Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

I fredags presenterade Stefan Löfven sin regering. Eftersom han fått i uppdrag av talmannen att bilda regering är det han som utser ministrar. Följ den nya regeringens första stapplande steg!

1 Följ en minister

Följ någon/några av de nya ministrarna i nyhetsflödet under en vecka. Välj gärna en av de ”tunga” ministrarna, det vill säga finansministern, utrikesminister eller utbildningsminister.

Har ni någon ”lokal” minister där ni bor så följ den ministern i den lokala/regionala medievärlden.

2 Vilka syns i medierna?

Försök att mäta den uppmärksamhet ministrarna fått i medierna sedan fredagen den 3 oktober då Stefan Löfven presenterade ministerlistan.
A. Gör en topplista efter den publicitetsmängd ministrarna fått.
B. Vilka ministrar har fått mest negativ kritik
C. Vilka ministrar verkar vara populärast?
D. Vilka är mest anonyma, dvs syns minst i tidningarna?

3 De tar över UD

Det har pratats mycket om feminism inför valet. Nu tar kvinnor över UD. Det är inte bara Margot Wallström som blir utrikesminister utan de fyra ledande posterna i ”Arvfurstens palats” innehas av kvinnor – det har aldrig inträffat tidigare.
A. Ta reda på mer om UD:s ledning, de två ministrarna, kabinettsekreteraren och statssekreteraren. Sök i nyhetsmedierna efter material om dessa kvinnor.
B. Margot Wallström har utsatts för viss kritik nu när hon återvänder till svensk politik. Ta reda på mer om detta.
C. Det har genom åren funnits flera kända kabinettssekreterare på UD. Undersök!

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap
Centralt innehåll: Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner.

Gymnasiet

Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå.

 

 

 

 

Valresultatet gav en besvärlig situation i Sverige. Alliansen gick tillbaka och fick avsäga sig makten och Socialdemokraterna blev största parti och fick i uppdrag att bilda ny regering. De valde att bilda regering tillsammans med Miljöpartiet. Det här lektionsförslaget ger en tillbakablick på vad som hänt sedan valdagen och hur den nya regeringen ser ut.

 

A Introduktion

Mycket har hänt sedan valdagen. Den gamla regeringen beviljades avsked av vår förre talman Per Westerberg, Socialdemokraternas partiledare, Stefan Löfven, fick i uppdrag att börja arbetet med att ta fram en ny regering, riksdagen har valt nya talmän, Stefan Löfven har valts till statsminister och i fredags presenterade han sin nya regering bestående av ministrar från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är den mest jämställda regering hittills med 12 kvinnliga statsråd och 12 manliga. Regeringen saknar egen majoritet och anses därför svag. Deras första utmaning är nu att ta fram en budget som ska vara klar senast den 15 november. Om riksdagen i december röstar ner denna budget finns det risk för att regeringen faller och vi kan stå inför nyval.

Läs mer på riksdagens hemsida om hur det går till att välja ny statsminister och att bilda en ny regering.

B Fördjupning

Fakta om den nya regeringen. Källa: Aftonbladet.se, ”Här är de nya ministrarna”

  • Regeringen består av tolv män och tolv kvinnor.
  • Regeringens medelålder: 45,4 år.
  • Yngst är Aida Hadzialic, 27. Äldst är Kristina Persson, 69.
  • 15 av 24 ministrar bor i Stockholms län
  • Medelinkomsten i regeringen var 850 784 kronor 2012.
  • Åtta av 24 ministrar tjänade över en miljon kronor 2012.
  • Största fastighetsinnehavet har Kristina Persson. Hon äger två skogsfastigheter i Jämtland, som är taxerade till 13,9 miljoner kronor. Det handlar om ett lantbruk och en skogsfastighet.
  • Fyra av ministrarna är utlandsfödda, varav två i Turkiet.
  • Flest fordon i regeringen har Sven-Erik Bucht. Han har en bil, en terränghjuling och tre terrängskotrar.

Är ni nyfikna på våra nya ministrar?

Gå in på någon av våra stora dagstidningars nättidningar och läs mer om våra nya ministrar.

SvD har bild på alla 24 och ger information med namn, ålder och vilket ansvarsområde de har.

DN visar bilder och ger bakgrund till utnämningen.

Aftonbladet har förutom fakta om var och en också liveintervjuer.

Expressen har bildspel på samtliga samt omfattande fakta.

C Aktivitet

Vem är vem?
 Dra ut bilder, namn och ministeruppdrag från våra nättidningar på samtliga ministrar. Klipp delar så att du har en hög med bilder, en med namn och en tredje med respektive ministerområde. Dela osorterat ut delarna så att varje elev har några delar var. Arbeta tillsammans och försök pussla ihop dem rätt igen. Börja med en bild. Vem har namnet? Vilken minister är det? 
Svårt? Om ni inte klarar av alla finns ju facit i någon nättidning. Låt bilderna och de andra klippen bli starten till ett ministercollage. Fyll på med mer fakta och tidningsbilder som visar vad respektive minister ska ansvara för.

D Uppföljning

Vad händer senare i höst? Kommer Stefan Löfven och hans regering få igenom sina förslag? Följ vad som händer i riksdagen och fyll på ert collage!

E Bakgrund

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällsorienterande ämne


Centralt innehåll årskurs 4-6

• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

 

Tidsåtgång: ca 1,5-2 lektioner + tid att för eleverna att föra loggbok över sina inköp. Detta sker utanför skoltid.

Om övningarna:
Lektionstipset består av ett inledande moment, filmklipp och diskussionsfrågor, ett moment som eleverna ska utföra själva under en veckas tid (skriva logg) och ett avslutande ihopsamlande moment.
Steg 1-3 sker under ett lektionstillfälle och steg 4 sker efter ca en veckas tid (gärna efter den 24:e november så eleverna testat att inte köpa något på ”En köpfri dag”).

Steg 1: Introduktion

A. Inled momentet genom att ställa frågan nedan. Låt varje svarsalternativ representera ett hörn i klassrummet. Be eleverna ta ställning genom att placera sig i rummet och lyft några tankar från varje hörn.

Fråga: Hur viktigt är det för dig att kunna köpa det du vill?
Hörn 1: Mycket viktigt
Hörn 2: Lite viktigt
Hörn 3: Ganska oviktigt
Hörn 4: Eget förslag

B. Berätta kort om ”En köpfri dag” och det som är tanken med dagen.

C. Diskutera gemensamt varför det är viktigt eller oviktigt att kunna köpa saker. Skriv upp elevernas motiveringar på tavlan.
Tror eleverna att motveringarna skulle se likadana ut på olika platser på jorden? På vilket sätt skulle de vara lika eller skilja sig åt?

Steg 2: Filmklipp och frågor

A. Se gemensamt filmen: The high price of materialism (klippet är 5.37 min. och på engelska)

B. Diskutera:

  • Vad finns det för samband mellan starka materialistiska värderingar och andra typer värderingar?
  • Vilka förslag ges i filmen för att få människor att inte fokusera så starkt på materialistiska värden? Har eleverna några andra/egna förslag?
  • Instämmer eleverna i att barn och unga inte ska utsättas för reklam i skolan?
  • I filmen talas det om ”intrinsic values” – vad är det för slags värden?

Steg 3. Loggbok

Introducera loggen och gå igenom kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag En köpfri dag 2012
Ge eleverna i uppgift att hålla koll på sin konsumtion under en veckas tid. Vid varje inköp ska de skriva logg över köpet och den 24:e november är deras utmaning att inte köpa någonting alls.

Kopieringsunderlaget innehåller dessa frågor och uppgifter:

Varje gång du köper något, skriv upp i loggen:
1. Vad är det för sorts inköp? Är det ett verkligt behov eller något du vill ha men egentligen inte behöver?
2. Vad får du för känsla i samband med köpet?
3. Hur länge tror du att du kommer att behålla det du köpt?
Vid veckans slut, gör en sammanställning över hur många inköp som handlade om verkliga behov och hur många som var saker som du egentligen inte behövde.
Under lördagen den 24 november är utmaningen att inte köpa någonting alls.

Steg 4. Avslutning och uppsamling

Lyft elevernas svar från veckan som gått.

A. Gör en gemensam sammanställning över vilken typ av inköp eleverna gjort. Rita förslagsvis ett cirkeldiagram på tavlan. Hur stor del av köpen var behov och hur stor del var ren tillfredsställelse-shopping?

B. Diskutera:

  • Vad gav shoppingen upphov till för känslor? Vad var positivt/negativt?
  • Varför är det viktigt att reflektera över på vilket sätt man konsumerar?
  • Hur stor roll tycker eleverna att reklam spelar för vad de väljer att köpa för produkter?
  • Vilken sorts reklam ger starkast intryck på deras köpbeteende tror de? Är det kändisar som visar upp sig i olika kläder? Annonser på stan eller s.k. dold reklam i filmer? Varför är den typen av reklam ”bäst”?
  • Är det viktigt att ha märkesvaror? Varför/varför inte?
  • Hur var det att inte köpa någonting under lördagen den 24:e november?
  • Kan de tänka sig att minska sin konsumtion? På vilket sätt?
  • Vad kan ni komma på för förslag för att minska skräpberget i världen och de negativa konsekvenser konsumtionen har på miljön?

Länkar

http://enkopfridag.se/
Kortfilm om konsumtionen och dess effekter på miljön
Expressen: MP-politikerna vill ha ”köpfri söndag”
Wikipedia: Buy nothing day

Kopplingar till skolans styrdokument

Skolan har enligt läroplanen (såväl gymnasieskola 2011 som Lgr 11) i uppdrag att anlägga ett övergripande miljöperspektiv. På så vis ges eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Hem – och konsumentkunskap, Lgr 11
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Centralt innehåll årskurs 7-9
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.

I helgen som gick startade riksinsamlingen Världens Barn. Den genomförs av Radiohjälpen tillsammans med 20 andra hjälporganisationer, Sveriges Television, Sveriges Radio och 45 000 frivilliga. Under några höstveckor arbetar för att världens ska få en bättre chans i livet. Första insamlingsdagen var i lördags och nästa blir den 4 oktober. Förra året samlade de in 71 miljoner kronor.

 

A Introduktion

Berätta om insamlingen Världens Barn. Gå till hemsidan och titta på det inledande bildspelet som visar barns situation från olika länder i världen. Bildspelet är 2,35 minuter långt. Klicka vidare på hemsidan och hämta exempel på hur de olika organisationerna arbetar för att få in bidrag till Världens Barn. Studera loggan och låt eleverna ge förklaringar på vad de tror att den vill säga oss.

B Fördjupning

Till vilka projekt går årets insamling? Under Profilprojekt 2014 kan du visa dina elever exempel på vart pengarna går. Där finns tolv olika projekt från bland annat Indien/Nepal, Kenya, Albanien och Brasilien. Om eleverna har tillgång till datorer kan de gruppvis sätta sig in i och berätta om vart sitt projekt.

C Aktivitet

Låt insamlingen Världens Barn bli startpunkten i skolarbetet inför till exempel FN-dagen den 24 oktober. Arbeta med er lokala nät- och papperstidning.

Här ger vi förslag på temaarbeten:

• Vad skriver tidningarna på orten om Världens Barn?

Samla på nyheter om insamlingar. Ta reda på vad nyheten handlar om, vilken eller vilka organisationer som står bakom och hur mycket de samlade in. Låt gärna eleverna presentera och markera särskilt påhittiga och lyckade projekt.

• Barn i Sverige

Klippa tidningsbilder på sådant från vårt samhälle, som eleverna tycker är självklart för dem och som de tycker att barn världen över också borde ha tillgång till. Låt eleverna skriva bildtexter till sina bilder om hur de tänker och vad de tycker. Vad säger Barnkonventionen? Eleverna kan lägga till vilken artikel som passar till respektive bild.

• Barn i världen

Samla på nyheter om världens barn. Ge exempel på barns situation i krigsländer, barn drabbade av sjukdomar och naturkatastrofer, fattiga barn och annat som berör dina elever. Låt eleverna skriva eller muntligt berätta om olika livsöden.

• Granska Barnkonventionen

Utgå från artiklar i Barnkonventionen och låt eleverna hitta exempel i tidningen på händelser som de tycker bryter mot konventionen respektive följer den.

D Uppföljning

Det här arbetet kan förslagsvis redovisas på FN-dagen den 24 oktober. Låt eleverna förbereda redovisningar och sammanställa en utställning på skolan. Bjud in till guidningar av utställningen med eleverna som guider.

E Bakgrund

Världens barn

Världens Barn-bingo

Barnkonventionen

Fira FN-dagen i skolan

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällsorienterande ämnen

Syfte 

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Centralt innehåll årskurs 1-3

• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6

• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Det finns misstankar om att det för första gången kan ha fötts en kull mårdhundar i Västerbotten. En mårdhundsvalp har skjutits i skogarna runt Burträsk i Västerbotten. Nu uppmanas jägare och svampplockare att hålla utkik efter fler djur. I Norrbotten kring Tornedalen finns cirka 100 djur. Ett mårdhundsprojekt arbetar för att stoppa spridningen söderut.

A Introduktion

Visa Norrans bild på en mårdhund utan att avslöja vilket djur det handlar om. Fråga eleverna om de känner igen djuret. Fritt fram för gissningar. Fortsätt att ge ledtrådar och låt eleverna fortsätta att gissa.

Exempel på ledtrådar:
• Saknar fiender.
• Lever på fåglar och groddjur.
• Djuret hör inte hemma i vår natur.
• Djuret rubbar balansen i naturen. Svårt för häckande markfåglar och groddjur.
• Människor kan också drabbas, då den kan sprida dvärgbandmask, som är dödlig för oss.
• Kommer från östra Asien.
• Togs in i Ryssland och utplanterades för pälsens skull.
• Har spridit sig till Finland och norra Sverige, Norrbotten och Västerbotten.
• Djuret sprider sig snabbt och lever tätt i stora flockar.
• Ett projekt pågår för stoppa spridningen av djuret.
• Jägare uppmanas att försöka fånga in djuret eller skjuta det.

Källa:
Naturvårdsverket: Fakta om mårdhunden

Lyckades eleverna identifiera mårdhunden? Kanske hade de hört senaste nyheten om mårdhundsvalpen? Om du vill avsluta lektionen här så återberättar du nyheten för eleverna.

B Fördjupning

Fortsätt och läs artikeln tillsammans. Titta på kartan. Diskutera mårdhundsprojektet och deras metoder för stoppa spridningen.

C Aktivitet

Läs mer om mårdhundar. Kolla i er nättidning eller gp.se efter tidigare nyheter. Där får klassen en bredare information, hur vi i Sverige arbetar för att förhindra spridning.

D Uppföljning

När kommer nästa nyhet om mårdhunden? Kommer älgjägare eller svampplockare att lyckas fånga en mårdhund i nacken? Eller måste någon skjuta? Var någonstans påträffas nästa djur? Häng med i nyhetsrapporteringen!

Länkar/Förberedelser

Norrans artikel ”Mårdhund väcker oro i Västerbotten”

Bernkonventionen – Om skydd av växter, djur och miljö

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Naturorienterande ämnen
Biologi
Syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Alla medier har under en längre tid haft massor med material om ISIS, eller bara IS, Islamiska staten. Använd nyhetsflödet och skaffa er en bild av IS och vad som händer i regionen just nu.

1 Vad är IS?

Sök i medierapporter efter förklaringar till vad IS är för någonting. Försök att besvara följande frågor:

  1. Vilka leder IS?
  2. Vilka mål har IS?
  3. Var finns IS idag? Vilka områden behärskar gruppen?
  4. Sök fler länkar än de som finns nedan.

Länkar:

Aftonbladet TV: ” Detta är Islamiska staten”

SVT Opinion: ”Islamiska staten är islamofober”

 

2 Vilka stöder IS?

IS är knappast en isolerad grupp av ”galningar” i öknen. För att bli så framgångsrika som de blivit måste de få stöd. Ta reda på:

  1. Finns det stater som stöder IS?
  2. Finns det vissa befolkningsgrupper i området som stöder IS? I så fall varför?
  3. Vad är det för sorts människor som reser till Syrien och Irak för att strida med IS?
  4. Sök fler länkar än de som finns nedan.

Länkar:

Aftonbladet: ” Här är svensken som strider för Islamiska staten”

Dagens Industri: Ledare ”Sveken bakom tragedin”

 

3 Vad gör omvärlden?

Den 12 september höll president Obama ett tal i tv där han förklarade vad USA vill. Han är presidenten som gick till val delvis på löftet att ta USA ut ur krig. Vill han nu starta ett nytt krig?
Ta reda på:

  1. Vilka länder i regionen stöder USA?
  2. USA vill bomba IS. Går det att besegra gruppen på det sättet?
  3. Ska Sverige (och andra länder) lagstifta mot att resa till området och strida för IS? Ge argument!
  4. Diskutera: Ska omvärlden över huvud taget lägga sig i?
  5. Sök fler länkar än de som finns nedan.

Länkar:

Dagen – ”Obama: Målet är att förgöra islamiska staten”

Dagens Industri – ”USA får nobben av allierade”

Omni: Kampen mot IS

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap
Centralt innehåll: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

 

Uppgift 1: Twitter och yttrandefriheten

Diskutera fördelar och nackdelar med Twitters möjlighet att dra tillbaka inlägg i enskilda länder.

Förberedelser: Tillgängliggör artikeln och övningens kopieringsunderlag för eleverna via papperskopia eller digitalt. Ladda ner kopieringsunderlaget här.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:

1. Läs artikeln ”Twitter anpassar yttrandefriheten” i Dagens Nyheter.

2. Låt eleverna enskilt ta ställning till påståendena i kopieringsunderlaget genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar deras åsikt.

3. Låt eleverna parvis diskutera sina ställningstaganden.

4. Låt klassrummets ena sida representera siffrorna 1-3 och den andra sidan representera siffrorna 4-6. Läs upp de olika påståendena och be eleverna att ställa sig på den sida som stämmer överens med deras svar. Lyft några argument från varje sida av klassrummet. Poängtera att eleverna när som helst under övningen kan ändra sin åsikt. Genom att ställa följdfrågor till påståendena kan du problematisera frågeställningarna ytterligare:

  • Vad kan det få för konsekvenser i förlängningen?
  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med det?
  • Hur tänker du då?
  • Varför ska vissa medier ta ett större ansvar än andra?
  • Under den arabiska våren spelade Twitter en roll i att mobilisera motståndet mot sittande regimer. Är det tänkbart att den möjligheten nu kommer att förändras?

För tidningars kommentarsfält gäller följande:
Vi har yttrandefrihet i Sverige men man får inte skriva vad som helst. Exempelvis får du inte hota någon, förtala någon eller kränka någon. En del tidningar går igenom vad som skrivs i kommentarsfälten innan det läggs ut. Skulle det ändå slinka igenom något, som till exempel är rasistiskt så är det tidningens ansvariga utgivare som har ansvaret för det. Andra tidningar går igenom vad som skrivits i kommentarsfälten först i efterhand. Då är det du som skrivit inlägget som får ta ansvaret om du skrivit något olagligt. Men oavsett om en tidning går igenom folks kommentarer innan eller efter kommentarerna läggs ut, så måste tidningen alltid hålla uppsikt över vad som skrivs.

Uppgift 2: Sagt om yttrandefrihet

Arbeta med allmänna frågor kring tryck-och yttrandefrihet genom att lyfta kända citat.

Förberedelser: Du behöver klippa ut citaten i kopieringsunderlaget och lägga dem i en ask eller hatt. Ladda ner kopieringsunderlaget här. Ett tips är att även ha citaten på storbild så att alla ser och kan hänga med.
Tidsåtgång: ca 30-45 min.
Genomförande:

1. Klipp ut citaten och lägg dem i en ask/hatt.

2. Dela in eleverna i grupper och låt dem dra ett citat var att diskutera.
Frågor:

  • Vad försöker personen som citeras att säga?
  • Instämmer de med citatet?

3. Återkoppla genom att alla grupper får redogöra för sin diskussion och tolkning av citatet de fått.

4. Instämmer de andra i klassen med den redovisande gruppen?

Fler frågor för dig som har tid:

  • Citaten spänner från 1800-talet till vår tid. Tror eleverna att yttrandefriheten ökat eller minskat under det tidsspannet? Varför?
  • Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med att yttrandefriheten i världen ökar/minskar?

Länkar

Mer om Twitter och censur (på engelska)

Mer om vad Twitter är

Koppling till skolans styrdokument

Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll
i årskurs 7–9:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Motsvarande kopplingar finns även för gymnasieskolan i SKOLFS 2011:144 och Lgr 94.


Syfte: Att levandegöra historiska personer och skapa diskussion kring kändisskap

Bakgrund: Arbetet med att ta fram de nya sedlarna påbörjades redan 2008. Två kungar ut och fem kulturpersoner in blev resultatet. De nya sedlarna kommer bli något längre och tjockare än dagens. Nykomlingen, tvåhundrakronorssedeln, får samma form som dagens hundralapp. Tidigast år 2014 kommer de att börja användas. De nya kändisarna har gemensamt att de alla har figurerat inom kulturområdet på 1900-talet samt att de har både folklig förankring och internationellt rykte. Här är information från Riksbanken om vinnarbidragen samt bilder på sedlarna.

Genomförande:

Basuppgift

Tidsåtgång: 40 minuter

Ladda ner kopieringsunderlag för frågorna (A och C) i denna uppgift här. 1.41 Mb

A. Låt först eleverna göra nedanstående tipsfrågor för att ta reda på vad de vet om dagens pengar.

1. Vilket av följande mynt gäller inte längre?
Enkronan Tiokronan Femtioöringen

2. Vems ansikte finns på våra mynt?
Kungens Kronprinsessans Statsministerns

3. Hur många olika giltiga mynt finns det?
Tre Fyra Fem

4. Vem pryder dagens 20-kronorssedel?
Moa Martinsson Selma Lagerlöf Drottning Kristina

5. Jenny Lind finns på dagens 50-kronorssedel. Vad var hennes yrke?
Skådespelerska sångerska drottning

6. Carl Von Linné finns på hundralappen. Vilket av följande ord associerar man ofta med honom?
Växter motorer bergsbestigning

7. På 500-kronorssedeln finns en kung vid namn Karl. Men vilket nummer hade han? (Han levde i slutet av sextonhundratalet)
Karl IX Karl X Karl XI

B. När de är klara kan du låta dem rätta varandras frågor. Här är rätt svar:
1. Femtioöringen
2. Kungens
3. Tre
4. Selma Lagerlöf
5. Sångerska
6. Växter
7. Karl XI (den elfte)

C. När de är klara kan du para ihop dem två och två . Ge dem en stund att försöka kasta om bokstäverna för att få fram de nya ”sedelkändisarnas” namn.

  • Den nya 20-kronorssedeln kommer prydas av TRADIS Lindgren
  • Den nya 50-kronorssedeln kommer prydas av TREEV Taube
  • Den nya 100-kronorssedeln kommer prydas av TRAGE Garbo
  • Den nya 200-kronorssedeln kommer prydas av MANGIR Bergman
  • Den nya 500-kronorssedeln kommer prydas av GIRTIB Nilsson
  • Den nya 1000-kronorssedeln kommer prydas av GAD Hammarskjöld

D. Sedan öppnar du bildspelet på svd.se så kan de se om de listade ut rätt.

Diskutera också vilka landskap de olika sedelkändisarna hör ihop med.

Extrauppgift 1

Tidsåtgång: 40 minuter

Använd denna länk till dn.se. Med hjälp av faktarutorna till höger ska de hitta svar på frågorna nedan.

1. Hur dog Dag Hammarskjöld?
2. Vilket Nobelpris fick han?
3. Vad var Birgit Nilssons yrke?
4. Ingmar bergman bodde på en ö. Vad hette den och var ligger den?
5. Vad var Greta Garbos riktiga efternamn?
6. Vad var Greta Garbos smeknamn?
7. Evert Taube gick till sjöss. Vilka två länder, förutom Sverige, handlar många av hans visor om?
8. Vad hette gården där Astrid Lindgren växte upp?

Extrauppgift 2

Tidsåtgång: 40 minuter

Skriv namnen på de nya sedelkändisarna på tavlan. Be sedan eleverna att komma fram och sätta ut siffrorna 1 till 3 under namnen. En etta får den eller de som eleven verkligen kände till. En tvåa får den eller de som eleven hade hört talas om eller hört namnet på men inte visste så mycket om. Nummer tre får den eller de som eleven överhuvudtaget inte hade hört talas om. Sedan kan ni göra ett stapeldiagram och se vilka som var mest respektive minst kända av de nya sedelkändisarna. Kanske får eleverna i läxa att ta reda på mer om en som fick en trea och sedan göra en muntlig redovisning om henne eller honom?

Extrauppgift 3

Tidsåtgång: 40 minuter

Titta på videoklippet på expressen.se från riksbankens presentation av de nya sedlarna.

Diskutera frågorna i par
1. Varför fick Astrid Lindgren den lägsta valören?
2. Vilka andra svenskar nämnde allmänheten som förslag?
3. Finns det någon av svenskarna som allmänheten föreslog som du hellre hade velat ha på en av sedlarna. Vem? Varför? På vilken valör?
4. Varför trycker man nya sedlar?
5. Om mynten blir lättare belastar de miljön mindre. Hur då?
6. Riksbanken hade som krav att personerna på sedlarna inte längre fick vara i livet. Varför då, tror ni?

Koppling till läroplan

Lgr 11 säger (ämnet historia) Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker

Vilka kan mer om skolan än våra elever!? Så här i valtider kommer våra politiker med det ena förslaget efter det andra. Alla partier vill komma tillrätta med bristande kunskaper bland elever och oordning på skolor. Vi utgår från två skolfrågor som vi tror intresserar eleverna. Dessa förslag kommer från vår skolminister och Alliansen.

A Introduktion

Visa en bild på Jan Björklund. Här finns gott om bilder. Visa en eller flera men avslöja inte vem han är utan be eleverna att ge förslag på det. Lista flera, till exempel: Jan Björklund, folkpartist, tillhör Alliansen, skolminister och kanske annat som eleverna kommer på.
 Diskutera och förklara listan. Samtala om varför han är aktuell och varför han är så intresserad av skolan.

B Fördjupning

Hur vill vår skolminister förbättra skolan? Vi har valt två förslag ur Alliansens lista. Diskutera dessa! Vad är bra och vad är dåligt med förslagen. Ställ gärna argument mot varandra. Avsluta varje diskussion med en ”sluten” omröstning. Hur många röstar för och emot skolministerns förslag på betyg från årskurs fyra och betyg i ordning? Be elever ge exempel på det avgörande skälet för eller emot.

Diskussionsunderlag:
– Betyg från och med årskurs 4
Skolministern: – Med tidiga betyg ska det bli lättare för både elever och föräldrar att hålla sig informerade av hur det går. Tidiga betyg ska också sporra eleverna. 
Så här tycker några elever om betyg.

– Ordningsbetyg
Skolministern: – Vi i Alliansen vill att eleverna ska få skriftliga ordningsbetyg på högstadiet och på gymnasiet. Det ska vara frivilligt för varje skola att införa dessa. Det ska göra det lättare för lärarna att informera föräldrarna.

Så här tycker Lärarförbundet om ordningsbetyg.
Om ni vill jämföra skolministerns förslag med övriga partiers skolpolitik finns en sammanställning på Skolporten och Skolvärlden.

 

C Aktivitet

Låt dina elever själva ta fram förslag på hur deras egen skola kan bli bättre eller de kanske har bra förslag som de tycker att andra skolor ska ta efter. Lista elevernas förslag, diskutera och välj sedan ett eller flera av dessa. Arbeta gemensamt eller låt grupper av elever skriva en argumenterande text kring förslaget.

Enkel skrivmall:


  • Berätta vad förslaget handlar om och varför ni gillar det. Välj några exempel som övertygar.
  • Avsluta med en uppmaning eller en fråga som ni vill ha svar på.

D Uppföljning

Skicka klassens förslag till kommunens nämnd för Skola och utbildning men också till lokaltidningen. Sprid klassens förslag på skolan och i hemmen. Vilket gensvar får ni? I bästa fall har ni startat en skoldebatt.

E Bakgrund

På mediekompass.se finns fler lektionsförslag kring valet. Klicka vidare till Tidningsveckan. Där ligger ytterligare fem förslag för låg och mellanstadiet.
På presstationen.se finns också lektionsförslag om valet. Dessa har inriktning mot skolans yngsta elever och ingår i Presstationen, som är en nyhetstävling för klasser upp till och med sexan.

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällskunskap
Syfte
• Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Att leva i världen 

Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 1-3

• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Beslutsfattande och politiska idéer 

Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 4-6

• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Svenska

Syfte
• Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier

Centralt innehåll i svenska årskurs 1-3

Läsa och skriva
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Centralt innehåll i svenska årskurs 4-6

Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Den 18 september hålls en folkomröstning i Skottland med frågan: ”Ska Skottland vara ett självständigt land?” Skeptikerna till självständighet leder i alla opinionsmätningar. Hur kommer det att gå? Får vi ett nytt land i Europa?

1 Bakgrund

Förhållandet mellan England och Skottland är komplicerat sedan århundraden tillbaka. Vi svenskar betraktar ofta Storbritannien som en fast enhet men så ser inte alla britter det.
a. Ta reda på mer om William Wallace! Hur skildras han i Hollywoodfilmen Braveheart?
b. Vem var Maria Stuart?
c. Motsättningarna från hennes tid mellan protestanter och katoliker lever än idag i den skotska fotbollen. Vad representerar lagen i Glasgow, Celtic och Rangers?

Länkar:

Skottlands historia
Svenskspråkig sida om Skottlands historia
Scotland.org – Scottish history
Den här engelskspråkiga sidan innehåller massor av fakta!

d. Tar svenska massmedier upp de gamla historiska motsättningarna? Undersök!

 

2 Följ utvecklingen

Granska nyhetsflödet fram till den 16 september. Hur rapporterar dagstidningarna, radion och tv? Titta bland annat på följande frågor:

  1. Vilka är de viktigaste argumenten för och emot självständighet?
  2. Vilken valuta tänker sig ett självständigt Skottland?
  3. Analysera resultatet. Varför gick det som det gick?
  4. Hur ser det ut i Katalonien?
    Även i Spanien finns det slitningar. I den nordöstligaste provinsen, Katalonien, har det länge funnits krafter som velat se ett självständigt Katalonien. Sätt er in i situationen. Blir det någon omröstning?
    Precis som i Skottland är det värt att titta tillbaka på historien för att förstå en del av dagens situation.

Uppgifter:

  1. Hur var situationen i Katalonien och resten av Spanien under det Spanska inbördeskriget 1936-1939
  2. Hurdan är opinionssituationen idag? Blir det ett självständigt Katalonien?

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.

Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Geografi
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.