Övning 1: Förståelsefrågor

Den första övningen består av förståelsefrågor kopplat till filmen. Om många av eleverna inte sett filmen (och tid finns), kan filmen visas och alla diskutera frågorna efteråt. Om majoriteten sett filmen, kan frågorna användas för att diskutera innehållet samtidigt som diskussionen blir en resumé för de som inte sett hela. En annan variant är att de som sett filmen får se den igen, och sedan gör övning 2 nedan.
Bäst blir det om övning 1 kombineras med övning 3, som innehåller de kritiska och reflekterande frågorna.
Förberedelser: Om filmen ska visas, så finns den här. Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 1 Kopieringsunderlag1_Kony2012
Tidsåtgång: ca 30 minuter om inte filmen visas. 60 minuter inklusive filmen.

Genomförande:
1. Låt eleverna sitta i grupper där de som sett filmen blandas med de som inte sett.
2. Låt dem diskutera frågorna på kopieringsunderlag 1.
3. Lyft de frågor som det finns frågetecken kring, och särskilt fråga 7, 11 och 12 som behandlar källhanteringen i filmen.

Övning 2: Filmens uppbyggnad

En del av kritiken mot filmen gör gällande att den är Hollywoodifierad. I denna övning får eleverna använda en enkel dramaturgisk modell för de roller som ofta finns i traditionella filmer. Tanken är att eleverna ska se hur filmen är konstruerad.
Förslag: Om en del av klassen redan sett filmen, så kan de arbeta med övning 2, medan de som ser filmen första gången arbetar med förståelsefrågorna i övning 1.
Förberedelser: Om filmen ska visas, så finns den här. Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 2: Kopieringsunderlag2_Kony2012
Tidsåtgång: Om filmen ska ses så tar övningen ca 60 minuter. Om eleverna redan är välbekanta med filmen, så tar deras analys plus efterföljande diskussion ca 20-30 minuter.

Genomförande:
1. Gå igenom vilka de olika rollerna i en traditionell spelfilm är. I kopieringsunderlaget används ”Sagan om ringen” som referens eftersom de flesta sett den, men låt eleverna komma med exempel på egna filmer och deras roller.

2. Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper med att diskutera sig fram till en lösning.

3. Låt grupperna redovisa sina analyser och argumentera för dem. Rollerna kan ses på olika sätt, men den drivande karaktären som startar hela problematiken är Jakob. Jason Russell går från att inte veta något om Konys behandling av barnen till att arbeta hårt och satsa allt. Kony själv är Russells antagonist. Likaren och normen är Russels son Gavin, främst i scenen där han visar foton på Jakob och Kony, och Gavin på sitt enkla sätt säger, på ett förenklat sätt, precis vad vi i publiken känner.

4. Avsluta med frågan: Är Kony 2012 hopplöst hollywoodifierad? Om ja: vilka för- och nackdelar finns med det?

Övning 3: Diskutera filmen ur flera vinklar

Denna övning innehåller frågor riktade direkt till elevernas reception av filmen och frågornas syfte är att eleverna ska kunna se filmen och kampanjen ur så många synvinklar som möjligt.
Förberedelser: Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 3:  Kopieringsunderlag3_Kony2012

Kopiera artikeln från Dagens Nyheter om kritik av filmen. Skriv ut ett ex av kopieringsunderlag 4 till dig själv för att ha som stöd i diskussionen. Kopieringsunderlag4_Kony2012
Tidsåtgång: Beroende på hur diskussionslysten och engagerad klassen är, 30-60 minuter.

Genomförande:
1. Om övning 1 inte gjorts som introduktion, så inled med att låta eleverna sammanfatta vad filmen handlar om. Använd gärna kopieringsunderlag 1 för att se till att allt kommer med.
2. Dela in eleverna i mindre grupper. Blanda de som sett filmen med dem som inte sett den.
3. Låt dem diskutera och besvara frågorna i grupp. Poängtera att de inte behöver vara överens.
4. Diskutera frågorna i helklass. Ställ mycket följdfrågor och be eleverna att förtydliga sig för att dra deras resonemang till sin spets. (T ex: På vilket sätt hjälper en digital underskrift? Om de säger att pengarna ska användas till att hitta Kony, be dem förklara hur mer exakt. Ska pengarna avlöna soldater?) Fokusera på argumenten i DN-artikeln och dela gärna in tavlan i två delar för att sortera argument för och emot.
5. Sammanfatta gärna med att fråga om aktivism av den här sorten verkligen leder någonstans. Kritiker menar att digitala namnunderskrifter för jordbävningsoffer eller att gå med i en facebookgrupp mot pedofili bara är lättja som inte leder någonvart. Har de fel?

Tips: I samband med diskussionen i övning tre kan du välja att även lyfta frågor gällande den extrema spridning Kony 2012 har fått via just sociala medier och det mediets fördelar och nackdelar. Barometern: Det virala mediets makt

Notera: Ishmael Beah, den f d barnsoldaten som kritiserar kampanjen, har själv kritiserats för bristande trovärdighet 2008 i samband med utgivningen av en bok om sin tid som barnsoldat. Aftonbladet: ”Barnsoldaten hittar bara på” samt Slate: The Fog of Memoir

Koppling till skolans styrdokument:

Att använda en mediehändelse från elevernas värld och utmana dem att tänka kritiskt kring den, utan att enkelt kunna fastslå vad som är rätt och fel, är helt i linje med vad som är skolans uppdrag enligt läroplanernas portalparagraf: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Skolan ska sträva mot att eleven i svenskämnet i gymnasiet:
• utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang, samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
• fortsätter att utveckla den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade, svarar mot de krav som ställs i ett komplicerat och informationsrikt samhälle
Skolan ska sträva mot att eleven i samhällskunskapsämnet i gymnasiet:
• utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle,
• utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig själv och för samhället,