Det finns misstankar om att det för första gången kan ha fötts en kull mårdhundar i Västerbotten. En mårdhundsvalp har skjutits i skogarna runt Burträsk i Västerbotten. Nu uppmanas jägare och svampplockare att hålla utkik efter fler djur. I Norrbotten kring Tornedalen finns cirka 100 djur. Ett mårdhundsprojekt arbetar för att stoppa spridningen söderut.
A Introduktion
Visa Norrans bild på en mårdhund utan att avslöja vilket djur det handlar om. Fråga eleverna om de känner igen djuret. Fritt fram för gissningar. Fortsätt att ge ledtrådar och låt eleverna fortsätta att gissa.
Exempel på ledtrådar:
• Saknar fiender.
• Lever på fåglar och groddjur.
• Djuret hör inte hemma i vår natur.
• Djuret rubbar balansen i naturen. Svårt för häckande markfåglar och groddjur.
• Människor kan också drabbas, då den kan sprida dvärgbandmask, som är dödlig för oss.
• Kommer från östra Asien.
• Togs in i Ryssland och utplanterades för pälsens skull.
• Har spridit sig till Finland och norra Sverige, Norrbotten och Västerbotten.
• Djuret sprider sig snabbt och lever tätt i stora flockar.
• Ett projekt pågår för stoppa spridningen av djuret.
• Jägare uppmanas att försöka fånga in djuret eller skjuta det.
Källa:
Naturvårdsverket: Fakta om mårdhunden
Lyckades eleverna identifiera mårdhunden? Kanske hade de hört senaste nyheten om mårdhundsvalpen? Om du vill avsluta lektionen här så återberättar du nyheten för eleverna.
B Fördjupning
Fortsätt och läs artikeln tillsammans. Titta på kartan. Diskutera mårdhundsprojektet och deras metoder för stoppa spridningen.
C Aktivitet
Läs mer om mårdhundar. Kolla i er nättidning eller gp.se efter tidigare nyheter. Där får klassen en bredare information, hur vi i Sverige arbetar för att förhindra spridning.
D Uppföljning
När kommer nästa nyhet om mårdhunden? Kommer älgjägare eller svampplockare att lyckas fånga en mårdhund i nacken? Eller måste någon skjuta? Var någonstans påträffas nästa djur? Häng med i nyhetsrapporteringen!
Länkar/Förberedelser
Norrans artikel ”Mårdhund väcker oro i Västerbotten”
Bernkonventionen – Om skydd av växter, djur och miljö
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Naturorienterande ämnen
Biologi
Syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Alla medier har under en längre tid haft massor med material om ISIS, eller bara IS, Islamiska staten. Använd nyhetsflödet och skaffa er en bild av IS och vad som händer i regionen just nu.
1 Vad är IS?
Sök i medierapporter efter förklaringar till vad IS är för någonting. Försök att besvara följande frågor:
- Vilka leder IS?
- Vilka mål har IS?
- Var finns IS idag? Vilka områden behärskar gruppen?
- Sök fler länkar än de som finns nedan.
Länkar:
Aftonbladet TV: ” Detta är Islamiska staten”
SVT Opinion: ”Islamiska staten är islamofober”
2 Vilka stöder IS?
IS är knappast en isolerad grupp av ”galningar” i öknen. För att bli så framgångsrika som de blivit måste de få stöd. Ta reda på:
- Finns det stater som stöder IS?
- Finns det vissa befolkningsgrupper i området som stöder IS? I så fall varför?
- Vad är det för sorts människor som reser till Syrien och Irak för att strida med IS?
- Sök fler länkar än de som finns nedan.
Länkar:
Aftonbladet: ” Här är svensken som strider för Islamiska staten”
Dagens Industri: Ledare ”Sveken bakom tragedin”
3 Vad gör omvärlden?
Den 12 september höll president Obama ett tal i tv där han förklarade vad USA vill. Han är presidenten som gick till val delvis på löftet att ta USA ut ur krig. Vill han nu starta ett nytt krig?
Ta reda på:
- Vilka länder i regionen stöder USA?
- USA vill bomba IS. Går det att besegra gruppen på det sättet?
- Ska Sverige (och andra länder) lagstifta mot att resa till området och strida för IS? Ge argument!
- Diskutera: Ska omvärlden över huvud taget lägga sig i?
- Sök fler länkar än de som finns nedan.
Länkar:
Dagen – ”Obama: Målet är att förgöra islamiska staten”
Dagens Industri – ”USA får nobben av allierade”
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Uppgift 1: Twitter och yttrandefriheten
Diskutera fördelar och nackdelar med Twitters möjlighet att dra tillbaka inlägg i enskilda länder.
Förberedelser: Tillgängliggör artikeln och övningens kopieringsunderlag för eleverna via papperskopia eller digitalt. 
Ladda ner kopieringsunderlaget här.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Läs artikeln ”Twitter anpassar yttrandefriheten” i Dagens Nyheter.
2. Låt eleverna enskilt ta ställning till påståendena i kopieringsunderlaget genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar deras åsikt.
3. Låt eleverna parvis diskutera sina ställningstaganden.
4. Låt klassrummets ena sida representera siffrorna 1-3 och den andra sidan representera siffrorna 4-6. Läs upp de olika påståendena och be eleverna att ställa sig på den sida som stämmer överens med deras svar. Lyft några argument från varje sida av klassrummet. Poängtera att eleverna när som helst under övningen kan ändra sin åsikt. Genom att ställa följdfrågor till påståendena kan du problematisera frågeställningarna ytterligare:
- Vad kan det få för konsekvenser i förlängningen?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med det?
- Hur tänker du då?
- Varför ska vissa medier ta ett större ansvar än andra?
- Under den arabiska våren spelade Twitter en roll i att mobilisera motståndet mot sittande regimer. Är det tänkbart att den möjligheten nu kommer att förändras?
För tidningars kommentarsfält gäller följande:
Vi har yttrandefrihet i Sverige men man får inte skriva vad som helst. Exempelvis får du inte hota någon, förtala någon eller kränka någon. En del tidningar går igenom vad som skrivs i kommentarsfälten innan det läggs ut. Skulle det ändå slinka igenom något, som till exempel är rasistiskt så är det tidningens ansvariga utgivare som har ansvaret för det. Andra tidningar går igenom vad som skrivits i kommentarsfälten först i efterhand. Då är det du som skrivit inlägget som får ta ansvaret om du skrivit något olagligt. Men oavsett om en tidning går igenom folks kommentarer innan eller efter kommentarerna läggs ut, så måste tidningen alltid hålla uppsikt över vad som skrivs.
Uppgift 2: Sagt om yttrandefrihet
Arbeta med allmänna frågor kring tryck-och yttrandefrihet genom att lyfta kända citat.
Förberedelser: Du behöver klippa ut citaten i kopieringsunderlaget och lägga dem i en ask eller hatt. Ladda ner kopieringsunderlaget här. Ett tips är att även ha citaten på storbild så att alla ser och kan hänga med.
Tidsåtgång: ca 30-45 min.
Genomförande:
1. Klipp ut citaten och lägg dem i en ask/hatt.
2. Dela in eleverna i grupper och låt dem dra ett citat var att diskutera.
Frågor:
- Vad försöker personen som citeras att säga?
- Instämmer de med citatet?
3. Återkoppla genom att alla grupper får redogöra för sin diskussion och tolkning av citatet de fått.
4. Instämmer de andra i klassen med den redovisande gruppen?
Fler frågor för dig som har tid:
- Citaten spänner från 1800-talet till vår tid. Tror eleverna att yttrandefriheten ökat eller minskat under det tidsspannet? Varför?
- Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med att yttrandefriheten i världen ökar/minskar?
Länkar
Mer om Twitter och censur (på engelska)
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202: Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Motsvarande kopplingar finns även för gymnasieskolan i SKOLFS 2011:144 och Lgr 94.
Syfte: Att levandegöra historiska personer och skapa diskussion kring kändisskap
Bakgrund: Arbetet med att ta fram de nya sedlarna påbörjades redan 2008. Två kungar ut och fem kulturpersoner in blev resultatet. De nya sedlarna kommer bli något längre och tjockare än dagens. Nykomlingen, tvåhundrakronorssedeln, får samma form som dagens hundralapp. Tidigast år 2014 kommer de att börja användas. De nya kändisarna har gemensamt att de alla har figurerat inom kulturområdet på 1900-talet samt att de har både folklig förankring och internationellt rykte. Här är information från Riksbanken om vinnarbidragen samt bilder på sedlarna.
Genomförande:
Basuppgift
Tidsåtgång: 40 minuter
Ladda ner kopieringsunderlag för frågorna (A och C) i denna uppgift här. 1.41 Mb
A. Låt först eleverna göra nedanstående tipsfrågor för att ta reda på vad de vet om dagens pengar.
1. Vilket av följande mynt gäller inte längre?
Enkronan Tiokronan Femtioöringen
2. Vems ansikte finns på våra mynt?
Kungens Kronprinsessans Statsministerns
3. Hur många olika giltiga mynt finns det?
Tre Fyra Fem
4. Vem pryder dagens 20-kronorssedel?
Moa Martinsson Selma Lagerlöf Drottning Kristina
5. Jenny Lind finns på dagens 50-kronorssedel. Vad var hennes yrke?
Skådespelerska sångerska drottning
6. Carl Von Linné finns på hundralappen. Vilket av följande ord associerar man ofta med honom?
Växter motorer bergsbestigning
7. På 500-kronorssedeln finns en kung vid namn Karl. Men vilket nummer hade han? (Han levde i slutet av sextonhundratalet)
Karl IX Karl X Karl XI
B. När de är klara kan du låta dem rätta varandras frågor. Här är rätt svar:
1. Femtioöringen
2. Kungens
3. Tre
4. Selma Lagerlöf
5. Sångerska
6. Växter
7. Karl XI (den elfte)
C. När de är klara kan du para ihop dem två och två . Ge dem en stund att försöka kasta om bokstäverna för att få fram de nya ”sedelkändisarnas” namn.
- Den nya 20-kronorssedeln kommer prydas av TRADIS Lindgren
- Den nya 50-kronorssedeln kommer prydas av TREEV Taube
- Den nya 100-kronorssedeln kommer prydas av TRAGE Garbo
- Den nya 200-kronorssedeln kommer prydas av MANGIR Bergman
- Den nya 500-kronorssedeln kommer prydas av GIRTIB Nilsson
- Den nya 1000-kronorssedeln kommer prydas av GAD Hammarskjöld
D. Sedan öppnar du bildspelet på svd.se så kan de se om de listade ut rätt.
Diskutera också vilka landskap de olika sedelkändisarna hör ihop med.
Extrauppgift 1
Tidsåtgång: 40 minuter
Använd denna länk till dn.se. Med hjälp av faktarutorna till höger ska de hitta svar på frågorna nedan.
1. Hur dog Dag Hammarskjöld?
2. Vilket Nobelpris fick han?
3. Vad var Birgit Nilssons yrke?
4. Ingmar bergman bodde på en ö. Vad hette den och var ligger den?
5. Vad var Greta Garbos riktiga efternamn?
6. Vad var Greta Garbos smeknamn?
7. Evert Taube gick till sjöss. Vilka två länder, förutom Sverige, handlar många av hans visor om?
8. Vad hette gården där Astrid Lindgren växte upp?
Extrauppgift 2
Tidsåtgång: 40 minuter
Skriv namnen på de nya sedelkändisarna på tavlan. Be sedan eleverna att komma fram och sätta ut siffrorna 1 till 3 under namnen. En etta får den eller de som eleven verkligen kände till. En tvåa får den eller de som eleven hade hört talas om eller hört namnet på men inte visste så mycket om. Nummer tre får den eller de som eleven överhuvudtaget inte hade hört talas om. Sedan kan ni göra ett stapeldiagram och se vilka som var mest respektive minst kända av de nya sedelkändisarna. Kanske får eleverna i läxa att ta reda på mer om en som fick en trea och sedan göra en muntlig redovisning om henne eller honom?
Extrauppgift 3
Tidsåtgång: 40 minuter
Titta på videoklippet på expressen.se från riksbankens presentation av de nya sedlarna.
Diskutera frågorna i par
1. Varför fick Astrid Lindgren den lägsta valören?
2. Vilka andra svenskar nämnde allmänheten som förslag?
3. Finns det någon av svenskarna som allmänheten föreslog som du hellre hade velat ha på en av sedlarna. Vem? Varför? På vilken valör?
4. Varför trycker man nya sedlar?
5. Om mynten blir lättare belastar de miljön mindre. Hur då?
6. Riksbanken hade som krav att personerna på sedlarna inte längre fick vara i livet. Varför då, tror ni?
Koppling till läroplan
Lgr 11 säger (ämnet historia) Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker
Vilka kan mer om skolan än våra elever!? Så här i valtider kommer våra politiker med det ena förslaget efter det andra. Alla partier vill komma tillrätta med bristande kunskaper bland elever och oordning på skolor. Vi utgår från två skolfrågor som vi tror intresserar eleverna. Dessa förslag kommer från vår skolminister och Alliansen.
A Introduktion
Visa en bild på Jan Björklund. Här finns gott om bilder. Visa en eller flera men avslöja inte vem han är utan be eleverna att ge förslag på det. Lista flera, till exempel: Jan Björklund, folkpartist, tillhör Alliansen, skolminister och kanske annat som eleverna kommer på. Diskutera och förklara listan. Samtala om varför han är aktuell och varför han är så intresserad av skolan.
B Fördjupning
Hur vill vår skolminister förbättra skolan? Vi har valt två förslag ur Alliansens lista. Diskutera dessa! Vad är bra och vad är dåligt med förslagen. Ställ gärna argument mot varandra. Avsluta varje diskussion med en ”sluten” omröstning. Hur många röstar för och emot skolministerns förslag på betyg från årskurs fyra och betyg i ordning? Be elever ge exempel på det avgörande skälet för eller emot.
Diskussionsunderlag:
– Betyg från och med årskurs 4
Skolministern: – Med tidiga betyg ska det bli lättare för både elever och föräldrar att hålla sig informerade av hur det går. Tidiga betyg ska också sporra eleverna.
Så här tycker några elever om betyg.
– Ordningsbetyg
Skolministern: – Vi i Alliansen vill att eleverna ska få skriftliga ordningsbetyg på högstadiet och på gymnasiet. Det ska vara frivilligt för varje skola att införa dessa. Det ska göra det lättare för lärarna att informera föräldrarna.
Så här tycker Lärarförbundet om ordningsbetyg.
Om ni vill jämföra skolministerns förslag med övriga partiers skolpolitik finns en sammanställning på Skolporten och Skolvärlden.
C Aktivitet
Låt dina elever själva ta fram förslag på hur deras egen skola kan bli bättre eller de kanske har bra förslag som de tycker att andra skolor ska ta efter. Lista elevernas förslag, diskutera och välj sedan ett eller flera av dessa. Arbeta gemensamt eller låt grupper av elever skriva en argumenterande text kring förslaget.
Enkel skrivmall:
- Berätta vad förslaget handlar om och varför ni gillar det. Välj några exempel som övertygar.
- Avsluta med en uppmaning eller en fråga som ni vill ha svar på.
D Uppföljning
Skicka klassens förslag till kommunens nämnd för Skola och utbildning men också till lokaltidningen. Sprid klassens förslag på skolan och i hemmen. Vilket gensvar får ni? I bästa fall har ni startat en skoldebatt.
E Bakgrund
På mediekompass.se finns fler lektionsförslag kring valet. Klicka vidare till Tidningsveckan. Där ligger ytterligare fem förslag för låg och mellanstadiet. På presstationen.se finns också lektionsförslag om valet. Dessa har inriktning mot skolans yngsta elever och ingår i Presstationen, som är en nyhetstävling för klasser upp till och med sexan.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Syfte
• Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Att leva i världen
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Beslutsfattande och politiska idéer
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 4-6
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Svenska
Syfte
• Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier
Centralt innehåll i svenska årskurs 1-3
Läsa och skriva
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Centralt innehåll i svenska årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Den 18 september hålls en folkomröstning i Skottland med frågan: ”Ska Skottland vara ett självständigt land?” Skeptikerna till självständighet leder i alla opinionsmätningar. Hur kommer det att gå? Får vi ett nytt land i Europa?
1 Bakgrund
Förhållandet mellan England och Skottland är komplicerat sedan århundraden tillbaka. Vi svenskar betraktar ofta Storbritannien som en fast enhet men så ser inte alla britter det.
a. Ta reda på mer om William Wallace! Hur skildras han i Hollywoodfilmen Braveheart?
b. Vem var Maria Stuart?
c. Motsättningarna från hennes tid mellan protestanter och katoliker lever än idag i den skotska fotbollen. Vad representerar lagen i Glasgow, Celtic och Rangers?
Länkar:
Skottlands historia
Svenskspråkig sida om Skottlands historia
Scotland.org – Scottish history
Den här engelskspråkiga sidan innehåller massor av fakta!
d. Tar svenska massmedier upp de gamla historiska motsättningarna? Undersök!
2 Följ utvecklingen
Granska nyhetsflödet fram till den 16 september. Hur rapporterar dagstidningarna, radion och tv? Titta bland annat på följande frågor:
- Vilka är de viktigaste argumenten för och emot självständighet?
- Vilken valuta tänker sig ett självständigt Skottland?
- Analysera resultatet. Varför gick det som det gick?
- Hur ser det ut i Katalonien?
Även i Spanien finns det slitningar. I den nordöstligaste provinsen, Katalonien, har det länge funnits krafter som velat se ett självständigt Katalonien. Sätt er in i situationen. Blir det någon omröstning?
Precis som i Skottland är det värt att titta tillbaka på historien för att förstå en del av dagens situation.
Uppgifter:
- Hur var situationen i Katalonien och resten av Spanien under det Spanska inbördeskriget 1936-1939
- Hurdan är opinionssituationen idag? Blir det ett självständigt Katalonien?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Geografi
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Moment A – introduktion
Visa bilder på två aktuella personer.
1. Paul Walker
Vem är han?
Varför uppmärksammas han i medierna just nu?
Vad är han känd för?
2. Nelson Mandela
Vem är han?
Varför uppmärksammas han i medierna just nu?
Vad är han känd för?
Moment B – fördjupning
Ge en tillbakablick på Nelson Mandelas liv och hans livsverk.
Använd nyhetsinslag och andra källor. Se bakgrund.
Moment C – aktivitet
Ge eleverna i uppdrag att göra var sin kort presentation av Mandela.
Presentationen ska innehålla
1. Fakta om personen Nelson Mandela.
2. Minst en bild på honom.
3. Minst ett citat från Nelson Mandela.
4. Minst en egen reflektion kring citaten.
5. Minst tre meningar under rubriken ”Om jag hade varit Mandela så skulle jag ändra på…”
Moment D – uppföljning
1. Visa ett antal presentationer för klassen.
2. Sammanställ alla ”Om jag hade varit Mandela…” och samtala om dem.
3. Värderingsövning
Hur skulle din skola vara om alla hade en liten Nelson Mandela inom sig?
Sämre? Ja Nej Kanske Varför? / Varför inte?
Bättre? Ja Nej Kanske Varför? / Varför inte?
4. Sammanfattande diskussion, enskilt, parvis, alla.
Varför är det viktigt att det finns personer som Nelson Mandela?
Bakgrund
Bildförslag
Paul Walker
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/07/Paul_Walker.jpg
Nelson Mandela
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/97/Nelson_Mandela_Wax_Statue_in_Madame_Tussauds_London.jpg
Nyhetskällor
Svenska Dagbladet, artikel och bildspel: Mandela gjorde politik av moral
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nelson-mandelas-dod_8796852.svd?sidan=13
Corren, Ernst Klein: Nelson Mandela – han ändrade historien
http://www.corren.se/kultur/nelson-mandela–han-andrade-historien-6651229-artikel.aspx
Svenska Dabladet, historisk blogg, Dick Harrison: Apartheids uppgång och fall
http://blog.svd.se/historia/2013/12/07/apartheidsystemets-uppgang-och-fall/
Citat Nelson Mandela
Citatsamling på www.livet.se
http://www.livet.se/ord/k%C3%A4lla/Nelson_Mandela
Bilder på Mandelacitat
https://www.google.com/search?q=nelson+mandela+citat&sa=X&hl=sv&rlz=1I7WQIB_svSE522&tbm=isch&tbo=u&source=univ&ei=eWOkUpbkOKjI4ASthIDQBQ&ved=0CDYQsAQ&biw=1093&bih=453
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
- respektera andra människors egenvärde,
- tar avstånd från att andra människor utsätts för förtyck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
- kan leva sig in i andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…Bilden: Mandela Capture Site.
Foto (by CC): KwaZulu-Natal
Övning 1: Artikeldiskussion
Tidsåtgång: 40 min
Förberedelser och genomförande: Läs artikeln om Elizabeth i Svenska dagbladet (kopiera upp varsitt exemplar eller läs högt för klassen). Komplettera vid behov med information hämtad från några av länkarna nedan.
Kunskapsfrågor om artikeln
1. Vilka signaler menar rektorn att Elizabeth sänder ut? Vad tror rektorn är orsaken till att Elizabeth blir mobbad och slagen?
2. Varför ville rektorn att Elizabeth skulle undersökas? Vad är autism? Mer fakta om hur autism kan yttra sig finns här.
3. Hur ville rektorn lösa problemet med Elizabeth?
4. Vad hände när rektorn slutade? Vad gjorde Elizabeth då?
Reflektera och diskutera
1. Vad är ”rätt” sociala signaler? Hur vet man vilka sociala signaler som är ”rätt”?
2. Har man rätt att behandla någon illa för att man inte förstår vad de menar? För att de uppför sig annorlunda?
3. Tycker ni att rektor, elever och Elizabeth borde ha gjort något annorlunda i exemplet i artikeln?
4. Vad tycker ni, är det rätt att eleven som mobbas byter skola? Eller är det bättre att flytta på den eller de som mobbar?
Övning 2: Samtala om mobbning
Tidsåtgång: 40 min
Fördjupa samtalen utifrån exempelvis följande frågor:
- Vems ansvar är det att mobbning upptäcks? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
- Vems ansvar är det att mobbningen upphör? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
- Vad skulle kunna göras bättre? Från elevernas sida? Från personalens sida? Från föräldrarnas sida? Från politikernas sida?
Anknyt gärna till din skolas likabehandlingsplan för att göra den mer känd bland eleverna.
Skolverket: Kränkningar och mobbning
Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning
Koppling till skolans styrdokument
Enligt skolans värdegrund ska utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, och var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde.
Kursplanen i samhällskunskap (årskurs 4-6) lyfter fram kunskap om sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Läs mer om förbuden mot kränkningar på BEO:s hemsida.
Länkar
Svenska Dagbladet:
Mobbad elev får skulden
”Hennes sätt gör så att hon blir slagen”
Skolverket: Värdegrund i förskola och skola
Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning
Målet med övervakning är att minska brottsligheten och skapa en säkrare miljö. Men hur påverkas den personliga integriteten? Var går gränsen? I övningen ska eleverna rangordna olika övervakningssätt när det gäller både deras risk för integritetskränkning och deras möjlighet att förhindra eller lösa brott.
GÖR SÅ HÄR
Del A – BAKGRUNDSDISKUSSION
1. Inled med att läsa artikeln om övervakning med knarkhund i skolan. Inventera kunskapsläget om övervakning och integritet med att fråga klassen:
- Vad är personlig integritet?
- Vad innebär en integritetskränkning?
- Vilka lagar reglerar övervakning idag?
För att besvara den sista frågan kan boken i samhällskunskap användas. Artiklarna som länkas nedan kan kopieras ut eller visas på projektor.
2. Be eleverna att fundera på vad de gjort senaste veckan. Vad av detta är inte okej att myndigheter övervakar? Be dem att tänka tyst för sig själva (annars förstör det resten av övningarna). Spåna tillsammans: vilka sorters problem kan man minska eller förhindra genom att övervaka?
Del B – GRUPPARBETE
Instruktion till grupparbete:
1. Gör en linje på ett A3-papper där ni placerar olika övervakningssätt beroende på hur integritetskränkande ni uppfattar dem. Förslagen till övervakningsmetoder som är listade här är tänka kunna ske även utan misstanke eller domstolsbeslut. Idag i Sverige krävs ofta domstolsbeslut.
- Övervakningskameror på skolgården.
- Övervakningskameror inne i skolan.
- Övervakningskameror i omklädningsrum.
- Övervakningskameror i badhus och simhallar.
- Att följa en mobiltelefon via dess GPS eller vilka mobilmaster den ansluter till.
- Samla in DNA på alla svenskar, som kan stämmas av mot DNA funnet vid brottsplatser.
- Knarkhundar i skolan.
- Knarkhundar i människors hem, särskilt i utsatta områden.
- Kameraövervakning i trappuppgångar och allmänna tvättstugor.
- Hastighetskameror för att bevaka att bilar håller hastigheten. De filmar bilnumret.
- Kameror som övervakar vilka bilar som åker in och ut ur Stockholm, genom att de filmar bilnumret.
- Övervakningskameror på tunnelbana och buss.
- Övervakningskameror som kontrollerar att folk sköter sitt jobb.
- Avlyssnade telefoner.
- Avlyssnade telefoner på före detta brottslingar.
- Möjlighet för föräldrar att telefonavlyssna sina omyndiga barn.
- Att uppgifter om vart och när man färdats med sitt SL-access-kort lagras i 8 veckor.
- Övervakningskameror på offentliga platser.
- Kartläggning av alla svenska medborgares surfvanor.
- Kartläggning av vad enskilda skriver på internet, som mail, bloggar, facebook etc.
- Att lärare eller rektor går in i elevskåp utan att meddela elev eller föräldrar.
2. Dra en gräns på er linje för vilken sorts övervakning ni tycker är OK att vi använder i svenska samhället för alla, d v s utan domstolsbeslut.
3. Fundera på vilka övervakningsmetoder som är mest effektiva för att minska kriminalitet. Gör en lista.
4. Fundera på vilka övervakningsmetoder som är mest effektiva när det gäller att lösa brott i efterhand.
5. Krockar det ni kommit fram till med era uppfattningar om vad som är OK integritetsmässigt? På vilka sätt?
6. Jämför klassens resultat och avsluta med att diskutera i helklass:
- Finns det andra sätt än övervakning för att nå samma resultat?
- Vilka problem medför övervakning för ett samhälle?
- På vilket sätt kan övervakning vara ett hot mot demokratin i: Sverige idag? Kina, Algeriet eller Jemen idag? Sverige i framtiden?
Tips på variant för att underlätta jämförelser mellan grupperna: Kopiera varsitt OH-ark till grupperna med en färdig linje, så kan de enklare tydliggöras för hela klassen och jämföras.
LÄNKAR
Här är några artiklar från senaste månaden som tar upp olika former av övervakning.
Dagens Nyheter
Artikel om övervakning med knarkhund i skolan
Artikel om It-operatörers ansvar att övervaka
Svenska Dagbladet
Artikel om telefonavlyssning
LÄRO- OCH KURSPLANSMÅL
I portalparagrafen i läroplanerna för både obligatoriska och frivilliga skolan står:
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Förberedelser
Kopiera resultatlistor från kopieringsunderlagen: Kopieringsunderlag 1 (Friidrotts-EM), Kopieringsunderlag 2 (Skid-VM), Kopieringsunderlag 3 (Vasaloppet damer), Kopieringsunderlag 4 (Vasaloppet herrar). Välj ut nyhetsklipp/tidningsartiklar.
Övning 1: Skapa ett diagram
Inspiration
Visa nyhetsklipp eller tidningsartiklar från skid-VM, friidrotts-EM, eller Vasaloppet.
Förslag på klipp: SVT:s fem minuter långa Sportnytt (Tillgängligt till och med 2013-03-10)
Förslag på tidningsartiklar
Aftonbladet: Guld till Johan Olsson efter bragdlopp
Göteborgs-Posten: Dubbla svenska höjdhoppsmedaljer
Aftonbladet: Dubbelt Norge i Vasaloppet
Gör tabell och diagram
1. Gå igenom hur man skapar en frekvenstabell och ett stapeldiagram.
2. Gå igenom nödvändiga begrepp som till exempel frekvenstabell, diagram, axlar…
3. Dela ut en resultatlista till varje elev. Elevinstruktion finns på respektive blad.
Övning 2: Samtala kring diagrammen
1. Dela in klassen i grupper om 3-4 elever.
2. Instruera eleverna att de ska redovisa, berätta och ställa frågor om sina diagram.
3. Låt en elev tala färdigt om sitt diagram innan de andra i gruppen kompletterar och ställer frågor.
4. Gör en gemensam sammanfattning i klassen utifrån några av diagrammen.
5. Samtala om annat intressant som redovisningarna gett upphov till.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Centralt innehåll, matematik, årskurs 4-6, s 65:
Sannolikhet och statistik:
– Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Kunskapskrav i slutet av årskurs 6, matematik, s. 73:
”Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett … sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer…”