Att kunna uttrycka sina åsikter och bilda opinion är en grundläggande demokratisk rättighet som till och med är inskriven i våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I den här lektionen får eleverna träna på att föra fram sina åsikter och vässa sina argument.

1. Läs insändare

Börja med att prata om frågor som engagerar eleverna. Det kan vara allt från fritidsintressen och hobbies, miljö- och klimatfrågan, livsstilsfrågor eller frågor som har med skolarbetet att göra. Är det för mycket prov i skolan? Borde betygen avskaffas? Ska fler ämnen läggas till på schemat eller borde vissa ämnen tas bort? Låt eleverna titta på UR hur man skriver en insändare och läs exempel på insändare i Minibladet. Läs också insändare i lokaltidningen för att engagera eleverna. Hjälp till att formulera frågorna.

2. Diskutera och anteckna

Låt eleverna bilda grupper om två till tre elever för att prata igenom vad de vill formulera för frågor som engagerar dem. Låt dem sedan skriva ner sin fråga (tes) och hjälp dem med att formulera de argument som de själva kommer på som driver tesen framåt.

3. Byt frågor och argument med varandra

När eleverna har skrivit ner både den centrala frågan och de argument de kommer på för att stärka sin fråga kan de byta frågor och argument med en annan grupp. På så sätt får de feedback och kan vässa sina frågor ännu lite mer.

4. Sammanställ texten

Nu är det dags att sammanställa texten och komma på en lämplig rubrik samt att stapla argument i den löpande texten. Börja alltid med de tyngsta argumenten och hjälp eleverna att ta bort onödiga ord så att texten inte blir krånglig att läsa.

5. Förfina och förenkla

Byt texter igen med en ny grupp och se till att ytterligare förfina eller förenkla texten. Var noga med en inledning som skapar intresse samt en bra avslutning som sammanfattar texten på ett intressant sätt.

6. Skicka in texterna

När texterna är färdiga kan ni välja om ni vill skicka in dem till lokaltidningen.

Det har länge varit lätt att manipulera bilder, men med AI:s intåg har det blivit allt vanligare. I den här lektionen får eleverna lära sig verktyg som kan hjälpa dem att avslöja vilka bilder som är äkta och hur de ska tänka för att inte bli lurade av fejkade bilder.

Inled lektionen med att prata om hur eleverna förhåller sig till bilder som de ser på sociala medier. Uppmana dem att inte dela bilder utan att tänka efter innan de gör det.

1. Titta på bilden

Sök upp bilden på Australien hos Källkritikbyrån här. Den påstås var en satellitbild från NASA, USA:s rymdforskningsmyndighet, och visa de bränder som härjade på den australiensiska kontinenten för ett par år sedan.

2. Undersök bilden

Undersök hur NASA:s satellitbilder brukar se ut. Är det troligt att det är en bild därifrån?

3. Sök upp bilden på nätet

Ta en skärmdump av bilden och lägg in på Google bildsök. Det kallas för omvänd bildsökning. Antingen kan du ladda upp bilden som du sparat ned på datorn, eller så kan du högerklicka på bilden (om du har Chrome som webbläsare) så får du upp en mängd träffar om bilden. Du kan också använda Tineye och ladda upp bilden där. Då får du en mängd sökträffar och kan snabbt se vad som skrivs om bilden. Har bilden publicerats tidigare? Hjälp eleverna att sortera bland olika trovärdiga källor.

4. Titta på fler bilder och diskutera

Längst ner på Källkritikbyråns sida hittar du fler bilder i en film som använts för olika syften. Diskutera hur viktigt det är att stanna upp och fundera på om bilden är sann och om den använts i något speciellt syfte.

5. Experimentera med egna AI-bilder

Gå in och experimentera med egna AI-bilder på till exempel canva.com. Tänk på att skapa en specifik och detaljerad prompt och ge noggranna instruktioner för att få en så bra bild som möjligt. Diskutera hur man skiljer en AU-genererad bild från en äkta.

Hur vet du vad som är sant och vad som är falskt på nätet? Den här övningen hjälper dig att förhålla dig till den information som sköljer över oss i vår vardag.

1. Diskutera

Börja med att diskutera vad en källa som förmedlar nyheter är och vilka olika sorts källor ni kan komma på.
Vad är källkritik? Utgå ifrån Mediekompass elevsidor när ni diskuterar begreppet källkritik.
Varför är det viktigt att använda sig av källkritik?
Vad händer om vi inte är källkritiska?

2. Skilj på olika begrepp

Googla och skriv ned vad följande begrepp betyder. Var noga och redovisa vilken källa du använder.

Desinformation

Misinformation

Propaganda

Konspirationsteorier

Fejknyheter – Fake news

Trollfabriker

Mem

3. Undersök fejknyheter

  1. Börja med att undersöka den förre presidenten Donald Trumps uttalanden under TV-debatten med Kamala Harris, DN visar ett klipp från debatten här.  Det han sa om att migranter från Haiti äter Springfieldbornas husdjur kommenteras i amerikansk TV, CNN. Vilka källor använder CNN för att visa att påståendet inte stämmer? Undersök om det finns någon källa till hur ryktet uppkom från början.
  2. Arbeta i par och gå in och undersök innehållet på olika sidor som avslöjar fejknyheter. Det är den amerikanska Snopes och den svenska sajten Källkritikbyrån med exempel på hur statsministern och kungen utnyttjas i deepfake-annonser.
  3. Välj ut två olika exempel och redogör för vad som granskats och vad granskningen avslöjar. På vilket sätt har man försökt göra nyheten trovärdig?
  4. Gå igenom checklistan nedan med de viktiga frågor du behöver ställa för att undersöka källan. Ta reda på källan. Vem står bakom informationen?
    – Finns det kontaktinformation till källan?
    – Varför finns informationen? För att sprida en åsikt om något eller för att luras?
    – Hur gammal är informationen?
    – Kan du hitta informationen hos någon annan källa? Googla och se om du hittar fler källor.

3. Sammanfatta

Gå igenom era exempel och sammanfatta vad ni har lärt er om hur man rustar sig mot desinformation.

 

Använd dagstidningen som lärresurs i klassrummet. Här finns förslag på övningar som inte kräver någon längre planering, men även sådant som kan ta lite mer tid i anspråk.

1. Beställ tidningar

Leta upp er lokaltidning här och beställ en klassuppsättning till ditt klassrum, eller använd lokaltidningens nätupplaga.

2. Välj övningar

Se övningarna nedan som förslag på vad du kan göra med tidningen i klassrummet. Välj så många ni hinner med under en eller flera lektioner, beroende på hur mycket tid som du har tänkt ge till området.

Rubriker

Visa eleverna några olika rubriker från dagstidningar och be dem att gissa vad artiklarna handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på rubriker och också att utveckla sin läsförståelse.

Bilder

Visa eleverna några bilder från dagstidningar och be dem att beskriva vad som händer i bilden och vad de tror att artikeln handlar om. Detta hjälper dem att öva på att dra slutsatser baserat på bilder och också att utveckla sin visuella läsförståelse.

Ordjakt

Skapa en ordjakt baserad på ord som är vanliga i dagstidningar, t.ex. “reporter”, “nyheter”, “intervju”, “redaktör”, etc. Detta hjälper eleverna att öva på stavning och ordigenkänning samtidigt som de lär sig om dagstidningens språk.

Intervjuer

Be eleverna att arbeta i par och ställa frågor till varandra som om de var reportrar på en dagstidning. De kan välja ett ämne som intresserar dem och skriva en artikel baserat på intervjun. Detta hjälper eleverna att utveckla sin förmåga att ställa frågor och skriva artiklar.

Nyhetsteater

Visa eleverna en artikel från en dagstidning och be dem att i grupper sätta upp en teaterpjäs baserat på artikeln. De kan redogöra för vad som har hänt, hur det hände, när det hände, var det hände och varför det har hänt. Uppsättningen kan presenteras inför klassen. Övningen hjälper elever att utveckla sin hörförståelse och att presentera sitt arbete på ett okonventionellt sätt.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet.

En av journalistens uppgifter är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem.

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. De skriver till exempel “Det sa medieforskaren Britta Bergkvist”. Eller: “enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån”. Eller så skriver de namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. För att skilja bra från tvivelaktig information kan man kontrollera källans trovärdighet, tillförlitlighet, rimlighet och referenser genom att fundera på följande frågor:

  • Vem är avsändaren? Är det tidningen eller radio-/tv-nyheternas egen nyhet? Har de en korrespondent på plats eller har de fått materialet av någon annan? Är det en av tidningens journalister som skrivit, eller en frilans?
  • Varifrån kommer bilderna? Är de tagna nu eller är det arkivbilder? Ett exempel: Efter händelserna den 11 september 2001 då kapade plan flög in i World Trade Centrer i New York, visade svenska tv-nyheter palestinier som stojade och var glada. När en reporter åkte dit och följde upp visade det sig att personerna som filmats varit glada för någonting helt annat och deras glädje hade inget med terrorattackerna att göra. Videoklippet togs ur sitt riktiga sammanhang och användes för att “visa” något som inte alls stämde. I efterhand försvarade sig en nyhetschef med att man trott att det stämde.
  • Vilka val har gjorts? Du ska också förhålla dig kritisk till det urval av nyheter som gjorts. Varför har man valt att publicera den här nyheten tror du? Vem är det som får uttala sig – och inte? Vem som uttalar sig påverkar förstås hur händelser beskrivs. Tänk dig till exempel om en tidning skriver om festival – och antingen bara låter unga festivaldeltagare uttala sig eller bara föräldrar. Det skulle bli två helt olika artiklar, eller hur? Tänk dig då samma sak om tidningen skriver om en skandal kring Sveriges statsminister och antingen bara låter folk från statsministerns parti uttala sig – eller bara folk från oppositionspartiet.

Här kommer en kort övning i källkritik

Du kan låta eleverna läsa denna korta text. Vi säger att det är en text som de ser läser på en sajt eller i en tidning. På ett par ställen i texten finns det anledning att tänka till och ha ett vaksamt öga. Kan de identifiera de ställena? Hur många är de? Läs texten och räkna sedan.

“Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Räkna:

  • Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i texten
  • Jag borde vara källkritisk på 4 ställen i texten
  • Jag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten

Rätt svar: På sex ställen! Så här:

  1. “Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökning, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till?
  2. “Allt fler” – Hur många är allt fler?
  3. “En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
  4. “Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
  5. “Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna?
  6. “Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Källkritik på internet

Det som skiljer internet från andra medier är att du inom sekunder efter att man knappat in något har tillgång till hundratusentals sidor med information. Men – man har ofta ingen aning om vem som ligger bakom dem. En stor del av texterna har inget namn längst ned som visar vem som skrivit dem. Ingen myndighet eller någon annan har granskat texternas sanningshalt innan de publicerats. Det är upp till dig att kontrollera och avgöra.

Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Här kan vem som helst som har tillgång till en dator publicera i princip vad som helst. Man kan söka sin egen information och sina egna källor. Men det gör det också svårt för en internetanvändare att veta vad man ska lita på:

  • Oklara platser. Att en hemsida heter www.susannasvensson.se säger ingenting om att den som registrerat den och betalat för den heter Susanna Svensson eller kommer från Sverige. Den kan lika gärna ligga på ett webbhotell i Japan eller USA.
  • Snabbhet. Det som finns på internet förändras hela tiden. En text kan uppdateras eller raderas på ett par sekunder. Någon kan hacka sidan och ändra det som står där.

Hur gör du då om du vill kontrollera att något stämmer? Vilka hemsidor kan du lita på?
Och hur vet du att det du tror är sant verkligen är sant?

Några knep

För att avgöra om en webbplats är trovärdig kan man se på vilka andra sajter som länkar till sidan genom att skriva in link: före adressen på sidan. Det vill säga link: www.susannasvensson.se. Är det flera pålitliga sidor från till exempel myndigheter som länkat till sidan kanske du drar slutsatsen att den verkar pålitlig. Vad säger sidans internetadress? Du kan också googla hela hemsidesadressen och se om du får upp mer information om den, och se mer detaljer genom att skriva in adressen på www.easywhois.com.

Framförallt kan du ställa dig frågorna vem, var, vad, varför, vad, när och hur? Se här nedanför.

Vem?

Vem ligger bakom sidan? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?
Kan du ta kontakt med den som gjort sidan, upphovsmannen? Finns kontaktuppgifter på sidan? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personer eller organisationen förut? Vem är tänkt att läsa det som står på sidan?

Varför?

Varför tror du den här hemsidan har skapats? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt att underhålla eller kanske tjäna pengar? Vill den som gjort sidan sälja något eller presentera sig själv? Tjänar de pengar på banners eller pop-upfönster?

Vad?

Vad hittar du för information på sidan? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta som står på sidan? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?

Ibland blir sidor stående. Om informationen är från 2005 kanske något har blivit förlegat. När skrevs eller uppdaterades sidan? Fungerar länkarna på den?

Hur?

Hur hittade du dit? Hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en seriös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du “läser” olika webbplatsers utseenden.

Vilken väg tar en berättelse om man utgår från samma rubrik, men väljer olika bilder till? En övning där eleverna får skriva själva, framföra berättelsen muntligt och reflektera över hur bilder påverkar oss.

Tidsåtgång: ca 60 min

Dela upp eleverna i två grupper – alla får samma rubrik, men olika bilder. Låt eleverna få varsin kopia så att de inte vet att de har olika bilder till rubriken.

  • Eleverna skriver varsin text utifrån rubriken och bilden. Låt elevernas vana vid att skriva tidningstexter, avgöra om de ska skriva en notis, en artikel eller ett reportage. Uppmana dem att låta innehållet i bilden synas i texten, till exempel genom att de har med en miljöbeskrivning eller redogör för sinnesintryck.
  • Låt eleverna öva på att läsa sina texter högt innan de i mindre grupper läser dem för varandra.
  • Uppmana dem att notera olikheter mellan varandras texter.
  • Samtala i helklass om det eleverna har noterat i sina grupper.
  • Samtala om hur valet av bild har påverkat deras texter.

Koppling till kursplan och ämnets syfte

Bildämnet

  • förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

Svenskämnet

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

1. Titta och tolka

Titta på bilderna. Samtala om vad bilderna föreställer.

  1. Titta noga. Vad ser du på bilden?
  2. Beskriv en bild i taget.
  3. Försök att beskriva bilden för en kompis med en mening. Vad skulle du säga då?

2. Para ihop ord med bild

Läs listan med ord tillsammans. Vad betyder orden?

  • AI
  • framtiden
  • tidning
  • tillsammans
  • nyhet
  • källa
  • källkritik
  • fake news
  • trovärdig
  • tillit
  • sant
  • falskt
  • lita på
  • granska
  1. Vilka ord passar till vilka bilder? Välj vilka ord du tycker passar med bilderna. Du kan använda samma ord många gånger.
  2. Välj en av bilderna och hitta på en berättelse till den. Din berättelse ska innehålla orden nyhet, tidning och framtid,

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

Illustration: Leo Hallin

1. Inspireras av dagstidningen

Här kommer fem förslag på övningar och uppgifter som du kan göra på egen hand eller tillsammans med en klasskompis. Titta och bläddra i en dagstidning eller scrolla i en tidning på nätet. Låna gärna rubriker, bilder och text ur tidningen.

  1. Skriv en nyhetshistoria: Skriv en kort nyhetshistoria om en uppfinning eller teknisk innovation som du tror kommer att finnas om 50 år. Använd din fantasi eller sök inspiration från verkliga uppfinningar som utvecklas just nu. Här kan du få tips och ideér:
  2. Nyhetsjakt: Sök efter nyhetsartiklar som handlar om AI i er tidning (du hittar din lokala tidning här!) eller i olika tidningar på nätet. Vad handlar nyheten om? Passa på att söka tillsammans på nätet och ta reda på hur man använder söksidans olika inställningar för att bara få träffar på till exempel nyheter eller bilder under en viss tidsperiod.
  3. Analysera en bild: Bläddra i tidningen och hitta en bild som väcker en känsla hos dig. Du kan bli glad, ledsen, arg, rädd, upprörd, orolig, lycklig, lugn… ja, vilken känsla som helst går bra!
    • Visa era bilder för varandra och låt alla fundera på vad de känner inför varje bild.
    • Jämför hur ni kände. Kände alla ungefär likadant inför  bilderna? Var någon känsla vanligare än andra?
    • Välj ut några bilder och samtala om vad ni ser på dem. Visar bilden en miljö eller människor? Är det ett fotografi eller en illustration? Visar bilden aktivitet eller passivitet?
    • Samtala om vilken nyhet bilden hörde ihop med. Varför har man bilder i tidningen?
    • Vad tror ni kommer vara vanligast i framtidens tidning: text eller bild? På nätet har tidningar ibland video istället för bilder. Vad tycker ni om det?
  4. Din hemort i framtiden: Skriv eller rita en framtidsprognos för hur du tror det kommer vara på din hemort om 10–20 år. Du kan använda din fantasi eller söka inspiration från verkligheten, till exempel i tidningen. Skicka in texten eller bilden till din lokaltidning, du hittar en lista över landets dagstidningar här.
  5. Granska källkritiskt: Välj en nyhet ur dagens tidning. Sök efter samma nyhet i olika källor: andra tidningar, radio, tv, sociala medier.
    • Finns nyheten i fler källor? Om inte, varför tror du att det är så?
    • Säger alla källor samma sak? Om inte, vilka är skillnaderna? Vad kan de bero på?
    • Använd de fem källkritiska frågorna vad, när, vem, hur och varför  när du granskar nyheten i olika källor. Vad rapporterar källan? Vem står bakom källan? När rapporterar källan om nyheten (har det hunnit komma ny information)? Hur rapporterar källan (är den objektiv eller subjektiv)? Varför är det en nyhet?
    • Om du vill kan du följa nyheten några dagar och se om det kommer ny rapportering om den eller om det bara var en nyhet som blev en liten notis.

Tidningens historia hänger på många sätt ihop med teknikens historia. I det här lektionsförslaget finns exempel på teknisk utveckling och tekniska uppfinningar som har spelat roll för tidningarnas utveckling.

1. Läs och sök bilder

Listan ger exempel på teknik som har haft betydelse för tidningarnas utveckling till ett massmedium. Sök tillsammans efter både historiska och nutida bilder kopplade till listans innehåll och samtala om det ni hittar.

  • Boktryckarkonsten – tryckpressar och typer
  • Papperstillverkning – tillverka mycket papper åt gången, papper gjort av råvaran trä
  • Industrialiseringen – ång- och vattenkraft, maskiner för masstillverkning, hålkort
  • Nya kommunikationer – järnvägen och bilen som underlättade distribution av tidningar
  • Internet – möjligheten att sprida tidningar och nyheter digitalt

2. Undersök teknikens betydelse för tidningen

  1. Dela in er i fem mindre grupper.
  2. Varje grupp väljer att ta reda på mer om en teknisk utveckling eller uppfinning från listan. Hos Tekniska museet finns en bra och lättillgängligt material.
  3. Fundera tillsammans kring vad den teknik ni har undersökt har haft för betydelse för tidningarnas utveckling.
  4. Bilda tvärgrupper och berätta för varandra.

3. Vad tänkte man om framtiden när du föddes?

Läs artikeln ”Så ser framtidens tidningsläsande ut” i Aftonbladet som publicerades första gången 2006. I den ger några forskare sin bild av hur tänkte sig framtidens tidning då.

  1. Har något av det forskarna tänkte då blivit verklighet?
  2. Använd artikeln som inspiration och skriv en artikel om vad du tror om framtidens tidning. Rubrik: Så läser vi tidningen år om 20 år

4. Dagens teknik = framtidens tidning

Läs och fundera på frågan. Använd EPA-metoden. Tänk  först på egen hand och anteckna dina tankar, samtala parvis och redovisa därefter era tankar i större grupp eller helklass.

  1. Vilken teknik tror du kommer att påverka tidningarna i framtiden. Här kommer några förslag att inspireras av:
  • Utvecklingen av AI
  • Självkörande bilar som delar ut tidningar
  • Personliga tidningar som vet precis vad du vill ha
  • Tidningen på utomhusskärmar
  • Utvecklingen av drönare som rapporterar nyhetshändelser

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad betyder demokrati?
  • Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför behövs fria medier?

Kapitel 2

  • Vad kan bilder få oss att känna?
  • Vad kännetecknar en nyhetsbild?
  • Varför finns reklambilder?
  • Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?

Kapitel 3

  • Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
  • Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
  • Vad beskrivs intervjun ibland som?

Kapitel 4

  • Varför är det viktigt att vara källkritisk?
  • Vilka är de fem källkritiska stegen?

Kapitel 5

  • Vilka är de tre stegen i en intervju?
  • Vad betyder ordet research?
  • Vad bör man helst göra efter intervjun?