Tidningsveckan är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Mediekompass och många av våra mediehus som ger ut dagstidningar runt om i landet. Under Tidningsveckan – som infaller vecka 36, den 5 till och med den 9 september – får du som lärare möjlighet att arbeta med nyhetsmedier i undervisningen. Under årets Tidningsvecka kommer vi att titta närmare på valet till riksdag, region och kommun.

Du som lärare har under Tidningsveckan genom flertalet av våra mediehus gratis tillgång av klassuppsättningar av din lokaltidning under Tidningsveckan. Sök upp din tidning här på Mediekompass.

Du har också tillgång till en mängd lektionsförslag, som presenteras här. Det finns lektioner från lågstadiet upp till och med gymnasiet, som alla syftar till att öka förståelsen för mediernas uppdrag och villkor. Övningarna är också ett stöd i att utveckla elevernas förmågor att kritiskt söka och tolka information samt att själva skapa journalistiskt material. Lektionerna följer Skolverkets styrdokument med avseende på kursernas centrala innehåll. Då styrdokumenten ofta är överlappande mellan årskurser gällande det centrala innehållet, finner man en del övningar för olika åldrar som är ganska lika varandra. Läraren har här möjlighet att anpassa svårighetsgraden i övningen efter elevernas förkunskaper och förmågor.

Vi rekommenderar att man som lärare börjar med att läsa texten Introduktion till Tidningsveckan, och om man vill även fördjupar sig i det material som hänvisas till i den texten.

Det finns i filsamlingen också ett omfattande lektionsmaterial, och lärare har där möjlighet att använda den eller de förslag som passar in i sin undervisningssituation.

Du hittar lektionsmaterialet längst ner på den här länken.

Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.

– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.

RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.

Titta på indexet

Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen i vitt, gult, orange, rött och svart ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.

  1. Hur ligger Sverige och våra nordiska grannländer till i rankningen?
  2. Vad tror ni krävs för att komma högt på rankingen? Försök kom på tre anledningar.
  3. Vilka länder ligger långt ner? Varför gör de det? Kom på tre skäl till att de hamnat där.

Jämför och analysera

Titta på ett svart land, ett rött land och ett gult land på kartan och jämför.

  1. Var ligger länderna?
  2. Är länderna demokratier eller diktaturer? Använd andra källor som Landguiden eller Globalis vid behov.
  3. Har ländernas situation förbättrats eller försämrats sedan förra året?
  4. Hur ser situationen ut i landet i jämförelse med Sverige?

Årets pressfrihetspristagare

RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.

  1. Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
  2. Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
  3. Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex?

Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, centralt innehåll, åk 4-6 (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Samhällskunskap centralt innehåll, åk 7-9 (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

 

Introduktion

Runt 690 miljoner människor lever i extrem fattigdom idag, runt 9 procent av världens befolkning, och 385 miljoner av dessa är barn. Dagligen får dessa människor en av sina grundläggande rättigheter svikna för att kunna ha ett anständigt liv och må bra. Länder i Afrika söder om Sahara och länder i Sydasien är särskilt drabbade och skillnaden är ofta stor mellan stad och landsbygd. Genom de globala målen har världens länder åtagit sig uppgiften att utrota världshungern innan 2030. Alla människor har samma rättigheter och ingen ska därför lämnas efter.

I Sverige är inte problemet med direkt fattigdom särskilt stor. Den barnfattigdom som finns i Sverige handlar enligt Rädda Barnen om att barn, genom sin fattigdom, blir mindre delaktiga i samhällslivet och riskerar att försättas i en ond spiral. De lever ofta under sämre boendeförhållanden än andra och tenderar att ha sämre betyg i skolan än andra.

Som ett sätt att bryta fattigdomen i världen ger Sverige en del av sin statsbudget i bistånd till andra länder. Det är ett sätt att bidra till en hållbar utveckling i hela världen, inte bara här i Sverige.

I den här uppgiften ska eleverna ta reda på fakta om länder dit Sverige ger bistånd och samtidigt dra slutsatser kring vad landet behöver för att ta sig ur den onda spiralen.

Uppgift

Börja med att förklara viktiga begrepp för området såsom bistånd, barnfattigdom, relativ fattigdom och de globala målen. En annan utgångspunkt för uppstart kan vara den här artikeln i Dagens Nyheter om Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdom i Sverige.

Vad kan eleverna om länder dit Sverige ger bistånd? Be dem välja ut ett land från Sydasien och ett land från Afrika söder om Sahara. De kan utgå från de länder i regionerna som Sverige ger bistånd till. Du hittar listan på Sidas hemsida.

De ska ta reda på så mycket de kan om landet. Här är några förslag till frågor.

  • Var ligger landet på kartan?
  • Vad är det för miljö och klimat i landet?
  • Hur många människor bor där?
  • Vad är invånarnas medelålder?
  • Finns det några viktiga naturresurser i landet?
  • Vilken är den största staden och hur många bor där?
  • Är det krig eller fred?
  • Är det en demokrati eller diktatur?

Låt sedan eleverna dra slutsatser om varför de tror att Sverige ger bistånd till landet. Men även: Vad behöver göras för att landet ska ta sig ur fattigdom? Hur ska det gå till?

Användbara källor för att ta reda på mer information om länder är Globalis, Landguiden och Ne.

Eleverna kan sedan använda sin dagstidning för att hitta mer information om landet. Använd sökfunktionen på hemsidan för att hitta artiklar om det valda landet. Vad skriver tidningen och vad handlar texterna om? Klassuppsättningar av tidningen kan i många fall beställas genom Mediekompass. Här!

Elevernas svar kan mynna ut i en presentation om landet skriftligt eller muntligt och uppgiften kan genomföras både enskilt och i par.

Användbara källor

Unicef Sverige: Fakta om fattigdom

Sida: Så fungerar biståndet

Rädda Barnen: Barnfattigdom i Sverige

Globalis

Landguiden

Beställ klassuppsättning av din tidning via Mediekompass. 

Koppling till läroplan

Geografi åk 4-6

  • Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Geografi åk 7-9

  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
  • Människors tillgång till och användning av förnybara och ickeförnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
  • Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som demografi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
  • Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att svenska hushåll spenderar 14 % av sina utgifter på mat och dryck. 1950 var den siffran 40 %. Samtidigt har vår relation till mat förändrats i takt med att världen har globaliserats. Tacofredag, sushi och pizza hörde inte till vanligheterna på den tiden. Vi spenderar mer pengar på att äta utemat, matprogram på tv poppar upp som svampar och köket har blivit mångas sociala samlingspunkt.

Den här uppgiften utgår från intervjun som verktyg för att ta reda på vilka matvanor människor hade förr. Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

UPPGIFT

Välj intervjuperson

En intervju kräver att man pratar med någon. Nu är det dags att välja sin intervjuperson. Det kan vara mamma eller pappa, farmor, morfar eller en äldre granne.

Förarbete

Vad vet du om din intervjuperson sedan tidigare? Växte den upp i rika eller påvra förhållanden? Skriv ner sådant som du känner till om din intervjuperson. Förarbetet gör att du förhoppningsvis kan ställa bättre frågor under intervjun.

Skriv frågor

Frågorna ska handla om mat. Kom ihåg att ställa öppna frågor. Jämför frågan ”Åt du köttbullar och mos som barn?” med ”Vad åt du som barn?”. Den ena frågan kan intervjupersonen svara ja eller nej på, den andra kräver ett längre svar. Ett sätt att få målande beskrivningar är att ställa frågor som låter intervjupersonen återberätta en situation. ”Berätta om ett viktigt matminne du hade som barn.”.

Intervjun

Bestäm en tid och plats när intervjun ska ske. Ställ frågorna till din intervjuperson och skriv ner svaren eller spela in på din dator eller telefon. En del gillar att göra både och.

Efterarbetet

Renskriv svaren så snart som möjligt. Ju tidigare desto bättre.

Presentera svaren

Sammanfatta vad din intervjuperson hade för matvanor som barn. Jämför med dig själv. Hur skiljer de sig åt? Presentera inför klassen.

 

Koppling till läroplan

Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

Tala, lyssna och samtala

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.[…]

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Introduktion

Den 8 april är det den Internationella Romadagen, romernas nationaldag. I Sverige har romer funnits sedan 1500-talet och är idag en av fem nationella minoriteter. Språket, romani chib, är också ett av våra minoritetsspråk. En del av de ceremonier som firas i samband med dagen hedrar minnet av förtryck och övergrepp mot folkgruppen. Enligt en undersökning av Länsstyrelsen känner många unga romer oro för att behandlas dåligt. De allra flesta är stolta över sin identitet men bara en tredjedel vågar berätta att de är romer.

1.  Vad känner du till om romer?
2. Romer är en nationell minoritet. Vad innebär det?

Fördjupning

Förklara några begrepp som eleverna behöver förstå, exempelvis: minoritet, diskriminering, etnisk, romer, samer och judar.

Aktivitet

För snart tio år sedan avslöjade Dagens nyheter att Polisen i Skåne hade upprättat ett register över romer, varav över tusen var barn. Liknande register över folkgruppen har gjorts tidigare i historien och det väckte många obehagliga minnen för romer i Sverige.

Värderingsövning

1. Låt var och en ta ställning enskilt.
2. Samtala parvis.
3. Lyft sedan några röster i hela klassen.

-Var det bra att Dagens Nyheter avslöjade polisens register?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?

-Hur tror du det känns att vara med i ett sådant register hos polisen?
Bra Dåligt Vet inte
Varför/varför inte?

-Tycker du att polisen gjorde rätt när de gjorde ett register över romer?
Ja Nej Kanske
Varför/varför inte?

Avslutande öppen fråga:
-Varför tror du att diskriminering är förbjuden enligt svensk lag?

Uppföljning

Fördjupa kunskaperna genom att arbeta vidare på temat etniska minoriteter och minoritetsspråk.

Länktips:

Forum för Levande Historia: Antiziganism i historien och idag. 

UR: Andrea hälsar på hos Nadja. Ett av fem korta program om nationella minoriteter

Skolverket: Undervisa om den nationella minoriteten romer. 

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Svenska, åk 4-6, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.

Den 1 mars är det dags för Fettisdagen. Traditionellt sett inleder Fettisdagen fastan men har främst kommit att förknippas med bakverket semla. Semlan har sitt ursprung från början 1900-talet och är en bulle fylld med mandelmassa och vispgrädde, toppad med florsocker. I den här uppgiften är det fullt fokus på semlor i alla dess former.

1 Vilka semlor finns på er ort?

Semmelwrap, kanelbullesemla eller semmelglass. Många bagerier försöker uppfinna sin specialitet inför fettisdagen. Hur ser det ut på din ort? Bege er ut som skrivande reportrar och ta reda på vad era lokala caféer, konditorier och bagerier erbjuder eller se vad er lokaltidning skriver om årets eventuella nyheter.

2 Testpanel

Många tidningar testar semlor för att guida läsaren till den bästa semlan i stan. Ta reda på hur testerna går till i er lokaltidning.

Vilka betyg fick semlorna?
Vilka bagerier är utvalda? Vilka saknas?
Hur gick testet till?
Vilka var testdeltagare och hur har de valts ut?

Nästa steg är att klassen själva utformar ett test och sätter sina egna betyg. Låt sedan eleverna skriva nyhetsartiklar baserat på panelens resultat. Instruktioner till hur nyhetsartiklar skrivs hittar ni bäst i vår Publicistguide som finns här. Obs! Om skolan är nötfri kan semlor utan mandelmassa köpas in.

Ett exempel från Göteborgs-postens test 2021 kan du hitta här (artikeln är låst bakom betalvägg).

Läs mer om Fettisdagen på Nordiska Museets hemsida.

Introduktion

Rapporteringen om det höjda tonläget mellan Ryssland och västvärlden den senaste tiden har knappast undgått någon. Nyheterna letar sig in på sociala medier, där det har rapporterats om att Sverige är på väg in i krig med Ryssland. ”Nu kommer kriget” och ”Ryssland kommer att bomba Sverige” kan läsas i två inlägg som spridits på Tiktok bland unga och tonåringar. Det går att läsa om inläggen här och hur man enligt BRIS kan handskas med dessa frågor.

SVT:s Lilla aktuellt har publicerat ett inslag om ämnet där Johan Norberg från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, berättar hur man som ung kan reda ut vad som stämmer eller inte. Johan Norberg förklarar även varför Sverige har större militär närvaro på Gotland.  Ta del av inslaget här.

Artikeln och inslaget kan användas som grund för källkritisk övning i både grundskola som gymnasiet. Vilka nyheter tar barn och unga del av i sina sociala medier och hur väl överensstämmer de med verkligheten? Med anpassning går uppgiften även att använda i årskurs 4-6.

Bakgrund

Ge eleverna bakgrund i ämnet. Låt dem läsa artikeln från Aftonbladet eller läs den högt för klassen. Titta tillsammans på inslaget från SVT:s Lilla aktuellt. Dela sedan in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.

Välj nyheter från flödet

Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Tiktok, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats om Ryssland, Ukraina eller militär närvaro i Sverige. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.

Värderingsövning

I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:

  • Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
  • Vad är syftet med inlägget? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
  • Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
  • Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?

Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.

Presentation och diskussion

Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.

Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?

Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?

Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?

Fördjupning

Det går med fördel att använda EAVI:s affisch ”Beyond Fake News” för att låta eleverna analysera vilka typer av vilseledande nyheter som har publicerats. Affischen finns översatt till svenska av Mediekompass. Affischen kan ligga till grund för en diskussion om hur vilseledande nyheter i oroliga tider kan påverka och vilka drivkrafter som kan ligga bakom.

  • Vilka typer av vilseledande nyheter har gruppen tagit del av?
  • Vad kan informationen få för inverkan och/eller konsekvenser?
  • Vilka drivkrafter kan ligga bakom?
  • Kan eleverna komma på andra tillfällen där vilseledande nyheter har förekommit? Vad fick det för konsekvenser?

Vidare läsning

Källkritikbyrån: Så ser ryktesspridningen om hotet från Ryssland ut på Tiktok

Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex har vi en lektionsövning som lärare kan anpassa för olika åldersgrupper.

”Tystade medier sätter inte bara allas rätt till en fri och oberoende nyhetsförmedling ur spel, utan också demokratin. Om det inte var för yttrande- och tryckfrihet, hur skulle vi då någonsin kunna kämpa för kvinnors rättigheter? Hur skulle vi kunna exponera korrupta politiker? Hur skulle vi kunna bevaka att ingen blir dömd på falska grunder? När strålkastarljuset faller på dem som torterar, svindlar eller missbrukar sin makt så ökar trycket. När allt syns går det inte att gömma sig. Då kan vi förändra världen.” Från Reportrar utan gränser.

I den här lite enklare övningen tittar vi närmare på vad pressfrihet innebär, hur den regleras i lag och vad det skulle innebära om denna frihet begränsades. Beroende på hur mycket tid ni kan lägga på detta, kan moment 2 eller 3 i övningen göras enskilt.

Övningen finns även i en mer avancerad nivå för äldre elever där de går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.

Lärarens förberedelser

Läs igenom lektionsplaneringen.

För moment 2: Samla in dagstidningar för klassen att arbeta med. Antal beroende på grupparbete eller enskilt arbete. De behöver inte vara dagsfärska.
Se på Mediekompass om din lokaltidning kan hjälpa till: Länk!
I stället för att samla in dagstidningar kan eleverna jobba med de digitala upplagorna.

För moment 3: tillgång till internet, antingen jobbar eleverna enskilt med dator/läsplatta eller i helklass med projektor och skärm.

Moment 1 – Vad är pressfrihet?

Läraren presenterar press- och tryckfrihet för klassen.

Här följer en kort sammanfattning för lärare som vill läsa på om frågan, alternativt ge materialet till eleverna.

Pressfriheten i Sverige regleras av Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har: Länk!
Då tryckfriheten i Sverige reglerades redan 1766, gör det den till världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagstiftningen i sin helhet finns här (Länk!). Så här säger Riksdagen om tryckfrihetsförordningen:

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.” Från Riksdagen

Notera att tryckfriheten är både en rättighet att uttrycka sig, och ett skydd för individer.

Vidare framgår det av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheternas artikel 19 (Länk!) att:
”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Rätten att uttrycka sin åsikt och sprida den med tryckt media betonas alltså av såväl de mänskliga rättigheterna som Sveriges grundlag.

Diskutera med eleverna. Beroende på undervisningssituation kan eleverna själva läsa materialet och exempelvis få en skriftlig inlämningsuppgift.

  • Varför är det så viktigt?
  • Vilka problem kan uppstå med begränsad pressfrihet?
  • Om vi tog bort artikel 19 från de mänskliga rättigheterna, hur skulle vi då få veta om någon bryter mot de övriga artiklarna?

Moment 2 – Vad betyder pressfriheten?

Dela ut de dagstidningar du tidigare samlat. Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. Har grupperna olika tidningar får ni ett mer omfattande resultat.

Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som de tror inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur.

Om eleverna arbetar med digitala tidningar kan de samla länkar till artiklar i två spalter, en för de som inte hade publicerats utan pressfrihet, och en för artiklar som skulle godkänts även av en stark diktatur. För att får struktur på listorna bör minst artikelns rubrik, och gärna även ingressen, kopieras in i listan.

Eleverna ska i sitt arbete vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:

  • Vilka artiklar stryker de?
  • Varför valde de just dessa?
  • Var det några de var tveksamma om?
  • Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
  • När de tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstod av tidningen? Fyller även de mer ”neutrala” artiklarna ett syfte?

Fördjupning till moment 2 – Vad säger Reportrar utan gränser?

I samband med att årets Pressfrihetsindex presenterades har Reportrar utan gränser kommenterat situationen i världen. Texten återfinns här.

Låt eleverna läsa texten, eller om läraren föredrar att presentera den för klassen. Diskutera följande:

  • Vad säger Reportrar utan gränser om situationen gällande pressfrihet i världen?
  • Vilka är de stora förändringarna i årets index?
  • Vilken typ av inskränkningar av pressfriheten kan man tänka sig?
  • På vilket sätt har pandemin påverkat pressfriheten?
  • Hur ser situationen ut i Europa?

Moment 3 – Pressfrihet i världen

Reportrar utan gränser har en världskarta där varje land listas efter hur stor pressfrihet som råder i landet (Länk!).

För läraren som vill läsa på om de sju kriterier som används för att bedöma pressfrihet, finner ni det här: Länk!

Visa kartan i helklass eller låt eleverna jobba enskilt/i grupper med egna enheter. Diskutera eller redovisa följande frågor:

  • Vilka länder placerar sig bäst på listan?
  • Vilka placerar sig sämst?
  • Se i mitten av listan, är det några placeringar där som förvånar?
  • Vad vet ni om den demokratiska situationen i övrigt i dessa länder? Vad säger exempelvis Landguiden, Globalis eller andra trovärdiga källor?
  • På vilka sätt kan man tänka sig att pressfriheten begränsas i de olika länderna?

Koppling till Skolverkets styrdokument, reviderade 2018-07-01

Grundskolan, gemensamma mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället

Samhällskunskap årskurs 7-9, ur centralt innehåll

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gymnasieskolan, gemensamma mål

Det är skolans ansvar att varje elev:

  • har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
  • har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
  • har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll

  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
  • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Introduktion för läraren

Medie- och informationskunnighet handlar inte bara om att ta till sig av information på ett säkert och källkritiskt sätt. Lika viktigt är att själva kunna och uppleva sig ha rätt till att uttrycka sina egna åsikter. Ett av mediernas uppdrag är att agera plattform för medborgarnas tankar och åsikter genom att förmedla deras åsiktstexter. Det handlar om allt från digitala kommentarsfält till insändare i tidningen och längre debattexter av sakkunniga experter eller politiker som driver en viss fråga. En stor del av det demokratiska samtalet sker just via medierna, både i tryck och digitalt, där någons åsiktstext bemöts med en replik av någon med en annan uppfattning i frågan.

En välskriven åsiktstext har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, argumenterar för sin åsikt, visar på en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Även en text som inte är skriven av tidningens egna journalister ska uppfylla publicitetsreglerna och tidningens ansvarige utgivare har det juridiska ansvaret för alla texter som publiceras, både i tryck och digitalt. Det finns mer att läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

Moment 1 – Skriv en åsiktstext

Låt eleverna skriva en åsiktstext om något som ligger dem nära, läraren avgör omfattningen på arbetet efter elevernas förmågor och tid till förfogande. Ämnet är inte det viktiga, det kan handla om skolmaten, fotbollsplanen eller vad som helst. Det är däremot bra om de får öva på formen för åsiktstexter, oavsett om det rör sig om en insändare eller en längre debattartikel:

  • Rubriken ska vara kort och slagkraftig och fånga läsarnas intresse.
  • Presentationen ska kärnfullt tala om vad man vill säga.
  • Argumentationen och slutsatsen kan vila på en åsikt, men ännu hellre fakta.
  • Förslaget gör att man inte bara gnäller, man presenterar också en lösning.

Moment 2 – Bemöt en åsiktstext

En lite svårare övning är att låta eleverna bemöta någon annans åsiktstext. Förslagsvis får de leta i tidningarna efter debattartiklar eller insändare, som de vill bemöta med sakliga och faktakontrollerade argument. Om läraren så bedömer, kan de i stället få bemöta kamraternas texter från moment 1 här ovanför.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar eller dela länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Publicitetsreglerna finns hos Medieombudsmannen: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

 

Introduktion för läraren

Ett av, och kanske det främsta, uppdraget som journalistiken och medierna har är att informera medborgarna om vad som händer i deras omvärld. Det är genom att ha tillgång till korrekt och saklig information som vi kan fatta beslut i frågor som påverkar våra liv.

Till journalistiken hör också bilder i form av fotografier och illustrationer. Bildjournalistik lyder under samma publicitetsregler som texter, vilket bland annat innebär att de ska vara korrekta och inte får vara vilseledande. Bilder liksom texter ska inte heller vara kränkande. Publicitetsreglerna kan man läsa om hos Medieombudsmannen.

Till de informerande faktatexterna i en tidning hör notisen, nyhetsartikeln, reportaget och personporträttet. Även en kort notis bör sträva efter att svara på de journalistiska frågorna: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vem var inblandad? Hur gick det till? Varför hände det? Läs mer om texter i tidningen i kapitel 7 i Publicistguiden.

Syftet med den här övningen är att eleverna ska utveckla sina förmågor att skriva faktabaserade journalistiska texter och i sitt arbete använda de källkritiska kriterierna, som du finner i kapitel 14 i Publicistguiden. De får också ta fram berättande och/eller informativa bilder för att förstärka eller förtydliga en text. Genom att följa publicitetsreglerna får de förståelse för ansvarsfullt agerande i samband med publicering i olika medier.

Du hittar fler tips på hur man skriver olika typer av journalistiska texter i kapitel 10 Publicistguiden.

Moment 1 – Titta och prata om tidningstexter

Om inte eleverna har gjort övningen Olika texter i tidningen bör läraren gå igenom med klassen om mediernas uppdrag och de olika typer av texter – fakta- och åsiktstexter – som finns i tidningen.

Moment 2 – Skriv och fota själv

Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. De ska själva producera en faktatext – en notis, nyhet, ett reportage eller personporträtt – som bygger på fakta och/eller intervjuer. Kapitel 11 i Publicistguiden ger tips för den som ska intervjua. Till texten ska också någon bild, som foto eller illustration, tas fram. Använder de andras bilder måste de kolla upphovsrätten till dem. Man kan läsa om upphovsrätt i kapitel 5 i Publicistguiden.

Såväl text som bild ska följa publicitetsreglerna, och bygga på trovärdiga, faktakontrollerade uppgifter.

För att hitta stoff till exempelvis en nyhetsnotis, kan eleverna söka händelser i sitt närområde hos Polisen, på kommunens eller kanske den lokala idrottsklubben hemsida eller något annat som intresserar eleverna. Ämnesvalet bör dock vara fritt, det viktiga här är inte vad eleverna skriver om utan hur de gör det.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Medieombudsmannen för publicitetsreglerna: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

Polisen för aktuella händelser sorterat på kommun eller län: https://polisen.se/aktuellt/polisens-nyheter/