Den 6 februari 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim. Det är till minne av den dagen som samerna på fredag firar sin snart hundrade nationaldag. Det blir ett bra tillfälle att lära sig mer om samernas liv idag, deras flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget och renskötsel.
A Introduktion
Västerbottens-Kuriren, uppdaterade inför förra årets nationaldag sitt bildspel om samerna. De nio bilderna i bildspelet ger baskunskaper om samerna och en bakgrund till firandet på fredag. Bildspelet kan ses som en ”snackis” inför fredagen och/eller underlag till eget skrivande, till exempel en sakprosatext eller ett bildspel.
Komplettera Västerbottens-Kurirens bildspel med nyhetsmaterial som vi hoppas att ni ska hitta längre fram i veckan.
B Fördjupning
Vill ni veta mer om samerna? Gå till Sápmis webbplats, och följ samerna från 7000 år före Kristus till i våra dagar.
Förra året skrev Åsa Anderberg Strolle i Sydsvenskan en krönika, En dag värd att fira. Läs hela eller delar av den i klassen och diskutera vad det skulle innebära med hennes slutord: ”Tänk om vi skulle uppmärksamma alla folk som bor här och fira allas dagar i Monicas anda, vilket härligt Sverige vi skulle få”!
C Aktivitet
Låt eleverna fördjupa sig i samernas liv och historia för att sedanredovisa fakta i en sakprosatext eller i ett bildspel, digitalt eller i papper. Håll kontinuerligt utkik efter nyskrivet nyhetsmaterial. Det ger liv och bredd åt arbetet och en aktuell bild av samerna.
Bestäm i klassen vad som ska finnas med i redovisningarna, till exempel samernas flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget, renskötsel men inte minst röster från nu levande samer.
Illustrera med egna teckningar och med rubriker och bilder hämtade ur dagstidningar i papper och på nätet.
Hjälp eleverna att organisera sitt skriftliga berättande. Vad kan var en bra inledning? Hur ska de varva fakta och vad kan vara en bra avslutning? Diskutera skillnaden mellan en faktatext och en åsiktstext. Om eleverna vill uttrycka sina åsikter om nationaldagen eller om samerna, kan de som extrauppgift skriva en insändare på tidningsvis eller en enkel åsiktstext, ”Jag tycker … ”.
E Länkar
Bildspel från Västerbottens-Kuriren
En dag värd att fira, krönika i Sydsvenskan
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 SO
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Årskurs 4-6
• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
Lgr 11 SV
Årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
A Introduktion
Ja, hur ska det bli med vintern i år? Kanske är vi många som vill att den ska bli precis som i youtube-klippet, Nej, se det snöar. I helgen som gick snöade det i nästan hela Sverige. Men i södra Sverige fortsatte det att vara mild för årstiden, medan det i norr var riktigt kallt, mer än 20 minusgrader.
Lite bondepraktika kanske passar så här inför onsdagen och Karldagen. Om det snöar hos er då fortsätter samma väder i sju veckor, alltså till mitten av mars. Regnar det den dagen så kan ni inte förvänta er någon vit vinter. Hur blir vädret på onsdag? Gå in på SMHI och kolla deras prognos för Sverige. Om bondepraktikan stämmer, vilken vinter får vi då? Var ska vi bo eller vart ska vi åka för att få uppleva snö och kyla?
SMHI presenterar en Sverigekarta där vi kan se snödjupet dag för dag. Där ser ni att det bara var området längst ner i söder som inte hade ett snötäcke söndagen den 25 januari. Studera och tolka kartan. Gör beräkningar och jämförelser.
– När kom den första snön? Var?
– Vilket datum i oktober fick många sin första snö?
– Vilken månad fick Götaland sin första snö?
– När snöade det första gången där ni bor?
– Vilket är det största snödjupet i dag? Vilka har så mycket snö?
B Fördjupning
Helgen som gått har fågelvänner räknat vinterfåglar vid våra fågelbord. Sveriges Ornitologiska Förenings årliga räkning, Vinterfåglar inpå knuten, inbjuder även skolor och förskolor att delta. Därför har de förlängt årets räkning med två dagar, fredagen den 23 januari och måndagen den 26 januari. Än finns chansen att delta! Kanske ett bra tillfälle att studera de fåglar som finns utanför klassrummet!? På samma webbplats finns en fågelskola att ta hjälp och lära av.
Lyssna gärna på Leif Ekblom, entusiastisk fågelräknare, och hör vad han har att säga om våra vinterfåglar.
C Aktivitet
Leta efter vinterbilder i tidningar och använd dessa till diskussion om hur kyla påverkar vårt sätt att leva. Hur skiljer sig årstiden, vinter, från andra årstider? Låt eleverna arbeta vidare med sina bilder till en faktabok om vintern. Uppmana dem att formulera frågor som de vill svar på utifrån de bilder och nyheter de har tagit del av. Det kan ge goda kunskaper i allt från isvett till hur och var fåglarna sover kalla vinternätter.
Eleverna kan också göra ett collage med tidningsbilder och berätta:
• hur djur och människor klarar kylan.
• vilka faror som finns med kyla, snö och is.
• vilken glädje vi har av vintern.
• hur vacker vintern är.
De flesta dagstidningar har webbtidningar. Det gör det lätt att hitta vinterbilder från hela Sverige. Välj några dagstidningar från söder till norr och titta på deras utomhusbilder. Hur ser vintern ut i Sverige? Här finns en lista på lokala och regionala dagstidningar i Sverige.
D Länkar
Youtube Ja se det snöar
Nordiska museet Karldagen
SMHI – Vädret i Stockholm
SMHI Snödjup
SOFNET – Vinterfåglar inpå knuten
Sveriges radio – Snön välkommen för de som räkna fåglar
Wikipedia – Dagstidningar i Sverige
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 NO
Lgr 11 Kursplanen i Biologi
Centralt innehåll i årskurs 1-3
Året runt i naturen:
Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Centralt innehåll i årskurs 4-6
Natur och samhälle
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar
Än kan vi inte säga att hela landet har vinter. Kanske trodde vi det efter förra veckans snöfall ända ner i Götaland. Meteorologer definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur i minst fem dygn, är noll grader eller lägre. I Norra Norrland har vi vinter och kanske i Södra Norrland också, men där trycker mildluft på och temperaturen kan gå över nollstrecket. I Södra Götaland är vi i gränslandet mellan sommar och höst. Vid mer än 10-grader i femdagar har vi sommar!
Sommar är det fortfarande i Falsterbo och Ölands södra udde.
A Introduktion
Diskutera med eleverna vilken årstid vi har på platsen där de bor. Sverige är cirka 1 572 km långt från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder. Det blir 1 571 930 meter eller cirka 157,2 mil.
– Har alla i Sverige samma årstid?
Nej
– Vad bestämmer vilken årstid vi har?
Sommar: Vid mer än tio grader fem dagar i följd.
Höst: Noll till tio plusgrader fem dagar i följd.
Vinter: Noll grader eller kallare fem dagar i följd.
Vår: När temperaturen är stigande upp till tio grader sju dagar i följd.
Vid bakslag räknar ändå den årstid som vi var inne i. På Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082 finns en längre förklaring hur vi beräknar våra årstider.
– Vem arbetar med att göra väderprognoser?
Meteorologer samlar in och sammanställer väderobservationer från exempelvis väderstationer, vädersatelliter och väderballonger. De gör väderprognoser och varnar oss om vädret
– Hur får vi reda på hur vädret ska bli?
Dagstidningar, radio, TV och internet.
– Vad är SMHI?
En statlig myndighet med uppgift att ta fram uppgifter för, vind, vatten, väder, klimat och miljö. Finns i Norrköping med lokalkontor i Göteborg, Malmö, Upplands Väsby och Sundsvall.
–Var ligger snön idag?
Här finns en karta som dagsläget: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
B Fördjupning
Kolla väderläget i Sverige
På startsidan till klart.se finns en Sverigekarta där man kan se vädret i hela Sverige. Den är indelad länsvis och visar var det är varmast, kallast och blåsigast dag för dag. Där kan man också följa meteorolog Martin Hedberg som ständigt kommenterar dagens och veckan väder. Utgå från denna karta och få dagens väderrapport en dag eller under en längre tid. Förslag på uppgifter att arbeta:
– Kolla var de aktuella platserna ligger. Arbeta med kartan eller kartor.
– Jämför med den egna platsen eller länet.
– Hur många grader skiljer platserna sig åt.
– Ta reda på vilka landskap som ingår i varje län.
– För statistik kring uppgifterna. Arbeta med tabeller och diagram.
C Aktivitet
Tolka dagstidningens väderkartor
Tidningarnas väderleksrapporter kan ligga till grund för samtal och beräkningar om temperatur, vindriktning och nederbörd. Solens uppgång och nedgång finns också i de flesta tidningar.
Lär eleverna att tolka grafiken för att sedan sammanställa resultat i tabeller och diagram.
Var i Sverige är det kallast idag? Var är det varmast? Hur många grader skiljer det mellan den kallaste och den varmaste platsen? Vilken färg markerar att det är väldigt kallt? Vilken markerar att det är väldigt varmt? Vad betyder symbolerna? När går solen upp och ner? Hur förlängs respektive förkortas dagarna hos er och på andra platser i Sverige.
D Uppföljning
Jämför dagens väder med platser i världen
Låt eleverna välja en plats på Sveriges väderkarta och jämföra den med en annan plats i världen. På www.klart.se kan eleverna välja bland platser i världen. Förslagsvis beskriver de var deras platser ligger, världsdel och land, och talar om var det är varmast, kallast, torrast och våtast. Detta kan bli en väderbok kryddat med en nyhetsrapportering. På denna hemsida finns inte bara dagens väder utan också en flik med nyheter.
Bakgrund
Länkar
Meteorolog, http://sv.wikipedia.org/wiki/Meteorolog
SMHI:http://www.smhi.se/#ort=2673730,Stockholm,Stockholm,Sverige,59.32/18.06
Här ligger snön: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
Vädret: Klart.se
Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082
Nu är det höst i syd: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-ar-det-host-i-syd_4087873.svd
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 geografi:
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav i slutet av årskurs 3
Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder och andra för eleven betydelsefulla platser och länder
Centralt innehåll i naturorienterande ämnen
Årskurs 1–3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
årskurs 4–6
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
Centralt innehåll i matematik
Årskurs 1–3
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
• Årskurs 4–6
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Inför FN-dagen den 24 oktober har Svenska FN-förbundet tagit fram ett alldeles nytt material för grundskolan. Materialet utgår från ett av FN:s mest långvariga och framgångsrika utvecklingsprojekt, FN:s skolmatsprogram. Eleverna får ta del av berättelser om barn som fått skolmat genom projektet. I materialet ingår också förslag på fördjupning och en tävling.
A Introduktion
Inled arbetet med berättelserna om Gelito, Nat och Fatuma, som är tre av de nästan 20 miljoner barn runt om i världen som får skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Berättelserna har olika längd och svårighetsgrad. Välj den som passar dina elever. Det finns förslag på uppföljningsfrågor till varje text. Ladda ner projektet här:
Fira FN-dagen i skolan
B Fördjupning
Här ger vi exempel på några sätt att gå vidare. På sidan Fira FN-dagen i skolan finns fler.
Världskoll
Besök FN-förbundets webbsida Världskoll som handlar om utvecklingen i världen. Här kan klassen jämföra levnadsvillkoren i Sverige med andra länder i världen. Där finns också Världskolls podcast där Svenska FN-förbundet bjuder in olika gäster för att diskutera globala frågor. Under Index finns flera videoklipp varav ett om FN:s skolmatsprogram i Demokratiska republiken Kongo.
Arbeta gemensamt i klasser eller låt grupper av elever fördjupa sig och redovisa var sin del av Världskoll.
Skolmat bli kunskap
Varje dag går 66 miljoner barn i låginkomstländer hungriga till skolan. 58 miljoner barn i grundskoleålder tar sig inte till skolbänken alls. Fattigdom och svält är oftast anledningen till att barn inte får möjlighet till utbildning. Här finns fyra videoklipp att titta på. Välj ett eller flera och bestäm vem som presentera dem för klassen, du eller några elever.
Quiz – Världskoll
Detta är ett webbspel där eleverna får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder, inom allt från internetanvändande till vattentillgång. Alla frågor handlar om världen på ett eller annat sätt, men är uppdelade i fyra frågetyper som besvaras på olika sätt. Programmet ska laddas ner.
C Aktivitet
Svenska FN-förbundet inbjuder alla klasser på grundskolan att delta i tävlingen:
Varför är utbildning så viktigt?
Eleverna ska på ett kreativt sätt illustrera varför de tycker att det är viktigt att gå i skolan. De kan till exempel:
• skriva en berättelse
• göra en sång
• ta ett foto
• spela in en film
• rita en teckning
• göra ett collage.
De rekommenderar också en utställning på skolan med alla elevers bidrag.
Tips:
• Arbeta som journalister med kamera, block och penna. Intervjua barn och vuxna om varför det är så viktigt med utbildning. Förbered frågor, boka intervjutid och/eller låt eleverna hitta personer i skolan eller hemma att intervjua. Hur ska arbetet presenteras? En film, en tidningssida, ett bildspel eller annat som klassen eller grupper av elever bestämmer.
• Göra ett collage av tidningsbilder som visar varför det är så viktigt med utbildning. Sortera bilderna på ett sätt som gör budskapet tydligt. Fyll på med egna teckningar, texter och färger!
• Skapa engagemang för hjälpinsatser för utsatta barn! Vad kan klassen göra? Kan eleverna använda sig av sociala medier, skriva debattinlägg, komma på en genial idé (typ ishinken och nyvakna bilder) som gör skillnad för barn utan möjlighet till utbildning?
• Göra arbeten med egna fotografiska bilder.
• …
Klassen kan välja att skicka in ett individuellt bidrag, ett gruppbidrag eller ett bidrag från hela klassen. Bidraget ska skickas elektroniskt till fndagen@fn.se senast den 7 november. Ange skola, klass, antal deltagare och kontaktuppgifter. Stora filer skickas via https://www.wetransfer.com/ eller http://www.sprend.se istället för i mejl. En vinnare utses på lågstadiet, mellanstadiet och på högstadiet.
D Uppföljning
Hur bevakar medierna FN-dagen, den 24 oktober? Låt gärna några elever ansvara för en mer allmän FN-bevakning. Eleverna kommer att hitta exempel om de googlar på till exempel Nyheter om FN-dagen eller gör samma sökning i nättidningar.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk
bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Svenska
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
I helgen som gick startade riksinsamlingen Världens Barn. Den genomförs av Radiohjälpen tillsammans med 20 andra hjälporganisationer, Sveriges Television, Sveriges Radio och 45 000 frivilliga. Under några höstveckor arbetar för att världens ska få en bättre chans i livet. Första insamlingsdagen var i lördags och nästa blir den 4 oktober. Förra året samlade de in 71 miljoner kronor.
A Introduktion
Berätta om insamlingen Världens Barn. Gå till hemsidan och titta på det inledande bildspelet som visar barns situation från olika länder i världen. Bildspelet är 2,35 minuter långt. Klicka vidare på hemsidan och hämta exempel på hur de olika organisationerna arbetar för att få in bidrag till Världens Barn. Studera loggan och låt eleverna ge förklaringar på vad de tror att den vill säga oss.
B Fördjupning
Till vilka projekt går årets insamling? Under Profilprojekt 2014 kan du visa dina elever exempel på vart pengarna går. Där finns tolv olika projekt från bland annat Indien/Nepal, Kenya, Albanien och Brasilien. Om eleverna har tillgång till datorer kan de gruppvis sätta sig in i och berätta om vart sitt projekt.
C Aktivitet
Låt insamlingen Världens Barn bli startpunkten i skolarbetet inför till exempel FN-dagen den 24 oktober. Arbeta med er lokala nät- och papperstidning.
Här ger vi förslag på temaarbeten:
• Vad skriver tidningarna på orten om Världens Barn?
Samla på nyheter om insamlingar. Ta reda på vad nyheten handlar om, vilken eller vilka organisationer som står bakom och hur mycket de samlade in. Låt gärna eleverna presentera och markera särskilt påhittiga och lyckade projekt.
• Barn i Sverige
Klippa tidningsbilder på sådant från vårt samhälle, som eleverna tycker är självklart för dem och som de tycker att barn världen över också borde ha tillgång till. Låt eleverna skriva bildtexter till sina bilder om hur de tänker och vad de tycker. Vad säger Barnkonventionen? Eleverna kan lägga till vilken artikel som passar till respektive bild.
• Barn i världen
Samla på nyheter om världens barn. Ge exempel på barns situation i krigsländer, barn drabbade av sjukdomar och naturkatastrofer, fattiga barn och annat som berör dina elever. Låt eleverna skriva eller muntligt berätta om olika livsöden.
• Granska Barnkonventionen
Utgå från artiklar i Barnkonventionen och låt eleverna hitta exempel i tidningen på händelser som de tycker bryter mot konventionen respektive följer den.
D Uppföljning
Det här arbetet kan förslagsvis redovisas på FN-dagen den 24 oktober. Låt eleverna förbereda redovisningar och sammanställa en utställning på skolan. Bjud in till guidningar av utställningen med eleverna som guider.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämnen
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Det finns misstankar om att det för första gången kan ha fötts en kull mårdhundar i Västerbotten. En mårdhundsvalp har skjutits i skogarna runt Burträsk i Västerbotten. Nu uppmanas jägare och svampplockare att hålla utkik efter fler djur. I Norrbotten kring Tornedalen finns cirka 100 djur. Ett mårdhundsprojekt arbetar för att stoppa spridningen söderut.
A Introduktion
Visa Norrans bild på en mårdhund utan att avslöja vilket djur det handlar om. Fråga eleverna om de känner igen djuret. Fritt fram för gissningar. Fortsätt att ge ledtrådar och låt eleverna fortsätta att gissa.
Exempel på ledtrådar:
• Saknar fiender.
• Lever på fåglar och groddjur.
• Djuret hör inte hemma i vår natur.
• Djuret rubbar balansen i naturen. Svårt för häckande markfåglar och groddjur.
• Människor kan också drabbas, då den kan sprida dvärgbandmask, som är dödlig för oss.
• Kommer från östra Asien.
• Togs in i Ryssland och utplanterades för pälsens skull.
• Har spridit sig till Finland och norra Sverige, Norrbotten och Västerbotten.
• Djuret sprider sig snabbt och lever tätt i stora flockar.
• Ett projekt pågår för stoppa spridningen av djuret.
• Jägare uppmanas att försöka fånga in djuret eller skjuta det.
Källa:
Naturvårdsverket: Fakta om mårdhunden
Lyckades eleverna identifiera mårdhunden? Kanske hade de hört senaste nyheten om mårdhundsvalpen? Om du vill avsluta lektionen här så återberättar du nyheten för eleverna.
B Fördjupning
Fortsätt och läs artikeln tillsammans. Titta på kartan. Diskutera mårdhundsprojektet och deras metoder för stoppa spridningen.
C Aktivitet
Läs mer om mårdhundar. Kolla i er nättidning eller gp.se efter tidigare nyheter. Där får klassen en bredare information, hur vi i Sverige arbetar för att förhindra spridning.
D Uppföljning
När kommer nästa nyhet om mårdhunden? Kommer älgjägare eller svampplockare att lyckas fånga en mårdhund i nacken? Eller måste någon skjuta? Var någonstans påträffas nästa djur? Häng med i nyhetsrapporteringen!
Länkar/Förberedelser
Norrans artikel “Mårdhund väcker oro i Västerbotten”
Bernkonventionen – Om skydd av växter, djur och miljö
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Naturorienterande ämnen
Biologi
Syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Vilka kan mer om skolan än våra elever!? Så här i valtider kommer våra politiker med det ena förslaget efter det andra. Alla partier vill komma tillrätta med bristande kunskaper bland elever och oordning på skolor. Vi utgår från två skolfrågor som vi tror intresserar eleverna. Dessa förslag kommer från vår skolminister och Alliansen.
A Introduktion
Visa en bild på Jan Björklund. Här finns gott om bilder. Visa en eller flera men avslöja inte vem han är utan be eleverna att ge förslag på det. Lista flera, till exempel: Jan Björklund, folkpartist, tillhör Alliansen, skolminister och kanske annat som eleverna kommer på. Diskutera och förklara listan. Samtala om varför han är aktuell och varför han är så intresserad av skolan.
B Fördjupning
Hur vill vår skolminister förbättra skolan? Vi har valt två förslag ur Alliansens lista. Diskutera dessa! Vad är bra och vad är dåligt med förslagen. Ställ gärna argument mot varandra. Avsluta varje diskussion med en ”sluten” omröstning. Hur många röstar för och emot skolministerns förslag på betyg från årskurs fyra och betyg i ordning? Be elever ge exempel på det avgörande skälet för eller emot.
Diskussionsunderlag:
– Betyg från och med årskurs 4
Skolministern: – Med tidiga betyg ska det bli lättare för både elever och föräldrar att hålla sig informerade av hur det går. Tidiga betyg ska också sporra eleverna.
Så här tycker några elever om betyg.
– Ordningsbetyg
Skolministern: – Vi i Alliansen vill att eleverna ska få skriftliga ordningsbetyg på högstadiet och på gymnasiet. Det ska vara frivilligt för varje skola att införa dessa. Det ska göra det lättare för lärarna att informera föräldrarna.
Så här tycker Lärarförbundet om ordningsbetyg.
Om ni vill jämföra skolministerns förslag med övriga partiers skolpolitik finns en sammanställning på Skolporten och Skolvärlden.
C Aktivitet
Låt dina elever själva ta fram förslag på hur deras egen skola kan bli bättre eller de kanske har bra förslag som de tycker att andra skolor ska ta efter. Lista elevernas förslag, diskutera och välj sedan ett eller flera av dessa. Arbeta gemensamt eller låt grupper av elever skriva en argumenterande text kring förslaget.
Enkel skrivmall:
- Berätta vad förslaget handlar om och varför ni gillar det. Välj några exempel som övertygar.
- Avsluta med en uppmaning eller en fråga som ni vill ha svar på.
D Uppföljning
Skicka klassens förslag till kommunens nämnd för Skola och utbildning men också till lokaltidningen. Sprid klassens förslag på skolan och i hemmen. Vilket gensvar får ni? I bästa fall har ni startat en skoldebatt.
E Bakgrund
På mediekompass.se finns fler lektionsförslag kring valet. Klicka vidare till Tidningsveckan. Där ligger ytterligare fem förslag för låg och mellanstadiet. På presstationen.se finns också lektionsförslag om valet. Dessa har inriktning mot skolans yngsta elever och ingår i Presstationen, som är en nyhetstävling för klasser upp till och med sexan.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Syfte
• Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Att leva i världen
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Beslutsfattande och politiska idéer
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 4-6
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Svenska
Syfte
• Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier
Centralt innehåll i svenska årskurs 1-3
Läsa och skriva
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Centralt innehåll i svenska årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Övning 1: Artikeldiskussion
Tidsåtgång: 40 min
Förberedelser och genomförande: Läs artikeln om Elizabeth i Svenska dagbladet (kopiera upp varsitt exemplar eller läs högt för klassen). Komplettera vid behov med information hämtad från några av länkarna nedan.
Kunskapsfrågor om artikeln
1. Vilka signaler menar rektorn att Elizabeth sänder ut? Vad tror rektorn är orsaken till att Elizabeth blir mobbad och slagen?
2. Varför ville rektorn att Elizabeth skulle undersökas? Vad är autism? Mer fakta om hur autism kan yttra sig finns här.
3. Hur ville rektorn lösa problemet med Elizabeth?
4. Vad hände när rektorn slutade? Vad gjorde Elizabeth då?
Reflektera och diskutera
1. Vad är “rätt” sociala signaler? Hur vet man vilka sociala signaler som är ”rätt”?
2. Har man rätt att behandla någon illa för att man inte förstår vad de menar? För att de uppför sig annorlunda?
3. Tycker ni att rektor, elever och Elizabeth borde ha gjort något annorlunda i exemplet i artikeln?
4. Vad tycker ni, är det rätt att eleven som mobbas byter skola? Eller är det bättre att flytta på den eller de som mobbar?
Övning 2: Samtala om mobbning
Tidsåtgång: 40 min
Fördjupa samtalen utifrån exempelvis följande frågor:
- Vems ansvar är det att mobbning upptäcks? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
- Vems ansvar är det att mobbningen upphör? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
- Vad skulle kunna göras bättre? Från elevernas sida? Från personalens sida? Från föräldrarnas sida? Från politikernas sida?
Anknyt gärna till din skolas likabehandlingsplan för att göra den mer känd bland eleverna.
Skolverket: Kränkningar och mobbning
Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning
Koppling till skolans styrdokument
Enligt skolans värdegrund ska utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, och var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde.
Kursplanen i samhällskunskap (årskurs 4-6) lyfter fram kunskap om sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Läs mer om förbuden mot kränkningar på BEO:s hemsida.
Länkar
Svenska Dagbladet:
Mobbad elev får skulden
”Hennes sätt gör så att hon blir slagen”
Skolverket: Värdegrund i förskola och skola
Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning
Under denna historiskt varma sommar är det säkert många av dina elever som kopplat bort nyheter mot bad och annat kul som hör sommaren till. Men lika säkert är det några har talas om det flygplan som sköts ner över Ukraina, om skogsbranden i Västmanland eller att Tyskland vann i Brasilien. Här ger vi klassen en möjlighet att diskutera några av sommarens nyheter.
A Introduktion
Dela in klassen i smågrupper. Varje grupp samarbetar och försöker lösa så mycket som möjligt av quizet. Tidsbegränsa, förslagsvis 20 minuter. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta tillsammans och diskutera nyhet för nyhet.
B Fördjupning 1
Samtala om nyhet för nyhet. Ta hjälp av de länkar som ges förslag på i facit, kartor och
journalistens basfrågor.
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Fördjupning 2
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig en. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor? Arbeta på samma sätt som i Fördjupning 1.
C Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna att markera de nyheter, som de tror kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte. Efter avslutad redovisning kanske eleverna tänker annorlunda. Avsluta med en individuell omröstning. Vilken nyhet toppar klassens omröstning?
D Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Bakgrund
Pdf 1: QUIZ – Nyheter från sommaren 2014
Pdf 2: Facit Quiz
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
I år är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Detta lektionstips belyser barns mänskliga rättigheter med fokus på två saker, rätten att göra sin röst hörd och lokaltidningens roll i det demokratiska samtalet.
A Introduktion
Börja lektionen med att berätta om de mänskliga rättigheterna. Kopieringsunderlag 1.
B Fördjupning
- Artikel 12 (en av grundprinciperna och vägledande för konventionen) ger barn rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem och vuxna en skyldighet att lyssna!
- Lokaltidningen är ett forum där frågor som rör medborgarna lyfts upp. Medier (tidningar, tv, radio, Internet) ser sig själva som en viktig del i det demokratiska samtalet. Med det demokratiska samtalet i medier menas att tidningarna ger rum åt medborgarnas åsikter och debatt – alltså medborgarnas rätt att göra sina röster hörda.
C Aktiviteter
Aktivitet 1. Barnets röst – vilka frågor berör dig?
Vilka frågor tycker eleverna själva berör dem?
- Gör en värderingsövning kring barns rätt att göra sin röst hörd.
Använd gärna kopieringsunderlag 2.
Eleverna får ta ställning till en för temat relevant fråga genom att ställa sig vid ett svarsalternativ (ett av rummets fyra hörn), ett av svarsalternativet är öppet. - Följ upp svaren med följdfrågor – ge eleverna möjlighet att motivera sina svar.
Det är förstås okej att ändra sig och byta hörn under samtalets gång.
Aktivitet 2. Barnets röst i dagstidningen
- Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut lokaltidningen (gärna olika nummer för variation) till grupperna.
- Ge grupperna i uppgift att granska tidningen med följande instruktion:
– Bläddra igenom tidningen tillsammans i gruppen.
– Får barn göra sina röster hörda i något sammanhang i den aktuella tidningen?
Om ja – i vilket sammanhang? - Redovisa för klassen.
- Dela sedan ut pratbubblor (kopieringsunderlag 3) och ge eleverna i uppgift att fundera över om det finns någonting de själva skulle vilja påverka (övergångsställe vid skolan, biografens filmutbud, bibliotekets öppettider eller kanske något som de läste i lokaltidningen).
Be eleverna skriva ner sina röster kring de frågorna i pratbubblorna.
Sätt upp alla pratbubblorna på ett lämpligt ställe.
D Uppföljning
- Gå igenom alla pratbubblor.
- Finns det något som ni gemensamt skulle vilja påverka?
- Skriv då till era lokala beslutsfattare!
- Tipsa också er lokala tidning – gör era röster hörda!
Bakgrund
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Barnets rättigheter
Regeringens webbplats, Lättläst skrift om Mänskliga rättigheter och Barnkonventionen
Barnombudsmannen, Om barnkonventionen
Mediekompass arkiv
Kopieringsunderlag 1. Barnens rättigheter
Kopieringsunderlag_Mänskliga_rättigheter_Barnkonv
Kopieringsunderlag 2. Värderingsövning – barnets röst
Kopieringsunderlag Barnens röst varderingsövning
Kopieringsunderlag 3. Pratbubblor
Kopieringsunderlag Barnens röst lokaltidningen
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
SO-ämnen åk 1-3
Att leva i världen
– Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Samhällskunskap åk 4-6
Rättigheter och rättsskipning
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
