Black Friday infaller dagen efter Thanksgiving, vilket sker den fjärde torsdagen i november. Dagen brukar anges som startskottet för julhandeln där butikerna erbjuder varor med röda prislappar. Många butiker förlänger ofta sina kampanjer till hela helgen (Black Weekend), veckan (Black Week) och fram till måndagen därpå (Cyber Monday). Men är priserna verkligen så bra? Och bör vi ägna oss åt reashopping i klimatförändringarnas tidevarv?

Nära hälften av svenskarna uppgav inför Black Friday 2021 att de planerade att handla inför rean. Bland de yngre var siffra 70 procent. Enligt Svensk Handel shoppas det för 9 miljarder i samband med Black Friday och Black Week. I protest mot köpfesten har En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) växt fram som ett alternativ som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över.

Övning: Syna reklamen i tidningen

Leta efter annonser i papperstidningen eller på tidningens webbplats. Används papperstidning kan det vara bra om saxar finns tillhands.

Nedan kommer förslag på deluppgifter som kan göras under lektionen.

Annons eller journalistik. I tidningen finns främst fakta- och åsiktstexter, men även annonser. Hur ser man vad som är annons eller ej? Leta reda på exempel från tidningen på en faktatext, en åsiktstext och en annons och motivera era svar.

Räkna annonser. Räkna antalet annonser ni har hittat. Hur många kan ni finna om Black Friday, Black Week eller Cyber Monday?

Granska priset. Välj sedan ut en handfull annonser och granska prisexempel. Stämmer priserna som står i annonsen med priset i den fysiska eller digitala butiken?

Jämför! Gå in på en prisjämförelsesajt, till exempel Prisjakt eller Pricerunner, och jämför priserna. Har butiken det bästa priset på varan i fråga? Kolla även utvecklingen av priset. Har priset sänkts eller är det samma eller rentav högre än före rean?

Kolla villkoren. Vad står det i annonsen om villkoren för köpet? Undersök vad som gäller om du vill byta eller lämna tillbaka en vara. Öppet köp och bytesrätt är ingen skyldighet för företagen att erbjuda. Finns information om att ångerrätt gäller för varor som köps på nätet? Och vad kostar frakten?

Kolla upp företaget. Ta reda på vad det är för företag om du inte känner till det sedan tidigare. Finns kontaktuppgifter? Vad erbjuder de för betalningsalternativ? Fraktalternativ? Har de en kundtjänst?

Ny lagstiftning. Sedan 1 september 2022 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet. Vad innebär de nya lagarna för konsumenter och handlare? Vad händer om handlare bryter mot reglerna?

Arbetet görs med fördel i par eller grupp och kan presenteras för klassen muntligt, eller som en del i ett större tema om konsumtion och privatekonomi.

Vad har hänt?

Elon Musk, en av världens rikaste personer, har köpt Twitter för 44 miljarder dollar. Han har sedan köpet utsett sig själv till ny vd och sparkat hela företagets styrelse. Processen har tagit flera månader, och Musk försökte dra sig ur affären vid ett tillfälle.

Sedan köpet trots allt blev verklighet har Musk gjort klart att han vill förändra företaget. Som ett led i det arbetet har han plockat bort Twitter från börsen, och uppgifter i medier gör även gällande att han vill låta bannlysta personer få sina konton tillbaka (däribland Donald Trump). Han har även själv gått ut med uppgifter om att företaget vill börja ta betalt för verifierade konton, alltså att ge avsändare möjlighet att visa att man faktiskt är den man utger sig för att vara.

Elon Musk äger sedan tidigare biltillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX.

Aktivitet

Hur har det rapporterats om Elon Musks twitterköp i olika nyhetsmedier under den senaste tiden? Läs och diskutera nyheten tillsammans. Eleverna kan i grupper leta reda på tre olika nyhetskällor som tar upp nyheten. Som lärare är det bra om du kan ge eleverna ett urval av nyhetskällor för gruppen att utgå från, några förslag finns här nedan. Be dem sammanfatta nyheten utifrån de journalistiska frågorna. Har journalisten tagit reda på det viktigaste?

1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?

Men också…

  • Vilka källor har journalisten använt?
    • Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
    • Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
    • Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
    • Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?

Skriv referat

Individuellt eller i grupp kan eleverna nu skriva ett kort nyhetsreferat av händelsen. Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar.

Redovisning

Jämför elevernas referat sinsemellan. Först inom sina grupper, sedan i helklass, om tid finns. Hur skiljer sig texterna åt? Har gruppen nått konsensus om vad som är nyhetens kärna? Varför? Varför inte?

Nyhetsförslag

Elon Musks köp av Twitter uppges klart (Aftonbladet).

Musk sparkar hela Twitters styrelse – ensam kvar (Omni).

Twitter kan ta betalt för blå bock (Sydsvenskan/TT).

60 sekunder om turerna kring Elon Musk (SVT).

Så var det dags för regeringsbildning, efter en dryg månad av förhandlingar. Men vilka ska ingå i den nya regeringen? Och hur ska de formera sin politik? Veckans nyhet handlar om regeringsbildningen.

Lektionen passar bra för dig som undervisar i SO eller samhällskunskap i åk 7-9 eller gymnasiet, eller med vissa anpassningar för åk 4-6.

Begrepp

Vad betyder orden? Sammanfatta nyheten med hjälp av orden.

  • Departement
  • Majoritet
  • Mandat
  • Parlamentarism
  • Regering
  • Riksdag
  • Tidöavtalet
  • Talman
  • Votering

Frågor

Testa era kunskaper, har ni koll på nyheten?

  • Vem utsågs till statsminister?
  • Vilka partier ska sitta i regering?
  • Hur går regeringsbildningen till?
  • Hur många mandat krävs för att få majoritet i riksdagen?
  • Vilka regeringsposter får de olika partierna? Vilka departement ska de ansvara för?
  • Sverigedemokraterna är inte med i regeringen. På vilket sätt får de inflytande ändå?
  • Vilka är de stora huvuddragen i Tidöavtalet?
  • Enligt en punkt i avtalet ska ”bristande vandel” kunna ligga till grund för utvisning. Vad innebär det?

Fördjupning

Välj en eller båda uppgifterna nedan för att fördjupa er i nyheten.

Liberalernas kritik

Flera politiker i Liberalerna har offentligt kritiserat regeringsbildningen.

  • Varför är de missnöjda?
  • Några menar att det Tidöavtalet saknar liberal politik. Vad syftar de på då?
  • Om en folkvald är missnöjd kan den välja att lämna sitt parti. Vad brukar en sådan person kallas?

Kommunvalet

I många kommuner står det klart hur sammansättningen kommer se ut i kommunstyrelsen, alltså de politiker som ska leda kommunens politik de kommande fyra åren.

  • Hur ser det ut i er kommun? Vilka partier ska leda kommunen?
  • Blev det en ny sammansättning eller samma som den föregående perioden?
  • Blev det en väntad sammansättning eller sticker den ut på något sätt, som till exempel samarbeten över vänster- och högerblocken?
  • Vem blir kommunalråd och vilket parti representerar hen?
  • Vad har de ledande partierna för vallöften? Har de sagt något om hur de ska genomföras?
  • Hur ser det ut i er region? Är det samma partier som ska leda där?
  • Vilka är regionens viktigaste frågor?

Material

Utgå från er lokala tidning. Du hittar kontaktuppgifter till den här på Mediekompass.

Eller skapa skolkonton på rikstidningar som DN eller SvD.

För de yngre barnen kan Lilla aktuellt vara utgångspunkt för uppgiften.

Veckans nyhet vecka 40 2022 handlar om de stora läckorna från gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.

Begrepp

Vad betyder  orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.

  • Gasläcka
  • Explosion
  • Nord Stream
  • Sabotage
  • Naturgas
  • Metangas
  • Säkerhetszon
  • Kustbevakningen
  • Östersjön
  • Bornholm

Frågor

Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?

  • Vad är Nord Stream 1 och 2?
  • Var hände gasläckan? Vilka länder är påverkade?
  • När skedde explosionen? Och när upptäcktes läckan? Vet man när gasledningarna kan tas i bruk igen?
  • Hur tror man att explosionen har gått till? Hur länge läckte ledningarna gas?
  • Varför tror man att explosionen har skett? Finns det olika teorier? Vad säger experter?

Fördjupning

Sedan utsläppen har nivåerna av metangas varit rekordhöga i Skandinavien vilket kan få konsekvenser på klimatet.

  • Vad är metangas?
  • Hur skiljer sig gasen från koldioxid?
  • Vad kan läckan av metangas få för konsekvenser på klimatet?
  • Hur kan läckan påverka havsmiljön i Östersjön?

Länkar och material

Till sin hjälp kan de använda sin lokala tidning, som till exempel Sydsvenskan. Eller rikstidningar som Dagens nyheter.

Du hittar kontaktuppgifter till er lokala tidning här.

För de yngre barnen finns ett inslag från Lilla aktuellt om gasläckan här.

Det har väl knappast undgått någon att Sverige och Europa försöker hålla en stundande energikris i schack. Ryssland har stoppat sina leveranser av naturgas till Europa som en följd av kriget i Ukraina. Det har varit leveransproblem från norra Sverige till söder och vidare ut i Europa. Kärnkraftverk har fått stänga sina reaktorer och vattenkraftverk har haft brist på vattenflöden till följd av den varma sommaren. Problemen är med andra ord många och frågan man får ställa sig är hur vi ska klara en vinter med höjda priser och lägre tillgång till el.

En rapport pekar på att om EU-länderna minskar sin elförbrukning med tio procent skulle det kunna halvera elpriset i södra Sverige.

Nu är det dags att fråga eleverna. Vad kan man kan göra hemma och i skolan för att hålla förbrukningen nere i vinter?

Övning

Inled lektionen med att lyfta frågan: Varför pratar man om energikris i Sverige? Har eleverna sett eller hört något i nyheterna? Från sina vårdnadshavare? Vad är det som sägs och vad beror det på?

Påtala att det pratas om att hushållen behöver spara el i vinter. Ge sedan eleverna möjlighet att resonera om sin egen elförbrukning. De kan lista olika vanor de har som de vet förbrukar el eller energi, som till exempel att duscha, laga mat eller ladda sin mobiltelefon. Det kan även gälla sådant som sker i barnens hushåll, som tvätt eller dammsugning. När de är klara kan de börja rangordna sin förbrukning från viktigast till mindre viktig. Skiljer sig elevernas listor åt? Hur har de resonerat?

Vissa saker är svåra att ta bort helt och hållet, men kan de komma på sätt där de kan minska sin förbrukning? Till exempel duscha kortare tid, cykla eller gå till skolan eller släcka lampor. Eleverna kan diskutera sig fram till svar i grupper om 3-4 och kan få presentera sina förslag för klassen därefter.

Om det hinns med kan diskussionen mynna ut i hur ändrade elvanor kan vara av nytta för det lokala samhället, Sverige, Europa och till och med krigets Ukraina. Vilka är fördelarna? Kan det finnas någon nackdel? Be dem återigen resonera.

Hemläxa

Avsluta lektionen med att ge eleverna en hemläxa. Läs igenom listan på energismarta vanor från Energimyndigheten nedan. Låt dem fundera till nästa lektion på hur mycket av detta som redan görs i deras eget hushåll. Kan de göra mer? Be dem undersöka frågorna och jobba vidare med den nästkommande lektion. Har de kunnat göra skillnad i sitt eget hem? Hur ska de lyckas bibehålla sina nya vanorna? Finns något de inte har kunnat göra något åt och i så fall varför?

Energismarta vanor enligt Energimyndigheten

  • Sänk inomhustemperaturen – en grad minskar energianvändningen med 5 procent. Se till att du inte ställer möbler i vägen för elementen och termostaterna.
  • Släck lampor i rum du inte är i och byt till LED-lampor. En LED-lampa använder fyra till fem gånger mindre energi än en halogenlampa och den håller upp till 15 000 timmar.
  • Diska i diskmaskin och undvik att spola av disken före. Välj Eco-programmet. Att diska för hand drar upp till fyra gånger så mycket energi som att diska i maskin.
  • Tvätta i fylld tvättmaskin och välj inte högre temperatur än nödvändigt. Väljer du eco-programmet får du både låg energianvändning och ren tvätt.
  • Använd klädstrecket – häng kläderna för att torka utomhus när det går i stället för att använda torktumlare. Torktumlaren använder hela två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen.
  • Vädra smart – om du behöver vädra: öppna mycket och vädra under kort tid, i stället för att vädra lite under lång tid. Stäng av termostaterna på elementen under tiden.
  • Skippa standby – stäng av apparaterna helt när du inte använder dem. Och dra ur laddare när de inte används.
  • Ställ in rätt temperatur i kyl och frys, +4 grader Celsius i kylen och -18 grader Celsius i frysen. Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.
  • Frosta ur frysen om det bildats is i den. Isen ökar energianvändningen och ger sämre matförvaring. Torka av baksidan av kylen och frysen så att kondensorn hålls dammfri. Även dammet gör att elanvändningen ökar.
  • Duscha kortare tid – halverar du din duschtid så halverar du också el- och vattenförbrukningen.

Läs mer

Energimyndighetens tips

Energiforsk: Minskad elforbrukning kan halvera elpriserna.

DN: Sparande kan halvera elpriserna i södra Sverige.

Andreas Cervenka, Aftonbladet: Elkrisen riskerar bli en finanskris – elchocken värre än räntesmockan

Koppling till styrdokument

Fysik, centralt innehåll, åk 4-6

  • Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.

Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

 

Influencern Pontus Rasmusson följs av hundratusentals barn och räknas som en av Sveriges mäktigaste influencers, enligt Mediebarometern. Han har gjort sig ett namn genom att göra olika utmaningar, eller challenges, på Youtube.

Nu lyfts kritik om att Rasmusson ska ha lurat barn på pengar och att han ofta anspelar på sex i sina videos som riktar sig till en väldigt ung målgrupp. Bland annat har Svenska Dagbladet gjort en hel dokumentär podcast om Rasmusson, ”Barnidolen och skandalerna”.

Ta tillfället i akt och diskutera influencers makt, metoder och knep i klassrummet. Får en influencer verkligen säga och göra vad den vill utan konsekvenser? Vad vill vi ställa för krav på våra nya makthavare?

Lärarens förberedelser

Läs artikelserien om Pontus Rasmusson i SvD eller lyssna på den dokumentära podcasten Blenda.

Värderingsövning

Börja med att ta tempen i klassen. Visa en bild på Pontus Rasmusson och berätta om vad som har hänt. Hur många i klassen känner till honom? Vad är han känd för? Känner de till att han har blivit granskad? Och vad innebär det?

Förbered klassrummet för en fyra hörn-övning. Ett hörn för ”ja”, ett för ”ibland/kanske”, ett för ”nej” och ett för ”annan åsikt”. Läraren läser upp påståendet och svarsalternativen. Eleverna ställer sig sedan vid det svar de tycker passar bäst in på deras åsikt. Avsluta varje påstående eller fråga med en kort diskussion, där några elever kan få motivera hur de tänker.

FRÅGA: Är influencers makthavare?

  • Ja, de har väldigt mycket makt.
  • Ibland, men inte i viktiga frågor.
  • Nej, de har ingen makt.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Pontus Rasmusson är en viktig förebild för barn.

  • Ja, han lyfter ämnen som är viktiga för barn.
  • Ibland, men inte alltid.
  • Nej, han går ofta över gränsen.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Det ska vara tillåtet för influencers att sälja saker till barn.

  • Ja, självklart ska de det.
  • Ibland, det beror på vad de säljer.
  • Nej, det är inte rätt att sälja saker till barn.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Influencers är bra på att reklammärka sitt innehåll.

  • Ja, för det mesta.
  • Ibland, men långt ifrån alltid.
  • Nej, de gör det väldigt sällan.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Vuxna har bra koll på som försiggår på Tiktok och Youtube.

  • Ja, för det mesta.
  • Ibland, men oftast inte.
  • Nej, de vet ingenting.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Influencers ska få prata om vad de vill och bete sig hur som helst.

  • Ja, alla får ta eget ansvar för vad de väljer att titta på.
  • Ibland, men de måste försöka vara goda förebilder.
  • Nej, de har som makthavare ett viktigt ansvar mot sina följare.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Det är fel att Pontus Rasmusson granskas och kritiseras.  

  • Ja, han har inte gjort något fel.
  • Kanske, men han har inte gjort något olagligt.
  • Nej, det är viktigt att han granskas av media.
  • Annan åsikt.

PÅSTÅENDE: Media borde granska fler influencers som riktar sig mot barn och unga.

  • Ja, många gör övertramp.
  • Ibland, men de flesta gör rätt för sig.
  • Nej, media ska inte lägga sig i.
  • Annan åsikt.

Följ upp med samtal om på vilket sätt granskningen kan förändra Pontus Rasmussons innehåll men också om vilka regler som bör gälla på Youtube, Tiktok, Instagram och andra sociala medier.

Vidare läsning

Läs mer om informationssökning och källkritik i vår skrivarskola Publicistguiden eller gör Mediekompass källkritiksquiz här.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av sam­hällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Granskning av samhällsfrågor

  • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett käll­kri­tiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 7-9

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.

Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.

Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.

Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.

Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.

Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.

Bild: Reportrar utan gränser

Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.

– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.

RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.

Titta på indexet

Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen i vitt, gult, orange, rött och svart ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.

  1. Hur ligger Sverige och våra nordiska grannländer till i rankningen?
  2. Vad tror ni krävs för att komma högt på rankingen? Försök kom på tre anledningar.
  3. Vilka länder ligger långt ner? Varför gör de det? Kom på tre skäl till att de hamnat där.

Jämför och analysera

Titta på ett svart land, ett rött land och ett gult land på kartan och jämför.

  1. Var ligger länderna?
  2. Är länderna demokratier eller diktaturer? Använd andra källor som Landguiden eller Globalis vid behov.
  3. Har ländernas situation förbättrats eller försämrats sedan förra året?
  4. Hur ser situationen ut i landet i jämförelse med Sverige?

Årets pressfrihetspristagare

RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.

  1. Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
  2. Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
  3. Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex?

Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Samhällskunskap centralt innehåll, åk 7-9 (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

 

Introduktion

Runt 690 miljoner människor lever i extrem fattigdom idag, runt 9 procent av världens befolkning, och 385 miljoner av dessa är barn. Dagligen får dessa människor en av sina grundläggande rättigheter svikna för att kunna ha ett anständigt liv och må bra. Länder i Afrika söder om Sahara och länder i Sydasien är särskilt drabbade och skillnaden är ofta stor mellan stad och landsbygd. Genom de globala målen har världens länder åtagit sig uppgiften att utrota världshungern innan 2030. Alla människor har samma rättigheter och ingen ska därför lämnas efter.

I Sverige är inte problemet med direkt fattigdom särskilt stor. Den barnfattigdom som finns i Sverige handlar enligt Rädda Barnen om att barn, genom sin fattigdom, blir mindre delaktiga i samhällslivet och riskerar att försättas i en ond spiral. De lever ofta under sämre boendeförhållanden än andra och tenderar att ha sämre betyg i skolan än andra.

Som ett sätt att bryta fattigdomen i världen ger Sverige en del av sin statsbudget i bistånd till andra länder. Det är ett sätt att bidra till en hållbar utveckling i hela världen, inte bara här i Sverige.

I den här uppgiften ska eleverna ta reda på fakta om länder dit Sverige ger bistånd och samtidigt dra slutsatser kring vad landet behöver för att ta sig ur den onda spiralen.

Uppgift

Börja med att förklara viktiga begrepp för området såsom bistånd, barnfattigdom, relativ fattigdom och de globala målen. En annan utgångspunkt för uppstart kan vara den här artikeln i Dagens Nyheter om Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdom i Sverige.

Vad kan eleverna om länder dit Sverige ger bistånd? Be dem välja ut ett land från Sydasien och ett land från Afrika söder om Sahara. De kan utgå från de länder i regionerna som Sverige ger bistånd till. Du hittar listan på Sidas hemsida.

De ska ta reda på så mycket de kan om landet. Här är några förslag till frågor.

  • Var ligger landet på kartan?
  • Vad är det för miljö och klimat i landet?
  • Hur många människor bor där?
  • Vad är invånarnas medelålder?
  • Finns det några viktiga naturresurser i landet?
  • Vilken är den största staden och hur många bor där?
  • Är det krig eller fred?
  • Är det en demokrati eller diktatur?

Låt sedan eleverna dra slutsatser om varför de tror att Sverige ger bistånd till landet. Men även: Vad behöver göras för att landet ska ta sig ur fattigdom? Hur ska det gå till?

Användbara källor för att ta reda på mer information om länder är Globalis, Landguiden och Ne.

Eleverna kan sedan använda sin dagstidning för att hitta mer information om landet. Använd sökfunktionen på hemsidan för att hitta artiklar om det valda landet. Vad skriver tidningen och vad handlar texterna om? Klassuppsättningar av tidningen kan i många fall beställas genom Mediekompass. Här!

Elevernas svar kan mynna ut i en presentation om landet skriftligt eller muntligt och uppgiften kan genomföras både enskilt och i par.

Fyra barn på en väg. Tre barn sitter ner och ett barn i mitten står upp. De tittar mot kameran.

 

Koppling till läroplan

Geografi åk 4-6

  • Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Geografi åk 7-9

  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
  • Människors tillgång till och användning av förnybara och ickeförnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
  • Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som demografi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
  • Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att svenska hushåll spenderar 14 % av sina utgifter på mat och dryck. 1950 var den siffran 40 %. Samtidigt har vår relation till mat förändrats i takt med att världen har globaliserats. Tacofredag, sushi och pizza hörde inte till vanligheterna på den tiden. Vi spenderar mer pengar på att äta utemat, matprogram på tv poppar upp som svampar och köket har blivit mångas sociala samlingspunkt.

Den här uppgiften utgår från intervjun som verktyg för att ta reda på vilka matvanor människor hade förr. Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

UPPGIFT

Välj intervjuperson

En intervju kräver att man pratar med någon. Nu är det dags att välja sin intervjuperson. Det kan vara mamma eller pappa, farmor, morfar eller en äldre granne.

Förarbete

Vad vet du om din intervjuperson sedan tidigare? Växte den upp i rika eller påvra förhållanden? Skriv ner sådant som du känner till om din intervjuperson. Förarbetet gör att du förhoppningsvis kan ställa bättre frågor under intervjun.

Skriv frågor

Frågorna ska handla om mat. Kom ihåg att ställa öppna frågor. Jämför frågan ”Åt du köttbullar och mos som barn?” med ”Vad åt du som barn?”. Den ena frågan kan intervjupersonen svara ja eller nej på, den andra kräver ett längre svar. Ett sätt att få målande beskrivningar är att ställa frågor som låter intervjupersonen återberätta en situation. ”Berätta om ett viktigt matminne du hade som barn.”.

Intervjun

Bestäm en tid och plats när intervjun ska ske. Ställ frågorna till din intervjuperson och skriv ner svaren eller spela in på din dator eller telefon. En del gillar att göra både och.

Efterarbetet

Renskriv svaren så snart som möjligt. Ju tidigare desto bättre.

Presentera svaren

Sammanfatta vad din intervjuperson hade för matvanor som barn. Jämför med dig själv. Hur skiljer de sig åt? Presentera inför klassen.

 

Koppling till läroplan

Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

Tala, lyssna och samtala

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.[…]

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.