Det här lektionsförslaget handlar om de kraftiga skogsbränder som i månader härjat i Indonesien och stora delar av Borneo. Bränderna är en katastrof för de redan 40 000 utrotningshotade orangutangerna. När skogen brinner har orangutangerna ingenstans att fly och blir fångade i ett eldhav. Dessutom ligger en kvävande gul tjock rök i området, vilket påverkar både människor och djur.

A – introduktion

FAKTA
• Visa de bilder som finns till dn.se-artikeln Orangutangerna på Borneo hotas av skogsbränder. Läs artikeln och samtala om läget.

• Mer fakta som bakgrund till de nu aktuella bränderna.
Indonesien har vid flera tillfällen drabbats av väldiga skogs- och markbränder. De värsta inträffade 1982–83 och 1997–98, då väderfenomenet El Niño var extra kraftfullt.
I regel startas bränderna av bönder och markägare som vill frigöra mark för att kunna anlägga oljepalmsplantager och sedan sprider sig bränderna.
Bränderna ger upphov till enorma utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Under 1997, då åtta miljoner hektar skog och mark eldhärjades, ledde bränderna till utsläpp på drygt fyra miljarder ton växthusgaser, ungefär lika mycket som hela EU släppte ut samma år.
Så sent som på 1960-talet var fortfarande 82 procent av landets yta täckt av regnskog. I dag, efter decennier av skogsskövling, återstår mindre än hälften.
Källa: Globalfiredata, Nature.

• Så påverkas miljön
Läs tillsammans eller återberätta för eleverna innehållet i dn.se:s artikel Indonesiska bränder ”en klimatkatastrof” och Skogsbränder gör livet olidligt i Sydostasien, Yle nyheter.
Artiklarna är mycket informativa och här finns underlag för eleverna att samla fakta och få kunskap om varför det brinner och hur det påverkar människors hälsa, miljön, djur och växtlivet samt vilken roll palmoljan har.

• Fler artiklar i ämnet
Indonesien lovar att släcka bränderna snabbt
Bränder ställer in Thailandsflyg
Sju personer ihjälbrända på berg
Smogg ställde in simvärldscup
Rök får Malaysia att stänga skolor

ORSAKER och KONSEKVENSER
Lista med hjälp av innehållet i de artiklar ni tagit del, orsaker till bränderna och de konsekvenser bränderna medför i Indonesien, deras grannländer och övriga världen.

ÅSIKTER och FÖRSLAG
Avsluta lektionen med att eleverna själva har åsikter om problemet och ger förslag på lösningar. Redovisa enligt EPA-modellen, De fem förmågorna i teori och praktik, Göran Svanelid:
E – enskilt
P – i par
A – alla i klassen

B – aktivitet

SKRIVUPPGIFT
Låt eleverna skriva personliga betraktelser om bränderna ur olika perspektiv. Exempelvis:
– En elev som inte kan gå till skolan
– Premiärministerns försvar/förklaring
– En skogsägare
– En bonde
– En miljökämpe
– En orangutang-räddare
– En pilot

C fördjupning

Här finns gott om fördjupningar kopplade till nyheten om bränderna och de hotade orangutangerna.
Exempel:
• Regnskogar – var de finns i världen, djur – och växtliv
• Orangutanger – olika arter och deras leverne
• El niño – och andra väderfenomen
• Indonesiens övärld – karta, befolkning, näringsliv, sevärdheter m.m.

 

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 Kursplanen i naturorienterande ämnen
Syfte
… Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser…
… På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor…

Läsarnas egna bidrag är en viktig del av dagstidningarnas innehåll. I lokaltidningarna speglar de ofta den lokala politiska debatten, det kan gälla det senaste kommunfullmäktigemötet eller frågan om belysningen i motionsspåret. I de stora tidningarna handlar debattsidorna ofta om nationella frågor. Granska insändare och debattsidor under en vecka och analysera era resultat.

1 Granska

Granska insändare och debattartiklar i din lokaltidning under minst en vecka, gärna längre tid för att få ett bra underlag. Vad handlar insändarna om?

A. Följ insändarsidan under en period och lista alla insändare, korta som långa. Samla dem genom att kopiera dem eller ladda ner dem från e-tidningen. Kommer ni inte åt e-tidningen så be om att få ett lösenord under den begränsade tid som ni granskar innehållet!

B. Vilken insändare är den ”viktigaste”?

C. Vilken insändare är den ”bäst skrivna”? Utgå ifrån hur skribenten har lyckats följa råden i länken nedan. Försök att bortse från egna åsikter och utgå enbart ifrån hur skribenten argumenterar.

Länk: http://mediekompass.se/lektionstips/skriv-insandare-och-debattartiklar/

2 Följ debatten

DN Debatt är förmodligen Sveriges mest prestigeladdade debattsida och här ryms ofta kända debattörer som yttrar sig i nationella eller globala frågor, men det kan även röra frågor om Stockholm. Granska den sidan under en längre period på samma sätt som ni tittar på de lokala insändarsidorna.

A. Följ DN Debatt under en period och lista alla insändare, korta som långa. Samla dem genom att kopiera dem eller ladda ner dem från e-tidningen. Kommer ni inte åt e-tidningen så be om att få ett lösenord under den begränsade tid som ni granskar innehållet!

B. Vilken insändare är den ”viktigaste”?

C. Vilken insändare är den ”bäst skrivna”? Utgå ifrån hur skribenten har lyckats följa råden i länken nedan. Försök att bortse från egna åsikter och utgå enbart ifrån hur skribenten argumenterar.

Länk: http://mediekompass.se/lektionstips/skriv-insandare-och-debattartiklar/

3 Skriv din egen insändare

Följ råden i länkarna:

http://mediekompass.se/lektionstips/skriv-insandare-och-debattartiklar/

http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

Skicka gärna era bidrag till den lokala tidningen. Tänk på att du kan vara anonym i tidningen och skriva under pseudonym, men att tidningen måste veta vem du är – annars publicerar de antagligen inte. Och förresten, varför ska man vara anonym om man kan stå för sina åsikter? Skriv under med eget namn!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Svenska

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Centralt innehåll: Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

Svenska

Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

När vi talar om flyktingar tänker vi kanske på främst på farliga flyktvägar och att fler än någonsin söker trygghet i Sverige. Men vad är en flykting och vem bestämmer vem som flykting? I det här lektionsförslaget försöker vi bland annat förklara vad det är för skillnader mellan invandrare, migranter, EU-migranter, kvotflyktingar, asylsökande och anhöriginvandring.

A Introduktion

A. Vad är en flykting?
Lyssna tillsammans på Aftonbladet perspektiv, http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/92528
På drygt tre minuter förklaras dessa begrepp på ett pedagogiskt sätt.
• Flyktingar
• Invandrare
• Migranter
• Kvotflyktingar
• Asylsökande
• Genévekonventionen
• FN.s flyktingkonvention
• EU- migrant
• Anhöriginvandring
• Alternativt skyddsbehov
• Papperslös
• Frivillighet – hot och tvång

Stoppa gärna programmet för förklaringar och diskussioner. Om du vill att eleverna ska anteckna så ta hjälp av denna pdf:  Vad är en flykting?

B. Vad skriver journalisterna?
Sök aktuella nyhetsartiklar om flyktingfrågan på nätet. Leta efter konkreta exempel på det som ni har talat om.

B Aktivitet

Bilder på flyktingar och migranter
Ge eleverna i uppgift att hämta bilder på olika sorters flyktingar och migranter. De kan söka på nätet eller i papperstidningar från hemmet eller i skolan. Gruppera och strukturera exemplen så att bilderna ger en bild över migrationen idag. Skriv förklarande bildtexter.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap

Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera
deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt
och beslutsprocesser.

Under veckan som gick meddelades vilka som får årets olika Nobelpris. Att ta reda på mera om dessa pristagare ger en inblick i flera skolämnen. I år har vi fått flera pristagare som väcker extra mycket intresse, det gäller fredspriset, litteraturpriset samt en av pristagarna i kemi.

1 Litteraturpriset

Litteraturpriset gick till den vitryska författarinnan Svetlana Aleksijevitj.
A. Meddelandet fick en tillbakadragen plats i de vitryska tv-nyheterna den aktuella dagen. Varför tror du?
B. Det var val i Vitryssland i söndags. Hur gick det? Varför gick det som det gick? Kolla vad medierna skriver.
C. Vad handlar hennes böcker om? Välj ut en som du tycker verkar intressant och skriv en kort redogörelse.
Länkar:

Svetlana Aleksijevitj: »Nobelpriset är inget jag tänker på«


Det finns många fler!

2 Fredspriset

Fredspriset gick i år till en ”nationell dialogkvartett” från Tunisien. Den så kallade Arabiska våren startade i Tunisien.
A. Ta reda på mer om den ”nationella dialogkvartetten”
B. Vad hände i Tunisien den 17 december 2010? Och varför hände det?
C. Hur har demokratin utvecklats i Tunisien efter diktatorns fall 2011?
D. Turismen är mycket viktig för Tunisiens ekonomi. Vad hände den 18 mars och 27 juni 2015? Vad har det gett för följder? Undersök!
Länkförslag:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/minst-39-doda-i-tunisisk-attack/
http://bohuslaningen.se/nyheter/varlden/1.4101236-37-dodade-i-hotellmassaker
http://hbl.fi/nyheter/2015-03-18/736016/turister-dodade-i-tunisien

3 Vetenskapsprisen

Vilka fick i år de tunga vetenskapsprisen i fysik, kemi och medicin? Sök i nyhetsrapporteringen och berätta ingående vilka pristagarna är och varför de får sina pris.
A. Sök bland artiklar och redogör för vilka som fick fysikpriset och vad de upptäckt.
B. Sök bland artiklar och redogör för vilka som fick kemipriset och vad de upptäckt. Här finns i år ett speciellt svenskt intresse!
C. Sök bland artiklar och redogör för vilka som fick medicinpriset och vad de upptäckt.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Gymnasiet
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

I förra veckan la regeringen fram sin höstbudget. Uppmärksamheten i medierna har naturligtvis varit stor. Lär er lite om svensk ekonomisk politik genom att granska budgetdebatten. Det finns flera infallsvinklar, åsikter om budgeten, decemberöverenskommelsen, etc.

1 Ta reda på fakta kring budgeten

A. Vilka delar av budgeten har fått störst utrymme i medierna?
B. Vilka bitar i budgeten tycker du är viktigast?
C. Vad har din lokaltidning skrivit? Är det något i budgeten som blir viktigt för just din hemtrakt?
C. Sammanställ era åsikter i klassen. Överensstämmer era åsikter med mediernas?
Länkförslag: http://kkuriren.se/nyheter/inrikes/1.3463603
http://ttela.se/ekonomi/ttekonomi/1.4313592-valbetald-bilist-budgetens-forlorare
Det finns många fler exempel. Googla exempelvis: budgeten september 2015

2 Decemberöverenskommelsen

Decemberöverenskommelsen kallas en omdebatterad överenskommelse mellan svenska riksdagspartier. Utan den överenskommelsen hade inte budgeten gått igenom och den nuvarande regeringen hade knappast kunnat sitta kvar.
Vad skriver medierna om denna överenskommelse? Plocka fram både neutrala nyhetsartiklar och åsiktstexter som är för och emot.
Länkförslag:
Artiklar: http://www.sprf.se/nyheter-1692203.html
http://www.dn.se/stories/decemberoverenskommelsen/
Åsiktstexter: http://www.aftonbladet.se/ledare/article20781179.ab
http://www.svd.se/darfor-valjer-jag-att-inte-folja-do
Det finns många fler exempel. Googla exempelvis: dö budgeten debattartikel

3 Skriv en åsiktstext om budgeten

Det kan vara menat som en debattartikel, krönika eller ledare. Försök att hålla till dig under 2000 tecken. Var noga med att motivera dina åsikter!

Behöver du tips så titta här:
http://mediekompass.se/skrivarskola/

Krönika
Insändare

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Tidigt på morgonen den 28 september inträffade en av årets astronomiska höjdpunkter, en total månförmörkelse med blodmåne och en supermåne samtidigt. Var någon av dina elever uppe och såg det? Diskutera vad som hände och titta på de bilder som finns publicerade från månförmörkelsen.

A Introduktion

Visa bilder från månförmörkelsen och förklara vad som hände. Här får du hjälp med lite fakta hämtade från länkarna nedan. 
- En månförmörkelse uppstår när en fullmåne förflyttar sig in i skuggan bakom jorden. Det ska vara fullmåne – och solen, jorden och månen måste ligga exakt i linje
– Månförmörkelsen syntes från halva jordklotet. För till exempel USA och Kanada skedde det på söndagskvällen den 27 september. För Sverige varade den från småtimmarna till gryning på måndag morgon. Allt började vid tvåtiden och var över vid halv sjutiden och förmörkelsen var som bäst och rödast mellan fyra och halv sex.
– Supermåne får vi när månen ligger närmast jorden. Månens bana är inte helt rund så ibland är den lite närmare och ibland lite längre bort. Månen såg större ut på himlen än vad den gör i vanliga fall. En annan sak som gör att månen såg extra stor ut var att den låg ganska lågt på himlen.

– En timma efter supermånen fick vi den totala månförmörkelse. Då färgade jorden månen röd och vi fick en blodmåne. Blodröda månar har tidigare satt skräck i människor.

– Det är ytterst ovanligt att en supermåne och en blodmåne sammanfaller, sist det inträffade var 1982 och nästa gång blir inte förrän år 2035.
– Vi kunde se månförmörkelsen sydväst och väst med blotta ögat utan teleskop.

– Den som var uppmärksam kunde också se planeterna Venus, Jupiter och Mars i öster.

Källor och länkar
Populär astronomi, Se super-månförmörkelsen den 28 september

Illustrerad vetenskap, Vad är månförmörkelse och när inträffar det i Sverige

Expressen, Därför får vi se vackra fenomenet supermåne

GP, Bästa månförmörkelsen på år och dar

DN, Då kan du se den blodröda supermånen

B Aktivitet

Ta hjälp av mediernas bevakning av månförmörkelsen. Sök på nätet eller i dagstidningar efter bilder från månförmörkelse den 28 september. Använd bilderna till att förklara vad som hände och berätta var och när de togs. Placera bilderna i kronologisk ordning och ordna ett informativt bildspel, digitalt eller i papper.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 NO 


Lgr 11 Kursplanen i fysik
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser
och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Centralt innehåll årskurs 1-3
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

Centralt innehåll årskurs 1-3
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.

Så har ishockeysäsongen dragit igång. Precis som inom fotbollens elit så har lagen i SHL värvat spelare från när och fjärran, relativt få av spelarna i lagen är lokala förmågor. Använd elevernas idrottsintresse för att studera geografi och samhällskunskap. Och precis som vad gäller fotbollen så spelar herrar och damer i olika världar när det gäller de ekonomiska förutsättningarna!

 

1 Välj ett lag

Granska ditt favoritlag i SHL. Har du inget så välj ett på måfå.

A. Ta reda på vilken ort spelarna kommer ifrån.

B. Välj ut några av dessa orter och gör en geografisk undersökning. Vilka näringar finns på orten? Vilket klimat råder? Invånarantal?

2 Granska

Granska SHL-lagens hemorter. Varifrån kommer lagen? Hur stora städer, orter kommer de ifrån?

A. Titta på förra årets sluttabell och jämför den med en tabell där största staden kommer först och minsta sist. Stämmer tabellerna överens?

B. Det handlar mycket om pengar i dagens idrott. Titta på klubbarnas tröjor. Vilka är de stora sponsorerna? Vilka klubbar tror du har störst resurser bakom sig? Diskutera i klassen!

3 Välj ett damlag

Nu drar även Riksserien igång, det vill säga damhockeyns högsta liga.

A. Välj ett lag från den serien och titta på varifrån det lagets spelare kommer. Jämför sedan med ett lag i SHL. Är skillnaderna stora?

B. Titta på sponsorerna som syns på damlagets tröjor. Finns det skillnader mot herrlagets? Jämför och diskutera villkoren för herr- och damhockey!

Länkar: http://www.swehockey.se/Riksserien/

http://riksserien.se

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/sverige/riksserien/

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2688&grupp=21513

http://www.dn.se/sport/ishockey/kan-inte-satsa-pa-ett-enda-lag/

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Geografi

Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Gymnasiet

Geografi

Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling.

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

I det här lektionsförslaget fokuserar vi på åsikter. Du som lärare bestämmer vilken nyhet som ni ska diskutera och samla olika åsikter om. Det kan handla om olika perspektiv kring flyktingfrågan, politiska förslag eller någon lokal fråga som många har åsikter om. Sedan blir det elevernas uppgift att ge exempel på nyheter och åsikter i frågan. Vem tycker vad och vad tycker eleverna?

A Introduktion

Den här uppgiften passar bra när det hettar till i någon fråga som nu kring flyktingar. Men det kan lika gärna vara en fråga som påverkar elevernas närmiljö eller en nyhet som berör något ämne ni studerar just nu.

Förslag på arbetsgång:

• Bestäm vilken fråga som ni i klassen ska fördjupa er.

• Presentera några nyheter kring frågan, gärna med olika åsikter i frågan.

• Ge exempel på personer och andra källor som reportern har citerat.

• Har reportern intervjuat några personer?

• Får de komma tills tals i pratminus, citat, eller har reportern hänvisat till dessa personer?

• Ge eleverna i hemläxa att i sina dagstidningar i papper eller på nätet hitta fler nyheter som belyser frågan ur olika perspektiv.

• Tipsa eleverna om att i nyhetsstexten markera åsikter och ta reda på vilken eller vilka personer som står bakom åsikterna.

• Vilka positioner och intressen har dessa personer?

• Vid redovisningen ska de ge:

– en sammanfattning av nyheten.

– återge olika åsikter.

– dra slutsatser av vad olika åsikter innebär för dem och för samhället.

– presentera en egen åsikt med motivering.

Förslag på redovisning:
– Redovisa gärna i omgångar.

– Dela in klassen i grupper där var och en i gruppen återberättar sin hemläxa. Låt eleverna föra anteckningar och ställa frågor till varandra. Utse gärna en gruppledare som styr upp redovisningarna och diskussionerna.

– Bilda nya tvärgrupper där eleverna återberättar första gruppens nyheter och åsikter. Fortsätt diskutera i gruppen! Ny gruppledare.

– Avsluta i helklass.

Lärarledd avslutande diskussion:

– Låt varje elev skriva ner den åsikt som de hade med sig till skolan och en annan åsikt som de nu funderar på och kanske ändrar sig till.

– Samla in åsikterna och diskutera så många ni hinner och tycker är värdefullt för situationen.

B Aktivitet

Parallellt med elevernas hemläxa föreslår vi att du som lärare håller utkik efter debattartiklar och insändare i ämnet som du presenterar klassen. Diskutera åsikterna men passa också på att lära eleverna hur man skriver insändare till dagstidningar. Efter alla diskussioner har de säkert samlat på sig åsikter och förslag som de kan använda för att påverka andra. Börja gärna med att skriva en insändare tillsammans och fortsätt med enskilda. Skicka gärna in några till dagstidningen som klassen tycker är särskilt viktiga. Men bombardera inte lokaltidningen med massor av insändare! Kolla i nättidningen om ni kan mejla in de insändare ni valt att skicka in.

Här ger vi exempel på en enkel mall för insändare:

• Rubrik – Förklara rakt på sak vad insändaren handlar om.

• Inledning –Inled och presentera insändaren på ett lockande sätt.

• Huvudtext – Presenterar argument och kanske också något motargument.

• Avslutning – Avslutar med att ge ett förslag som sammanfattar syftet med insändaren

OBS! Tänk på att skiva kort, helst bara fyra till fem välformulerade meningar.

Lär mer om insändare:

Mediekompass Insändare

Youtube, https://www.youtube.com/watch?v=zO1mXsx3yjY

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 SH
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap

Syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.

På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors

levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och

kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Centralt innehåll i årskurs 4-6

Svenska

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Det har varit lite gnissel mellan Sverige och Danmark när det gäller flyktingfrågan, den fråga som fortsätter att dominera både inrikes- och utrikesrapporteringen i svenska medier. Granska frågan och försök förstå bakgrunden till skillnaderna mellan länderna.

1 Jämför

Jämför Sveriges och Danmarks mottagande av flyktingar:
A. Hur många flyktingar tar Danmark emot jämfört med Sverige? Sök efter siffror i medierna.
B. Tänk på att Sverige har ungefär dubbelt så många invånare som Danmark. Ska det ha betydelse? Ska Sverige då ta emot fler?
C. I Danmark sitter Sverigedemokraternas motsvarighet, Dansk Folkeparti, i regeringen. Har det någon betydelse? Googla efter nyhetsröster som har synpunkter på det här.
D. Jämför Dansk Folkeparti med Sverigedemokraterna. Titta bland annat här:
• Dansk Folkeparti varnar SD
”Allmän acceptans av Dansk folkeparti”
Det finns många jämförelser! Googla: ”dansk folkeparti jämför sverigedemokraterna”

2 Vandringen

A. Det faktum att flyktingar och migranter började vandra längs vägen fick stor medieuppmärksamhet. Vad hände egentligen? Granska tidningsartiklar genom att googla:Danmark ”flyktingar vandrar”
B. Statsminister Löfven uttalade sig kritiskt om Danmarks hanterande av flyktingarna. Han sa: Danmark agerar fel när de släpper igenom flyktingar”. Vad menade han?
Länk
Löfven: Danmark agerar fel när de släpper igenom flyktingar
Det finns flera exempel!

3 Bevaka

Bevaka vad som händer i Danmark under veckan – och framöver. Följ medierna, sammanställ och diskutera fortsatta skillnader mellan Sveriges och Danmarks agerande. Förändras ländernas agerande?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.

I det här lektionsförslaget fokuserar vi på det stora engagemang som finns för att hjälpa till i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Vi får se bilder i medierna som vi aldrig trodde skulle utspela sig hos oss eller på andra platser i Europa. Vi skänker pengar, kläder, förnödenheter, startar insamlingar, ordnar transporter och öppnar våra hem. Sällan har vi sett en sådan mediebevakning som den vi tar del av nu. Vi har samlat ett axplock av exempel på hjälpinsatser att läsa och diskutera i klassen och berättar om ett skolupprop om att skänka en krona per elev.

A Introduktion

Det är inte svårt att hitta exempel på människor som vill hjälpa flyktingar. Här har vi samlat några exempel. Läs några tillsammans och ge därefter elevgrupper var sitt exempel att återberätta för klassen.
Uppmana eleverna att vid redovisningen återberätta:
– vad hjälpinsatsen handlar
– var den sker
– vilka som är inblandade
– hur det går till
– varför de gör det
– vad de själva tycker och varför

Avsluta med en diskussion kring flyktinghjälp. Förslag på diskussionsfrågor:
– Vad beror det på att så många vill hjälpa till just nu? Kan treårige Alans död spela in?
– Borde vi kunna göra mer? I så fall – ge exempel.
– Tror ni att politiker i Sverige och Europa kan komma överens om en gemensam strategi. Finns det förslag som ni gillar?
– Halva befolkningen i Syrien har flytt från landet. Hur kan det påverka terrorgrupper där?
– Kommer hjälpintresset svalnar om ett par veckor? Varför – Varför inte?
– Vad tror ni att vi kommer att tycka om de här veckorna om tio år?

Hon förde syrisk flykting från Danmark till Sverige


Hemliga nätverk hjälper flyktingar

Mimoza: ”Följer min moraliska kompass”

Röda korset: Många vill hjälpa flyktingar

Ännu fler vill hjälpa flyktingar i Alingsås

Stor vilja att hjälpa flyktingar

Många vill hjälpa på Malmö Central

Mattias Erlandsson från Härnösand räddade båtflyktingar i Medelhavet

Facebook-grupp engagerar många för flyktinggrupp

Nystartat nätverk samlar miljoner till flyktinghjälp

PSG ger hjälp till flyktinghjälp

Luleåföretag kör kampanj för flyktinghjälp

B Aktivitet

Många grupper startar insamlingar och utmanar andra att göra detsamma. I förra veckan kom ett initiativ att elever ska skänka en krona var. Många skolor har svarat på uppropet som vänder sig till grundskolor och gymnasieskolor. Tanken är enkel – eleverna på de medverkande skolorna skänker en krona var till ett välgörande ändamål och i klassrummet tar lärarna upp flyktingsituationen.
– Vi har full respekt för att inte alla har pengar, men det är frivilligt att vara med och vi tänkte att de flesta skulle kunna avvara en krona. Om alla elever i en klass skänker en krona var räcker det både till några hygienkit till flyktingar och till många viktiga samtal i klassrummet, säger Viktoria Struxsjö, en av initiativtagarna.
Läs mer om uppropet: En krona per elev blir miljonbelopp
– Är det här ett initiativ som eleverna gillar?
– Hur skulle en sådan insamling kunna gå till på skolan?
– Föder det här förslaget andra idéer hos eleverna?

Nu vill många göra en insats


Koppling till skolans styrdokument Lgr 11

Lgr 11 SH

Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors
levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och
kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Centralt innehåll i årskurs 4-6
Svenska
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.