Allmänintresse – vad är det?
Lagarna ger tryckfriheten och journalistiken stora friheter, men friheten kräver också ansvar. Därför har medierna skapat etiska regler som de ska hålla sig till. Det är alltså inga lagar utan regler man frivilligt valt att hålla sig till. Den stora friheten motsvaras av ett stort ansvar.
Begreppet allmänintresse är centralt i de etiska reglerna för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
För en fördjupad diskussion kring begreppet allmänintresse, sök på detta ord på Medieombudsmannens webb: Medieombudsmannen
1 De etiska reglerna
Inledningen på Medieombudsmannens sida om de etiska reglerna (länk: Publicitetsregler) är värd att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”
Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.
Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?
Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.
Länk: MO – Publicitetsregler
2 Ensamansvar
Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet. Nu har varje elev chansen att bli ansvarig utgivare. Granska en eller flera dagars tidningar och leta efter exempel på där tidningen utelämnat namn eller andra uppgifter som de uppenbarligen känner till.
Diskutera igenom dessa fall och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
Extrauppgift: Tänker alla på det här ansvaret när man agerar på sociala medier? Är man en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”? Diskutera!
3Sajter helt utan ansvar
I dag finns på nätet sajter som påstår sig bedriva ”journalistik”, men det är sajter där anonymitet och ansvarslöshet är själva idén. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som huserar under rubriken ”Yttrandefrihet på riktigt”.
Ta en titt på några aktuella exempel på Flashback. Vilka överträdelser gentemot de etiska reglerna hittar ni?
Dessutom brukar det finnas flera uttalanden på den här sajten som kunde bedömas som ”hets mot folkgrupp”. Diskutera sådana exempel!
Lektionsförslaget ingår i Tidningsveckan 2016, för år 7–9 och gymnasiet. Här är några andra som kan vara intressanta.
Tryckfriheten 250 år – en viktig historia
Myndigheter missar offentlighetsprincipen
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap, ämnets syfte reviderat fr.o.m. 2022-07-01
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verktyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor.
Gymnasiet
Samhällskunskap, ämnets syfte reviderat fr.o.m. 2018-07-01.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering.
På tisdag är det 30 år sedan reaktorblock 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade så att taket blåste av och grafiten runt bränslet började brinna. Branden, som pågick i flera dygn, skickade radioaktiva ämnen mer än en kilometer upp i luften så att de spreds över hela Europa.
Ta del av vår länkade vetenskaplig artikel från dn.se och förklara för eleverna vad som hände i Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Låt sedan eleverna själva studera en annan vetenskaplig artikel om hur djurlivet överraskande frodas i den övergivna zonen vid Tjernobyl.
A – introduktion
Tjernobyl 26 april 1986
Håll en lektion om Tjernobylolyckan. Hämta fakta i DN:s artikel, Kärnkraftsolyckorna ändrade synen på säkerhet, och jämför med olyckorna i Three Mile Island och Fukushima. I artikeln finns en förklarande grafik om vad som hände och en fördjupning om haverierna, som tar upp:
• Problem
• Vad som hände med härden
• Konsekvenser för omgivningen
• Konsekvenser för kärnkraftssäkerheten
Läs mer:
Efter Tjernobyl försvann livet
Hela byar grävdes ned i jorden för att hindra människor från att återvända. Katastrofen förstörde en hel bondekultur.
Sverige mäter ännu halter i bär och vilt
30 år efter Tjernobylkatastrofen har cesiumhalterna i Sverige sjunkit och oron lagt sig. Vår beredskap och säkerhet för nya haverier sägs vara god men förre chefen för Strålskyddsinstitutet varnar för radioaktiv terrorism.
B – aktivitet
Brittiska forskare ska studera orsaken till det överraskande rika djurlivet runt härdsmältan i norra Ukraina. Vad händer med djurlivet i ett område som drabbas av ett stort radioaktivt nedfall och övergivits av de 120 000 människor som bodde där?
Låt eleverna studera artikeln Djurlivet frodas i övergivna zonen och ta reda på vad forskarna tror och vad de ska studera i ett av Europas viktigaste och intressantaste vildmarksområden.
Frågor till texten:
• Hur stort område ska forskarna studera?
• Vilka får vistas där idag?
• Ge exempel på vad som hände med naturen direkt efter olyckan och vad som forskarna nu finner när de ger sig in i området.
• Varifrån kommer forskarna?
• Hur ska de arbeta för att få kunskap om vad som händer i området? Ge exempel!
• Forskarna är inte överens om antalet djur i området. Vilka två uppfattningar finns?
• Vad om djurens kondition kan vi inte få svar på ännu?
• Annat intressant eller obegripligt.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Biologi
Årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Fysik
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
Kemi
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
N.B. Denna övning är inte uppdaterad och vissa länkar kan vara inaktuella.
Nu återkommer vi till björnidet i Lycksele djurpark igen. I januari födde björnmamman Isis/Sissi fyra ungar och snart är det dags för ungarna att titta ut, kanske redan på torsdag. En välkänd tradition säger att björnar kommer ut ur idet just på Tiburtiusdagen som infaller den 14 april. Titta in i björnidet live och lär mer om björnar! I det här lektionsförslaget lyfter vi också en rolig björnuppgift om Mors lille Olle, där eleverna får träna sig att skriva journalistiska texter.
A – introduktion
Vad händer i idet i Lycksele djurpark?
Lyssna och titta på Aftonbladets klipp från 25 februari. Där får vi ta del av en intervju med djurskötaren Rickard Holmgren som berättar vad som händer i idet. Vi får följa björnmamman Sissi och hennes fyra ungar live. Missa inte att gå tillbaka och titta på äldre klipp, till exempel när ungarna föddes och håll utkik efter nya, till exempel, när björnungarna tittar ut.
Mera björnnyheter
Sätt eleverna på spaning efter björnnyheter. Låt dem googla och söka i nyhetsflödet. Avsluta med en berättarlektion om aktuella och sanna björnhistorier.
B – skrivuppgift: bakgrund
Från verklig händelse till en notis
Den 2 januari 1851 kunde man i en notis i Tidning för Fahlu län och stad läsa om lille Jon. Han träffade på en björnfamilj i skogen och började leka med dem. Senare skrev Alice Tegnér visan ”Mors lille Olle” som baseras på händelsen.
• Notis i Tidning för Fahlu län och stad den 16 januari år 1851: Särna den 2 jan 1851
… Wid de till Hägnåsen här i socknen hörande fäbodarne (eller, som de här kallas, ”sätern”) tilldrog sig en dag mot slutet av sistl. September en ganska märklig händelse. Erik Jonssons hustru Martha och swägerska Anna hade, berörde dag, lemnat barnen ett stycka från sätern ensamme i skogen, der de plockade lingon. Det äldsta barnet war en flicka om 8 år och det yngsta en gosse om 1 år och 7 månader, de begge övriga mellan nyssnämnde åldrar. Under barnens lekar framkomma plötsligen en björnhona med sin unge, slå sig ner tätt invid barnen och börja att, liksom de, leka med hwarandra. Den äldsta flickan blev wäl något förskräckt; men hennes yngste broder, den lille Jon, så mycket mindre. Han går fram till björnarna, kastar ristwistar på dem, matar än den ena, än den andra med lingon, och då den stora björnen tycktes vilja taga det mesta för sig, afwisar han honom med tillropet: ”inte du nu!” och räcker bären åt den unga. Slutligen slår gossen sig ned utmed björnarna, smeker dem och lägger huvudet på björnhonans länd, liksom för att der bereda sig ett sofställe. Men nu begynte den äldsta flickan att ropa på modren och vid detta rop samt modrens deraf föranledda ditskyndande förfogade sig de barnkära björnarne helt makligt till skogs. – Berättelsen om äfwentyret är afgifwen af den lille Jons egen moder Martha och hennes äldsta dotter, och såsom ett betydande kriterium för sanningsenligheten deraf kan man betrakta den senares naiva beskrivning på ”de stora svarta hundarna” och Jons beteende mot dem …
• Visa och dikt
Redan i november 1851 hade författaren Wilhelm von Braun läst historien i en norsk tidning. Han skrev då en dikt om händelsen som han kallade ”Stark i sin oskuld”. Han var alltså 30 år före Alice Tegnér och ”Mors lille Olle”.
Stark i sin oskuld
Text: Wilhelm von Braun
Liten pilt i fjällskog gick:
Rosig kind och änglablick.
Munnen röd som tuvans bär …
”Kors, vad jag är ensam här!”
– tänkte gossen.
Och han stultade så späd
Mellan höga, mörka träd:
Modern hans i sätern var –
”Här är jag min egen karl”
– tänkte gossen.
Svarta djur nu kommo två,
Lufsandes, dit han sågs gå:
Stora, grymma, lurviga –
”Jag fick sällskap, det var bra!”
– tänkte gossen.
Ett av djuren unge är,
Denne bjuder nu han bär
Ur sin skäppa: Ungen åt –
”Ser man bara, det går åt”
– sade gossen.
Modern strax drog klorna in,
Ned hon tryckte ungen sin,
Lade stilla, sig framför –
”Vänta, jag dig sällskap gör!”
– sade gossen.
Han på marken nu så säll
Kastar sig; mot moderns fäll.
Lutar huvudet han där –
”Kors, så mjukt jag ligger här!”
– sade gossen
• Alice Tegnér och ”Mors lille Olle”.
Mors lille Olle i skogen gick,
rosor på kinden och solsken i blick.
Läpparna små utav bär äro blå.
”Bara jag slapp att så ensam här gå.”
Brummelibrum, vem lufsar där?
Buskarna knaka. En hund visst det är.
Lurvig är pälsen. Men Olle blir glad:
”Å, en kamrat, det var bra, se god dag!”
Klappar så björnen med händer små,
Räcker fram korgen: ”Se där, smaka på!”
Nalle han slukar mest allt vad där är:
”Hör du, jag tror att du tycker om bär!”
Mor fick nu se dem, gav till ett skri.
Björnen sprang bort, nu är leken förbi!
Å, varför skrämde du undan min vän?
”Mor, lilla, be honom komma igen!”
C – skrivövning
Mors Lille Olle blir journalistik igen
Historien om Mors lille Olle kan bli utgångspunkten för en snabbkurs i journalistik. Låt eleverna välja textmodell och skriva på samma sätt som Anette Forsberg, journalist och mediepedagog, gjorde på en lärarkurs med Tidningen i Skolan för flera år sedan. Pröva gärna om det går att skriva på samma sätt utifrån en aktuell nyhet som ni hittar i tidningen.
Exempel på tidningstexter, Mors lille Olle:
• Polisnotis
Tvååring överlevde björnmöte i skogen
I söndags hade en tvåårig pojke från Emmaboda änglavakt. Han kom levande från mötet med en brunbjörn …
• Nyhetsartikel
Mamman träder fram
– Jag trodde att björnen skulle äta upp Olle.
Eva Svensson, 34, har aldrig varit så rädd i hela sitt liv. Hon sitter hemma i villan i Emmaboda och tittar på sin tvååring som lugnt sover sin middagssömn. Det är bara en dag sedan…
• Reportage
Laddad björnjakt i Vissefjärdas skogar
Männen som samlas i Vissefjärda på tisdagsmorgonen är lågmälda. Det är snabba slurkar ur medhavda kaffetermosar, hundar gnyr och manas att hålla sig nära sina hussar, gevärspipor sticker upp bakom grönklädda axlar. En björn går lös i skogarna.
Solen stiger…
• Insändaren
Ingen ordning på dagens mödrar
I den hetsiga debatten om Vissefjärdabjörnen har nästan bara militanta djurvänner fått komma till tals. Jag anser att detta är skandal och att den kanske viktigaste aspekten kommit helt i skymundan. Vad är det för mammor som släpper lös sina ungar helt fritt i skogarna? Är all ansvarskänsla …
• Dödsfallsnotisen
Dödsfall
Konservator Olle Svensson, Trekanten, har avlidit i en ålder av 76 år. Som liten tvååring blev han Björnolle med hela svenska folket sedan han mirakulöst överlevt ett möte med en vild björn i skogarna vid Vissefjärda. Mötet med björnen kom att prägla hela …
Intervju
…
Krönika
…
Löpsedel
…
• Lär om tidningens texter:
Mediekompass Skrivarskola
D – Så här gick det för lille Olle
Lille Jon växte upp och utvandrade så småningom till Amerika. Som 19-åring begav han sig till Oslo för vidare färd västerut. Året efter kom Elia Simonsson, hans käresta, och de fick nio egna barn men tog också en fosterson. De ägde ett medelstort jordbruk. Tyvärr dog Jon bara 38 år gammal och återsåg aldrig Sverige igen. Elia däremot besökte hembygden 13 år senare, men ådrog sig en förkylning och dog strax efter återkomsten till USA i april år 1901. Mors lille Olles barnbarn och barnbarnsbarn finns i dag spridda över stora delar av USA.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll i biologi
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Lgr 11
Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll i svenska
Årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Det här lektionsförslaget utgår från Nordiska museets sajt om högtider och bemärkelsedagar i april. Vi börjar med första april och avslutar med Valborgsmässoafton. Däremellan finns flera dagar som eleverna säkert upplever som både spännande och annorlunda. Förklara och berätta! Vilka av dessa dagar uppmärksammas i våra medier och vilka har fallit i glömska?
A – introduktion
Första april
”April, april din dumma sill
Jag kan lura dig vart jag vill”
Blev dina elever lurade eller lyckades de lura någon annan? Be dem berätta! Kanske blev du själv utsatt för ett roligt skämt eller minns något från din barndom? Berätta också något om bakgrunden till de första aprilskämten.
Bakgrund, hämtad från Nordiska museet
Aprilskämtens historia är dunkel, men de tidigaste beläggen för skämtande denna dag härstammar från 1500-talet. I Sverige går seden att ”narra april” tillbaka till 1600-talets mitt. Under 1900-talet har massmedierna tagit aktiv del och driver gärna med sig själva, politiker, makthavare och ny teknik.
Skämtsamma vårfester med olika narrelement verkar ha förekommit i många kulturer. I Europa finns exempel på karnevaliska vårfester som oftast är retsamma och ironiska. Idén är att narrandet och skämten ska roa utan att ge några allvarliga konsekvenser.
Aprilskämtens koppling till massmedia är belagd från mitten av 1800-talet. Den äldsta kända medievitsen är från 1846, då tidningen Evening Standard i London publicerade en annons om åsnevisning i utkanten av staden. Människor åkte dit och gick runt och letade efter åsnor. Tills de tittade på varandra och förstod att de själva var åsnorna.
Under 1900-talet har massmedierna upprätthålllit sedan aktivt. I Svenska Dagbladet 1911 kunde man läsa att invigningen av de olympiska spelen 1912 skulle föregås av en parad med 600 elefanter utlånade av rajan av Rajapur. På de första 50 elefanterna skulle en musikkår sitta och spela de medverkande nationernas nationalsånger och på de följande elefanterna skulle elefantskötare ropa ”Lirpa, lirpa”.
Ett klassiskt skämt från televisionens svartvita barndom var när Kjell Stensson år 1962 lurade svenska tittare att se tv-sändningarna genom en nylonstrumpa för att få färg-tv. Ett annat omtalat skämt handlade om att konstruktörerna av Ölandsbron befarade att anslutningen skulle missa på en halv meter. 2005 kunde TV4 berätta på sin hemsida att de haft inbrott och att banden med tv-serien ”Lost” tyvärr hade försvunnit.
Aprilskämt i medier
Det finns många sajter på nätet som har sammanställt årets aprilskämt. Årets första april inföll på en fredag, en dag som många lokaltidningar kommer ut och där med många aprilskämt. Läs några och diskutera hur bra och roliga de är.
Här finns aprilskämten:
Hur kan man se att det är ett skämt?
Många tycker att många av dagens aprilskämt är svåra att bedöma som skämt eller sann nyhet. Vad tycker klassen? Granska några och titta på trovärdighet, källor, vad som lockar till skratt och vad som gör eleverna misstänksamma.
Finns det några som klassen tycker toppar årets aprilskämt? Vad gör dessa så bra? Är aprilskämten en tradition som vi bör bevara? Varför? Varför inte?
B – fördjupning
Fortsätt under april månad att berätta om de högtider och bemärkelsedagar som Nordiska museet tar upp på sin hemsida. Vilka är fortfarande aktuella i vårt samhälle? Hur uppmärksammas de? Vad rapporterar våra medier? För samtal och låt eleverna reflektera över bakgrunden till dessa dagar. Gör gärna till en rutin att titta på Nordiska museets historiska kalender när ni samtalar om dagens datum och namn.
4/4 Ambrosiusdagen
Om Ambrosiusdagen föregåtts av en frostnatt, fryser det även under sommaren. Denna förutsägelse finns mest i de norra landskapen, eftersom vintern är längre där. Om vintern inte vikit till Ambrosiusdagen, betyder det alltså att sommaren blir kall.
8/8 Internationella Romadagen
Den 8 april är den internationella Romadagen, romernas nationaldag. Dagen har tillkommit för att högtidlighålla den första internationella romakongressen i London 1971. I Sverige har romer funnits åtminstone sedan 1500-talet och de är idag en av landets fem nationella minoriteter och språket romani chib är ett av minoritetsspråken.
Romadagen firas i många länder med olika slags ceremonier, en del till minne av förföljelse och övergrepp. Den romska flaggan i blått och grönt med det röda hjulet symboliserar rörelse och förändring.
14/4 Tiburtiusdagen
I södra Sverige betraktades Tiburtius den 14 april som den första sommardagen. Att man talade om sommaren hänger samman med en tidigare årsindelning, i vilken våren också sågs som del av sommaren. Idag skulle vi kanske sagt att Tiburtius är den första vårdagen. På Tiburtius förväntades vattendragen vara öppna, gäddan leka och att man kunde lägga ut fiskeredskap. En välkänd tradition är också att björnen kommer ut ur idet på Tiburtiusdagen.
16/4 Patrikdagen
Liksom många märkesdagar under tidig vår, handlar Patrik om sådden. I bondesamhället var detta en intensiv period då mycket stod på spel. Det gällde också att så vid rätt tidpunkt, så att inte växten slog fel. Dagen betraktades som sista dagen för ärtsådden och om det på grund av väderlek inte gick att så i marken denna dag, skulle man så i ladan (Skåne). Hade man ännu inte kört i åkern, var detta den absolut sista dagen för att börja vårbruket.
22/4 Albertinadagen
Albertinadagen betraktades på en del håll som speciellt lämpad för sådd av ärter. I senare kalendrar infaller dagen den 24 april.
25/4 Markusdagen
Markusdagen ansågs i likhet med flera dagar vid denna tid som särskilt lämpad för just sådd av ärter. Mängden dagar som förknippades med ärtsådd speglar att ärter var en vanlig gröda i bondesamhället. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen”, därför att göken ansågs komma.
28/4 Turedagen
En av tre sådagar för bland annat havre. Om Turedagen har också sagts att om det snöar på Ture, blir det ingen sommar.
29/4 Tykodagen
En av tre sådagar (Ture, Tyko, Mariana) för bland annat havre. Om Tykodagen har också sagts att ”om Tyko bär hatt, blir det ingen sommar”. Det betyder att om man måste klä på sig som skydd för kylan, bådar detta för en kall sommar.
30/4 Marianadagen
En av tre sådagar (Ture, Tyko, Mariana). Om Marianadagen är lika varm som Ture och Tyko förebådar detta värme under vår, sommar och vinter. I de folkliga vädertraditionerna hänger Ture, Tyko och Mariana ihop.
30/4 Valborgsmässoafton
Valborg är en mycket gammal högtid, som kom till Sverige från Tyskland någon gång under medeltiden. Eldarna var tidigt ett inslag i denna skyddande fest, liksom ungdomstemat. Dess ursprung är katolskt, och firas till minne av det tyska helgonet Walpurgis.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Historia
Årskurs 4-6
Hur historia används och historiska begrepp
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Lgr 11
Årskurs 4-6
Svenska
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Det här är det sista lektionsförslagen före påskhögtiden. Vi återkommer med nästa lektionsförslag vecka 14, den 4 april. Därför presenterar vi här ett ”smörgåsbord” med olika förslag med koppling till påskhögtiden, årstiden våren och fotbollsserier med allsvenskan som startar den 2 april. Vi hoppas att något av dessa ska inspirera dig till att arbeta med dagstidningar i undervisningen.
A – introduktion
1. PÅSKHÖGTIDEN
Det här lektionsförslagen ligger redan på hemsidan, så detta är bara en påminnelse. Med hjälp av Bibelns berättelse om vad som hände Jesus under påsken vill vi att eleverna ska skriva en nyhetsartikel, som om korsfästelsen skedde i år.
Läs mer: Påsk, utrikeskorre i Jerusalem
2. VÅREN
När blir det vår? Hämta fakta på SMHI:s hemsida.
Där kan ni bland annat läsa …
• att den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader.
• att starten på våren inte får ske före den 15 februari.
• att våren omfattar månaderna mars, april och maj.
Nyfiken på våren
Samla på nyheter om våren. Sortera nyheterna efter innehåll, till exempel nyheter om fåglar, djur, växter, väder, bakslag, friluftsliv och andra grupperingar som klassen finner lämpliga. Läs och berätta och gör en fördjupning kring varje nyhet. Det kan vara allt från en enda ”nyfiken-fråga” till ett större fördjupningsämne. Bevaka kontinuerligt och anslå studierna på lämpligt sätt.
Jämför vårens ankomst och framfart
När kom/kommer våren till orten där eleverna bor? Välj också en ort söder eller norr om skolan som jämförelse. Om eleverna väljer var sin ort kan de välja en plats där de har släkt eller vänner, för att på så sätt känna mer för orten.
Jämför:
– temperatur
– dag och natt
– solens uppgång och nedgång, Här kan ni se solens uppgång och nedgång i Sveriges kommuner.
– nederbörd
– …
Skapa diagram och illustrera med bilder hämtade från nät- och papperstidningar. Tänk också på att nättidningarna har dagliga meteorologiska uppgifter. Vilken dagstidning finns i jämförelseorten? Vad händer där? Passa på att lära känna platsen lite bättre!
3. FOTBOLLSALLSVENSKAN
Allsvenskan och Superettan är först ut med sina seriespel och spelar sina första matcher den 2 april. Två veckor senare sätter damerna och Division1 Norra och Södra igång. Finns det fotbollsspelare i klassen? När börjar deras seriespel och var kan man följa dem?
I detta lektionsförslag ger vi exempel på hur eleverna utifrån spelscheman kan orientera sig på Sverigekartan och i närmiljön.
Här kan klassen läsa mer om seriespelet för Sveriges bästa fotbollsspelare.
Första spelomgången
Titta på vilka lag som ingår i den serie ni vill arbeta med.
– Vilka lag möter vem?
– Vilka lag har bortamatch? Välj var sitt lag och fördela serien i klassen.
– Hur långt måste bortalagen åka? Sök antal kilometer på nätet. Det finns flera sajter som snabbt och lätt visar det. Här är ett exempel.
– Hur går färdvägen? Vilka orter måste de passera?
– Vad händer på orten som laget ska besöka? Kolla i nättidningen! Skriver tidningen något inför matchen? Vad?
– Hur gick matchen? Vad skriver respektive tidning? Jämför!
Hur långt åkte respektive lag tur och retur? Skapa en tabell som toppar med laget som reste längst. Ange orter och antal kilometer.
Hur långt reser ditt favoritlag under säsongen?
Klicka fram ditt favoritlag i spelschemat och räkna ut hur många kilometer laget åker tur och retur till sina bortamatcher.
– Hur många kilometer blir det i medeltal?
– Vilka lag ligger längst bort? Visa i en tabell och eller i ett stapeldiagram.
Gör speciallistor
Följ serien och gör tabeller och diagram på:
– bästa målgörare
– mest gjorda mål
– mest insläppta mål
– mest poäng
– …
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll
Religion
Årskurs 4-6
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Svenska
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Geografi
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Matematik
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 1-3
Biologi
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
I helgen som gick presenterades vinnarna i tävlingen Årets Bild 2016. Svenska pressfotografer prisades i olika kategorier för skickligt utförda yrkesprestationer. Analysera vinnarbilder och lär av pressfotografer!
A – introduktion
BAKGRUND
Pressfotografernas Klubb har sedan 1942 inbjudit till Sveriges största fototävling. I helgen som gick utsågs vinnarna i Årets Bild 2016 på kulturhuset Spira i Jönköping.
Årets Bild har vuxit sig till nya rekordnivåer de senaste åren, något som understryks av det ökande antalet tävlingsbilder och fotografer. Uppmärksamheten är stor såväl lokalt som nationellt.
Tävlingens främsta syfte är att främja bildjournalistik. De fotografer som årligen belönas visar prov på stor kunnighet med deras betydelsefulla arbeten. Årets Bild är inte bara en tävling utan även en bro mellan allmänheten och svensk bildjournalism.
Juryns sammansättning är unik varje år. Jurymedlemmarna kommer i år från Danmark, Norge och Sverige och fungerar oberoende av varandra.
Källa: http://www.aretsbild.se/om-oss-2/
ANALYSERA VINNARBILDER TILLSAMMANS I KLASSEN
På Årets bilds hemsida finns samtliga vinnare med juryns motiveringar. Här kan man också välja att klicka fram alla vinnarbilder bild för bild, om man inte från början vill visa juryns motiveringar.
Förslag på arbetsgång
1. Välj en eller flera vinnarbilder och presentera dessa en i taget för klassen utan juryns motivering.
Låt eleverna
• berätta vad de ser på bilden.
• berätta vilken känsla bilden ger.
• leta efter detaljer som förstärker bilden.
• ge förslag på i vilket sammanhang bilden togs.
• ge förslag på vad fotografen vill berätta med sin bild.
• ge förslag på varför juryn prisar bilden.
2. Visa juryns motivering och jämför med elevernas förslag. Berätta vem som tagit bilden och om det finns en koppling till någon dagstidning.
3. Fortsätt på samma sätt med fler bilder om det finns tid till det.
B – aktivitet
ELEVERNA VÄLJER EGNA ATT ANALYSERA
Låt eleverna arbeta på sätt som vid introduktionen, men nu självständigt. Fördela gärna de bilder som du tycker är angelägna att analysera och prata om. Avsluta med redovisningar som eleverna förbereder och ansvarar för. Som en extrauppgift kan eleverna gå vidare till vinnartidningarna och läsa vad de skriver om utmärkelserna.
C – fördjupning
GRANSKA LOKALTIDNINGENS PRESSBILDER
• Hur bra pressbilder finns i elevernas lokaltidningar?
Gör en veckogranskning! Ge tummen upp för bra bilder och tummen ner för dåliga. Motivera varför.
• Hur ser tidningens bildredaktion ut?
Kontrollera vem eller vilka som tar pressbilderna. Har tidningen egna fotografer eller använder de sig av frilansfotografer eller tidningens reportrar?
Tyvärr väljer många dagstidningar att säga upp sina pressfotografer för att istället låta de skrivande reportrarna ta sina egna bilder och bli något av multijournalister. Dessa ska både kunna skriva, ta bilder och i vissa fall även redigera.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Bild
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Bildanalys
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
I det här lektionsförslaget ska eleverna skriva notiser om Vasaloppet, inte i första hand om det som händer nu, utan hur allt började. De ska göra resurs om Gustav Vasa rolls i loppet, hur idén till det första Vasaloppet föddes och hur det till slut blev ett lopp. För de som vill veta mer om dagens tävlingar finns en fördjupningsuppgift.
A – introduktion
OM VASALOPPET
På Vasaloppets hemsida finns all information om Vasaloppet. På startsidan finns en karta som visar hela sträckningen och längre ner på sidan en lista på alla de lopp som arrangeras utefter sträckningen. Vilka tävlingar intresserar eleverna? Vad mer vill eleverna veta? Sök runt på sidan!
VASALOPPETS HISTORIA
Läs tillsammans Så började allt.
Vad hände:
• 1520 – 1523?
• 10 – 11 februari 1922?
• 5 mars 1922?
• 19 mars 1922?
Stanna upp och ställ frågor allt eftersom ni läser.
VAD HÄNDE MER I DECEMBER 1520?
Läs gärna också förhistorien till Gustavs flykt.
ÅKTE VERKLIGEN GUSTAV ERIKSSON SKIDOR?
Hembygdsforskaren Gubb Tage Bevring menar att Gustav Vasa aldrig åkte skidor mellan Mora och Sälen. Det skriver DN i en artikel från 2010. Läs den och ta fundera på om hans historia är den rätta. Kanske är det denna version eleverna ska tro på?
B – aktivitet
SKRIV NOTISER
Ovanstående årtal och datum berättar om hur Vasaloppet började. Dessa händelser kan bli underlag för ett notisskrivande. Välj en och samma händelse eller låt eleverna ta ansvar för var sin händelse. De ska förflytta sig bakåt i tiden och skriva som om det nyss hänt.
ATT SKRIVA NOTISER
De sex journalistiska frågorna utgör basen i berättandet. En notis ska ge svar på:
VAD som hänt?
NÄR det hände?
VAR det hände?
VEM eller VILKA som var inblandade?
VARFÖR det hände?
HUR det gick till?
Tips för skrivandet
– Uppmana eleverna att med fullständiga meningar svara på de sex frågorna.
– När de börjar skriva ska berätta det viktigaste i notisens första meningen. Markera bland svaren vad som är viktigast. Det kan vara fakta som finns i flera meningar. Börja notisen med detta!
– Vad bör komma sedan och vad ska avsluta notisen? Försök att få med all fakta från elevernas meningar.
– Tänk på att notisen ska ”hålla ihop” som en röd tråd.
– När eleverna är klara har de skrivit en notis på tre – fyra meningar, med varvade korta och långa meningar.
– Detta är ett exempel på en av tidningens kortare notiser. Naturligtvis kan en notis vara längre.
– De flesta notiser skrivs i preterium och saknar oftast pratminus, citat.
– Avsluta med en rubrik som har täckning i notisen.
– Se hur journalister formulerar rubriker i nät- och papperstidningar.
Låt eleverna diskutera och bearbeta sina notiser med någon i klassen. Avsluta med att lyssna på varandra.
C – fördjupning
SKAPA ETT COLLAGE OM VASALOPPET FÖRR OCH NU
För den som vill fortsätta arbetet med Vasaloppet finns gott om ”trådar” att dra i. Några exempel:
– Nyhetsbevaka 2016 års Vasalopp.
– Varifrån kommer kranskulla och kransmas?
– Det finns många berättelser om Gustavs äventyr i Dalarna. En av dessa finns på Vasaloppets hemsida.
– Skriv porträttporträtt eller faktarutor på segrare.
– …
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Svenska
Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Tisdagen den 1 mars är det primärval i tolv delstater i USA inför höstens presidentval. Det är nu man brukar se vartåt det barkar. Kommer Donald Trump att fortsätta sitt segertåg eller kan Rubio och Cruz ta över i förarsätet på den republikanska sidan? Och kan Bernie Sanders utmana storfavoriten Hillary Clinton?
Följ nyhetsrapporteringen!
A Faktabakgrund
1. Vilka stater har primärval den 1 mars?
2. Rangordna dem efter folkmängd.
3. Vad skiljer stater som Vermont och Massachusetts från Georgia och Alabama?
B Hur gick det?
De här många staterna är ganska olika, så granska mediernas rapportering.
1. Var gick det bäst för Donald Trump? Varför blev det så? Analysera!
2. Var gick det bäst för Hillary Clinton? Varför blev det så? Analysera!
3. Påverkade den svarta befolkningen resultatet någonstans?
4. Påverkade den latinska befolkningen någonstans?
5. En av de republikanska kandidaterna kommer från Texas, Ted Cruz. Hur gick det för honom där?
C Ledarsidor och andra åsiktstexter
Vad tycker svenska proffstyckare om resultatet? Granska ledarsidor, bloggare och politiska tyckare på Twitter.
1. De stora tidningarnas ledarsidor
2. Skriver din egen tidning något? Följ med!
3. Politiska bloggar och tweets
4. Överensstämmer resultatet med din egen åsikt? Motivera och diskutera i klassen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs:
• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
• kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
Vi har tidigare haft lektionsförslag kring flyktingfrågan och återkommer här med ett nytt. Sedan den stora anstormningen i slutet av 2015 har flera länder infört åtgärder för att minska flyktingströmmen. Vad händer i krigsområdena? Vad gör EU? Vad gör enskilda länder? Vad anser och gör våra politiker i Sverige?
A – introduktion
SENASTE NYTT OM FLYKTINGAR
Det händer mycket inom flyktingfrågan och det kan vara värt att återkomma och ge en bild av dagsläget i Sverige, I Europa och i de krigshärjade områdena. Välj en sajt som har samlat sina nyheter kring flyktingfrågan och visa listan av nyheter kring flyktingfrågan. Välj någon att läsa tillsammans i klassen. Detta arbete kan göras med hjälp av nyhetssajten Omni.
Omni är en svensk mobil nyhetsapp och webbtidning som sammanfattar vad olika nyhetssajter skriver om aktuella nyhetshändelser. Varje nyhetssida i Omni inleds med en notis skriven av Omni:s redaktörer, följd av länkar till utvalda artiklar i andra webbtidningar med olika perspektiv på samma händelse, på svenska, engelska och ibland andra språk. Även faktabakgrund från andra webbplatser kan vara inlänkad på samma nyhetssida. (Källa Wikipedia)
Efter din inledning föreslår vi att elever arbetar vidare på egen hand. Gå igenom listan av nyheter och låt eleverna vara med och välja vilka nyheter de vill läsa och berätta om. Gruppera gärna nyheterna:
• Sveriges flyktingpolitik med röster från olika partier
• EU:s politik och enskilda länders i Europa
• Krigsnyheter
• Människor på flykt
• Övriga flyktingnyheter
Sträva efter korta muntliga redovisningar där eleverna berättar det allra viktigaste. Försök istället att redovisa så många nyheter som möjligt. Det finns många att välja mellan … och det kommer ständigt nya.
Uppmana eleverna är värdera och reflektera kring alla nyheter som presenteras i klassen genom att med korta meningar visa vad de gillar/ ogillar/inte förstår. Vi tror att i varje nyhet finns något som eleverna gillar, men också sådant som de ogillar eller inte förstår. Låt varje elev lista sina åsikter och undringar. Använd elevernas synpunkter och undringar och diskutera nyheterna som en avslutning av redovisningarna eller efter varje nyhet.
B – aktivitet
FRAMTIDA ÖNSKERUBRIKER PÅ WEBBEN
Avsluta arbetet med att varje elev formulerar en webbrubrik som visar något av det de helst vill se i flyktingfrågan. Det finns gott råd hur man skriver rubriker på webben. Här är några:
• Nio punkter hur man skriver en bra rubrik
• Sju tips för att skriva bra rubriker för webben
• Att skriva bra rubriker – hur gör man?
Låt eleverna motivera sina rubriker. Anslå sedan dessa och gruppera rubrikerna efter vad i flyktingfrågan de handlar om.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 SAMHÄLLSKUNSKAP
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Den 28 februari 1986, för 30 år sedan, mördades statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm. Mordet är ouppklarat och det mest omtalade brottet i modern svensk historia.
Under tiden före och efter årsdagen av mordet kommer svenska medier att ägna mycket utrymme åt historien. Passa på att fånga upp aktualiteten och intresset kring mordet på Olof Palme
ABakgrund
Olof Palme var Sveriges mest kände politiker från det han blev statsminister från den dagen han blev statsminister 1970 fram till mordet
1. Olof Palmes bakgrund stämde inte in med den vanliga bilden av socialdemokratiska politiker. Berätta!
2. Vilka var ”Erlanders pojkar”?
3. Olof Palme väckte ofta känslor. Vad är ”Olof Palmes jultal 1972”? Googla, läs och diskutera.
B Vad hände den där natten?
Vilka möjliga mördare fanns? Följ upp de olika teorierna.
1. Christer Petersson. Vad hände?
2. PKK-spåret. Vad innebar det? Finns det någon trovärdighet i detta spår?
3. Sydafrikaspåret. Olof Palme hade kritiserat Sydafrika hårt och hade uppenbarligen motståndare där. Finns det någon trovärdighet i detta spår?
4. Polisspåret. Olof Palme var hatad av flera poliser med högerextrema åsikter. Finns det någon trovärdighet i detta spår?
C Vad skriver svenska tidningar i dag?
1. Följ svenska medier under veckan före den 28:e och dagarna efter. Samla artiklar och gå tillsammans igenom vad som skrivits.
2. Vad skriver din lokaltidning?
3. Titta på svenska ledarsidor. Vad skrivs? Leta i både socialdemokratiska och borgerliga tidningar. Diskutera ledarna!
4. En svar fråga att diskutera: Förändrade Palmes död socialdemokratisk politik? Diskutera!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.