23 miljoner människor flytt från sina hem. 7,6 miljoner av dem är på flykt inom landet och 4 miljoner har flytt landet. De allra flesta finns i Syriens grannländer, Turkiet, Libanon och Jordanien, men många tar sig också till Europa som Ahmad och Jihan och deras två barn och en kusin.
- Läs artikeln som SvD publicerade i augusti 2015 (kan kräva abonnemang) och följ familjens flykt från land till land. Läs gemensamt eller dela upp artikeln så att en grupp elever redovisar var sitt land och berättar vad som hände där. Följ familjens 7000 km långa flykt på kartan. Diskutera flyktingfrågan utifrån den här familjen. Förklara ord och begrepp.
- Artikeln ovanför, ”På flykt genom nio länder. ’Rör er i skuggorna'” är skriven av en fransk journalist, Claire Billet. Den 20 juli kom familjen fram till Sverige efter att ha betalat flyktingsmugglare 20 000 euro. Nu befinner de sig i en liten lägenhet på en flyktingförläggning utanför Nässjö. SvD:s reporter Hannes Delling besökte dem och Jihan och Ahmad svarade på frågor från läsare om Syrien, flykten till Sverige och tankar kring deras nya hemland. Här kan ni läsa chatten.
2
Ett flyktingfall
Europa räddade inte Aylan, 3 år
(Om du vill diskutera den här bilden med dina elever föreslår vi att du först tar del av Janne Grudin, psykolog på Rädda Barnen, råd om hur man samtalar med barn ur Expressen.
- Vad hände Aylan och hans familj? Expressen berättar vad som hände.
- Var det OK att publicera och sprida bilder på den döde Aylan? Bilden på den treåriga pojken som drunknade i Medelhavet under familjens flykt från Syrien sprids över världen. Många trodde att bilden skulle bli droppen som på allvar väckte opinionen mot kriget. Så här förklarar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson varför de publicerade:
”Det är mycket ovanligt att vi publicerar brutala skildringar, men detta dokumenterar en flyktingkatastrof som vi alla måste förhålla oss till. Kanske väcker bilden engagemang, kanske kan den därför rädda andra barn”.
Enligt Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv, ska medierna alltid visa brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn och noga pröva publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. Varje publicering är unik och diskuteras med chefredaktören och ansvarig utgivare.
- Gjorde Expressen rätt som publicerade bilden på döde Aylan?
Uppföljning
Följ med i nyheterna! De rapporterar om dagsläget men också om förslag från politiker och hjälpåtgärder från organisationer och medmänniskor.
- Hur ska det gå för flyktingarna i Budapest?
- Kan EU komma överens om en gemensam strategi för flyktingmottagandet?
- Kan vi komma åt flyktingsmugglare?
- Kan vi förhindra riskfyllda båtfärder?
- …
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till,
och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Syfte
Eleverna bör i tidig ålder göras uppmärksamma på att allt de läser, ser och hör har ett ursprung. Det är inte alltid den som berättar eller skriver något som själv har upplevt det hon för vidare.
I läroplanen för grundskolan står det under Skolans uppdrag:
Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Genom att reflektera över källorna i papperstidningen och på webben lär sig eleverna att all information har en eller flera avsändare som bör redovisas för att vi ska kunna ha möjlighet att ta ställning till värdet av informationen.
Förslag på aktiviteter
VISKLEKEN
Välj rubriker ur tidningen. Viska den ordagranna lydelsen till en elev som i sin tur viskar det han uppfattat vidare till en annan elev. Be eleven som är sist i kedjan att berätta vad som har hänt.
Diskutera vad som kan hända med budskap som förmedlas i flera led.
STUDERA BYLINES
Tidningens reportrar sätter som regel ut sina namn vid den artikel de har skrivit. Det kallas för byline på tidningsspråk.
- Gör en lista över tidningens reportrar.
- Vilken/vilka reportrar skriver de flesta artiklarna?
- Är någon reporter specialist på något område (t.ex sport, teknik, politik, brott …)?
- Finns det artiklar som saknar byline? Korta notiser och material från TT och andra nyhetsbyråer kan sakna byline. Hur skiljer sig artiklar utan byline från dem med?
VEM DÖLJER SIG BAKOM ETT ”PRATMINUS”?
När reportern citerar vad någon säger markerar han det med en ny rad och ett talstreck, som på tidningsspråk kallas pratminus.
- Låt eleverna leta upp namnet på personerna bakom artikelns pratminus. Vad får man reda på om dessa personer (ålder, yrke, befattning, vittne …). Går det att få reda på mer om personen genom att söka på internet?
- Har reportern använt sig av flera källor?
SAMMA KÄLLA?
- Sök upp tidningar på internet som beskriver samma händelse. Använd sökfunktionen på Mediekompass ”Sök vad tidningar skriver”. Eleverna listar upp personerna bakom artiklarnas pratminus. Diskutera vilka källor som är gemensamma och vilka som är unika och fördelar resp. nackdelar med detta.
Länkar
Mer om källkritik på mediekompass.se
Fakta om källkritik från Kolla Källan (Skolverket)
VM i Peking är slut och medaljerna är utdelade. En i varje tävlingsgren åker hem som bäst i världen, men övriga har säkert andra guldkorn att glädjas åt. Kanske har de slagit personligt rekord? Kanske har de fått vara med om ögonblick som påverkar dem både som idrottare och människa? Vi föreslår att ni tar del av mediernas rapportering från tävlingarna i Peking, tittar på resultat och avslutar med en eller flera mattelektioner och idrottslektioner. Hur många elever behövs för att slå en världsmästare i Peking?
Inledning
Radio, TV och dagspress har under veckan som gått bevakat VM i friidrott i Peking. Hur mycket känner eleverna till? Inled med ett samtal.
Förslag på några frågor i klassen:
• Hur många känner till att det pågått ett VM i friidrott?
• Vad är friidrott? Ge exempel på grenar.
• Har vi duktiga friidrottare i Sverige? Hur gick det för dem? Vad tävlade de i?
• Fick vi några medaljer?
• Vem eller vilka var närmast en medalj?
• Vem eller vilka blev stjärnor i Peking?
• Är det något mer än resultatet som räknas i internationella tävlingar?
• Var ligger Peking? Vad vet eleverna om Kina? Hur kan ett VM påverka landet vad gäller öppenhet och demokrati?
Välj sedan någon sajt och leta efter glädje, besvikelse, överraskningar, oväntade framgångar och misslyckanden och andra nyheter som fick betydelse under VM.
Här är några förslag på länkar:
DN, http://www.dn.se/stories/friidrotts-vm-i-peking-2015/
SvD, http://www.svd.se/om/friidrotts-vm-2015-h3c9
Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/friidrott/vm/live/
Expressen, http://www.expressen.se/sport/friidrott/
Radiosporten, http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4858&grupp=22290
SVT, http://www.svt.se/sport/friidrott/
Aktivitet
Studera resultatlistor från Peking. Välj sedan grenar som klassen ägnar sig åt på idrottslektioner. Vem är kvinnlig och manlig världsetta i dessa grenar? Vad vann de på? Här på radiosportens hemsida finns resultatlistor, säkert också på andra sajter.
Gör beräkningar på guldmedaljörernas resultat.
Förslag på matteuppgifter att lösa utifrån:
LÄNGDHOPP.
• Gör en lista på klassens resultat i längdhopp, flickor och pojkar i samma lista. Hur många elever behövs för att precis ”slå” den kvinnliga mästaren och den manliga? Vem eller vilka lyckades ”slå” mästarna genom att använda så få elever som möjligt och med minst marginal i centimeter. Diskutera och jämför beräkningarna.
• Hur många centimeter skiljde mellan den kvinnlig och manliga medaljören? Hur många centimeter skiljde mellan brons-, silver – och guldmedaljören?
• Hur långa är längdhoppen? Mät upp respektive hopp och ta reda på hur många elever det behövs för motsvara samma längd. Börja med att mäta eleverna för att kunna göra en beräkning. Eleverna ska komma exakt eller över nertrampet. Kontrollera sedan med hjälp av de elever som ingått.
• Leta efter en vägg på skolan som är ungefär lika lång som respektive hopp. Gör först en uppskattning för att sedan kontrollmäta.
• Låt eleverna hitta på egna matteproblem att lösas i klassen.
Arbeta eventuellt vidare med andra sporter på samma sätt.
Fördjupning
• Vart gick medaljerna? Skapa tabeller och gör diagram som visar vilka världsdelar de kommer ifrån.
• Välj några av klassens favoriter från Peking. Ta reda på mer om friidrottaren. Skriv ut bilder och texter och gör ett collage.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Matematik
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Syfte – Idrott och Hälsa
Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.
Skolan har börjat igen och kanske har dina elever kopplat bort allt vad nyheter heter? Här ger vi klassen en möjlighet, i form av ett quiz, att diskutera några av sommarens nyheter.
Introduktion
Lös vårt sommarquiz gemensamt, enskilt eller i smågrupper. Om du väljer enskilt eller gruppvis föreslår vi att du tidsbegränsar, förslagsvis 20 minuter, och låter alla göra ett försök innan ni går igenom och diskuterar händelserna. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta och diskutera nyhet för nyhet.
QUIZ – Hänt i sommar
Här presenterar vi ett urval av sommarens händelser från juni, juli och augusti. Vad minns klassen? Ta hjälp av ledtrådarna och hitta svaren!
INRIKES
• En skådespelare och programledare Han ledde barnprogrammet, Fem myror är fler än fyra elefanter, som fick många barn att bli intresserade av bokstäver och siffror. Programmet är över 40 år gammalt, men har visats i repris många gånger. Han dog i juni.
• En båt
I juli hittade dykare ett vrak i Östersjön utanför Uppland. Svenska militärer tror att det kommer från Ryssland och sjönk 1916.
• Ett vilt djur
Kanske hade tandläkaren Walter Palmer från USA inte väntat sig en mediestorm efter att ha skjutit Cecil i Zimbabwe. Han blev hatad och dödshotad på sociala medier och fick sitt hem vandaliserat.
• En festival
1998 hölls den här festivalen gör första gången i Stockholm. Den är årligen återkommande, alltid vecka 31, och riktar sig främst till HBTQ-personer som homo- och bisexuella, transpersoner och queera.
• Ett politiskt parti
Med affischer i Stockholms tunnelbana ville det här partiet be turister om ursäkt för att det sitter tiggare runt om i Sverige. Många blev arga på reklamen och rev ner dessa.
• En stad
Här dog en kvinna och cirka 200 personer fick lämna sina hem, när ett unikt träkvarter från 1500 och 1600-talet brann ner.
• En musiker och konstnär
Han blev känd för sina roliga och annorlunda sånger som Ingela och Jag måste hejda mig. På 70-talet hade han ett eget barnprogram som hette The pling & plong show. Han gav ut mer än 20 skivor.
• En stad
Parken Almedalen är varje somras en mötesplats för politiker, föreningar, journalister och andra som är intresserade av samhället. Parken ligger i den bäst bevarade medeltida staden i Skandinavien.
• Ett bär
Den kalla sommaren gjorde att vårt älskade midsommarbär inte hann mogna på samma sätt som vi är vana vid.
• En helig månad
Muslimernas firade sin heliga fastemånad mitt i sommaren då vi har långa dagar och korta nätter. Det blev särskilt svårt för alla muslimer i norr där solen aldrig gick ner. Därför införde de nya reglar för hur fastan skulle gå till.
UTRIKES
• Ett land
I somras öppnade bankerna igen men det här landet har fortfarande stora problem med sin ekonomi. EU bestämde nyligen att de ska ge landet ett nytt stödpaket.
• En planet
Rymdraketen New Horizons tog den allra första bilden på nära håll på den här planeten. New Horizons är en av de snabbaste raketer som finns men det tog ändå mer än nio år att komma fram. Den här planeten är vår minsta men nu menar forskare att det inte är en planet utan en dvärgplanet.
• Ett land Det här landet i Europa bygger en 18 mil lång mur för att stoppa flyktingar från att ta sig in i landet. Ledare i andra EU-länder protesterar mot bygget.
• Ett turistland En bomb i huvudstaden Bangkok dödade minst 30 personer och skadade minst 80. Explosionen skedde utanför en populär turistattraktion, ett hinduistiskt tempel, och skapade en enorm krater i marken.
• Ett innanhav
EUs ledare menar att Europa är med om den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Hittills i år har fler än tvåtusen människor dött under farliga båtfärder från Afrika.
SPORT
• En överraskad guldmedaljör
Sim-VM i ryska Kazan blev det hittills framgångsrikaste för svensk simning i långbana. Sverige tog tre guld, två silver och ett brons. Sarah Sjöström vann som väntat många medaljer, men att den här guldmedaljören skulle ta guld i 50 meter bröstsim överraskade både henne och många andra.
• En sport
Vårt kvinnliga 19-årslag vann EM efter att de i finalen besegrade Spanien med 3-1. Segrade gjorde också vårt manliga 21-årslag som i EM-finalen besegrade Portugal efter straffar.
• En OS-stad
I sommar blev det klart att den här kinesiska staden ska arrangera vinter-OS år 2022. Det är andra gången staden ansvarar för ett OS. År 2008 var det sommar-OS i samma stad.
• En fotbollscup
I Göteborg spelades i juli världens största turnering i fotboll med 38 000 unga spelare från 75 olika länder.
QUIZ – sommarens nyheter
QUIZ – facit
Fördjupning
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig i en eller flera händelser. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor?
Vid fördjupningen föreslår vi att eleverna ta hjälp av journalistens basfrågor:
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna ta ställning till om nyheterna kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte.
Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter
och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet
meningsutbyte om samhällsfrågor.