Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
1. Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
2. Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
3. Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
4. Skriv en dikt
Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.
Källor att använda
Sara Lövenstam: Nyorden 2022 vittnar om mörka tider (SvD)
Språket i P1: Orden som präglade ”Språkåret 2022”. (Sveriges Radio)
Lördagen den 10 december är det återigen dags för världens blickar att rikta sig mot Sverige. Då är det Nobeldagen – och under hela veckan uppmärksammas vetenskapen i Stockholm. Årets pristagare i fysiologi eller medicin är svensk och heter Svante Pääbo. Han är den 33:e svensken som får ta emot Nobelpriset.
Aktivitet
Använd tidningen på papper eller digitalt för att ta reda på följande…
- Hur uppmärksammas Nobelveckan i medierna? Tar olika medier upp olika saker? Jämför till exempel dagstidningar med kvällstidningar, eller tidningen med tv eller radio.
- Vilka rubriker får ta mest plats? Alltså vad skriver man om?
- Vem av pristagarna får störst uppmärksamhet? Varför tror ni att det är så?
- Varför får Svante Pääbo medicinpriset? Vad är hans forskningsfält?
- Vad kan man få reda på om Svante Pääbos bakgrund genom medierna? Till exempel hans uppväxtförhållanden eller hur han ska fira utmärkelsen?
- Jämför med utländska medier – får Nobelpriset lika stor uppmärksamhet där och vad skriver man om?
Fördjupning
Gör personporträtt av Nobelpristagarna. Bestäm gemensamt vilken information som eleverna ska ta reda på. Dela in klassen i grupper som får en pristagare var. Några förslag på innehåll är namn, nationalitet, ålder och pris samt motivering, men kanske även något om pristagarens bakgrund eller liv. Sätt upp bilder på pristagaren i klassrummet tillsammans med den fakta som gruppen grävt fram.
Källor
Svenska dagstidningar som er lokala tidning, DN, SvD, men även kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen.
Utländska medier som amerikanska CNN, Washington Post, The New York Times. Brittiska The Guardian eller BBC.
Den internationella nyhetsbyrån AP har samlat ett mycket händelserikt nyhetsår i ett långt bildspel med förklarande bildtexter. Du hittar bilderna här.
Använd bilderna i din undervisning för att sammanfatta nyhetsåret 2022.
Aktivitet i helklass
Titta på bilderna tillsammans och sammanfatta nyhetsåret.
- Börja med att lista de stora internationella nyhetshändelserna under året innan ni tittar på bilderna.
- Vilka var de stora nyhetshändelserna under året enligt bilderna? Stämmer det överens med er lista?
- Är det några regioner, områden eller länder som tar mer plats än andra i sammanställningen? Varför?
- Känner ni igen alla nyheter eller var något nytt för er? Ta reda på mer om nyheten!
- Är det någon eller några bilder som tilltalar er mer än andra? Hur får de er att känna?
- Är det några viktiga händelser som saknas?
- Vilka händelser tror ni hade varit på bild om en svensk nyhetsbyrå hade gjort en liknande sammanställning om Sverige?
Bildanalys
Låt eleverna, antingen enskilt eller i par, välja ut en varsin bild som de kan analysera. Här finns en film från UR om hur man gör bildanalys.
De kan sedan beskriva sin valda bild utifrån begreppen denotation och konnotation.
Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.
Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?
Varför tror ni att bilden är tagen? Vill man säga något, eller kanske sälja något? Går det att förstå bilden utan bildtexten?
Vad handlar nyheten om?
Om tid finns kan eleverna fördjupa sig i sin valda bild. De kan till exempel använda bildsök för att hitta mer information om bilden. Här finns en bra guide från Källkritikbyrån.
- Vem tog bilden?
- När användes den i nyhetssammanhang för första gången?
- Beskriv vad nyheten handlar om. Varför tror du/ni att det blev en nyhet?
- Var togs bilden? Om det inte står kan man samla ledtrådar. Försök pricka ut platsen på en karta.
Arbetet kan presenteras på olika sätt. Till exempel kan eleverna skriva ut sina valda bilder och att klassen tillsammans skapar en tidslinje eller collage om nyhetsåret 2022 med hjälp av bilderna. Dessa kan kompletteras med valda nyhetsbilder från Sverige.
Jordens befolkning har passerat åtta miljarder, enligt FN, och den fortsätter att öka. Redan nästa år väntas Indien gå om Kina som världens mest befolkade land. Använd nyheten för att lära mer om befolkningstillväxten i Sverige och världen.
Aktivitet
Läs den här artikeln från Dagens Nyheter gemensamt eller var och en för sig. Eleverna kan sedan svara på frågorna.
- Hur lång tid beräknas det ta innan vi når 9 miljarder människor?
- Hur många barn födde en kvinna i snitt 1950 jämfört med 2021?
- Vad förväntas befolkningstoppen bli på jorden innan kurvan vänder ner?
- I vilka länder går befolkningstillväxten snabbast?
- Vad är medellivsslängden för kvinnor och män?
- Hur stor är befolkningen i Sverige och hur många förväntas vi bli 2070?
Diskutera i grupper!
- Vilka olika skäl finns till att vi blir fler på jorden och att vi lever längre?
- Kan det finnas problem med att vi blir fler på jorden?
- Hur ska vi lösa välfärden (skola, sjukvård, polis etc.) när äldre lever längre? Motivera era förslag.
Kolla statistiken
Utgå från SCB:s kommunssiffror för att svara på frågorna nedan.
- Hur stor är befolkningen i er kommun?
- Ökar eller minskar befolkningen? Vad kan det tänkas bero på?
- Hur är könsfördelningen i kommunen?
- Vad är medelåldern?
- Hur många har jobb i kommunen?
Sammanfatta gemensamt i klassen och avsluta med att diskutera om ni tror att kommunen behöver förändra något för att det ska bli bättre könsfördelning, lägre medelålder, fler jobb och så vidare.
Black Friday infaller dagen efter Thanksgiving, vilket sker den fjärde torsdagen i november. Dagen brukar anges som startskottet för julhandeln där butikerna erbjuder varor med röda prislappar. Många butiker förlänger ofta sina kampanjer till hela helgen (Black Weekend), veckan (Black Week) och fram till måndagen därpå (Cyber Monday). Men är priserna verkligen så bra? Och bör vi ägna oss åt reashopping i klimatförändringarnas tidevarv?
Nära hälften av svenskarna uppgav inför Black Friday 2021 att de planerade att handla inför rean. Bland de yngre var siffra 70 procent. Enligt Svensk Handel shoppas det för 9 miljarder i samband med Black Friday och Black Week. I protest mot köpfesten har En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) växt fram som ett alternativ som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över.
Övning: Syna reklamen i tidningen
Leta efter annonser i papperstidningen eller på tidningens webbplats. Används papperstidning kan det vara bra om saxar finns tillhands.
Nedan kommer förslag på deluppgifter som kan göras under lektionen.
Annons eller journalistik. I tidningen finns främst fakta- och åsiktstexter, men även annonser. Hur ser man vad som är annons eller ej? Leta reda på exempel från tidningen på en faktatext, en åsiktstext och en annons och motivera era svar.
Räkna annonser. Räkna antalet annonser ni har hittat. Hur många kan ni finna om Black Friday, Black Week eller Cyber Monday?
Granska priset. Välj sedan ut en handfull annonser och granska prisexempel. Stämmer priserna som står i annonsen med priset i den fysiska eller digitala butiken?
Jämför! Gå in på en prisjämförelsesajt, till exempel Prisjakt eller Pricerunner, och jämför priserna. Har butiken det bästa priset på varan i fråga? Kolla även utvecklingen av priset. Har priset sänkts eller är det samma eller rentav högre än före rean?
Kolla villkoren. Vad står det i annonsen om villkoren för köpet? Undersök vad som gäller om du vill byta eller lämna tillbaka en vara. Öppet köp och bytesrätt är ingen skyldighet för företagen att erbjuda. Finns information om att ångerrätt gäller för varor som köps på nätet? Och vad kostar frakten?
Kolla upp företaget. Ta reda på vad det är för företag om du inte känner till det sedan tidigare. Finns kontaktuppgifter? Vad erbjuder de för betalningsalternativ? Fraktalternativ? Har de en kundtjänst?
Ny lagstiftning. Sedan 1 september 2022 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet. Vad innebär de nya lagarna för konsumenter och handlare? Vad händer om handlare bryter mot reglerna?
Arbetet görs med fördel i par eller grupp och kan presenteras för klassen muntligt, eller som en del i ett större tema om konsumtion och privatekonomi.
Vad har hänt?
Elon Musk, en av världens rikaste personer, har köpt Twitter för 44 miljarder dollar. Han har sedan köpet utsett sig själv till ny vd och sparkat hela företagets styrelse. Processen har tagit flera månader, och Musk försökte dra sig ur affären vid ett tillfälle.
Sedan köpet trots allt blev verklighet har Musk gjort klart att han vill förändra företaget. Som ett led i det arbetet har han plockat bort Twitter från börsen, och uppgifter i medier gör även gällande att han vill låta bannlysta personer få sina konton tillbaka (däribland Donald Trump). Han har även själv gått ut med uppgifter om att företaget vill börja ta betalt för verifierade konton, alltså att ge avsändare möjlighet att visa att man faktiskt är den man utger sig för att vara.
Elon Musk äger sedan tidigare biltillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX.
Aktivitet
Hur har det rapporterats om Elon Musks twitterköp i olika nyhetsmedier under den senaste tiden? Läs och diskutera nyheten tillsammans. Eleverna kan i grupper leta reda på tre olika nyhetskällor som tar upp nyheten. Som lärare är det bra om du kan ge eleverna ett urval av nyhetskällor för gruppen att utgå från, några förslag finns här nedan. Be dem sammanfatta nyheten utifrån de journalistiska frågorna. Har journalisten tagit reda på det viktigaste?
1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?
Men också…
- Vilka källor har journalisten använt?
• Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
• Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
• Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
• Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?
Skriv referat
Individuellt eller i grupp kan eleverna nu skriva ett kort nyhetsreferat av händelsen. Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar.
Redovisning
Jämför elevernas referat sinsemellan. Först inom sina grupper, sedan i helklass, om tid finns. Hur skiljer sig texterna åt? Har gruppen nått konsensus om vad som är nyhetens kärna? Varför? Varför inte?
Nyhetsförslag
Elon Musks köp av Twitter uppges klart (Aftonbladet).
Musk sparkar hela Twitters styrelse – ensam kvar (Omni).
Så var det dags för regeringsbildning, efter en dryg månad av förhandlingar. Men vilka ska ingå i den nya regeringen? Och hur ska de formera sin politik? Veckans nyhet handlar om regeringsbildningen.
Lektionen passar bra för dig som undervisar i SO eller samhällskunskap i åk 7-9 eller gymnasiet, eller med vissa anpassningar för åk 4-6.
Begrepp
Vad betyder orden? Sammanfatta nyheten med hjälp av orden.
- Departement
- Majoritet
- Mandat
- Parlamentarism
- Regering
- Riksdag
- Tidöavtalet
- Talman
- Votering
Frågor
Testa era kunskaper, har ni koll på nyheten?
- Vem utsågs till statsminister?
- Vilka partier ska sitta i regering?
- Hur går regeringsbildningen till?
- Hur många mandat krävs för att få majoritet i riksdagen?
- Vilka regeringsposter får de olika partierna? Vilka departement ska de ansvara för?
- Sverigedemokraterna är inte med i regeringen. På vilket sätt får de inflytande ändå?
- Vilka är de stora huvuddragen i Tidöavtalet?
- Enligt en punkt i avtalet ska ”bristande vandel” kunna ligga till grund för utvisning. Vad innebär det?
Fördjupning
Välj en eller båda uppgifterna nedan för att fördjupa er i nyheten.
Liberalernas kritik
Flera politiker i Liberalerna har offentligt kritiserat regeringsbildningen.
- Varför är de missnöjda?
- Några menar att det Tidöavtalet saknar liberal politik. Vad syftar de på då?
- Om en folkvald är missnöjd kan den välja att lämna sitt parti. Vad brukar en sådan person kallas?
Kommunvalet
I många kommuner står det klart hur sammansättningen kommer se ut i kommunstyrelsen, alltså de politiker som ska leda kommunens politik de kommande fyra åren.
- Hur ser det ut i er kommun? Vilka partier ska leda kommunen?
- Blev det en ny sammansättning eller samma som den föregående perioden?
- Blev det en väntad sammansättning eller sticker den ut på något sätt, som till exempel samarbeten över vänster- och högerblocken?
- Vem blir kommunalråd och vilket parti representerar hen?
- Vad har de ledande partierna för vallöften? Har de sagt något om hur de ska genomföras?
- Hur ser det ut i er region? Är det samma partier som ska leda där?
- Vilka är regionens viktigaste frågor?
Material
Utgå från er lokala tidning. Du hittar kontaktuppgifter till den här på Mediekompass.
Eller skapa skolkonton på rikstidningar som DN eller SvD.
För de yngre barnen kan Lilla aktuellt vara utgångspunkt för uppgiften.
Veckans nyhet vecka 40 2022 handlar om de stora läckorna från gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.
Begrepp
Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.
- Gasläcka
- Explosion
- Nord Stream
- Sabotage
- Naturgas
- Metangas
- Säkerhetszon
- Kustbevakningen
- Östersjön
- Bornholm
Frågor
Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?
- Vad är Nord Stream 1 och 2?
- Var hände gasläckan? Vilka länder är påverkade?
- När skedde explosionen? Och när upptäcktes läckan? Vet man när gasledningarna kan tas i bruk igen?
- Hur tror man att explosionen har gått till? Hur länge läckte ledningarna gas?
- Varför tror man att explosionen har skett? Finns det olika teorier? Vad säger experter?
Fördjupning
Sedan utsläppen har nivåerna av metangas varit rekordhöga i Skandinavien vilket kan få konsekvenser på klimatet.
- Vad är metangas?
- Hur skiljer sig gasen från koldioxid?
- Vad kan läckan av metangas få för konsekvenser på klimatet?
- Hur kan läckan påverka havsmiljön i Östersjön?
Länkar och material
Till sin hjälp kan de använda sin lokala tidning, som till exempel Sydsvenskan. Eller rikstidningar som Dagens nyheter.
Du hittar kontaktuppgifter till er lokala tidning här.
För de yngre barnen finns ett inslag från Lilla aktuellt om gasläckan här.
Det har väl knappast undgått någon att Sverige och Europa försöker hålla en stundande energikris i schack. Ryssland har stoppat sina leveranser av naturgas till Europa som en följd av kriget i Ukraina. Det har varit leveransproblem från norra Sverige till söder och vidare ut i Europa. Kärnkraftverk har fått stänga sina reaktorer och vattenkraftverk har haft brist på vattenflöden till följd av den varma sommaren. Problemen är med andra ord många och frågan man får ställa sig är hur vi ska klara en vinter med höjda priser och lägre tillgång till el.
En rapport pekar på att om EU-länderna minskar sin elförbrukning med tio procent skulle det kunna halvera elpriset i södra Sverige.
Nu är det dags att fråga eleverna. Vad kan man kan göra hemma och i skolan för att hålla förbrukningen nere i vinter?
Övning
Inled lektionen med att lyfta frågan: Varför pratar man om energikris i Sverige? Har eleverna sett eller hört något i nyheterna? Från sina vårdnadshavare? Vad är det som sägs och vad beror det på?
Påtala att det pratas om att hushållen behöver spara el i vinter. Ge sedan eleverna möjlighet att resonera om sin egen elförbrukning. De kan lista olika vanor de har som de vet förbrukar el eller energi, som till exempel att duscha, laga mat eller ladda sin mobiltelefon. Det kan även gälla sådant som sker i barnens hushåll, som tvätt eller dammsugning. När de är klara kan de börja rangordna sin förbrukning från viktigast till mindre viktig. Skiljer sig elevernas listor åt? Hur har de resonerat?
Vissa saker är svåra att ta bort helt och hållet, men kan de komma på sätt där de kan minska sin förbrukning? Till exempel duscha kortare tid, cykla eller gå till skolan eller släcka lampor. Eleverna kan diskutera sig fram till svar i grupper om 3-4 och kan få presentera sina förslag för klassen därefter.
Om det hinns med kan diskussionen mynna ut i hur ändrade elvanor kan vara av nytta för det lokala samhället, Sverige, Europa och till och med krigets Ukraina. Vilka är fördelarna? Kan det finnas någon nackdel? Be dem återigen resonera.
Hemläxa
Avsluta lektionen med att ge eleverna en hemläxa. Läs igenom listan på energismarta vanor från Energimyndigheten nedan. Låt dem fundera till nästa lektion på hur mycket av detta som redan görs i deras eget hushåll. Kan de göra mer? Be dem undersöka frågorna och jobba vidare med den nästkommande lektion. Har de kunnat göra skillnad i sitt eget hem? Hur ska de lyckas bibehålla sina nya vanorna? Finns något de inte har kunnat göra något åt och i så fall varför?
Energismarta vanor enligt Energimyndigheten
- Sänk inomhustemperaturen – en grad minskar energianvändningen med 5 procent. Se till att du inte ställer möbler i vägen för elementen och termostaterna.
- Släck lampor i rum du inte är i och byt till LED-lampor. En LED-lampa använder fyra till fem gånger mindre energi än en halogenlampa och den håller upp till 15 000 timmar.
- Diska i diskmaskin och undvik att spola av disken före. Välj Eco-programmet. Att diska för hand drar upp till fyra gånger så mycket energi som att diska i maskin.
- Tvätta i fylld tvättmaskin och välj inte högre temperatur än nödvändigt. Väljer du eco-programmet får du både låg energianvändning och ren tvätt.
- Använd klädstrecket – häng kläderna för att torka utomhus när det går i stället för att använda torktumlare. Torktumlaren använder hela två till tre gånger mer energi än tvättmaskinen.
- Vädra smart – om du behöver vädra: öppna mycket och vädra under kort tid, i stället för att vädra lite under lång tid. Stäng av termostaterna på elementen under tiden.
- Skippa standby – stäng av apparaterna helt när du inte använder dem. Och dra ur laddare när de inte används.
- Ställ in rätt temperatur i kyl och frys, +4 grader Celsius i kylen och -18 grader Celsius i frysen. Då får du både bra matförvaring och låg energianvändning.
- Frosta ur frysen om det bildats is i den. Isen ökar energianvändningen och ger sämre matförvaring. Torka av baksidan av kylen och frysen så att kondensorn hålls dammfri. Även dammet gör att elanvändningen ökar.
- Duscha kortare tid – halverar du din duschtid så halverar du också el- och vattenförbrukningen.
Läs mer
Energiforsk: Minskad elforbrukning kan halvera elpriserna.
DN: Sparande kan halvera elpriserna i södra Sverige.
Andreas Cervenka, Aftonbladet: Elkrisen riskerar bli en finanskris – elchocken värre än räntesmockan
Koppling till styrdokument
Fysik, centralt innehåll, åk 4-6
- Energiformer samt olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön.
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6
- Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Influencern Pontus Rasmusson följs av hundratusentals barn och räknas som en av Sveriges mäktigaste influencers, enligt Mediebarometern. Han har gjort sig ett namn genom att göra olika utmaningar, eller challenges, på Youtube.
Nu lyfts kritik om att Rasmusson ska ha lurat barn på pengar och att han ofta anspelar på sex i sina videos som riktar sig till en väldigt ung målgrupp. Bland annat har Svenska Dagbladet gjort en hel dokumentär podcast om Rasmusson, ”Barnidolen och skandalerna”.
Ta tillfället i akt och diskutera influencers makt, metoder och knep i klassrummet. Får en influencer verkligen säga och göra vad den vill utan konsekvenser? Vad vill vi ställa för krav på våra nya makthavare?
Lärarens förberedelser
Läs artikelserien om Pontus Rasmusson i SvD eller lyssna på den dokumentära podcasten Blenda.
Värderingsövning
Börja med att ta tempen i klassen. Visa en bild på Pontus Rasmusson och berätta om vad som har hänt. Hur många i klassen känner till honom? Vad är han känd för? Känner de till att han har blivit granskad? Och vad innebär det?
Förbered klassrummet för en fyra hörn-övning. Ett hörn för ”ja”, ett för ”ibland/kanske”, ett för ”nej” och ett för ”annan åsikt”. Läraren läser upp påståendet och svarsalternativen. Eleverna ställer sig sedan vid det svar de tycker passar bäst in på deras åsikt. Avsluta varje påstående eller fråga med en kort diskussion, där några elever kan få motivera hur de tänker.
FRÅGA: Är influencers makthavare?
- Ja, de har väldigt mycket makt.
- Ibland, men inte i viktiga frågor.
- Nej, de har ingen makt.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Pontus Rasmusson är en viktig förebild för barn.
- Ja, han lyfter ämnen som är viktiga för barn.
- Ibland, men inte alltid.
- Nej, han går ofta över gränsen.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det ska vara tillåtet för influencers att sälja saker till barn.
- Ja, självklart ska de det.
- Ibland, det beror på vad de säljer.
- Nej, det är inte rätt att sälja saker till barn.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers är bra på att reklammärka sitt innehåll.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men långt ifrån alltid.
- Nej, de gör det väldigt sällan.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Vuxna har bra koll på som försiggår på Tiktok och Youtube.
- Ja, för det mesta.
- Ibland, men oftast inte.
- Nej, de vet ingenting.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Influencers ska få prata om vad de vill och bete sig hur som helst.
- Ja, alla får ta eget ansvar för vad de väljer att titta på.
- Ibland, men de måste försöka vara goda förebilder.
- Nej, de har som makthavare ett viktigt ansvar mot sina följare.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Det är fel att Pontus Rasmusson granskas och kritiseras.
- Ja, han har inte gjort något fel.
- Kanske, men han har inte gjort något olagligt.
- Nej, det är viktigt att han granskas av media.
- Annan åsikt.
PÅSTÅENDE: Media borde granska fler influencers som riktar sig mot barn och unga.
- Ja, många gör övertramp.
- Ibland, men de flesta gör rätt för sig.
- Nej, media ska inte lägga sig i.
- Annan åsikt.
Följ upp med samtal om på vilket sätt granskningen kan förändra Pontus Rasmussons innehåll men också om vilka regler som bör gälla på Youtube, Tiktok, Instagram och andra sociala medier.
Vidare läsning
Läs mer om informationssökning och källkritik i vår skrivarskola Publicistguiden eller gör Mediekompass källkritiksquiz här.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 7-9
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
