Bakgrund: DN-journalisten ville intervjua den person som under pseudonymen ”Julia Caesar”. Den personen hade länge skrivit på invandringsfientliga sidor, bland annat krönikor på snaphanen.dk. Skaffa er en bakgrund genom att läsa länkarna nedan:
http://www.journalisten.se/nyheter/mordhot-mot-dns-niklas-orrenius
http://digital.di.se/artikel/de-sager-att-star-for-yttrandefriheten
http://www.politism.se/story/kriget-med-dagens-nyheter/#post-30438
http://www.marikaformgren.se/#post80
http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/
2
Debattera det ni läst. Den svenska journalistiken är gynnad av en omfattande frihet, en frihet som även är kopplad till stort ansvarstagande. Stor öppenhet gäller och varje journalist ska kunna stå för sina ord och exempelvis underteckna en artikel med namn, telefonnummer och e-postadress.
Diskutera:
A. Ska man kunna skriva om exempelvis ”låg-IQ-länder” och att politiker i Europa ”har tagit sig rätten att ingripa i evolutionen och vrida den baklänges” utan att stå för sin text och gömma sig bakom en pseudonym.
B. När man ger sig in i debatten och blir en inflytelserik skribent som citeras och delas i stor omfattning på sociala medier, kan man då kräva att få fortsätta att vara anonym? Bör man då inte stå för sina åsikter även i normal journalistisk granskning?
C. Skillnaden är stor mellan traditionell journalistik där journalister står för sina åsikter med namn, telefonnummer samt e-postadress, och de sidor där anonymitet är själva grejen. På exempelvis Flashback kan man påstå i princip vad som helst och gömma sig bakom en avatar (pseudonym).
Diskutera skillnaden!
D. Expressen publicerade namn och bild på ”Julia Caesar”. Var det rätt? Läs:
http://www.expressen.se/kultur/hon-ar-julia-caesar/
http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/09/sa-resonerade-expressen-kring-namnpubliceringen
Och diskutera!
E. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt följande om rasism och främlingsfientlighet: ”Det kan inte finnas någon tolerans mot dem som ifrågasätter andra människors värdighet.”
Är det så? Och i så fall, hur slår det tillbaka på ”Julia Caesar”?
3. Skriv en insändare i ämnet. Använd det du fått fram genom att läsa och diskutera. Tips om hur du skriver kan du få här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Alla medier rapporterar om situationen för flyktingar runt Medelhavet, i Ungern, i Europa och Sverige. Vi får ta del av fruktansvärda bilder, berättelser och fakta. Hur talar man med barn om till exempel bilden på den döde pojken Aylan på stranden och hur svarar vi på barns frågor? I Expressen ger Jannes Grudin, psykolog på Rädda Barnen, goda råda och säger bland annat ”Säg som det är. Gör det lugnt och berätta inte mer än ditt barn frågar om”. I det här lektionsförslaget har vi valt att lyfta flyktingfrågan utifrån exemplen på en familj från Syrien som kom fram till Sverige och pojken som inte kom fram.
1
Ett flyktingfall
Ahmed och Johan och deras barn
60 miljoner människor är på flykt, varav hälften är barn, enligt en ny rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR. Just nu står vi inför en flyktingsituation som vi inte sett sedan andra världskriget. Islamiska statens terror i Irak och Syrien är en orsak till det försämrade läget. I Syrien har hälften av Syriens 23 miljoner människor flytt från sina hem. 7,6 miljoner av dem är på flykt inom landet och 4 miljoner har flytt landet. De allra flesta finns i Syriens grannländer, Turkiet, Libanon och Jordanien, men många tar sig också till Europa som Ahmad och Jihan och deras två barn och en kusin.
- Läs artikeln som SvD publicerade i augusti 2015 (kan kräva abonnemang) och följ familjens flykt från land till land. Läs gemensamt eller dela upp artikeln så att en grupp elever redovisar var sitt land och berättar vad som hände där. Följ familjens 7000 km långa flykt på kartan. Diskutera flyktingfrågan utifrån den här familjen. Förklara ord och begrepp.
- Artikeln ovanför, ”På flykt genom nio länder. ’Rör er i skuggorna'” är skriven av en fransk journalist, Claire Billet. Den 20 juli kom familjen fram till Sverige efter att ha betalat flyktingsmugglare 20 000 euro. Nu befinner de sig i en liten lägenhet på en flyktingförläggning utanför Nässjö. SvD:s reporter Hannes Delling besökte dem och Jihan och Ahmad svarade på frågor från läsare om Syrien, flykten till Sverige och tankar kring deras nya hemland. Här kan ni läsa chatten.
2
Ett flyktingfall
Europa räddade inte Aylan, 3 år
(Om du vill diskutera den här bilden med dina elever föreslår vi att du först tar del av Janne Grudin, psykolog på Rädda Barnen, råd om hur man samtalar med barn ur Expressen.
- Vad hände Aylan och hans familj? Expressen berättar vad som hände.
- Var det OK att publicera och sprida bilder på den döde Aylan? Bilden på den treåriga pojken som drunknade i Medelhavet under familjens flykt från Syrien sprids över världen. Många trodde att bilden skulle bli droppen som på allvar väckte opinionen mot kriget. Så här förklarar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson varför de publicerade:
”Det är mycket ovanligt att vi publicerar brutala skildringar, men detta dokumenterar en flyktingkatastrof som vi alla måste förhålla oss till. Kanske väcker bilden engagemang, kanske kan den därför rädda andra barn”.
Enligt Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv, ska medierna alltid visa brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn och noga pröva publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. Varje publicering är unik och diskuteras med chefredaktören och ansvarig utgivare.
- Gjorde Expressen rätt som publicerade bilden på döde Aylan?
Uppföljning
Följ med i nyheterna! De rapporterar om dagsläget men också om förslag från politiker och hjälpåtgärder från organisationer och medmänniskor.
- Hur ska det gå för flyktingarna i Budapest?
- Kan EU komma överens om en gemensam strategi för flyktingmottagandet?
- Kan vi komma åt flyktingsmugglare?
- Kan vi förhindra riskfyllda båtfärder?
- …
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till,
och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Syfte
Eleverna bör i tidig ålder göras uppmärksamma på att allt de läser, ser och hör har ett ursprung. Det är inte alltid den som berättar eller skriver något som själv har upplevt det hon för vidare.
I läroplanen för grundskolan står det under Skolans uppdrag:
Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Genom att reflektera över källorna i papperstidningen och på webben lär sig eleverna att all information har en eller flera avsändare som bör redovisas för att vi ska kunna ha möjlighet att ta ställning till värdet av informationen.
Förslag på aktiviteter
VISKLEKEN
Välj rubriker ur tidningen. Viska den ordagranna lydelsen till en elev som i sin tur viskar det han uppfattat vidare till en annan elev. Be eleven som är sist i kedjan att berätta vad som har hänt.
Diskutera vad som kan hända med budskap som förmedlas i flera led.
STUDERA BYLINES
Tidningens reportrar sätter som regel ut sina namn vid den artikel de har skrivit. Det kallas för byline på tidningsspråk.
- Gör en lista över tidningens reportrar.
- Vilken/vilka reportrar skriver de flesta artiklarna?
- Är någon reporter specialist på något område (t.ex sport, teknik, politik, brott …)?
- Finns det artiklar som saknar byline? Korta notiser och material från TT och andra nyhetsbyråer kan sakna byline. Hur skiljer sig artiklar utan byline från dem med?
VEM DÖLJER SIG BAKOM ETT ”PRATMINUS”?
När reportern citerar vad någon säger markerar han det med en ny rad och ett talstreck, som på tidningsspråk kallas pratminus.
- Låt eleverna leta upp namnet på personerna bakom artikelns pratminus. Vad får man reda på om dessa personer (ålder, yrke, befattning, vittne …). Går det att få reda på mer om personen genom att söka på internet?
- Har reportern använt sig av flera källor?
SAMMA KÄLLA?
- Sök upp tidningar på internet som beskriver samma händelse. Använd sökfunktionen på Mediekompass ”Sök vad tidningar skriver”. Eleverna listar upp personerna bakom artiklarnas pratminus. Diskutera vilka källor som är gemensamma och vilka som är unika och fördelar resp. nackdelar med detta.
Länkar
Mer om källkritik på mediekompass.se
Fakta om källkritik från Kolla Källan (Skolverket)
1
Fakta: Kartlägg vägarna in i EU. Var försöker de ta sig över gränserna?
A. Läs så många nyhetsartiklar ni hinner och skriv ner var de skildrade flyktingarna tar sig in.
B. Försök att få koll på siffrorna. Hur många människor har kommit den senaste veckan, den senaste månaden, det senaste året?
C. Varifrån kommer flyktingarna och hur ser deras flyktväg fram till gränsen ut?
2
Vässa argumenten: Läs åsiktstexter om flyktingläget i Europa. Det innebär texter som ledare, insändare, debattartiklar och krönikor. Här kommer några exempel:
Ledare: http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/vakna-kaplan-bokrisen-ar-har/
http://kkuriren.se/ledareasikter/ledare/1.2909182
http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-flyktingspoket-gar-ater-genom-debatten/
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article21301832.ab
Det finns många fler!
Insändare:
http://ekuriren.se/ledareasikter/insandare/1.1809505-flyktingar-ska-fa-ett-vardigt-mottagande
http://www.ostrasmaland.se/insandare-debatt/en-halvprocent-av-jordens-flyktingar-kommer-till-europa/
http://norran.se/asikter/insandare/flyktingar-en-tillgang-for-oss-267741
http://vlt.se/asikt/debatt/1.3106470-for-manga-invandrare-for-att-integrera-alla
Det finns många fler!
Krönikor: http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article21282974.ab
http://www.gp.se/nyheter/ledare/kronika/1.2808916-peter-hjorne-min-famn-ar-bade-liberal-och-vid
http://ceciliawikstrom.eu/kronika-i-nerikes-allehanda-skapa-sakra-vagar-for-flyktingar/
Sök efter fler exempel! Vad skrivs exempelvis i din egen lokala tidningar/tidningar?
3
Diskutera: Sammanställ det ni hittat i uppgift 2. Dela in i för eller emot flyktingmottagande. Sammanställ argumenten för och emot och diskutera. Har din uppfattning förstärkts eller förändrats?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Geografi
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld.
VM i Peking är slut och medaljerna är utdelade. En i varje tävlingsgren åker hem som bäst i världen, men övriga har säkert andra guldkorn att glädjas åt. Kanske har de slagit personligt rekord? Kanske har de fått vara med om ögonblick som påverkar dem både som idrottare och människa? Vi föreslår att ni tar del av mediernas rapportering från tävlingarna i Peking, tittar på resultat och avslutar med en eller flera mattelektioner och idrottslektioner. Hur många elever behövs för att slå en världsmästare i Peking?
Inledning
Radio, TV och dagspress har under veckan som gått bevakat VM i friidrott i Peking. Hur mycket känner eleverna till? Inled med ett samtal.
Förslag på några frågor i klassen:
• Hur många känner till att det pågått ett VM i friidrott?
• Vad är friidrott? Ge exempel på grenar.
• Har vi duktiga friidrottare i Sverige? Hur gick det för dem? Vad tävlade de i?
• Fick vi några medaljer?
• Vem eller vilka var närmast en medalj?
• Vem eller vilka blev stjärnor i Peking?
• Är det något mer än resultatet som räknas i internationella tävlingar?
• Var ligger Peking? Vad vet eleverna om Kina? Hur kan ett VM påverka landet vad gäller öppenhet och demokrati?
Välj sedan någon sajt och leta efter glädje, besvikelse, överraskningar, oväntade framgångar och misslyckanden och andra nyheter som fick betydelse under VM.
Här är några förslag på länkar:
DN, http://www.dn.se/stories/friidrotts-vm-i-peking-2015/
SvD, http://www.svd.se/om/friidrotts-vm-2015-h3c9
Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/friidrott/vm/live/
Expressen, http://www.expressen.se/sport/friidrott/
Radiosporten, http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4858&grupp=22290
SVT, http://www.svt.se/sport/friidrott/
Aktivitet
Studera resultatlistor från Peking. Välj sedan grenar som klassen ägnar sig åt på idrottslektioner. Vem är kvinnlig och manlig världsetta i dessa grenar? Vad vann de på? Här på radiosportens hemsida finns resultatlistor, säkert också på andra sajter.
Gör beräkningar på guldmedaljörernas resultat.
Förslag på matteuppgifter att lösa utifrån:
LÄNGDHOPP.
• Gör en lista på klassens resultat i längdhopp, flickor och pojkar i samma lista. Hur många elever behövs för att precis ”slå” den kvinnliga mästaren och den manliga? Vem eller vilka lyckades ”slå” mästarna genom att använda så få elever som möjligt och med minst marginal i centimeter. Diskutera och jämför beräkningarna.
• Hur många centimeter skiljde mellan den kvinnlig och manliga medaljören? Hur många centimeter skiljde mellan brons-, silver – och guldmedaljören?
• Hur långa är längdhoppen? Mät upp respektive hopp och ta reda på hur många elever det behövs för motsvara samma längd. Börja med att mäta eleverna för att kunna göra en beräkning. Eleverna ska komma exakt eller över nertrampet. Kontrollera sedan med hjälp av de elever som ingått.
• Leta efter en vägg på skolan som är ungefär lika lång som respektive hopp. Gör först en uppskattning för att sedan kontrollmäta.
• Låt eleverna hitta på egna matteproblem att lösas i klassen.
Arbeta eventuellt vidare med andra sporter på samma sätt.
Fördjupning
• Vart gick medaljerna? Skapa tabeller och gör diagram som visar vilka världsdelar de kommer ifrån.
• Välj några av klassens favoriter från Peking. Ta reda på mer om friidrottaren. Skriv ut bilder och texter och gör ett collage.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Matematik
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Syfte – Idrott och Hälsa
Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.
Mellan den 22 och 30 augusti arrangeras VM i friidrott i Kinas huvudstad Peking. Svenska massmedier kommer att bevaka tävlingarna intensivt och här finns massor av möjligheter att berika undervisningen. Veckans lektionstips byggs i tre delar, en som berör ämnesfördjupning, en tar upp kritisk granskning och den tredje uppmanar eleverna att skriva.
1 Ämnesfördjupning:
Följ upp samtliga guldmedaljörer i VM, välj antingen kvinnor eller män. Ta reda på vilken stad (ort) de kommer ifrån och ge en geografisk beskrivning av staden. Alltifrån hårda fakta som invånarantal, utbredning, etc, till en detaljerad näringsgeografisk beskrivning, Vad sysslar människor med på den ort som en gång såg guldmedaljören växa upp? Ni kommer att hamna i stora städer, mindre städer eller små byar över hela världen. Dela upp arbetet i klassen och redogör sedan för era resultat. Diskutera gemensamma drag och skillnader.
2 Kritisk granskning:
Här finns flera infallsvinklar för att kritiskt granska medierapporteringen från VM.
A. Kina är ett oerhört inflytelserikt land men fortfarande ingen demokrati. Hur skildrar medierna brist på demokrati i Kina? Intervjuar man politiska dissidenter, etc? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
B. Peking, eller Beijing, är en jättestad drabbad av svåra miljöproblem och en kaotisk trafiksituation. Hur skildras detta i rapporteringen från den kinesiska huvudstaden?
Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
C. Hur skildras tävlingarna ur ett könsperspektiv? Får kvinnor lika stort medieutrymme som männen? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
3 Uttryck dig:
Skriv om något som gjort dig glad eller upprörd. Välj mellan att skriv en nyhetsartikel utan egna åsikter eller en krönika där du kan uttrycka en egen åsikt. Jämför och analysera era alster i klassen.
Titta på hur man skriver en nyhetsartikel här: Nyhetsartikel
Tips om att skriva en krönika hittar du här: Krönika
Eller varför inte en insändare till en tidning: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Skolan har börjat igen och kanske har dina elever kopplat bort allt vad nyheter heter? Här ger vi klassen en möjlighet, i form av ett quiz, att diskutera några av sommarens nyheter.
Introduktion
Lös vårt sommarquiz gemensamt, enskilt eller i smågrupper. Om du väljer enskilt eller gruppvis föreslår vi att du tidsbegränsar, förslagsvis 20 minuter, och låter alla göra ett försök innan ni går igenom och diskuterar händelserna. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta och diskutera nyhet för nyhet.
QUIZ – Hänt i sommar
Här presenterar vi ett urval av sommarens händelser från juni, juli och augusti. Vad minns klassen? Ta hjälp av ledtrådarna och hitta svaren!
INRIKES
• En skådespelare och programledare Han ledde barnprogrammet, Fem myror är fler än fyra elefanter, som fick många barn att bli intresserade av bokstäver och siffror. Programmet är över 40 år gammalt, men har visats i repris många gånger. Han dog i juni.
• En båt
I juli hittade dykare ett vrak i Östersjön utanför Uppland. Svenska militärer tror att det kommer från Ryssland och sjönk 1916.
• Ett vilt djur
Kanske hade tandläkaren Walter Palmer från USA inte väntat sig en mediestorm efter att ha skjutit Cecil i Zimbabwe. Han blev hatad och dödshotad på sociala medier och fick sitt hem vandaliserat.
• En festival
1998 hölls den här festivalen gör första gången i Stockholm. Den är årligen återkommande, alltid vecka 31, och riktar sig främst till HBTQ-personer som homo- och bisexuella, transpersoner och queera.
• Ett politiskt parti
Med affischer i Stockholms tunnelbana ville det här partiet be turister om ursäkt för att det sitter tiggare runt om i Sverige. Många blev arga på reklamen och rev ner dessa.
• En stad
Här dog en kvinna och cirka 200 personer fick lämna sina hem, när ett unikt träkvarter från 1500 och 1600-talet brann ner.
• En musiker och konstnär
Han blev känd för sina roliga och annorlunda sånger som Ingela och Jag måste hejda mig. På 70-talet hade han ett eget barnprogram som hette The pling & plong show. Han gav ut mer än 20 skivor.
• En stad
Parken Almedalen är varje somras en mötesplats för politiker, föreningar, journalister och andra som är intresserade av samhället. Parken ligger i den bäst bevarade medeltida staden i Skandinavien.
• Ett bär
Den kalla sommaren gjorde att vårt älskade midsommarbär inte hann mogna på samma sätt som vi är vana vid.
• En helig månad
Muslimernas firade sin heliga fastemånad mitt i sommaren då vi har långa dagar och korta nätter. Det blev särskilt svårt för alla muslimer i norr där solen aldrig gick ner. Därför införde de nya reglar för hur fastan skulle gå till.
UTRIKES
• Ett land
I somras öppnade bankerna igen men det här landet har fortfarande stora problem med sin ekonomi. EU bestämde nyligen att de ska ge landet ett nytt stödpaket.
• En planet
Rymdraketen New Horizons tog den allra första bilden på nära håll på den här planeten. New Horizons är en av de snabbaste raketer som finns men det tog ändå mer än nio år att komma fram. Den här planeten är vår minsta men nu menar forskare att det inte är en planet utan en dvärgplanet.
• Ett land Det här landet i Europa bygger en 18 mil lång mur för att stoppa flyktingar från att ta sig in i landet. Ledare i andra EU-länder protesterar mot bygget.
• Ett turistland En bomb i huvudstaden Bangkok dödade minst 30 personer och skadade minst 80. Explosionen skedde utanför en populär turistattraktion, ett hinduistiskt tempel, och skapade en enorm krater i marken.
• Ett innanhav
EUs ledare menar att Europa är med om den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Hittills i år har fler än tvåtusen människor dött under farliga båtfärder från Afrika.
SPORT
• En överraskad guldmedaljör
Sim-VM i ryska Kazan blev det hittills framgångsrikaste för svensk simning i långbana. Sverige tog tre guld, två silver och ett brons. Sarah Sjöström vann som väntat många medaljer, men att den här guldmedaljören skulle ta guld i 50 meter bröstsim överraskade både henne och många andra.
• En sport
Vårt kvinnliga 19-årslag vann EM efter att de i finalen besegrade Spanien med 3-1. Segrade gjorde också vårt manliga 21-årslag som i EM-finalen besegrade Portugal efter straffar.
• En OS-stad
I sommar blev det klart att den här kinesiska staden ska arrangera vinter-OS år 2022. Det är andra gången staden ansvarar för ett OS. År 2008 var det sommar-OS i samma stad.
• En fotbollscup
I Göteborg spelades i juli världens största turnering i fotboll med 38 000 unga spelare från 75 olika länder.
QUIZ – sommarens nyheter
QUIZ – facit
Fördjupning
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig i en eller flera händelser. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor?
Vid fördjupningen föreslår vi att eleverna ta hjälp av journalistens basfrågor:
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna ta ställning till om nyheterna kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte.
Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter
och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet
meningsutbyte om samhällsfrågor.
Sedan år 2005 är den 6 juni en helgdag. Tidigare kallades dagen Svenska flaggans dag men numera även Sveriges nationaldag. Är det bra att fira en nationaldag? Behövs den? Ta reda på mer om debatten kring nationaldagar och nationalism genom att följa med i medierna och/eller leta efter äldre inslag i debatten.
1 Samla in fakta
Ta reda på fakta om varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni – man brukar ange två skäl. Kanske hittar du äldre tidningsartiklar som ger en bra bakgrund.
Länkförslag:
Sveriges nationaldag på Nordiska museet
Det finns fler bra länkar. Sök!
Diskutera i klassen vad som är det viktigaste skälet till att fira den 6 juni.
2 Bra eller dåligt?
Många svenskar tycker att vi ska fira Sverige och vara stolta över vår nation och vår nationstillhörighet, medan andra är kritiska och tycker att nationalism är något dåligt. Vad tycker du? Sök bland medietexter och formulera dina argument. Här finns mycket att hämta bland olika bloggare. När du läst in dig så försök att lista fem goda argument för just din inställning. Avsluta med att jämföra i klassen och diskutera för och emot.
Länkförslag:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-ar-svenskarna-sa-daliga-pa-att-fira-nationaldagen
Försvar av dagen:
https://www.di.se/debatt/stark-den-nationella-gemenskapen/
https://www.expressen.se/gt/kronikorer/christer-el-mochantaf/darfor-borde-vi-fira–nationaldagen-i-dag/
Nyansering:
https://www.dn.se/kultur/per-svensson-alska-nationen-och-avsky-nationalismen/
Det finns fler länkar. Sök!
3 Skriv!
Vad tycker du om firandet av nationaldagen. Är det enbart positiva känslor eller känner du en viss tveksamhet. Formulera dina argument, skriv en krönika. Här hittar du lite enkla tips om hur du kan skriva:
Publicistguiden Kapitel 10: Journalistiskt skrivande
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Vi avslutar läsåret med en stor medial händelse, bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist den 13 juni i Slottskyrkan i Stockholm. Förutom nyhetsdiskussioner ger vi förslag på studier om statsskick, kungafamiljer, släktträd och ger eleverna ett förslag att med hjälp av sin egen släkt skapa sitt egna släktträd.
A – Introduktion
Carl Philip och Sofia Hellqvist gifter sig i sommar
Visa bilder på Carl Philip och Sofia Hellqvist och fråga eleverna vilka de är och varför de står i fokus. Bilder finns på kungahuset hemsida och i dagspressen. Redan nu finns en hel del att läsa på om bröllopet, alla fester och förberedelser. Googla på: Bröllopet mellan Carl Philip och Sofia Hellqvist och ta del nyheter inför bröllopet!
Fröken Sofia Hellqvist blir prinsessa
Vad innebär det för Sofia att gå från fröken till prinsessa? Läs artikeln, Så drillas vår nästa prinsessa och diskutera!
• Vem bestämmer om hon får kallas prinsessa?
• Många kanske tycker att hon inte levt som en prinsessa. Varför då?
• Vad måste Sofia kunna och ändra på när hon nu gifter sig med en prins?
• Vilka är hennes lärare?
• Avundas ni henne? Varför – varför inte?
B – Aktivitet
Sverige är en monarki
Sök mer fakta om monarki, vårt kungahus och republik.
Ta reda på:
• hur Sverige blev en monarki.
• vilka uppgifter kungahuset har.
• vilka andra länder som har monarki.
• vilka nu levande som ingår i vårt kungahus.
• vilka våra kungliga slott är.
• vad som skiljer monarki från republik.
• några länder som har republik.
• varför Victoria ska efterträda kungen och inte Carl Philip.
Diskutera för – och nackdelar med att födas och växa upp i en kunglig familj. Hur viktig är monarkin för Sverige? Ska vi behålla vårt statsskick? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Kungafamiljens släktträd
Titta på ätten Bernadottes släktträd. Vem är barn till vem? Vem är/var gift med vem? När levde de? Hur gamla blev de? Googla gärna och försök hitta mer om personerna.
Mitt eget släktträd
Låt eleverna göra sitt eget släktträd med hjälp av den egna familjen och släkten. Rita och skriv och fyll på med bilder som finns på familjemedlemmar. Skriv namn, årtal, boende med mera.
C – Länkar
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Syfte samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv
Det här lektionsförslaget handlar om båtflyktingarna i Medelhavet och Indiska Oceanen. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med deras svåra situation utifrån en nyhetssammanfattning och barnkonventionens artiklar. Spelar barnkonventionen någon roll när FN, EU och berörda länder försöker fatta beslut i frågan?
A – Introduktion
Visa bilder på båtflyktingar
Välj någon bild på båtflyktingar som samtalsbild. Hur mycket känner eleverna till. Låt eleverna berätta och svara på deras frågor. Om du vill ge mer fakta har vi samlat på artiklar som du snabbt kan visa eleverna. Länkarna börjar i april och fortsätter framåt i maj. Om du vill ha det allra senaste kan du själv gå till Google Alerts, https://www.google.se/alerts och skapa en avisering: Båtflyktingar. Alerts håller koll på nytt intressant innehåll på webben och skickar ett mejl när något händer. Vid aviseringen finns en liten penna. Om du klickar på den kan du själv bestämma hur du vill ha din rapportering.
Exempel på nyheter om båtflyktingar i Medelhavet
2/4 Fler flyktingar dör i Medelhavet
11/4 Nära 1000 människor räddade i havet på bara ett dygn
16/4 Italien hårt pressat av rekordstor flyktingvåg
8/4 Flyktingvågen sätter press på Italien
20/4 Kaoset i Libyen öppnar för flyktingar
20/4 Medelhavet dödligaste gränsen i hela världen
21/4 ”Ett mörkt hav fullt av lik”
22/4 Överlevande vittnar om skräckfärden
22/4 Catania protesterar mot rasismen
22/4 Lång väntan på asylbesked för migranterna
23/4 FN varnar: En halv miljon kan vara på väg över havet
26/4 Gränspoliserna: Stärkta insatser mot smugglarna hjälper bara på kort sikt
26/4 Desperata flyktingar ser ingen annan utväg
3/4 Nästan 5 800 migranter räddade
13/5 Krigsfartyg räddade 400 båtflyktingar
21/5 900 flyktingar räddade
21/5 Svensk hjälp till Medelhavet
Exempel på nyheter om båtflyktingar utanför Thailand, Malaysia och Indonesien
17/5 Flyktingkris i Sydostasien växer
19/5 Tusentals båtflyktingar fast till havs
20/5 Ett viktigt steg för Asiens båtflyktingar
20/5 Möjlig lösning för flyktingar i nöd
21/5 Här är båtflyktingar inte välkomna
22/5 Burma räddar båtflyktingar för första gången
23/5 FN: En skyldighet att hjälpa
23/5 ”Jag gråter och tackar Gud för att vi kom hit”
– Vilka rättigheter har barn på flykt?
Diskutera problemet med båtflyktingar ur ett barnperspektiv. 195 stater har skrivit under barnkonventionen. Vilka artiklar i barnkonventionen talar för att FN, EU och berörda länder snabbt måste komma överens om en strategi för att rädda utsatta människor på flykt? Vilken roll verkar barnkonventionen ha i båtflyktingfrågan? Vilka artiklar borde makthavarna tänka på? Varför?
1. Ett barn är varje människa under 18 år.
2. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
4. Politiker som styr länder ska ansvara för att alla barn får det som de har rätt till. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.
5-54. UNICEF barnkonventionen, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
B – Aktivitet
Låt klassen ge förslag på lösningar
Gruppera klassen och ge varje grupp i uppgift att ge minst ett förslag på hur EU, FN och berörda länder ska agera för att rädda utsatta människor. Tänk på frågan ur olika perspektiv som fattigdom, rättvisa, krig, humanitet och medmänsklighet. Redovisa varje förslag och diskutera. Är gruppernas förslag rimliga? Varför – varför inte?
C – Fördjupning
Individuell skrivuppgift
Ge varje elev i uppgift att skriva om situationen med båtflyktingar. Begränsa tiden till 10 minuter och uppmana till privat tankeskrivande, där tankarna får flöda och pennan glöda. Här tillåts ofullständiga meningar, stavfel och andra språkfel. Det är innehållet som räknas. Detta skrivande ger eleverna en chans att skriva av sig utan krav på redovisning.
C – Länkar
Karta på stater som undertecknat barnkonventionen
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Skolans värdegrund
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
…
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
…
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser.