Vulkanen Kelud spydde aska och grus över östra Java den 14 februari 2014 och människor flydde från sina hem. Det finns 127 aktiva vulkaner på de indonesiska öarna och utbrott är vanliga. Ta tillfället i akt och pricka av ett mål i geografi när ett sådant utbrott inträffar!
Förberedelser
- Ta del av information, videoklipp och tidningsartikel i avsnittet Bakgrund.
- Uppdatera dig om vad era läromedel tar upp om vulkanutbrott.
- Gör eventuellt ett bildsök, vulkanutbrott, på Internet.
- Gör artikeln från Svenska Dagbladet tillgänglig för alla eleverna.
A Introduktion
Gemensamt
1. Visa videoklipp och bilder från vulkanutbrottet.
2. Samtala om nyheten.
B Fördjupning
Diskutera parvis
1. Kan ett vulkanutbrott inträffa där du bor? Ja, eller nej?
2. Varför/varför inte? Samla argument.
Gemensamt
Knyt ihop diskussionen och gå igenom ett urval av de geografiska begrepp som har med vulkanutbrott och plattektonik att göra.
C Aktivitet
Gemensamt
Läs Svenska Dagbladets artikel ”Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott” tillsammans och förklara ord och begrepp.
Individuellt
Låt var och en läsa artikeln igen och svara på följande frågor:
- Hur märkte människorna som bor runtomkring vulkanen Kelud att det var vulkanutbrott?
- Vad tror du människorna tänkte när de förstod att det var vulkanutbrott?
- Hur påverkade vulkanutbrottet människorna?
- Hur påverkade vulkanutbrottet naturen?
- Vad skulle du göra om du bodde nära en vulkan som Kelud?
Parvis
Jämför svaren med varandra och formulera ett gemensamt svar på varje fråga.
D Uppföljning
Skriv två rubriker på skrivtavlan:
– Konsekvenser för människorna
– Konskevenser för naturen
Sammanfatta genom att ur elevernas svar vaska fram olika konsekvenser.
Lista dem under respektive rubrik.
Bakgrund
Plattektonik, egentligen platt-tektonik, är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift, det vill säga att jordens kontinenter rör sig i förhållande till varandra och ständigt bildar nya kombinationer.
Dagens Nyheter 2014-02-14, videoklipp, 200 000 flydde undan vulkanutbrott
Svenska Dagbladet 2014-02-14, Indonesisk vulkan fick kraftigt utbrott
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6
Livsmiljöer
- Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse
Idrottsstjärna anklagad för våldtäkt, känd skådis gravid, politiker körde rattfull, vilken av dessa nyheter kan och bör man publicera? Vad säger publicitetsreglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning.
Om allmänintresse
Allmänintresse betyder att det är viktigt att läsarna blir informerade om en händelse. Bedömningen utgår ifrån vem som gjort en viss sak och vad som har hänt. Om statsministern skulle köra rattfull kan man argumentera för att det är av allmänintresse att publicera hans namn. En okänd person som gör samma handling skulle däremot inte hamna i tidningen.
I det påhittade exemplet med statsministern ligger allmänintresset i att det är av betydelse för väljarna att få reda på hur deras folkvalda sköter sig. Inte i att människor vill läsa om när kända personer gör bort sig.
Enligt pressetiken ska de som arbetar på en tidning alltid göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes behov av skydd för sin integritet. Ibland kan en nyhet bedömas ha allmänintresse, men personen nyheten handlar om kanske är psykiskt sjuk. Sådant ska pressen ta hänsyn till vid bedömningen om man ska publicera eller inte. Det är viktigt att komma ihåg att allmänintresse inte är detsamma som nyfikenhet. Bara för att många är intresserade av att läsa om vissa kändisars kärleksliv betyder inte att det är rätt av medier att skriva om det.
Om publicitetsreglerna
Reglerna är branschens egna och kan liknas vid tumregler mer än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter.
(Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion tillämpar reglerna i de delar som sändningstillståndet inte täcker.)
Information om publicitetsreglerna hittar du hos Medieombudsmannen: Länk!
1 Krönikan
Ska kungen och statsministern tåla att allt som gäller dem omskrivs i medierna? Läs och arbeta med en krönika om pressetik skriven av Kenth Andreasson. Denna övning fungerar fristående eller som inledning till arbetet med övning 2.
Förberedelser: Tillgängliggör krönikan för eleverna genom kopiering eller utdelning av länk.
Tidsåtgång: cirka 60 min
Genomförande: Läs Kenth Andreassons krönika hämtad från Göteborgs-Posten
”Hagamannen – ska hans namn publiceras?”
Besvara frågorna:
- Sammanfatta Kenths poäng. Vad vill han säga med sin krönika?
- Är det rimligt att personer som kungen och statsministern ska vara beredda på att allt som gäller dem kan eller bör omskrivas eftersom deras position är så offentlig?
- Håller ni med Kenth om att morgontidningar oftare bör skriva ut namn på kändisar när man ändå kan lista ut vem det handlar om från kvällstidningars löpsedlar?
- Är det bra att morgontidningarna är restriktiva med namnpubliceringar av etiska eller humanistiska skäl?
2 Rätt eller fel?
Var det verkligen av allmänintresse att publicera bilder av en semestrande toppolitiker eller namnet på en idrottsstjärna dömd för våldtäkt? Ansvarig utgivare på olika tidningar gör olika bedömningar eftersom det pressetiska systemet inte är någon exakt vetenskap. Låt eleverna göra egna pressetiska bedömningar.
Förberedelser: Se till att ha alla länkar redo så att eleverna kan börja arbeta med det omgående.
Ladda ner underlaget: ”Etiska regler för press, radio och tv”
Ladda ner underlaget Sex kniviga fall, en pdf-fil.
Tidsåtgång: cirka 90-120 min beroende på val av upplägg för elevernas arbete. Låt dem arbeta två och två.
Genomförande:
Gå igenom materialet med publicitetsreglerna samt arbetsbladet ”Sex kniviga publiceringsbeslut”
Ge eleverna i uppgift att besvara:
Var tidningens beslut att publicera eller inte publicera rätt enligt er? Använd de etiska reglerna och gör en bedömning utifrån dem och givna länkar.- Gör fall nummer ett först som inledning. Så att alla får en inledande genomgång. Ge eller visa eleverna förstasidan (bild) om Ola Lindholm och låt varje par ta ett beslut. Var det rätt att publicera namn och bild? Ge dem sedan beslutet från Pressens Opinionsnämnd (från 1/1 2020 Mediernas etiknämnd). Diskutera!
Sedan kan eleverna ta beslut i de övriga fallen.
Kom ihåg att bara för att en nyhet är av allmänintresse betyder det inte att det är rätt att publicera den. Pressen ska göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes rätt till skydd för sin integritet. - Gör en gemensam genomgång genom att skriva upp de fem publiceringsavgörandena på tavlan och låta alla grupper redovisa om de anser att det var rätt eller fel. Diskutera sedan hur de har tänkt och vad de valt att plocka fram från de pressetiska reglerna. Sammanställ ert resultat!
Möjliga uppföljningsfrågor:
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med att reglerna är lite ”luddiga”?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
- Vad har mediekonsumenterna för ansvar?
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Matematik och statistik i vardagen! Det blev två silvermedaljer till Sverige under den första OS-helgen. Jämför den svenska medaljskörden med några andra länders. Undersök data, skapa tabeller och diagram och resonera kring dem.
Syfte
Utveckla förmågan att
– skapa och läsa av ett stapeldiagram
– använda matematiska begrepp
– resonera kring diagram
– kommunicera i grupp
A Introduktion
Visa nyhetsklipp eller tidningsartiklar, som handlar om svenska OS-medaljörer i Sotji. Se förslag i Bakgrunden.
B Fördjupning
- Visa hur man skapar en frekvenstabell och ett stapeldiagram.
- Gå igenom nödvändiga begrepp som till exempel frekvenstabell, diagram, axlar…
C Aktivitet
Arbeta parvis
- Sök information om vilka länder som har tagit OS-medaljer i Sotji.
- Välj ut fem länder.
- Resonera er fram till hur er frekvenstabell ska se ut. Den ska visa hur många brons-, silver- och guldmedaljer som länderna har tagit. Fyll gärna på dag för dag! Gör var sin tabell.
- Gör var sitt stapeldiagram som visar hur många brons-, silver- och guldmedaljer som länderna har tagit. Resonera om hur det ska se ut innan ni börjar.
- Skriv minst tre frågor med svar till era diagram.
Extrauppgifter
- Leta reda på de olika ländernas flaggor och illustrera diagrammet med dem.
- Sök information om hur OS-medaljerna ser ut. Visa!
- Berätta om några av medaljörerna med hjälp av korta faktatexter.
D Uppföljning
- Instruera eleverna att de ska redovisa sina undersökningar i grupper om 3-4 elever genom att berätta och ställa frågor om sina diagram.
- Låt en elev tala färdigt om sitt diagram innan de andra i gruppen kompletterar och ställer frågor.
- Gör en gemensam sammanfattning i klassen utifrån några av diagrammen.
- Samtala om annat intressant som redovisningarna gett upphov till.
Bakgrund
Sydsvenskan, Silver till Kalla i skiathlon
Aftonbladet, Silver till Hellner efter ryck i sista backen
Medaljligan på den officiella OS-sajten (på engelska)
Medaljligan på svenska
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i matematik, årskurs 4-6
Sannolikhet och statistik
- Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Kunskapskrav i matematik i slutet av årskurs 6:
”Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett … sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer…”
De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder. Vi kan inte tillåta detta, vi måste använda alla vapen Allah har gett oss för att sabotera dessa sataniska spel.”
Orden kommer från islamisten Doku Umarov, kallad Rysslands fiende nummer ett.
Ta reda på mer om situationen i Kaukasusregionen och hoten mot OS.
1 Lär dig mer
Lär dig mer om Kaukasusregionen.
a. Sök efter artiklar som behandlar de båda Tjetjenienkrigen. Där finns mycket av bakgrunden till oroligheterna i dagens Kaukasus.
Tips:
Aftonbladet, ”Kadhammar: Kriget har egentligen aldrig upphört”
Helsingborgs Dagblad, ”Kriget i Tjetjenien”
Svd.se, ”Kriget i Tjetjenien kopplat till tidigare terror”
b. Ta reda på mer om Doku Umarov. Vad är Emiratet Kaukasus?
Tips: Svenska Dagbladet: Rysslands fiende nummer ett
c. Ta reda på geografiska fakta om Nordossetien, Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien.
d. Vad innebär begreppet ”De svarta änkorna” i Kaukasus? Läs artiklar om Ruzanna Ibragimov, Zaira Aliyeva och Dzhannet Tsakhayeva.
2 Granska
Granska medierna med avseende på hoten mot OS.
Följ mediebevakningen innan och under OS. Vilka nyheter dyker upp om terrorhot och vad skrivs om säkerhetsapparaten? Hur har president Putin uttalat sig om säkerheten vid tävlingsplatserna?
Samla och redovisa resultaten.
3 Skriv
Skriv om hoten mot OS. Använd det material ni samlat in som underlag för ert skrivande.
a. Skriv en nyhetsartikel. Formulera de viktigaste orsakerna till att det finns ett hot mot OS. Välj några citat som kryddar din artikel, både från de som hotar och från president Putin eller någon säkerhetsansvarig i Sotji.
b. Skriv en krönika. Här kan släppa fram sina egna åsikter, men glöm inte att de ska vara väl underbyggda! Krönikan kan belysa argument för OS, mot OS eller bådadera.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
Se på OS tillsammans i klassen och skriv sedan berättande texter. Perfekt att träna på miljö- och personbeskrivningar, samt gestaltningar i en autentisk situation!
A Introduktion
Gemensamt
- Presentera uppgiften, som är att skriva en berättande text om en OS-tävling.
- Visa tv-tablåerna ur en dagstidning för eleverna och se vilka tävlingar som kan bli aktuella att se.
- Rösta fram vilken tävling/match som ni ska se och skriva om.
B Fördjupning
- Läs någon/några tidningstexter med förhandsinformation inför sändningen.
- Gör en gemensam tankekarta som underlag till texten.
- Ta upp de språktermer som du tycker är viktiga att lyfta fram för just dina elever. Till exempel: miljö- och personbeskrivningar, gestaltningar, skiljetecken, sambandsord, meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler.
- Gå igenom hur en bra inledning kan formuleras. Observera att den måste vara intresseväckande för att fånga läsaren!
C Aktivitet
- Se hela eller delar av tävlingen/matchen tillsammans.
- Anteckna under tiden.
- Fyll på tankekartan med aktuell information efteråt.
- Skriv var sin text! Begränsa tiden om du vill!
Extrauppgift: Illustrera texten. Kanske som en bildserie?
D Uppföljning
- Låt eleverna läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”. - Läs upp några texter för klassen och lyft fram formuleringar som visar att eleven använt gestaltningar och miljöbeskrivningar.
- Jämför i efterhand med någon eller några tidningsartiklar. Likheter? Skillnader? Goda exempel?
Bakgrund
Förslag på tävlingar som går under skoltid:
Vecka 7
Tisdag 11/2 kl. 13.00 Skidor, sprint fri stil, damer och herrar (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Onsdag 12/2 kl. 08.00 Störtlopp, damer (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 13/2 kl. 10.30 Slopestyle, skidor, herrar (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 13/2 kl. 11.00 Skidor, 10 km klassiskt, damer (hela tävlingen)
Vecka 8
Måndag 17/2 kl. 08.00, 13.30 Ishockey, damer, semifinal (hel match, eller en period)
Tisdag 18/2 kl. 08.00, 11.30 Alpint, storslalom, damer (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Onsdag 19/2 kl. 08.00, 11.30 Alpint, storslalom, herrar (hela tävlingen, eller någon enstaka åkare)
Torsdag 20/2 kl. 11.40 Skicross, herrar (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Fredag 21/2 kl. 11.40 Skicross, damer (hela tävlingen, eller något enstaka heat)
Trailer om OS i TV3 & TV10.
Bedömning för lärande: bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
- Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med… miljö- och personbeskrivningar…
Läsa och skriva
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
- Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
I Syrien pågår en blodig konflikt sedan ett par år. Situationen är komplicerad och ibland svår att förstå för oss svenskar. För att skaffa sig en åsikt i frågan krävs också att man skaffar sig en bra kunskapsbas. I det här lektionstipset går vi från ax till limpa, det vill säga vi skaffar oss bakgrundskunskap och avslutar med att uttrycka oss i skrift.
Tidsåtgången: 1. Bakgrunden bör få ta en lektion i vilket ämne ni än väljer. 2. Granskningen bedrivs i första hand som hemuppgift och avslutas med en lektions diskussion. 3. Skrivandet tar minst en lektion. Har man tid bör det bli flera lektioner med utveckling av texterna.
1 Bakgrund
Skaffa dig en bild av landet. Försök att använda journalistiska texter för att reda ut begreppen.
a. Historia: I Syrien finns en av världens äldsta städer, Damaskus. Ta reda på mer om stadens historia fram till dagens stadsbild.
b. Religion: Vilka roller spelar religionen i Syrien? Finns här islams båda huvuddelar, sunni och shia? Finns det kristna grupper? Vilka är alawiterna?
c. Geografi: Ta fram fakta om landet, främst befolkningssiffror. Vilka av de olika folkgrupperna i Syrien är flest?
d. Samhällskunskap: Vilka är egentligen Baath-partiet och familjen Assad? Vilka grupper har fram till inbördeskriget suttit vid makten i Syrien?
Här kommer några förslag på länkar, men sök gärna fler!
http://www.svd.se/kultur/damaskus-kulturskatt-dammas-av_2811707.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/langdraget-syriskt-krig-riskerar-spridas_7561096.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/familjeklanens-syrien-40-ar-i-lejongropen_6831147.svd
http://www.dn.se/nyheter/varlden/guide-vem-ar-bashar-al-assad/
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/9-saker-du-undrar-om-syrien_8478590.svd
2 Följ granskningen
Följ granskningen av Syrien under en längre period i svenska tidningar. Vad skriver din egen lokaltidning?
Välj att följa nyheter från Syrien under en vecka, två veckor eller en månad. Använd funktionen på mediekompass.se ”Sök i webbtidningar”.
Välj ut det du tycker är viktigast? Försök att reda ut vilka grupperingar som strider i landet och hur läget är just nu.
Följ fredskonferensen i Montreux. Googla den!
Använder du papperstidningar så klipp ut texter och samla. Är det digitalt format så skriv ut.
Avsluta med att diskutera det ni fått ihop i klassen.
3 Följ upp
Följ upp samlandet och diskussionen med att skriva en nyhetsartikel eller krönika om läget i Syrien.
a. En nyhetsartikel ska vara fri från egna åsikter, det är en faktatext.
Titta här först:
http://www.lasarnasfria.nu/artikel/7914
http://mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter
b. En krönika fungerar ungefär som en blogg. Den innehåller personliga åsikter, men kom ihåg att en bra krönika innehåller väl motiverade åsikter. Lägg därför lite arbete på att hitta bra motiveringar till dina åsikter i det insamlade materialet.
Titta här först:
http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/
http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/50/50351_elevlosningvght09.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
Foto: Seier+seier (Flickr CC)
Inför och under OS fylls tidningar och andra medier av texter, bilder, faktarutor, nyhetsgrafik och annat material som är utmärkta underlag till sakprosatexter med elevnära innehåll. Utnyttja det!
A Introduktion
Gemensamt
Presentera en sakprosatext för eleverna. Läs igenom den tillsammans med fokus på
- att den bygger på fakta.
- att skribentens åsikter inte framgår i texten.
- sambandsord som ger texten en logisk struktur.
- sambandsord och fraser som bidrar till förståelsen av orsak och verkan.
B Fördjupning
1. Presentera uppgiften, som är att skriva en sakprosatext om en OS-sport.
2. Gör en gemensam tankekarta som kan fungera för de flesta sporter:
Exempel: utrustning, regler, egenskaper hos utövare, kända utövare, rekord och resultat, länder, tävlingsdagar, tv-tider, annat intressant.
3. Gå igenom det som är viktigt att tänka på vid informationssökning i olika källor:
a. Var kritisk:
- Vem är upphovsman/författare till källan?
- Vilka källor har författaren själv använt?
- Hur gammal är källan?
b. Datum och tid är viktig information om källor på Internet.
c. Spara den information du samlat in, var och när du hittat den.
C Aktivitet
Elevinstruktion:
1. Samla bilder som handlar om sporten. Klipp ur tidningar, eller sök på Internet.
2. Klistra bilderna i en bok eller gör en bok på datorn.
3. Skriv korta faktatexter till bilderna.
4. Avsluta med att skriva en längre sammanfattande sakprosatext om sporten. Leta inspiration i tidningar eller faktaböcker. Det är viktigt att skriva texten med egna ord och inte med författarens ord.
D Uppföljning
Låt eleverna visa böckerna och läsa upp texterna för varandra i mindre grupper.
- Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
- Visa sedan upp arbetena på en plats där många kan ta del av dem.
- Sammanfatta vad som är typiskt för en sakprosatext.
Bakgrund
Idrottsgrenar i OS i Sotji
Alpint
Backhoppning
Bob/Rodel/Skeleton
Curling
Freestyle
Ishockey
Konståkning
Längdskidor
Nordisk Kombination
Skidskytte
Skridsko
Snowboard
Sveriges olympiska kommitté, OS i Sotji:
Two stars and a wish
Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Läsa och skriva
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
- Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord och böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Illustration: Frimärke
7–23 februari 2014 avgörs vinter-OS i Sotji, Rysslands sydligaste stad. Sotji ligger vid Svarta Havet i subtropisk klimatzon. Låt eleverna bekanta sig med kartan och för in resonemang om klimat, väder, väderstreck, längdgrader/breddgrader och andra geografiska begrepp.
A Introduktion
- Samtala om de olympiska vinterspelen. Vad känner eleverna till?
- Lokalisera Sotji på kartan.
B Fördjupning
Rubrik: Resan till Sotji
Påbörja gemensamt en text som eleverna kan bygga vidare på i moment C.
Ta upp de geografiska begrepp som eleverna bör använda för att beskriva sin resa så detaljerat som möjligt.
C Aktivitet
Gör en resebeskrivning i form av en kombinerad sakprosatext och berättande text.
Arbeta individuellt eller i par.
Instruktion:
- Planera resrutten. Rita in den på kartan.
- Gör en tankekarta: Vilka länder, viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter passerar ni på resan? Välj lämpliga färdmedel till olika sträckor: flyg, tåg, båt, buss, bil, taxi…
- Skriv en text som innehåller början, handling och avslutning. Använd så många geografiska begrepp som möjligt i texten och fokusera på att stava alla namn med stor bokstav.
D Uppföljning
- Bilda smågrupper. Låt eleverna visa sina kartor och läsa upp berättelserna för varandra.
- Visa några elevers resrutter på storbild och låt dem läsa upp sina berättelser.
Analysera enligt modellen ”Two stars and a wish”.
Bakgrund
Two stars and a wish, Bedömningsteknik som aktiverar eleverna som lärresurser för varandra.
Helsingborgs Dagblad, Sotji – vinter-OS i sommarstaden
Svenska Dagbladet, Sotjispelen – långt från de gamla idealen
Sochi magazine, Vädret i Sotji/Krasnaya Polyana
www.vilketvader.se Webbkameror och väder i och runt Sotji
Östeuropaguiden, Det ryska alfabetet
OS i skolan, Lär dig om OS
OS i Skolan, OS-idrotter vinter
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Centralt innehåll i geografi, årskurs 4-6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
- Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
- Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
- Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
- Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Kartan: OpenStreetMap
Sotji del 2
De kommande veckorna fram till, och under, OS i Sotji kommer svenska tidningar att skriva mycket om Sotji och Ryssland med många olika infallsvinklar.
I det här lektionstipset fokuserar vi på geografi och biologi. Just i det här lektionstipsets frågeställningar hör verkligen de här ämnena samman!
Följ rapporteringen i din lokala tidning och andra medier.
1 a)
Ta reda på geografiska fakta om Sotji, Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre och Krasnaja Poljana. Koncentrera er på meteorologiska fakta som medeltemperatur och nederbörd. Vilken höjd ligger de olika orterna på? Var förläggs de aktiva? Vilka transportsträckor finns mellan orterna?
Sök via funktionen ”Sök i webbtidningar” nere till höger i sidfoten på www.mediekompass.se
Leta efter nyhetsgrafik, exempelvis kartor med inlagda fakta om spelen.
Diskutera och jämför med den lösning som diskuterats om Stockholm och Åre skulle sökt spelen 2022.
b)
Hur är det möjligt för en ort som ligger på 43 grader nordlig bredd att arrangera vinter-OS? Det är exempelvis en bit söder om vinstaden Bourdeaux i Frankrike. Sotji ligger faktiskt i den subtropiska zonen och är Rysslands sydligaste stad!
Försök med hjälp av tidnings- och andra faktatexter ge en förklaring. Hur placeras de olika sporterna. Var finns ishockey? Längdåkning? Alpina grenar?
Förklara, diskutera!
Hög höjd, röda blodkroppar och bättre uthållighet.
Skidtävlingarna i OS kommer att genomföras på cirka 1500 meters höjd i Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre. Höjden över havet kommer att ställa frågor att besvara. Granska tidningsartiklar för att besvara följande frågor:
a. Vad kommer höjden att betyda? Vad tror skribenterna?
b. Hur förbereder sig de svenska åkarna? Norrmännen? Var ligger de olika länderna på höghöjdsläger?
c. Kenenisa Bekele och Tirunesh Dibaba är världens mest framgångsrika långdistanslöpare under 2000-talet. Ta reda på mer om deras bakgrund och koppla till deras bakgrund på hög höjd.
3 Dopning – förekommer det eller ej?
Dopning är ett gissel i bland annat uthållighetssporter och skidsporten har en tvivelaktig historia. Tag som bakgrund reda på vad som hände med namn som Johann Mühlegg och Mika Myllylä.
Och läs den här redogörelsen som bakgrund:
http://traningslara.se/bloddopning-del-1-hur-det-fungerar/
Granska svenska tidningar fram till OS och under OS, vad skriver de om dopning?
Kopplingar till skolans styrdokument
Geografi
Grundskolan
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.
Biologi
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, . . .
Gymnasiet
Kunskapskrav för betyget A:
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.
Bilden: Red Blood Cells
Den 7 februari inleds de 24 vinterspelen i ryska Sotji och spelen kommer att dominera lektionstipsen den närmaste tiden. Rapporteringen från Ryssland kommer att belysa undervisningen i flera olika ämnen.
Som vanligt, är man beredd att säga, så finns det kontroversiella frågor inför spelen. Inte minst har man fokuserat på de ryska antigay-lagarna som bland annat innebär förbud mot ”propaganda för icke-traditionella läggningar bland minderåriga”. Detta är en formulering som ger utrymme för mer eller mindre vidlyftiga tolkningar.
Sätt dig in i problemet!
1 Inledning:
Läs bakgrundsartiklar för att skaffa er en bild av situationen. Här nedan finns ett antal bra exempel, men sök även i er(-a) lokala tidning(-ar) om de skrivit något.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/rysk-antigaylag-legitimerar-vald/
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/749699-rysslands-nya-lagar-kan-stoppa-homosexuella-i-os
http://www.dn.se/sport/putin-valkomnar-homosexuella-till-os/
Jämför den ryska lagen med denna svenska som den formuleras i Brottsbalkens 16:e kapitel, 8:e paragrafen:
8 § Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter. Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Följ upp artikelläsningen med en diskussion. Formulera era åsikter!
2 Granska:
Följ svenska tidningar fram till, och under OS. Vad skriver de om just de här frågor? Inträffar det någon händelse som ytterligare aktualiserar detta?
3 Skriv:
Skriv en insändare där du formulerar dina åsikter! Bör svenska idrottare protestera öppet mot de ryska lagarna eller bör man inte lägga sig i? Koppla gärna till Emma Green-Tregaros ”protest” i Moskva.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.