Låt eleverna bläddra i tidningen (välj en del, eller t ex inrikessidorna eller lokalsidorna) och diskutera sig fram till vilka tre nyheter som tidningen verkar tycka är viktigast idag.
1. Varför har tidningen gjort som den gjort – tror eleverna? Diskutera gärna här vilka de tror är tidningens målgrupp.
2. Håller eleverna med med om tidningens val, dvs tidningens nyhetsvärdering?
3. Låt eleverna bläddra och leta efter någon liten nyhet (t ex notis) som de tycker hade varit värt en större plats i tidningen.
Gör i klassen
* Låt eleverna ringa in tidningens fasta vinjetter. Finns det något ställe där det saknas sidvinjett? Finns det någon tanke med det? Har tidningen en bra struktur? Vill klassen ändra på något? Vilka tillfälliga vinjetter finns det? Kunde det varit fler? Var i så fall? Kan en tidning ha hur många tillfälliga vinjetter som helst?
Gör så här
Låt eleverna läsa fritt i en aktuell tidning. Var och en väljer en artikel av intresse och läser igenom den. När eleverna läst färdigt tänker de sig att de skulle få besöka platsen/ personen som artikeln handlar om för att ställa kompletterande frågor om händelsen.
De skriver sina tre frågor på ett papper och anger vem/vilka de vill ställa frågorna till.
(Begränsa till 3 frågor för att träna prioritering)
Redovisning
Eleverna berättar summariskt vad artikeln handlar om och varför de valt den.
De redogör sedan för sina tre frågor.
Diskutera gemensamt
1. Vilka skäl kan finnas till att journalisten inte tagit upp de frågorna, som du vill ha svar på?
2. Vilken av dina frågor är allra viktigast? Varför?
3. Är frågorna bra formulerade (ger uttömmande svar och inte bara ja eller nej)? Om inte, går de att omformulera?
4. Skulle nyhetens värde öka om du fick svar på dina frågor? Förstasidesnyhet? Löpsedel?
Syfte
Tid, vikt, längd och hastighet är några enheter som vi använder för att beskriva vår vardag. För att information med dessa storheter ska ha någon relevans krävs att vi har en uppsättning hållpunkter som vi kan referera till.
Kursplanen för matematik anger som mål i slutet av femte skolåret att eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att
– kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider
– kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått.
INLEDANDE UPPGIFTER
Uppskatta
Maria PH vann med 68 hundradels sekunder före tvåan Maria Riesch från Tyskland.
Låt klassen uppskatta och gissa hur lång tid detta är. Så lång tid som det tar:
– att blinka med ögat
– för ett suddgummi att trilla ner på golvet från skolbänken
– att säga ordet ”slalom” i vanlig samtalstid
– att resa sig upp helt och sätta sig ner igen
Naturligtvis duger inget av de fyra alternativen för exakt tidmätning, men alternativ ”slalom” ligger antagligen närmast. För att kunna göra jämförelser är det viktigt att eleverna tränas i att hitta hållpunkter, som referenspunkter.
FUNDERA
Låt eleverna i par fundera över vilka faktorer som kan tänkas påverka hur snabbt skidorna glider i en slalombacke. Vid redovisningen kan svaren sorteras under någon eller några av kategorierna friktion, lutning, vikt och temperatur.
DISKUTERA
I en intervju berättar Maria PH att hon även segrade i den mentala kampen mot sina egna tvivel.
Utgå från artikeln och diskutera i klassen vad självkänsla och självförtroende betyder för olika prestationer både i idrotts- och vardagssammanhang.
Länk
Maria PH vann överlägsen slalomseger http://www.dn.se/sport/maria-ph-vann-overlagsen-slalomseger-1.1217445
FÖRSLAG FÖR DEN SOM VILL ARBETA VIDARE:
HUR SNABBT ÅKTE ÖVRIGA TÄVLANDE?
I artikeln nedan finns en resultattabell som redovisar hur långt efter Maria PH de nio bästa åkarna kom.
- Träna addition med decimaltal och räkna ut sluttiden för de andra åkarna.
- Redovisa resultatet med ett stapeldiagram där Maria PH:s sätts till 0.
Aftonbladet: Maria PH tog första världscupsegern
EXPERIMENT 1
– Hur långt faller ett suddgummi på 68 hundradels sekund?
Låt eleverna i grupp undersöka hur långt ett suddgummi faller på 0,68 sekunder genom att prova att släppa det från olika nivåer. Jämför de olika gruppernas resultat. Vad kan tänkas påverka de olika experimentsituationerna? Kan hastigheten hos ett fallande suddgummi jämföras med hastigheten hos en slalomåkare?
EXPERIMENT 2
Låt eleverna i grupp undersöka hur snabbt ett suddgummi kanar längs ett papper med varierande lutningsgrad. Vid vilken lutning kanar inte suddgummit alls? Vid vilken lutning faller suddgummit från papperet? Låt eleverna komma på hur de kan redovisa lutningsgrad.
HITTA OCH SORTERA MÄTETAL
Låt eleverna parvis gå igenom tidningen och klippa ut eller anteckna tal med enhetsangivelse. Observera att talen kan förekomma både som siffror och med bokstäver. Därefter sorterar eleverna talen.
Vid redovisningen kan man fråga: ”Har någon hittat ett tal som handlar om pengar/vikt/längd/…? Gruppera elevernas svar och rubricera dem sedan.
Länkar:
Om alpin skidsport på Wikipedia
Nämnaren: Kristallklart på Sunnanäng
GP: Då vann Maria Pietilä Holmner den mentala kampen mot sig själv
Övning 1: Inventera vad ni vet om Zlatan
1. Be eleverna att skriva några ord vad de tänker på när de hör ordet Zlatan, t ex vad han jobbar med eller vilket landskap han kommer från eller en känsla som de får. Säg att de som vet mycket ska skriva saker som är ovanliga, kanske klubbnamn eller länder han bott i eller vad hans barn heter. Läs upp lapparna! Fick ni mycket information? Tror ni att ni hade fått mer eller mindre om Fredrik Reinfeldt? Varför?
2. Fråga hur många som vet att Zlatan har skrivit en bok (med hjälp av David Lagercrantz). Vet de vad den heter? (Den heter Jag är Zlatan Ibrahimovic)
3. Be dem som skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Skriv upp antalet. Be dem som tror att deras pappa skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Gör samma sak med mammorna. Hur många blev det sammanlagt?
4. Boken når, enligt bokhandlarna, en helt ny läsekrets. Vilka kan det vara som inte brukar läsa böcker som gillar just den här boken? (Nämn att Zlatan är från Rosengård, ett invandrartätt område med låg socioekonomisk status)
5. Böcker brukar säljas i bokaffärer eller via nätet men den här boken säljs även på andra ställen. Var, tror ni? (Varuhus, sportaffärer och leksaksaffärer)
Övning 2: Annorlunda kille tar revanch
Titta på intervjun på TV4 med David Lagercrantz som har skrivit boken tillsammans med Zlatan.
Diskutera:
David Lagercrantz beskriver Zlatan som ”en annorlunda kille från fel förort med enorm revanschlust”. På vilka sätt är Zlatan annorlunda? På vilka sätt har han visat sin revanschlust?
Övning 3: Vilken känsla?
Zlatan väcker många känslor. Läs de sex urklippen från Sydsvenskans recension och se vilka känslor de väcker hos er. 
Utdragen finns också som kopieringsunderlag.
En dag trillar Zlatan ner från ett tak på dagis. ”Jag fick en stor blåtira och sprang gråtande hem och förväntade mig en klapp på huvudet, eller åtminstone några snälla ord. Jag fick en örfil.”
En anhörig håller på med droger. En annan häktas för häleri. Zlatan och hans syster skiljs åt. Zlatan hamnar hos pappa istället. Och det är okej, men pappa har inte riktigt ork. Han har ”sitt drickande och sitt krig och sin juggemusik”, och de flyttar runt mellan ofärdiga lägenheter.
Han är långt upp i tonåren innan han ens besöker centrala Malmö. När han i MFF tvingas ut på löpturer i Limhamn stirrar han på de stora villorna och kan inte fatta vad det är för människor som bor där. När han köper ett hus där själv, det dyraste av dem alla, är det en ren symbolhandling. Han använder själv ordet ”revansch”. Och han köper huset från ett par som egentligen inte vill sälja men som får ett ”offer they can’t refuse”.
Det var under den bron hans pappa blev rånad och svårt misshandlad när Zlatan var liten. Det satte sig som en rostfläck i hans huvud. Varje mörk kväll när han passerade platsen på väg hem till mamma på Cronmans väg sprang han livrädd och med hjärtat bultande i bröstet mellan lyktstolparnas betryggande sken. Nu står han som vuxen vid samma bro, under skylten med hans egna ord: ”Man kan ta en kille från Rosengård men man kan inte ta Rosengård från en kille”.
Som när pappa Sefik tar med honom till Ikea för att köpa en ny säng. Han har inte råd att betala frakt för den, men han är stark. Så de går genom Malmö, flera kilometer. Pappa med en säng på ryggen, lille Zlatan bakom, småspringande för att hinna med. Långt senare är Zlatan hemma hos sin mamma i det radhus han köpt åt henne. Han kickar boll i trädgården och drar på ett skott som går rakt genom staketet. Träflisorna yr, mamma Jurka blir vansinnig och Zlatan får snällt bege sig iväg för att köpa ett nytt staket. Ett staket som visar sig inte få plats i bilen. Vad göra annat än att sluta cirkeln? Släkten följa släktens gång, och så bär Zlatan staketet på sin rygg hela vägen hem till mamma.
Det bränner till som mest vid första sonens födelse. Zlatan har genom hela boken talat om vikten av att stiga fram, ta ansvar, inte backa undan när saker och ting blir tuffa. Allt det där står som en skammens kuliss när den nyfödde Maximilian måste akutopereras och Zlatan blir panikslagen och lämnar sin Helena och sin son ensamma kvar på sjukhuset och åker hem och spelar Playstation istället. ”Jag pallade inte trycket”, säger han bara. Och sedan vidare mot nästa utmaning, nästa match, nästa chans att visa vilken man han är.
Diskutera och berätta:
1. Diskutera i grupper vilka känslor urklippen skapar. Blir ni förvånade? Tycker ni synd om honom? Blir ni imponerade? Känner ni igen er? Blir ni ledsna? Arga? Skrattar ni?
2. När ni är klara kan ni berätta för klassen om det urklipp som ni blev mest berörda av. T ex: När jag läste att Zlatan bar hem ett staket på ryggen så blev jag först ledsen för att ingen hjälpte honom men sen lite imponerad för jag tror inte att jag skulle ha kunnat göra det. Och så tänkte jag på vilket hårt skott han måste ha skjutit”
Om ni vill läsa hela recensionen i Sydsvenskan hittar ni den här.
Övning 4: Gissa frågan
I lördags hade Dagens Nyheter en lång intervju med Zlatan. Här kan du läsa några av hans svar. Kan eleverna lista ut frågan som intervjuaren ställde?
A: – Nej, inga böcker. Jo ”Alkemisten” (av Paul Coelho).
B: – Att han bara är en kaxig kille som levt på talang och attityd.
C: – Fotbollsmässigt är det att jag blivit den jag ville bli från början. Vid sidan av planen är det att jag har en fantastisk familj som följt mig hela vägen.
D: – Vad skulle det vara … att man inte får vara osynlig ibland. Men det där tillhör jobbet.
E: – Jag hoppas att jag ger dem hopp. Att man får vara annorlunda och att man kan lyckas ändå. Man måste inte vara som alla andra.
Här är de exakta formuleringarna på frågorna men förstås kan elevernas frågor fungera lika bra.
A: Läser du mycket?
B: Vad anser du vara den största missuppfattningen om personen Zlatan Ibrahimovic?
C: Vad har varit det bästa med din framgång?
D: Det sämsta?
E: Vad tror du att din historia betyder för dem som i dag befinner sig där du var som ung?
Här kan du läsa hela intervjun i Dagens Nyheter.
Länkar
Svenska Dagbladet: Zlatans bok redan en rekordsäljare
Expressen: Zlatan Ibrahimovic: Jag är Zlatan
Koppling till läroplanen (ämnet svenska, åk 4-6)
Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Visste du att en nötskrika är värd 17 000 kr i ekonomiskt värde? När fåglarna samlar ekollon ser de till att nya ekar kommer till världen. Annars skulle vi behöva se till att eken planterades på annat sätt och det kostar pengar.
2010 är ett viktigt år för skyddet av biologisk mångfald. I oktober 2010 hölls det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald. Artutrotningen går idag 100-1000 gånger snabbare än vad som tidigare varit normalt i planetens historia.
Djur berör människor – alla har väl sett bilden på den ensamma isbjörnen på ett litet isflak som blivit en symbol för klimatförändringarnas konsekvenser. Men vissa djur berör oss mer och andra mindre. Hur kommer det sig och vad kan det få för konsekvenser för hur vi engagerar oss i miljöfrågor?
Mediekompass har tagit fram ett lektionsupplägg med fokus på två olika spår:
- Biologisk mångfald och huruvida vi kan sätta en prislapp på våra arter eller inte?
- Djur och medier, söta djur som gör gulliga saker får otroligt många tittare på YouTube. Varför är det så och hur påverkar medier vår inställning till vissa arter?
Tipset innehåller bland annat värderings- och diskussionsfrågor och reflekterande uppgifter med utgångspunkt i videoklipp på nätet.
Vilken sorts djur bryr du dig om och varför?
Såväl Lpo 94 som Lpf 94 betonar vikten av ett miljöperspektiv i undervisningen som ska ge eleverna insikter så att de dels kan medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan och dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna.
ÖVNINGAR: BIOLOGISK MÅNGFALD
Värdera och diskutera
1. Låt eleverna ta ställning till frågan nedan genom handuppräckning eller genom att placera sig i ett av klassrummets fyra hörn där varje hörn representerar ett svarsalternativ. Lyft sedan av elevernas ställningstagande och be dem att motivera varför de valt som de gjort.
- Du måste genomföra ett vetenskapligt experiment, vilket av följande djur skulle du välja? (valet av art påverkar inte experimentets resultat, vilket sorts djur som helst går bra).
Råtta
Hundvalp
Ko
Eget alternativ (öppet hörn)
2. 17 arter håller på att dö ut runt Arktis. Läs artikeln i DN Inte bara isbjörnar hotas i Arktis.
- Vad kommer eleverna att tänka på när det talas om miljöförstöring? Får de upp någon bild i huvudet av något särskilt?
- Vad är viktigast för ekosystemet och miljön, isbjörnar eller plankton? Motivera
- Varför bryr vi oss så lite om plankton medan isbjörnen har blivit en sådan symbol?
Båda är lika viktiga
Isbjörnen är viktigast
Planktonen är viktigast
- Isbjörnar har fått ett eget fadderprogram hos Världsnaturfonden. Skulle det vara möjligt för plankton att få ett fadderprogram? Motivera
3. Titta på nyhetsbilden i denna artikel i Expressen.
- Hur viktig är bilden för hur intresserad du blir att läsa artikeln?
- Om det hade varit en bild på en snigel, hur hade det påverkat ditt intresse för artikeln?
4. Radioprogrammet ”Vetandets värld” i P1 har i ett program tagit upp frågor gällande biologisk mångfald och miljöekonomi. Diskussionen i programmet handlar bland annat om olika arters värde och vad det skulle kosta i pengar om människor skulle vara tvungna att utföra det arbete djuren gör idag. Lyssna på inslaget här.
- Kan man värdesätta djur och natur på det här sättet? Har djur en prislapp?
- Även om vi skulle klara oss utan nötskrikor – skulle något ändå gå förlorat om de försvann? Vad i så fall?
TIPS:
Du hittar bra läromedel för miljöundervisning på Världsnaturfondens hemsida.
Uppgift: Ta tempen på pressfriheten
Diskutera fängslandet av Johan och Martin och vidga sedan perspektivet till att resonera kring vikten av pressfrihet i ett demokratiskt samhälle.
Förberedelser: artikelkopior, tillgång till tavla/blädderblock samt möjlighet att visa karta via papperskopia, OH eller projektor.
Tidsåtgång: ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Genomförande:
1. Läs artikeln i Svenska Dagbladet: Stor politisk betydelse i rättegång
2. Besvara frågorna:
- Varför har Johan och Martin fängslats?
- De har erkänt att de tagit sig in i landet illegalt. Kan det vara rätt att journalister bryter mot lagen?
- På vilket sätt har målet politisk betydelse?
- Vad kan det finnas för anledning till att många svenska journalister finns på plats vid rättegången?
3. Etiopien har inte fri press (enligt organisationen Freedom House, se mer nedan). Vad innebär fri press för eleverna? Skriv ordet “Pressfrihet” på tavlan och associera fritt kring vad ordet kan innebära. Skriv upp elevernas tankar på tavlan. Enas om en sammanfattande gemensam definition innan övningen fortsätter.
4. Dela in eleverna i smågrupper eller par och ge dem i uppgift att göra en lista över fem länder som de tror har fri press och fem länder som de tror inte har det. Gör en topp- och bottenlista på tavlan med de länder eleverna kommit fram till och be dem att motivera sina svar.
5. Diskutera:
- Hur hänger pressfrihet samman med demokrati?
- Vad kan det finnas för anledningar till att en regim fängslar journalister?
- Hänger pressfrihet samman med hur rikt ett land är? På vilket sätt?
- Spelar det någon roll vem som äger ett lands mediekanaler? Varför?
6. Visa en karta över pressfriheten i världen (på papper eller via projektor/OH) – stämmer elevernas svar överens med organisationens kartläggning? Kartan hittar du här.
Tips: välj ”Etiopien” i menyn under kartan så kan ni läsa mer om pressfriheten i landet. Texten är på engelska.
Om kartan: Kartan kommer från organisationen Freedom House som stödjer utvecklingen av frihet runtom i världen. De utför en årlig undersökning av pressfriheten i världen utifrån frågeställningar som: Finns det lagar som skyddar rätten till fri press utan censur från myndigheter? Får journalister arbeta fritt utan att löpa risk att fängslas om de kritiserar regimen? Ägs medierna av staten eller är de fria? Mer information finns här: www.freedomhouse.org
Bakgrund, lästips:
Dagens Nyheter: Journalister i Etiopien – detta har hänt
Dagens Nyheter: Bolag letar olja i etiopisk krutdurk
Dagens Nyheter: Fängslandet är tecken på Etiopiens problem
Fler fängslade svenska journalister
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan att veta vad han är anklagad för och utan att få sin sak prövad i domstol. Läs mer om Dawit Isaak.
Koppling till skolans styrdokument:
Ur kursplanen i samhällskunskap, Lgr 11, sid. 199:
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.”
Ta reda på några historiska fotbollsbråk och försök förklara varför dessa bråk uppstod. Exempel:
– 1969 startade ett krig mellan Honduras och El Salvador efter en fotbollsmatch – i det så kallade fotbollskriget dog 5000 människor.
– På Heyselstadion i Bryssel dödades 39 människor vid Europacupfinalen mellan Juventus och Liverpool den 29 maj 1985.
Hur ser det ut idag hemmavid eller i de stora matcherna världen runt?
Ge förslag på konkreta och genomförbara åtgärder som kan bryta trenden med våld kopplad till fotboll. Presentera dina åsikter i form av en insändare eller debattartikel till din lokala tidning.
Syfte
För tidningens fotografer är former och linjer viktiga komponenter i bildskapandet. I en nyhetsbild med bra perspektiv och bildutsnitt förmedlas ett budskap utan att betraktaren nödvändigtvis är medveten om de linjer och former som bilden är uppbyggd av.
I barns tidiga bildskapande är de ofta noga med att återge formerna i sin grundform. Där kan exempelvis en husvägg återges som en rektangel när en romb bättre hade förmedlat perspektivet.
Genom att utforska tidningsbilder utvecklas elevernas sinne for form och perspektiv.
I kursplanen för bild står det beträffande Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
– kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker
– ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former
Förslag på aktiviteter
Samla tidningsbilder som innehåller olika former. De behöver inte nödvändigtvis vara kompletta.
PÅ JAKT EFTER FORMER OCH LINJER
Studera en en nyhetsbild och plocka fram så många geometriska former som möjligt.
Kan någon av dessa ha varit ett medvetet val av fotografen? Hur återges formerna på bilden? Vad hade hänt med formen om fotografen tagit bilden ur ett annat perspektiv?
BYGG UT BILDEN
Använd en komplett nyhetsbild eller klipp ut ett utsnitt av bilden. Bilden ska innehålla en eller ett par tydliga geometriska former. Men formerna ska inte vara kompletta.
Klistra upp bilden/utsnittet på ett teckningsark och låt eleverna bygga ut och komplettera bilden.
VAR STÅR FOTOGRAFEN?
Studera en nyhetsbild och diskutera var fotografen stod när bilden togs. Vad hade hänt med formerna om fotografen hade intagit ett annat läge?
Vilka linjer kan man se i bilden? I vilken riktning eller vilka riktningar sträcker de sig linjerna?
ÅTERGE BILDEN UR ETT ANNAT PERSPEKTIV
Utgå från en nyhetsbild. Välj ut ett huvudmotiv och be eleverna att rita personerna/föremålen bakifrån, ovanifrån osv. Iakttag hur eleverna lyckas återge höger-vänster och framför-bakom-
Länkar
I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala för tidningen de läser. Tidningarna går därmed miste om intäkter och tvingas till nedskärningar. Hur påverkar nedskärningarna det svenska samhället? Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på nyheter via TV, radio, internet och sociala medier?
Syfte: Med avstamp i elevernas nyhetskonsumtion startas en diskussion om vad som inger förtroende och kvalitet avseende nyhetsmedier. Detta relateras slutligen till tidningens roll som granskare i den svenska demokratin.
Förberedelser: Skriv ut de två kopieringsunderlagen
Kopieringsunderlag1_Tidningskris
Kopieringsunderlag2_Tidningskris
Tidsåtgång: Max 60 minuter.
Genomförande:
1. Inled genom att på tavlan skriva varifrån eleverna får sina nyheter. Precisera så långt det går vilken typ av medieföretag som ligger bakom, men inte så detaljerat att det blir enskilda TV-program. Är det reklamfinansierade radionyheter, kvällstidningar och TV4:s nyheter? Eller DN:s hemsida och Metro? Lokaltidningar, vilka läses där?
Skriv upp alla förslag. Ha sedan handuppräckning kring hur många som konsumerar från de olika källorna, t ex under den senaste veckan. Spara detta genom att ta ett foto på sammanställningen eller skriva ner, om ni inte använder dator och projektor.
Eleverna kanske konsumerar nyheter via Facebook eller Twitter utan att tänka på att sociala medier kan vara en källa till eller förmedlare av nyheter? Lyft gärna den frågan och lägg i så fall till det mediet till sammanställningen.
2. Presentera några motsatspar för eleverna, som t ex dessa:
Viktiga nyheter – oviktiga nyheter
Långa inslag – korta inslag
Pålitliga nyheter – mindre pålitliga nyheter
Roliga nyheter – tråkiga och torra nyheter
Letar egna nyheter – använder andras nyheter
Diskuterar och är kritiska till nyheterna – beskriver och läser upp nyheter
Mycket text – lite text
Mycket bilder – lite bilder
3. Diskutera dessa motsatspar vidare. Vad är bra och dåligt med långa inslag? Vilka nyheter är viktiga respektive oviktiga? En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om varifrån medierna får sina nyheter. Vad innebär det att mediet har egna journalister och fotografer på plats, jämfört med att köpa in nyheter från nyhetsbyråer? Många elever har förmodligen inte funderat på varifrån gratistidningar som t ex Metro får sina nyheter.
4. Låt sedan klassen arbeta i par eller mindre grupper med frågorna på kopieringsunderlag 1. Där får de ta ställning till vilka grupper som främst konsumerar de olika nyheterna och sedan rangordna varje nyhetsmedium på en förtroendeskala. De får också fundera kring hur de olika nyhetsmedierna finansieras.
5. Samla in klassens uppfattningar om målgrupper och vilket förtroende eleverna har för olika nyhetsmedier och anteckna på tavlan. Fortsätt diskussionen om hur olika nyhetsmedier finansieras, så att en gemensam bild kring detta finns. Här behövs lärarledning, för detta är ofta nya kunskaper för eleverna.
6. Sedan är det dags för reflektionsdelen av lektionstipset. Låt dem bilda diskussionsgrupper med ca fyra elever för att tillsammans diskutera frågorna i kopieringsunderlag 2.
7. Avsluta genom att gemensamt diskutera elevernas ståndpunkter.
Länkar
En samling artiklar om tidningarnas framtid i DN.
Kort artikel om sparkraven för SvD.
Radioinslag från Medierna i P1 om tidningsdöden, med reportage från Dala-Demokraten i Falun.
Koppling till läro- och kursplaner
I läroplanernas portalparagraf står att: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”