Man skiljer på olika slags annonser. Till exempel talar man om textannonser, eftertextannonser och kungörelser.
Textannonserna är placerade på de redaktionella sidorna. De kan vara i olika format från mycket små upp till helsidor. Annonsörerna väljer var i tidningen de vill annonsera och de gör sina val baserade på den kunskap som tidningarna har om vem som läser vad i tidningen.
Man skiljer också på märkesannonser vars uppgift är att bygga ett varumärke och så kallade utbudsannonser som syftar till att sälja en eller flera specifika varor.
Det finns olika sorters eftertextannonser.
De största kategorierna är plats-, motor-, rese- och bostadsannonser.
Andra eftertextannonser är nöjesannonser och privatannonser. De senare kan vara endera köp/ säljannonser eller familjeannonser.
Kungörelser är en annan form av annonser som finns i tidningarna. Kommunen eller landstinget informerar ofta om nyheter i lokaltrafiken eller om förändringar på sjukhuset på detta sätt.
Gör i klassen
- Låt eleverna identifiera olika slags annonser och själva försöka beskriva skillnaden.
- Låt eleverna i grupper välja tre olika produkter att marknadsföra. Låt dem bestämma var i tidningen de skulle vilja placera sina annonser. Varför just där?
Uppgift: Ta tempen på pressfriheten
Diskutera fängslandet av Johan och Martin och vidga sedan perspektivet till att resonera kring vikten av pressfrihet i ett demokratiskt samhälle.
Förberedelser: artikelkopior, tillgång till tavla/blädderblock samt möjlighet att visa karta via papperskopia, OH eller projektor.
Tidsåtgång: ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Genomförande:
1. Läs artikeln i Svenska Dagbladet: Stor politisk betydelse i rättegång
2. Besvara frågorna:
- Varför har Johan och Martin fängslats?
- De har erkänt att de tagit sig in i landet illegalt. Kan det vara rätt att journalister bryter mot lagen?
- På vilket sätt har målet politisk betydelse?
- Vad kan det finnas för anledning till att många svenska journalister finns på plats vid rättegången?
3. Etiopien har inte fri press (enligt organisationen Freedom House, se mer nedan). Vad innebär fri press för eleverna? Skriv ordet “Pressfrihet” på tavlan och associera fritt kring vad ordet kan innebära. Skriv upp elevernas tankar på tavlan. Enas om en sammanfattande gemensam definition innan övningen fortsätter.
4. Dela in eleverna i smågrupper eller par och ge dem i uppgift att göra en lista över fem länder som de tror har fri press och fem länder som de tror inte har det. Gör en topp- och bottenlista på tavlan med de länder eleverna kommit fram till och be dem att motivera sina svar.
5. Diskutera:
- Hur hänger pressfrihet samman med demokrati?
- Vad kan det finnas för anledningar till att en regim fängslar journalister?
- Hänger pressfrihet samman med hur rikt ett land är? På vilket sätt?
- Spelar det någon roll vem som äger ett lands mediekanaler? Varför?
6. Visa en karta över pressfriheten i världen (på papper eller via projektor/OH) – stämmer elevernas svar överens med organisationens kartläggning? Kartan hittar du här.
Tips: välj ”Etiopien” i menyn under kartan så kan ni läsa mer om pressfriheten i landet. Texten är på engelska.
Om kartan: Kartan kommer från organisationen Freedom House som stödjer utvecklingen av frihet runtom i världen. De utför en årlig undersökning av pressfriheten i världen utifrån frågeställningar som: Finns det lagar som skyddar rätten till fri press utan censur från myndigheter? Får journalister arbeta fritt utan att löpa risk att fängslas om de kritiserar regimen? Ägs medierna av staten eller är de fria? Mer information finns här: www.freedomhouse.org
Bakgrund, lästips:
Dagens Nyheter: Journalister i Etiopien – detta har hänt
Dagens Nyheter: Bolag letar olja i etiopisk krutdurk
Dagens Nyheter: Fängslandet är tecken på Etiopiens problem
Fler fängslade svenska journalister
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan att veta vad han är anklagad för och utan att få sin sak prövad i domstol. Läs mer om Dawit Isaak.
Koppling till skolans styrdokument:
Ur kursplanen i samhällskunskap, Lgr 11, sid. 199:
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.”
Utgå från en artikel i tidningen och använd de faktauppgifter som finns där. Börja med att skriva en nyhetsingress och fortsätt sedan med en pratminusingress, detaljingress och kontrastingress. Tänk på att ingressens uppgift är att ”kroka tag” i läsarna.
Olika typer av ingresser
Nyhetsingressen sammanfattar det viktigaste.
Citatingressen börjar med ett intressant citat.
Detaljingressen förstärker en detalj.
Kontrastingressen bygger på motsatser.
Ta reda på några historiska fotbollsbråk och försök förklara varför dessa bråk uppstod. Exempel:
– 1969 startade ett krig mellan Honduras och El Salvador efter en fotbollsmatch – i det så kallade fotbollskriget dog 5000 människor.
– På Heyselstadion i Bryssel dödades 39 människor vid Europacupfinalen mellan Juventus och Liverpool den 29 maj 1985.
Hur ser det ut idag hemmavid eller i de stora matcherna världen runt?
Ge förslag på konkreta och genomförbara åtgärder som kan bryta trenden med våld kopplad till fotboll. Presentera dina åsikter i form av en insändare eller debattartikel till din lokala tidning.
Syfte
För tidningens fotografer är former och linjer viktiga komponenter i bildskapandet. I en nyhetsbild med bra perspektiv och bildutsnitt förmedlas ett budskap utan att betraktaren nödvändigtvis är medveten om de linjer och former som bilden är uppbyggd av.
I barns tidiga bildskapande är de ofta noga med att återge formerna i sin grundform. Där kan exempelvis en husvägg återges som en rektangel när en romb bättre hade förmedlat perspektivet.
Genom att utforska tidningsbilder utvecklas elevernas sinne for form och perspektiv.
I kursplanen för bild står det beträffande Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
– kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker
– ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former
Förslag på aktiviteter
Samla tidningsbilder som innehåller olika former. De behöver inte nödvändigtvis vara kompletta.
PÅ JAKT EFTER FORMER OCH LINJER
Studera en en nyhetsbild och plocka fram så många geometriska former som möjligt.
Kan någon av dessa ha varit ett medvetet val av fotografen? Hur återges formerna på bilden? Vad hade hänt med formen om fotografen tagit bilden ur ett annat perspektiv?
BYGG UT BILDEN
Använd en komplett nyhetsbild eller klipp ut ett utsnitt av bilden. Bilden ska innehålla en eller ett par tydliga geometriska former. Men formerna ska inte vara kompletta.
Klistra upp bilden/utsnittet på ett teckningsark och låt eleverna bygga ut och komplettera bilden.
VAR STÅR FOTOGRAFEN?
Studera en nyhetsbild och diskutera var fotografen stod när bilden togs. Vad hade hänt med formerna om fotografen hade intagit ett annat läge?
Vilka linjer kan man se i bilden? I vilken riktning eller vilka riktningar sträcker de sig linjerna?
ÅTERGE BILDEN UR ETT ANNAT PERSPEKTIV
Utgå från en nyhetsbild. Välj ut ett huvudmotiv och be eleverna att rita personerna/föremålen bakifrån, ovanifrån osv. Iakttag hur eleverna lyckas återge höger-vänster och framför-bakom-
Länkar
I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala för tidningen de läser. Tidningarna går därmed miste om intäkter och tvingas till nedskärningar. Hur påverkar nedskärningarna det svenska samhället? Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på nyheter via TV, radio, internet och sociala medier?
Syfte: Med avstamp i elevernas nyhetskonsumtion startas en diskussion om vad som inger förtroende och kvalitet avseende nyhetsmedier. Detta relateras slutligen till tidningens roll som granskare i den svenska demokratin.
Förberedelser: Skriv ut de två kopieringsunderlagen
Kopieringsunderlag1_Tidningskris
Kopieringsunderlag2_Tidningskris
Tidsåtgång: Max 60 minuter.
Genomförande:
1. Inled genom att på tavlan skriva varifrån eleverna får sina nyheter. Precisera så långt det går vilken typ av medieföretag som ligger bakom, men inte så detaljerat att det blir enskilda TV-program. Är det reklamfinansierade radionyheter, kvällstidningar och TV4:s nyheter? Eller DN:s hemsida och Metro? Lokaltidningar, vilka läses där?
Skriv upp alla förslag. Ha sedan handuppräckning kring hur många som konsumerar från de olika källorna, t ex under den senaste veckan. Spara detta genom att ta ett foto på sammanställningen eller skriva ner, om ni inte använder dator och projektor.
Eleverna kanske konsumerar nyheter via Facebook eller Twitter utan att tänka på att sociala medier kan vara en källa till eller förmedlare av nyheter? Lyft gärna den frågan och lägg i så fall till det mediet till sammanställningen.
2. Presentera några motsatspar för eleverna, som t ex dessa:
Viktiga nyheter – oviktiga nyheter
Långa inslag – korta inslag
Pålitliga nyheter – mindre pålitliga nyheter
Roliga nyheter – tråkiga och torra nyheter
Letar egna nyheter – använder andras nyheter
Diskuterar och är kritiska till nyheterna – beskriver och läser upp nyheter
Mycket text – lite text
Mycket bilder – lite bilder
3. Diskutera dessa motsatspar vidare. Vad är bra och dåligt med långa inslag? Vilka nyheter är viktiga respektive oviktiga? En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om varifrån medierna får sina nyheter. Vad innebär det att mediet har egna journalister och fotografer på plats, jämfört med att köpa in nyheter från nyhetsbyråer? Många elever har förmodligen inte funderat på varifrån gratistidningar som t ex Metro får sina nyheter.
4. Låt sedan klassen arbeta i par eller mindre grupper med frågorna på kopieringsunderlag 1. Där får de ta ställning till vilka grupper som främst konsumerar de olika nyheterna och sedan rangordna varje nyhetsmedium på en förtroendeskala. De får också fundera kring hur de olika nyhetsmedierna finansieras.
5. Samla in klassens uppfattningar om målgrupper och vilket förtroende eleverna har för olika nyhetsmedier och anteckna på tavlan. Fortsätt diskussionen om hur olika nyhetsmedier finansieras, så att en gemensam bild kring detta finns. Här behövs lärarledning, för detta är ofta nya kunskaper för eleverna.
6. Sedan är det dags för reflektionsdelen av lektionstipset. Låt dem bilda diskussionsgrupper med ca fyra elever för att tillsammans diskutera frågorna i kopieringsunderlag 2.
7. Avsluta genom att gemensamt diskutera elevernas ståndpunkter.
Länkar
En samling artiklar om tidningarnas framtid i DN.
Kort artikel om sparkraven för SvD.
Radioinslag från Medierna i P1 om tidningsdöden, med reportage från Dala-Demokraten i Falun.
Koppling till läro- och kursplaner
I läroplanernas portalparagraf står att: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
I skolans kursplaner i svenska står det att elever ska få kännedom om det samiska språket/språken.
Svenska Dagbladet: FN kritiserar behandling av samer
DISKUTERA
1. Vad vet ni om samer?
2. Vad innebär mänskliga rättigheter?
3. Vad vet ni om samerna och kraven på mänskliga rättigheter? (I svenskämnet kan rättigheten till sitt språk lyftas fram)
4. Gör en jämförelse genom att söka på nyheter om olika ursprungsbefolkningar i Sverige och resten av världen i några rikstäckande och lokala tidningar. Vad är resultatet? Vilka typer av nyheter hittar ni? Vad kan man dra för slutsats av detta?
5. Avslutande fråga: Är vissa mänskliga rättigheter viktigare än andra? Behöver inte allas mänskliga rättigheter uppfyllas?
LÄNKAR
Sveriges Radio
Brist på samiska är lagbrott
Kommuner kan inte ge tolkhjälp på samiska – trots ny lagstiftning
Om FN:s rapport om samer
Om samer, från Samiskt informationscentrum
Om mänskliga rättigheter, från regeringens webbplats
Låt eleverna leta i tidningen efter fem artiklar där de tror att den omskrivne, porträtterade, intervjuade är glad och nöjd över att vara i tidningen. Låt dem motivera.
Låt dem sedan leta sedan efter fem artiklar där de tror att den/det handlar om helst skulle ha sluppit att finnas i tidningen. Låt dem motivera.
Följdfrågor
a. Finns nyheten på första sidan?
b. Finns personen avbildad
c. Är personen namngiven?
d. Är det rubriken, bilden, bildtexten eller själva artikeln som spelar störst roll för personen?
e. Hur skulle du vilja ändra i den negativa artikeln för att det skulle bli mindre lidande för personen?
f. Läs om publicitetsreglerna och diskutera hur de spelar in på de fall ni valt.
Läs mer om publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv här hos Medieombudsmannen.
Syfte
Lärarmaterialet om människohandel inom Europa syftar dels till att öka kunskaperna om medier och om EU i allmänhet, dels till att initiera etiska diskussioner om mänskliga rättigheter och om moraliska normer. Materialet passar bra att använda inför och under
• Europadagen, 9 maj
• Anti trafficking day, 18 oktober
• FN-dagen, 24 oktober
Innehåll
• Trafficking och EU, faktabakgrund från Europa Direkt i Jönköpings län. Beställs direkt via mikaela.billstrom-dinu@regionjonkoping.se
• Mediekompass lektionsupplägg. Se nedan.
• Länkar, litteratur och filmer på temat Människohandel i Europa. 
Ladda ner här. 142.91 Kb
Mediekompass lektionsupplägg
Upplägget bygger på en power point-presentation som visas direkt i klassrummet. Lärarhandledning finns både i anteckningsfälten i power point-dokumentet, och även i ett separat manus. Övningarna innehåller en del länkar till tv-inslag och artiklar, så internetuppkoppling är att rekommendera.
Mediekompass upplägg består av sex delar. Arbeta med hela eller delar av konceptet.
Följande delar ingår:
A. Inledning: En uppmärksammad rättegång om sexköp
Del A består av ett diskussionsunderlag baserat på flera tidningsartiklar och en tv-intervju om ett fall som fick stor uppmärksamhet i medierna i början av 2011. Syftet är att sätta igång elevernas tankar kring mediernas roll och kring problematiken med sexköp och människohandel. 
Ladda ner Del A.
B. Granska några aktuella fall och domar
Del B är baserad på fyra tidningsartiklar om några fall från 2010 och framåt. Artiklarna innehåller information om hur trafficking går till. Eleverna uppmärksammas på mönstret i den kriminella verksamhet som bland annat innefattar trafficking, människohandel för sexuella ändamål. Ladda ner Del B.
C. Hur förhåller sig den svenska regeringen till problemet?
I del C får eleverna analysera en tidningsartikel från februari 2010. Den handlar om regeringens förslag till skärpning av den svenska lagstiftningen. Ladda ner Del C.
D. Hur förhåller sig EU till problemet?
Europa tar krafttag mot människohandel. Vad säger det nya EU-direktivet? Del D bygger på några instuderingsfrågor till en faktaspäckad tidningsartikel från december 2010. Ladda ner Del D.
E. Värderingsövningar
Del E bygger på sammanfattande värderingsfrågor som syftar till att eleverna ska ta personlig ställning kring människohandel. Attityder, mediers påverkan, det offentliga samtalet, politik och demokrati blir naturliga och centrala begrepp i diskussionerna. Ladda ner Del E.
F. Avslutande skrivuppgifter och sammanfattning
Eleverna avslutar arbetet med att skriva en eller flera texter som belyser trafficking. Ladda ner Del F.
Koppling till läroplan GY2011
Undervisningsmaterialet är kopplat till ämnesplaner och kunskapskrav enligt GY2011. Exempel:
Ämnesplanen för samhällskunskap betonar att undervisningen ske ge eleverna förutsättningar att utveckla
… kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter…
… förmåga att analysera samhällsfrågor…
… kritiskt granska och tolka information från olika källor…
Samhällskunskap 1a2
Det centrala innehållet, punkt 3 och 5:
… Massmediers och informationsteknikens roll i samhället…
… Presentation i olika former… till exempel debatter, debattartiklar…
Kunskapskraven, betyget E:
… Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens…
… Eleven diskuterar översiktligt orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna…
… Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
Bakgrund
Människohandel är ett allvarligt brott där en person rekryteras av ett kriminellt nätverk i ett land, transporteras från en plats till en annan, ofta mellan länder, och säljs för olika ändamål. Det kan vara utnyttjande av arbetskraft, handel med barn, barnsexhandel, organhandel, illegala adoptioner och tvångsäktenskap eller sexuellt utnyttjande och påtvingad prostitution som det här lektionsupplägget handlar om. När vi talar om människohandel pratar vi dels om dem som utnyttjas, människohandelns offer, och dels pratar vi om de kriminella som säljer dem, människohandlarna.
Hur vanligt är det i Sverige?
Enligt Rikskriminalpolisen är det svårt att uppskatta hur många som kan ha varit offer för människohandel i Sverige. Antalet människohandelsoffer som uppdagas i Sverige beror till stor del på vilka resurser polisen lägger ner på att upptäcka denna brottslighet. Dessa insatser skiftar mellan polismyndigheterna och ser olika ut från år till år. Försäljningen av sexuella tjänster sker i Sverige, liksom i andra länder, mestadels via Internet. Annonserna på Internet har i de flesta fall lagts ut av människohandlare eller hallickar, men är utformade så att det ska se ut som om kvinnorna själva ligger bakom dem. I verkligheten har kvinnorna oftast ingen vetskap om vad som faktiskt står i annonserna, särskilt de kvinnor som varken kan läsa eller skriva.
Syfte
Det här lektionstipset bidrar till måluppfyllelsen i flera ämnen som till exempel geografi, historia och svenska. Huvudfokus ligger på att ge kunskap om vulkaner och hur vulkanutbrott påverkar människor och människors verksamhet. Upplägget tydliggör också hur viktigt det är att följa medierapportering för att kunna förhålla sig till händelser som påverkar oss.
Bakgrund
När vulkanen vid isländska Eyjafjallajökull fick ett utbrott i april 2010 så drabbade det människor i dess närhet. Bostäder fick överges och marken förstördes av giftigt nedfall. Den största medieuppmärksamheten fick dock det faktum att vulkanens askmoln stoppade i stort sett all flygtrafik i Europa.
När den italienska vulkanen Vesuvius fick ett utbrott år 79 e. Kr drabbades Pompejis invånare. Hela staden begravdes och 2 000 människor miste sina liv på grund av vulkanens överrumplande utbrott.
Gör så här
Använd hela eller delar av upplägget nedan!
Gemensamt i klassen
1. Inled med att berätta om historiens mest kända vulkanutbrott, när Pompeji för snart 2 000 år sedan tog livet av cirka 2 000 människor och en hel stad begravdes i aska. Illustrera med bilder!
2. Låt eleverna berätta om vad de känner till om det aktuella vulkanutbrottet på Island och om hur det drabbar människan.
3. Komplettera med information hämtad från aktuell medierapportering. Använd till exempel någon av länkarna nedan, eller bilder från dagstidningarnas utrikessidor. Illustrera med bilder!
Följ medierapporteringen
Låt några elever vara mediespanare och följa rapporteringen om vulkanutbrottet och dess konsekvenser. Redovisa som en kort nyhetssammanfattning, ”senaste nytt”, dag för dag.
Arbeta individuellt
Ta reda på så mycket som möjligt om vulkanutbrottet på Island. Använd olika källor: läroböcker, faktaböcker, information på Internet, nyhetsgrafik i medierna och inte minst aktuell medierapportering.
1. Sök fakta om vulkaner i allmänhet och om vad som händer vid ett vulkanutbrott.
2. Leta exempel på hur vulkanutbrottet på Island har påverkat människor och människors verksamhet.
Redovisa med tidningsartiklar
Redovisa i form av tidningsartiklar som vinklar på olika saker. Glöm inte bilder och grafik!
Personvinkling: – fokuserar på människors upplevelser av vulkanutbrottet.
Faktavinkling: – fokuserar på händelser och fakta kring vulkanutbrottet.
Konsekvensvinkling: – fokuserar på konsekvenserna av vulkanutbrottet.
Läs mer i lärarmaterialet Skoltidningen del 1.
Alternativ
Gör motsvarande uppgift med utgångspunkt från den historiska händelsen om Vesuvius och Pompeji år 79.
Diskutera
Jämför hur människor drabbades av vulkanutbrott för 2 000 år sedan med hur människan av idag drabbas.
– Har vi någon nytta av den medierapportering som vi får ta del av idag?
Ja, nej, kanske
Låt elever som svarar ja ge exempel på nyttan av medierapporteringen. Diskutera!
– Finns det några nackdelar med medierapporteringen?
Ja, nej, kanske
Låt elever som svarar ja ge exempel. Diskutera!
Länkar
Dagens Nyheter
Webb-tv Vulkan stoppar flyg i Sverige
Webb-tv Hundratals flyr isländsk vulkan
Bildspel efter Eyjafjallajökulls utbrott
Aftonbladet
Vulkanutbrott stoppar flygtrafik i norr med länkar till webb-tv:
Utbrottet tvingade dem från sina hem
Vulkanutbrott vräker ut lava på Island
Svenska Dagbladet
Bra nätkällor om askmolnet
Expressen
Expressens reporter vid vulkanen: Stora lavablock flyger upp
Grafik
Aftonbladet
Så rör sig askmolnet – prognos dag för dag
Unga fakta
Vulkaner/utbrott
Tidningen i Skolan
Skoltidningen del 1