Larmen om Spice ökar dramatiskt. Folkhälsominister Gabriel Wikström samlade i förra veckan till möte för att få inblick i vad som händer. I torsdags avled en 25-årig man i Skåne i sviterna av vad man misstänker är spice. I Nordstan i Göteborg kollapsade en tjej och en kille. Tillsammans med ytterligare fyra ungdomar fick de föras till sjukhus. Troligen var de förgiftade av spice. Under hösten har det också kommit flera rapporter om överdoser av spice från bland annat Gotland och Gävle. Varför är det så lätt att få tag på spice och varför är det så svårt att göra den olaglig?
A– introduktion
Samtal om spice I princip alla dagstidningar har den senaste tiden uppmärksammat spridningen av spice och våra myndigheters kamp för att försöka stoppa den. Lagstiftningen ligger hela tiden ett steg efter. Folkhälsomyndigheten uppger att cirka 90 varianter av spice är kartlagda av EU och att Sverige inom kort kommer att ha förbjudit 84 av dem. Ta hjälp av våra dagstidningars rapportering och diskutera drogen med eleverna.
Göteborgsposten hade förra veckan en artikelserie om spice. Läs där eller på andra dagstidningars sajter. På GP:s Spicevågen finns flera aktuella artiklar.
Försök få svar på dessa frågor:
• Vad är spice?
• Varför är det så svårt att förbjuda den?
• Var handlar ungdomar spice?
• Hur reagerar kroppen på spice?
• Varför är spice många gånger farligare än andra droger?
• Hur ser dödsstatistiken ut?
• Vad gör regeringen?
• Vilka myndigheter kämpar mot spridningen av spice?
B – fördjupning
Följ en chat och lär mer om spice
• Drogexpert Kai Knudsen svara på frågor i Göteborgsposten.
• Ungdomspolis David Wunsch, och socialsekreterare Johan Magnusson svarade på frågor om deras arbete på fältet.
C – aktivitet
Några livsöden Läs om Frida och Tony och om deras drogmissbruk. Frida var 13 år när hon rökte spice för första gången. I dag är hon 17 och berättar för GP:s Sarah Britz om hur allt började. Tony, 44 år, var 13 år när han rökte hasch första gången. Han har prövat det mesta i drogväg. – Spice är hemskt. En gång försvann all känsel i ena sidan av kroppen, säger han.
• Låt eleverna arbeta två och två. De väljer var sin person och återberättar sedan för den andre. När de är klara kan varje par ta upp några frågeställningar eller starka delar av berättelsen, som de vill diskutera med hela klassen i en avslutande samling.
• Avsluta lektionen med att alla elever ger förslag på åtgärder till regeringen och olika myndigheter hur vårt samhälle ska agera för att färre ungdomar ska hamna i drogmissbruk.
D – uppföljning
Följ medierapporteringen om lagstiftningen av spice. Hur hanterade regeringen problemet? Hur fort behandlades ärendet och blev det bra?
Bakgrund
Spicevågen, http://www.gp.se/nyheter/1.2547360
Kai Knudsen, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2549891-las-spice-chatten-med-kai-knudsen
Ungdomspolis David Wunsch, och socialsekreterare Johan Magnusson http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2550567-las-chatten-om-spicemissbruket
Frida http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2550512-frida-om-forsta-gangen-visst-var-jag-radd-
Tony http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2549803-tony-i-standig-kamp-mot-beroendet
Koppling till skolans styrdokument Lgr 11
Centralt innehåll i biologi, årskurs 4–6
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Centralt innehåll i biologi, årskurs 7-9
• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4–6
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Här återkommer vi med en gammal idé, men en som blir lika aktuell varje år.
Advent betyder ”ankomst” och syftar på Jesu födelse. Liksom andra perioder och högtider som har en religiös bakgrund har advent alltmer blivit en kommersiell företeelse. Under 24 dagar öppnar svenska barn (och andra?) sina luckor i kalendern. Följ nyhetsflödet under december genom att göra en egen nyhetskalender.
Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.
Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.
1 Samla nyheter
Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.
2 Följ upp kalendrarna!
Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: Vad är en nyhet (lektionstips arkivet på mediekompass.se)
3 Skriv
Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna:
http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
År 2002 bildades den nigerianska islamistgruppen Boko Haram. Gruppen har sedan dess spridit skräck i hemlandet – och omvärlden. Boko Haram önskar att flickor inte ska få någon utbildning alls och pojkar enbart ska lära sig om islam.
1 Bakgrund
Vad är Boko Haram?
A. Sök efter tidningsartiklar som ger en bra bild av vad Boko Haram är. Ett exempel kommer här: Svt.se: ”Bakgrund Boko Haram”
B. Leta efter fler bra länkar, läs och anteckna viktiga fakta.
C. Redovisa i klassen och diskutera gemensamt.
2 Sök och jämför
Vidga sökandet till andra extrema rörelser med påstådd religiös förankring. Låt alla göra uppgifterna eller dela upp dem mellan grupper i klassen för att spara tid.
A. Vad är IS? Läs tidningsartiklar.
B. Vad är Al Shaabab? Läs tidningsartiklar.
C. Vad är ”Herrens motståndsarmé”? Läs tidningsartiklar.
D. Diskutera och jämför dessa rörelser. Vad är gemensamt, vad skiljer?
3 Skriv själv
Skriv en nyhetsartikel eller en krönika om Boko Haram. Tänk på att nyhetsartikeln ska vara fri från egna åsikter och innehålla fakta. Krönikan kan innehålla skribentens egna åsikter men bör, om de ska vara trovärdiga, vara väl underbyggda.
Ta en titt i Mediekompass Skrivarskola.
Om nyhetsartiklar: Nyhetsartikel
Om krönikor: Krönika
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Rymden är spännande och alla nyheter och framsteg för oss närmare de stora frågorna om hur universum skapades och kanske till och med hur livet uppstod på jorden. Rosettas och Philaes uppgift att hämta information på kometen Churyumov-Gerasimenko lyckades inte helt, men forskarna jublar ändå och menar att detta för forskningen ett stort steg framåt.
A Introduktion
Följ den spännande kometlandningen dag för från landningen till att batterierna tog slut. Landaren Philae slocknade och förväntas nu sova en ”törnrosasömn” fram till sommaren och då förhoppningsvis vakna till liv igen. Då ligger den bättre till mot solen och batterierna kan laddas upp igen.
Titta på videoklippen och/eller läs nyhetstexterna. Låt eleverna ge exempel på skicklighet, lycka, otur, misslyckande, framsteg, obegripligheter och annat som förvånar och fascinerar dem.
12 november:
ESA: Kometlandningen lyckades
Europeiska rymdstyrelsen kan andas ut. Rosettas historiska kometlandning lyckades, efter 10 år och en resa på en miljard kilometer.
13 november:
Se bilderna från kometlandningen
Landaren Philae befinner sig en halv miljard kilometer hemifrån, och skickar nu hem bilder från den historiska landningen på kometen.
13 november:
Nya problem för kometlandaren
Landaren Philae, som i går gjorde en historisk kometlandning, har skickat hem de första bilderna från kometens yta. Men nya problem kan vänta.
14 november:
Rymdsonden Rosetta sänder data
Rymdsonden Rosetta har börjat sända tillbaka mängder av vetenskapliga data från kometen Churyumov-Gerasimenko.
16 november:
Kometlandaren kan sova ända till sommaren
Kometlandaren Philae har gått i ide. Solljuset räcker inte för att ladda batterierna och det kan dröja till nästa sommar innan den kan sända ny information från kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Om det överhuvudtaget går.
16 november
Mängder av data från kometen
Kometlandaren Philae har gått i ide efter väl förrättat värv. Innan batteriet dog hann den lilla roboten sända tillbaka mängder av vetenskapliga data från kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.
Varför firar en liten mekanisk verkstad i Alingsås?
En liten mekanisk verkstad i Alingsås tillverkade den avgörande delen till satelliten Rosetta. Men det var för 15 år sedan. Lyssna på intervjun med mannen som tillverkade det avgörande instrumentet som gör att vi får tillbaka uppgifter från kometen:
Svt.se Historisk kometlandning
B Fördjupning
Låt eleverna ta reda på mer om rymden.
• Vem var första människan i rymden?
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gagarin-forsta-manniskan-i-rymden
• Vem var första kvinnan i rymden?
http://www.internationalen.se/2013/06/forsta-kvinnliga-kosmonauten-hyllad-%E2%80%93-men-andra-klagar-pa-sexism-i-rymden/
• Vem var förste svensken i rymden?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Christer_Fuglesang
• Vilket djur var först ute i rymden?
http://illvet.se/universum/har-andra-djur-an-hunden-laika-varit-ute-i-rymden
• Vad hände Virgin Galactics rymdfarkost Spaceship 2?
http://norran.se/nyheter/dodsolycka-bakslag-for-rymdturism-293634
• Vad ska Renata Chlumska, 40, göra i rymden?
http://www.expressen.se/allt-om-resor/renata-chlumska-ska-ut-pa-aventyr-i-rymden/
• Vad heter vår rymdstation och var ligger den?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Esrange
C Aktivitet
Berömda rymdfarare
Välj någon av våra rymdfarare, nu levande eller död, och skriv en berättelse om hans eller hennes liv, händelser, drömmar och känslor. Skriv berättelsen i jagform med av hjälp fakta från nätet. Komplettera berättelsen med en faktaruta. Läs berättelserna för varandra i klassen.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 Fysik
Årskurs 4-6
• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
• Människan i rymden och användningen av satelliter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Än kan vi inte säga att hela landet har vinter. Kanske trodde vi det efter förra veckans snöfall ända ner i Götaland. Meteorologer definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur i minst fem dygn, är noll grader eller lägre. I Norra Norrland har vi vinter och kanske i Södra Norrland också, men där trycker mildluft på och temperaturen kan gå över nollstrecket. I Södra Götaland är vi i gränslandet mellan sommar och höst. Vid mer än 10-grader i femdagar har vi sommar!
Sommar är det fortfarande i Falsterbo och Ölands södra udde.
A Introduktion
Diskutera med eleverna vilken årstid vi har på platsen där de bor. Sverige är cirka 1 572 km långt från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder. Det blir 1 571 930 meter eller cirka 157,2 mil.
– Har alla i Sverige samma årstid?
Nej
– Vad bestämmer vilken årstid vi har?
Sommar: Vid mer än tio grader fem dagar i följd.
Höst: Noll till tio plusgrader fem dagar i följd.
Vinter: Noll grader eller kallare fem dagar i följd.
Vår: När temperaturen är stigande upp till tio grader sju dagar i följd.
Vid bakslag räknar ändå den årstid som vi var inne i. På Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082 finns en längre förklaring hur vi beräknar våra årstider.
– Vem arbetar med att göra väderprognoser?
Meteorologer samlar in och sammanställer väderobservationer från exempelvis väderstationer, vädersatelliter och väderballonger. De gör väderprognoser och varnar oss om vädret
– Hur får vi reda på hur vädret ska bli?
Dagstidningar, radio, TV och internet.
– Vad är SMHI?
En statlig myndighet med uppgift att ta fram uppgifter för, vind, vatten, väder, klimat och miljö. Finns i Norrköping med lokalkontor i Göteborg, Malmö, Upplands Väsby och Sundsvall.
–Var ligger snön idag?
Här finns en karta som dagsläget: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
B Fördjupning
Kolla väderläget i Sverige
På startsidan till klart.se finns en Sverigekarta där man kan se vädret i hela Sverige. Den är indelad länsvis och visar var det är varmast, kallast och blåsigast dag för dag. Där kan man också följa meteorolog Martin Hedberg som ständigt kommenterar dagens och veckan väder. Utgå från denna karta och få dagens väderrapport en dag eller under en längre tid. Förslag på uppgifter att arbeta:
– Kolla var de aktuella platserna ligger. Arbeta med kartan eller kartor.
– Jämför med den egna platsen eller länet.
– Hur många grader skiljer platserna sig åt.
– Ta reda på vilka landskap som ingår i varje län.
– För statistik kring uppgifterna. Arbeta med tabeller och diagram.
C Aktivitet
Tolka dagstidningens väderkartor
Tidningarnas väderleksrapporter kan ligga till grund för samtal och beräkningar om temperatur, vindriktning och nederbörd. Solens uppgång och nedgång finns också i de flesta tidningar.
Lär eleverna att tolka grafiken för att sedan sammanställa resultat i tabeller och diagram.
Var i Sverige är det kallast idag? Var är det varmast? Hur många grader skiljer det mellan den kallaste och den varmaste platsen? Vilken färg markerar att det är väldigt kallt? Vilken markerar att det är väldigt varmt? Vad betyder symbolerna? När går solen upp och ner? Hur förlängs respektive förkortas dagarna hos er och på andra platser i Sverige.
D Uppföljning
Jämför dagens väder med platser i världen
Låt eleverna välja en plats på Sveriges väderkarta och jämföra den med en annan plats i världen. På www.klart.se kan eleverna välja bland platser i världen. Förslagsvis beskriver de var deras platser ligger, världsdel och land, och talar om var det är varmast, kallast, torrast och våtast. Detta kan bli en väderbok kryddat med en nyhetsrapportering. På denna hemsida finns inte bara dagens väder utan också en flik med nyheter.
Bakgrund
Länkar
Meteorolog, http://sv.wikipedia.org/wiki/Meteorolog
SMHI:http://www.smhi.se/#ort=2673730,Stockholm,Stockholm,Sverige,59.32/18.06
Här ligger snön: http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
Vädret: Klart.se
Årstider SMHI: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082
Nu är det höst i syd: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-ar-det-host-i-syd_4087873.svd
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 geografi:
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor.
Kunskapskrav i slutet av årskurs 3
Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder och andra för eleven betydelsefulla platser och länder
Centralt innehåll i naturorienterande ämnen
Årskurs 1–3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
årskurs 4–6
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
Centralt innehåll i matematik
Årskurs 1–3
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
• Årskurs 4–6
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Val rörande självständighet i delar av länder har inträffat flera gånger i år, nu senast i Spaniens nordöstra provins Katalonien. Är det rätt eller fel?
1 Motsättningen Madrid – Katalonien, finns den?
Skaffa dig en bakgrund!
Spanien är inte den absoluta helhet som vi svenskar ofta betraktar den som. Den rikaste delen av landet, Katalonien, har sedan gammalt legat i fejd med centralmakten i Madrid. Spåren efter inbördeskriget 1936–1939 sitter kanske kvar?
Ge dig själv en bakgrund till folkomröstningen i Katalonien.
A. Läs: http://www.ui.se/blog/2012/1/28/Spanska_inbordeskrigetleverkvarar2012.aspx
B. Sök fakta kring motsättningen Madrid – Katalonien. Hur omfattande är den?
2 Tag ställning: Var det okej med val eller ej?
Vid omröstningar av den här karaktären hävdar nästan alltid centralmakten att detta är mot lagarna. Att ta ställning för eller emot är ofta svårt. Vi hade tidigare i år fallet Skottland.
Är det så att det rikare Katalonien vill behålla sina pengar? Är det naturligt eller bara brist på solidaritet? Eller är det bara ”frihetstörst”?
A. Sök efter artklar i ämnet. Exempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/katalonien-rostar-om-sjalvstyre_7697466.svd
Bevaka nyhetsmedia den här veckan. Vad skrivs om valet i Katalonien?
B. Skriv en krönika med dina egna åsikter om valet i Katalonien. Om krönikor.
3 El Clasico
Den största fotbollsmatchen i Spanien varje säsong är mötet mellan Real Madrid och FC Barcelona. Den här matchen är mycket mer än bara en fotbollsmatch.
A. Läs länkarna här nedan och ta reda på mer om motsättningarna mellan klubbarna.
Länkar:
http://www.offside.org/helgens-hojdare/2012/sondag-22-april-ett-parallellt-el-clasico
http://www.svenskafans.com/spanien/75276.aspx
B. Det finns ett annat hett derby i Europa med politiska och religiösa undertoner som kallas ”The Old Firm”. Hur ställde sig klubbarna i The Old Firm till Skottlands folkomröstning om självständighet?
Ta reda på mer!
Länk (på engelska men mycket att läsa): http://www.vice.com/en_uk/read/will-glasgows-old-firm-rivalry-sway-the-independence-referendum-920
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna
Varje svensk lokaltidning, med något undantag, ägnar en eller flera sidor åt nyheter som kommer från nyhetsbyråer – byråmaterial. Rikstidningarna ägnar naturligtvis än mer material åt den här typen av nyheter. Genom att följa dessa nyheter kontinuerligt håller du dig orienterad om vad som händer. Du kan delta i det offentliga samtalet! Du behöver inte känna dig dum!
1 Introduktion
Introducera uppgifterna samt gå igenom de viktigaste internationella nyhetsbyråerna och deras uppgifter.
Byråer: AFP, Reuters, AP, TT, FNB, etc.
Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Nyhetsbyråer
Ta upp begreppet gatekeepers (portvakter).
Länk: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gatekeeper
2 Uppgift
Ge eleverna i uppgift att granska inrikes- och utrikesnyheterna i en vecka. Lista alla nyheter på sidorna och placera in händelserna på en världskarta.
3 Diskussion
Be varje elev välja de tre viktigaste inrikes- och utrikesnyheterna under veckan och motivera varför just de här nyheterna valts. I den avslutande diskussionen blir det här den viktigaste punkten. Diskutera samsyn och skillnader i elevernas val, och inte minst vad som avgör vad som är en ”viktig nyhet”.
Länk: Kurs i medborgarjournalistik/Vad är en nyhet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Inför FN-dagen den 24 oktober har Svenska FN-förbundet tagit fram ett alldeles nytt material för grundskolan. Materialet utgår från ett av FN:s mest långvariga och framgångsrika utvecklingsprojekt, FN:s skolmatsprogram. Eleverna får ta del av berättelser om barn som fått skolmat genom projektet. I materialet ingår också förslag på fördjupning och en tävling.
A Introduktion
Inled arbetet med berättelserna om Gelito, Nat och Fatuma, som är tre av de nästan 20 miljoner barn runt om i världen som får skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Berättelserna har olika längd och svårighetsgrad. Välj den som passar dina elever. Det finns förslag på uppföljningsfrågor till varje text. Ladda ner projektet här:
Fira FN-dagen i skolan
B Fördjupning
Här ger vi exempel på några sätt att gå vidare. På sidan Fira FN-dagen i skolan finns fler.
Världskoll
Besök FN-förbundets webbsida Världskoll som handlar om utvecklingen i världen. Här kan klassen jämföra levnadsvillkoren i Sverige med andra länder i världen. Där finns också Världskolls podcast där Svenska FN-förbundet bjuder in olika gäster för att diskutera globala frågor. Under Index finns flera videoklipp varav ett om FN:s skolmatsprogram i Demokratiska republiken Kongo.
Arbeta gemensamt i klasser eller låt grupper av elever fördjupa sig och redovisa var sin del av Världskoll.
Skolmat bli kunskap
Varje dag går 66 miljoner barn i låginkomstländer hungriga till skolan. 58 miljoner barn i grundskoleålder tar sig inte till skolbänken alls. Fattigdom och svält är oftast anledningen till att barn inte får möjlighet till utbildning. Här finns fyra videoklipp att titta på. Välj ett eller flera och bestäm vem som presentera dem för klassen, du eller några elever.
Quiz – Världskoll
Detta är ett webbspel där eleverna får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder, inom allt från internetanvändande till vattentillgång. Alla frågor handlar om världen på ett eller annat sätt, men är uppdelade i fyra frågetyper som besvaras på olika sätt. Programmet ska laddas ner.
C Aktivitet
Svenska FN-förbundet inbjuder alla klasser på grundskolan att delta i tävlingen:
Varför är utbildning så viktigt?
Eleverna ska på ett kreativt sätt illustrera varför de tycker att det är viktigt att gå i skolan. De kan till exempel:
• skriva en berättelse
• göra en sång
• ta ett foto
• spela in en film
• rita en teckning
• göra ett collage.
De rekommenderar också en utställning på skolan med alla elevers bidrag.
Tips:
• Arbeta som journalister med kamera, block och penna. Intervjua barn och vuxna om varför det är så viktigt med utbildning. Förbered frågor, boka intervjutid och/eller låt eleverna hitta personer i skolan eller hemma att intervjua. Hur ska arbetet presenteras? En film, en tidningssida, ett bildspel eller annat som klassen eller grupper av elever bestämmer.
• Göra ett collage av tidningsbilder som visar varför det är så viktigt med utbildning. Sortera bilderna på ett sätt som gör budskapet tydligt. Fyll på med egna teckningar, texter och färger!
• Skapa engagemang för hjälpinsatser för utsatta barn! Vad kan klassen göra? Kan eleverna använda sig av sociala medier, skriva debattinlägg, komma på en genial idé (typ ishinken och nyvakna bilder) som gör skillnad för barn utan möjlighet till utbildning?
• Göra arbeten med egna fotografiska bilder.
• …
Klassen kan välja att skicka in ett individuellt bidrag, ett gruppbidrag eller ett bidrag från hela klassen. Bidraget ska skickas elektroniskt till fndagen@fn.se senast den 7 november. Ange skola, klass, antal deltagare och kontaktuppgifter. Stora filer skickas via https://www.wetransfer.com/ eller http://www.sprend.se istället för i mejl. En vinnare utses på lågstadiet, mellanstadiet och på högstadiet.
D Uppföljning
Hur bevakar medierna FN-dagen, den 24 oktober? Låt gärna några elever ansvara för en mer allmän FN-bevakning. Eleverna kommer att hitta exempel om de googlar på till exempel Nyheter om FN-dagen eller gör samma sökning i nättidningar.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk
bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Svenska
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Ebolaepidemin berör alla. Varje dag kommer nyheter om stigande dödsfall, nya fall utanför Afrika, hjälpinsatser och nyhetsbevakningar ur olika perspektiv, till exempel hur svårt barnen i de drabbade länderna har det. Många elever har säkert frågor och kanske också är oroliga för egen del. Ge fakta och belys hur vi är rustade, tack vare forskning och kunskap, men också hur utsatta vi är när en sådan här allvarlig epidemi drabbar oss.
A Introduktion
Inled lektionen med att visa nyhetsbilder om ebola. På den här sidan finns en stor mängd nyhetsbilder samlade. Bilderna är hämtade från dagstidningar och deras rapporteringar. Till varje bild finns den aktuella artikeln kopplad. Välj hur du vill använda dig av denna sida. Nedan har vi samlat fakta om ebola som kan vara till hjälp när ni pratar om bilderna.
Fakta om ebola
- Ebola tillhör en grupp virussjukdomar som brukar kallas blödarfebrar. Kroppens förmåga att stoppa blödningar fungerar inte. Patienterna blöder från alla delar av kroppen. Dödligheten är mycket hög.
- De första dokumenterade fallen av ebolafeber hos människor noterades i Zaire och fick namnet efter floden Ebola. Utbrottet skedde 1976 då 318 människor insjuknade. Av dessa avled cirka 90 procent.
- Ebola smittar bara vid nära kontakt med personer som har sjukdomen. Smittorisken är som störst vid fysisk kontakt med döda kroppar, till exempel vid begravningar och andra avsked.
- Ebolavirus smittar mellan människor genom infekterade kroppsvätskor som saliv och blod.
- Vårdpersonal måste arbeta i skyddsdräkter och iaktta försiktighetsårgärder.
- Smittade personer som ännu inte insjuknat smittar inte.
- Feber, kräkningar och inre blödningar är symtom på sjukdomen.
- Idag finns inget godkänt läkemedel som kan förhindra eller bota sjukdomen.
- Det finns fem typer av ebolavirus.
- Den som tillfrisknar från ebola blir immun mot just den typen av ebola som de insjuknade i.
- Flyghundar, en typ av fladdermöss, bär på viruset, smittar apor och andra djur. Apor verkar vara den vanligaste smittkällan för människor, i samband med kötthantering från schimpanser och gorillor men även andra djur som skogsantiloper.
- Senaste utbrotten av ebola kom vid årsskiftet 2013-2014, men uppmärksammades i mars 2014. Det utbrottet startade i gränstrakterna mellan Guinea, Sierra Leone och Liberia.
- Sverige har beredskap för denna typ av sjukdomar sedan 1990-talet. På infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping finns en speciell enhet med möjlighet att vårda ebolapatienter under längre tid. Man har i Linköping tillgång till en speciellt anpassad ambulans och kan även hämta patienter med flygplan från övriga delar av landet.
Källor: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten: Bra att veta om ebola
Socialstyrelsens rekommendationer till hälso- och sjukvården
Ur nyhetsmaterialet:
• Antalet fall av ebola i Guinea, Sierra Leone och Liberia uppgår till över 8 000. Av dem har nästan hälften avlidit, de flesta i Liberia.
• Två kända fall är hittills smittade utanför Afrika, ett i Spanien och ett i USA.
• Enligt FN skulle en miljard dollar behövas för att bemästra ebolakatastrofen. Världens länder har hittills bidragit med 250 miljoner.
• Svenska regeringen har skickat sin första specialist till Liberia. I veckan ska ytterligare sju åka. Det är frivilligt för var och en att åka.
• Överallt i Västafrika är ebolan närvarande, inte hälsa i hand, undvika kramar, inte ta i saker, tvätta händer och fötter, kontroll av kroppstemperatur med mera.
B Fördjupning
Arbeta med artikeln Trauma för barnen
Många dagstidningar publicerade en TT-artikel om barnen i Västafrika. Sök den i er lokala nättidning eller hämta den via länken ovan. Då kommer ni till gp.se. Läs artikeln gemensamt eller låt eleverna i par läsa och svara på de frågor som vi föreslår. Börja med att visa var Liberia, Sierra Leone och Guinea ligger och förklara några svåra ord: trauma, traumatiserade, stigmatiserade
, isolerade
, överbelastade sjukvården, epidemi
och sociala gemenskapen.
Förslag på frågor:
• Vem har journalisten Marlene Eriksson talat med?
• Från vilken hjälporganisation kommer hon?
• Vilka är barnen på bilden? Vad får vi veta om deras livsöde?
• Varför hjälper ingen nioåriga Mercy Kennedy, trots att det är tradition att människor hjälper varandra och tar hand om varandras barn? Ange två skäl!
• Hur länge ska barn hållas isolerade från sina föräldrar om någon av dem blivit smittad?
• Varför får smittade barn inte behålla sina leksaker och gosedjur?
• Hur gamla är de flesta som dör i ebola? Varför är det särskilt svårt för barnen?
• Vilka andra sjukdomar hotar barnen i de drabbade länderna?
• Hur hoppas du att det ska gå för den pojke, som fick en ny extramamma? Berättar varför!
• Varför är situationen så annorlunda all annan hjälpverksamhet?
C Aktivitet
Jämför ebola med digerdöden som drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713. Stora döden eller Stora pesten som digerdöden kallades då, är en av de värsta farsoter som drabbat Europa. På SO-rummet finns fakta om digerdöden. Längre ner på den sajten finns enkel fakta om digerdöden som kan passa dina elever.
Ta reda på:
– hur digerdöden kom till Europa och Sverige.
– varifrån smittan kom.
– vilka sjukdomstyper/pester av digerdöden som fanns.
– hur sjukdomen yttrade sig.
– dödlighet och antal döda.
– folktro kring digerdöden.
– digerdödens följder.
Fundera på varför vi borde klara av att hantera dagens ebolasituation bättre än vi gjorde med digerdöden under medeltiden.
D Uppföljning
Följ händelseutvecklingen kring ebola. Hjälps åt att gör en lista med daterade rubriker. Stäm av en gång i veckan eller fyll på allt eftersom.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Biologi
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
I fredags presenterade Stefan Löfven sin regering. Eftersom han fått i uppdrag av talmannen att bilda regering är det han som utser ministrar. Följ den nya regeringens första stapplande steg!
1 Följ en minister
Följ någon/några av de nya ministrarna i nyhetsflödet under en vecka. Välj gärna en av de ”tunga” ministrarna, det vill säga finansministern, utrikesminister eller utbildningsminister.
Har ni någon ”lokal” minister där ni bor så följ den ministern i den lokala/regionala medievärlden.
2 Vilka syns i medierna?
Försök att mäta den uppmärksamhet ministrarna fått i medierna sedan fredagen den 3 oktober då Stefan Löfven presenterade ministerlistan.
A. Gör en topplista efter den publicitetsmängd ministrarna fått.
B. Vilka ministrar har fått mest negativ kritik
C. Vilka ministrar verkar vara populärast?
D. Vilka är mest anonyma, dvs syns minst i tidningarna?
3 De tar över UD
Det har pratats mycket om feminism inför valet. Nu tar kvinnor över UD. Det är inte bara Margot Wallström som blir utrikesminister utan de fyra ledande posterna i ”Arvfurstens palats” innehas av kvinnor – det har aldrig inträffat tidigare.
A. Ta reda på mer om UD:s ledning, de två ministrarna, kabinettsekreteraren och statssekreteraren. Sök i nyhetsmedierna efter material om dessa kvinnor.
B. Margot Wallström har utsatts för viss kritik nu när hon återvänder till svensk politik. Ta reda på mer om detta.
C. Det har genom åren funnits flera kända kabinettssekreterare på UD. Undersök!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå.