Den 28 februari 1986, för 30 år sedan, mördades statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm. Mordet är ouppklarat och det mest omtalade brottet i modern svensk historia.
Under tiden före och efter årsdagen av mordet kommer svenska medier att ägna mycket utrymme åt historien. Passa på att fånga upp aktualiteten och intresset kring mordet på Olof Palme
ABakgrund
Olof Palme var Sveriges mest kände politiker från det han blev statsminister från den dagen han blev statsminister 1970 fram till mordet
1. Olof Palmes bakgrund stämde inte in med den vanliga bilden av socialdemokratiska politiker. Berätta!
2. Vilka var ”Erlanders pojkar”?
3. Olof Palme väckte ofta känslor. Vad är ”Olof Palmes jultal 1972”? Googla, läs och diskutera.
B Vad hände den där natten?
Vilka möjliga mördare fanns? Följ upp de olika teorierna.
1. Christer Petersson. Vad hände?
2. PKK-spåret. Vad innebar det? Finns det någon trovärdighet i detta spår?
3. Sydafrikaspåret. Olof Palme hade kritiserat Sydafrika hårt och hade uppenbarligen motståndare där. Finns det någon trovärdighet i detta spår?
4. Polisspåret. Olof Palme var hatad av flera poliser med högerextrema åsikter. Finns det någon trovärdighet i detta spår?
C Vad skriver svenska tidningar i dag?
1. Följ svenska medier under veckan före den 28:e och dagarna efter. Samla artiklar och gå tillsammans igenom vad som skrivits.
2. Vad skriver din lokaltidning?
3. Titta på svenska ledarsidor. Vad skrivs? Leta i både socialdemokratiska och borgerliga tidningar. Diskutera ledarna!
4. En svar fråga att diskutera: Förändrade Palmes död socialdemokratisk politik? Diskutera!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
Det här lektionsförslaget handlar om fotografering med förslag på olika bildprojekt. Idag har vi utmärkta möjligheter att arbeta med bildskapande i undervisningen. På de flesta skolor finns gott om datorer och/eller läsplattor. Dessutom har många elever egna mobiler med fina kameror. Vi uppmanar med det här lektionsförslaget till ett kreativt arbete med kameror, ett arbete som kan starta som hemarbete eller utföras i skolan.
A – introduktion
LÄR AV PRESSFOTOGRAFER
Bilderna i en tidning är det första som läsarna ser när de bläddrar i en tidning. Granska dagstidningar på nätet och/eller papperstidningen och leta efter goda bildexempel. Diskutera hur ni tror att fotograferna tänkte vid fotoögonblicken. Diskutera även några bilder som ni tycker har brister och där fotografen kunde ha valt ett annat motiv och perspektiv.
– Titta på översiktsbilder, arrangerade bilder och ögonblicksbilder. Vad är bra? Vad är mindre bra? Hur hade bilden blivit ännu bättre? Titta på skärpa, komposition, fantasi, detaljer, ljus, skuggor och bildidé.
EN LITEN BILDSKOLA
Diskutera dessa punkter i bildskolan och försök hitta exempel på följande påståenden bland pressbilder.
– Undvik att ställa upp folk framför kameran.
– Spontana bilder är bättre än stela arrangerade bilder.
– Skildra verkligheten som den är. Överdriv inte, men ta vara på detaljer och miljöer.
– Ta tid på dig när du fotograferar. Då glömmer ofta personerna bort dig och slappnar av och bilderna blir naturligare.
– Använd din humor. Pröva idéer och var modig.
– Det du själv känner är en bra bild är oftast bra.
– Tänk på avståndet. Gå närmare! Beskär bilden redan i kameran och skapa bilden i sökaren.
– Tänk på ljuset. Se till att ha ryggen mot fönstret och ljuset.
– Försök att hitta ett budskap i bilden.
– Använd fokuslåsning så att du får skärpan på motivet, inte på bakgrunden.
B – aktivitet
DAGS ATT FOTOGRAFERA
Efter att ha studerat och diskuterat bilder och fotografering är det dags för eleverna. Bestäm ett tema för klassen. Just nu har många elever sportlov. Det kan vara ett tema för eleverna. Kanske händer det något på skolan eller i samhället som ni vill berätta med bilder? Kanske vill du att dina elever ska observera våren och med bilder visa vad som händer i naturen? Kanske vill du att dina elever med bilder ska berätta om en och samma dag i deras liv. Det är inte särskilt svårt att hitta ett tema för en undervisning om eget fotograferande.
TEMAUPPDRAG
När ni i klassen har bestämt er för ett tema är det dags för eleverna. Uppmana dem att ta många bilder för att sedan välja ett urval.
– Bestäm hur många bilder varje elev ska presentera inför klassen.
– Bestäm om och hur de ska bearbeta sina bilder.
– Ska de skriva bildtexter? Berätta med ett par meningar VAD som händer i bilden, VEM/VILKA som finns i bilden, NÄR bilden togs och annat som är intressant att veta.
– Ska de skriva annan typ av text? Dikt? Egna funderingar? Notis?
– Bestäm hur eleverna ska presentera sina bilder. Bildspel? Kopierade bilder till ett collage? Bilddagbok? Fotoalbum av något slag?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Bild
Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
Årskurs 1-3
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
I lördags startade Melodifestivalen. Den första deltävlingen gick i Göteborg och fortsätter nu till Malmö, Norrköping och Gävle med andra chansen i Halmstad och final i Stockholm. Det här lektionsförslaget har mer fokus på dessa städer än på själva tävlingen och de artister som ställer upp i årets tävling. Passa på att studera några svenska städer utifrån den mycket populära Melodifestivalen!
A – introduktion
DELTÄVLING 1 i GÖTEBORG
Gör en kort tillbakablick på tävlingen i Göteborg. Se hur journalisterna på lokaltidningen Göteborgs-Posten bevakade tävlingen. Lyssna gärna på segerintervju med favoriten Ace Wilder och överraskningen Robin Bengtsson som blev Melodifestivalens första finalister och läs mer om tävlingen på Från ”Idol” till Melodifinal. Segerintervjun ligger under Mest sett på gp.se.
VAD VET ELEVERNA OM GÖTEBORG?
För ett samtal om staden Göteborg. Vad vet eleverna? Hur många har varit där? Kanske bor dina elever där? Samla fakta med hjälp av elevernas förkunskaper och fyll på med mer genom att söka på nätet eller i någon lärobok.
VAD HÄNDER I GÖTEBORG?
Läs nättidningen tillsammans och sök nyheter som berättar något om hur det är i Göteborg. Vad skriver dagens tidning och vad kan vi läsa om helgen som gått? Klicka på ”GÖTEBORG” för att få de lokala nyheterna. Vad handlar de nyheter om som verkar vara aktuella nu?
FRÖKENS FINGELS FRÅGESPALT
Läs tillsammans valda delar av GP:s frågespalt, Fröken Fingels frågespalt, eller ge grupper av elever var sin fråga att återberätta. ”Karin Fingal”, besvarar frågor från förvirrade läsare som känner att de behöver guidning i det göteborgska.
B – aktivitet
DELTÄVLINGARNA GÅR VIDARE
Nästa stad är Malmö. Sedan fortsätter turnén till Norrköping, Gävle, Halmstad och Stockholm. Arbeta på samma sätt som ni gjorde med Göteborg. Bestäm hur arbetet ska gå till. Ska hela klassen vara aktiv i varje stad eller tänker ni er en stafettpinne som går vidare till nya grupper av elever?
Här är nättidningarna i respektive stad.
Malmö – Sydsvenskan
Norrköping – Norrköpings Tidningar
Gävle – Arbetarbladet
Halmstad – Hallandsposten
Stockhlm – Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet
C – fördjupning
MERA OM STÄDER
Fortsätt att studera andra städer och platser i Sverige utifrån nyhetsflödet. Gör studierna till en kontinuerlig nyhetsbevakning baserad på aktuella händelser. Skapa en Sverigekarta med fakta och klipp från svenska dagstidningar. Här hittar ni samtliga dagstidningar i Sverige.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte Geografi
Kommentarmaterial
Namngeografi
För att kunna orientera sig i sin omvärld behöver eleverna under alla årskurser bygga upp och vidareutveckla en geografisk referensram med fokus på namn och lägen. En sådan referensram innefattar namn och lägen på länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner, orter och andra geografiska objekt som eleven möter i undervisningen och i vardagen.
Inlärningen av namn ska inte ses som fristående moment i undervisningen, utan de bör vara återkommande inslag som kan integreras i all geografiundervisning. Kursplanen specificerar inte exakt vilka namn som alla elever ska lära sig eftersom aktuella händelser och processer förändrar vilka namn som kan vara mest relevanta att känna till.
Efter veckan som gått vet vi, att vi får en åldersgräns för sociala medier, att en otäck mygga sprider sjukdomar i Brasilien och andra länder, att Sverige tänker skicka tillbaka upp till 80 000 asylsökande flyktingar och att FN inlett fredssamtal om Syrien. Ja, listan kan göras lång. Men vad händer denna vecka och vad kan eleverna lära sig av det? Om det handlar veckans lektionsförslag.
A – Introduktion
TILLBAKABLICK PÅ VECKANS HÄNDELSER
Inled lektionen med ett nyhetssamtal kring veckans som gått. Välj några nyheter att prata om, eller ta hjälp av nedanstående kryss och quiz. Håll fokus på ”Man lär sig något nytt varje dag”. Ge bakgrund och annan fakta till nyheterna.
Presstationen – Ett korsord med tio frågor kring veckans nyheter.
Lilla aktuellt – Ett quiz med sju självrättande frågor.
Denna introduktion syftar till att ge eleverna en modell för kunskapssökande, som de själva praktisera under kommande vecka eller senare när det passar i undervisningen.
B – Aktivitet
”MAN LÄR SIG NÅGOT NYTT VARJE DAG”
Ta en lektion i anspråk för nyhetssökning i olika nättidningar och/eller papperstidningar. Uppmana eleverna att söka med fokus på ny kunskap, ”Det visste jag inte”. Vi föreslår att varje elev söker enskilt, för att på så sätt poängtera att det handlar om ny kunskap för var och en. Vid redovisningarna berättar eleverna om sina nyheter och vad de lärt av dessa, men också vad de inte förstod eller skulle vilja veta mer om. Fortsätt att ge bakgrund och fakta på samma sätt som du gjorde när du introducerade lektionen.
C – Fördjupning
TEMATISKA STUDIER
Vilka av elevernas nyheter väckte störst nyfikenhet? Om tid och intresse finns föreslår vi att ni fortsätter att fördjupa er i dessa för att nå mer kunskap.
Låt eleverna ställa frågor till sina nyheter. Kanske tycker du att elevernas frågor inte är de ”rätta” och bäst formulerade? Men elevernas medvetenhet om hur kunskap nås, kan öka genom det egna frågandet. Skapa ett lärande klimat genom att stimulera, uppmuntra, utmana och provocera.
Så kan det gå till:
Ställ frågor:
• för att utvärdera elevernas kunskaper och utveckling.
• för att utmana elevernas tänkande och för att hjälpa eleverna att sortera sina tankar.
• Vad tycker du är viktigt? – för att lära mer om eleverna.
• Hur tänker du? – för att stimulera eleverna att lösa ett problem.
• Hur kommer det sig att …?
Frågorna kan vara:
• reproducerande:
Vad? Vem? Var? När?
• reflekterande
Hur? Varför?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Syfte Naturkunskap
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Som förbundskansler i EU:s folkrikaste land är Angela Merkel kanske Europas mäktigaste politiker. Hon har dessutom suttit på positionen i över tio år, vilket förmodligen ytterligare stärker hennes ledande position. I och med flyktingsituationen i Europa tycks hon numera ständigt figurera i nyhetsflödet. Ta reda på mer om denna mäktiga politiker.
Syfte: Att lära sig mer om Angela Merkel men naturligtvis också om tysk och europeisk politik som på många sätt är så viktig för Sverige.
Passar: Årskurs 7-9 och gymnasiet i samhällskunskap och tyska.
1 Skaffa dig en bild av Angela Merkel.
A. Sök fakta om Merkels personliga och politiska liv. Skriv ner din bild av denna mäktiga kvinna.
B. På senare tid har Merkel ofta hamnat i centrum på grund av sin hållning i flyktingfrågan. Läs och diskutera det hon sagt!
Länkar:
Aftonbladet, Merkel: Flyktingar måste återvända hem efter kriget
Yle: Flyktingfrågan hotar Merkels position
Googla. Det finns fler exempel!
C. De tyska partierna CDU och CSU brukar kallas systerpartier. Vad skiljer dem åt? Sök på faktasidor och i nyhetsartiklar.
2 Vad skriver svenska tidningar på ledarplats och i övriga åsiktstexter om Angela Merkel.
A. Sök bland svenska tidningars ledare efter åsikter om Merkel.
Länkar:
DN, Frågan: Hur länge sitter Merkel kvar
Aftonbladet Ledare, Tyskland är det goda undantaget
B. Leta efter insändare som har åsikter om Angela Merkel.
Länkar:
Västerviks-Tidningen, Sverige kan lära av Merkel
Hela Hälsingland, Merkel är för tuffare flyktingpolitik
Östersunds-Posten, Angela Merkel vill ha mera makt
Det finns många fler! Läs och diskutera åsikter om Merkel!
C. På diverse sajter på nätet sluggas det vilt om både det ena och det andra, bland annat mot Angela Merkel. Läs inläggen på den här diskussionstråden: https://www.flashback.org/t2613338
Finns där inlägg som strider mot god journalistisk sed. Diskutera den här trådens innehåll och den här typen av sajt över huvud taget.
3 Läs vad tyska tidningar skriver om Angela Merkel och flyktingspolitiken.
Skiljer sig synen på Merkel mot den som redovisas i svenska medier?
Länkar:
Sueddeutsche Zeitung, Angela Merkel
Berliner Zeitung, Wie lange hat Merkel noch seit sote?
Hamburger Abendblatt, Zwischen Merkel un der CSU droht eine eskalation
Det finns fler länkar!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs:
• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
• kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
Vi följer upp förra veckans lektionsförslag rörande granskande journalistik den här veckan och använder oss som utgångspunkt av en artikel som Aftonbladets förre chefredaktör, Jan Helin, skrev den 21 januari 2016.
1 Diskutera
Läs igenom artikeln och diskutera i första hand citatet från den amerikanske journalisten Dan Rather: ”Journalister ska ta fram och publicera information som någon form av makt av någon anledning vill ska förbli okänd. Annan typ av information kan hanteras av andra.”
Länk till Jan Helins artikel på aftonbladet.se: Om Richard Aschberg och oberoende journalistik
Självklart innehåller tidningar, radio och tv mycket mer än granskande journalistik så där kanske Rather skjuter över målet, men vad som är viktigast prickar han säkert in. Eller?
2 Lokal granskning
Vad har din lokaltidning gjort då det gäller granskande journalistik? Det behöver inte röra sig om några stora grejor, för det är det sällan på lokal nivå. Det kan vara viktigt ändå!
Googla tidningens (tidningarnas) namn, eller den lokala radio/tv-kanalen och ordet granskning. Använd sökord som politik, ekonomi, etc. Har ni möjlighet så kontakta de lokala medierna och be dem medverka i er undersökning. I så fall kan de också bidra till diskussionen under punkt 1.
Diskutera sedan i klassen vilken inverkan journalistiken haft på ditt lokalsamhälle.
3 Skriv
Formulera dina tankar kring granskande journalistik. Är den viktig eller kan det kvitta?
Skriv en insändare eller krönika.
Följ gärna tipsen i de här länkarna:
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Svenska
Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll:
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
I kväll, måndagen den 25 januari, är det direktsänd Idrottsgala på Ericsson Globe i Stockholm. Då får vi reda på vilka idrottare som prisas, men också vem som får Radiosportens pris, Jerringpriset 2015, framröstat av svenska folket. Det är det som det här lektionsförslaget handlar om. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med Jerringpriset i dag eller senare under veckan.
A – introduktion
2015 ÅRS KANDIDATER
Sarah Sjöström, Johan Olsson, Zlatan Ibrahimovic, Charlotte Kalla och U21-landslaget i fotboll. Det är kandidaterna som i kväll gör upp om Radiosportens pris, Jerringpriset. Därmed har Sjöström möjlighet att försvara förra årets pris – och dessutom få en fin dubbel efter att ha fått Svenska Dagbladets Bragdguld i december. I den sista gallringen försvann Annika Billstam, orientering, Emma Dahlström, freeskiing, och Isabelle Gulldén, handboll. Det är fritt fram att rösta fram till måndag kväll. Läs mer hur röstningen går till.
VEM VAR SVEN JERRING?
Sven Jerring började sin långa radiokarriär på dåvarande Radiotjänst 1925 med att bland annat referera Vasaloppet. Här kan ni lyssna på hans första.
Under många år blev Sven Jerring sedan stilbildande för kommande radiopratare. Ett av hans mer odödliga referat är ”japaner, japaner” från OS-fotbollen 1936.
Förutom sport gjorde Jerring barnprogram, reportageserier, och referat från alla möjliga stora evenemang, oavsett om det handlade om olympiska spel eller nationella högtider. Sven Jerrings mest folkkära program var Barnens Brevlåda som sammanlagt sändes 1 785 gånger.
Radiolegendaren avled 1979 och samma år instiftade Radiosporten Jerringpriset till hans minne som en folkets utmärkelse för respektive års bästa idrottsprestation.
JERRINGPRISET 2015 – LÄR KÄNNA KANDIDATERNA
På Sveriges Radios hemsida presenteras kandidaterna. Där kan klassen också spela sig fram till en favorit. Detta kan göras både före eller efter galan. Vem skulle ha fått priset om klassen fått bestämma?
B – aktivitet
EGNA TEXTER
Låt klassen skriva texter med koppling till Idrottsgalan. Vi ger några elevförslag:
• Var prisutdelare
Välj den kandidat som du tycker är mest värd att vinna Jerringpriset. Tänk dig att du ska presentera henne/honom/laget under galan. Vad säger du? Vilka prestationer vill du lyfta? Skriv ner talet och framför det inför klassen.
• Skriv ett tacktal
Identifiera dig med din favorit … som förstås VINNER! Vad säger du i ditt tacktal? Skriv ner det och spela upp det inför klassen.
• Skriv en biografi
Lyssna på klippet på den kandidat som du tycker ska få priset och googla efter mer fakta. Berätta om din idrottsman, idrottskvinna eller lag.
• Skriv en insändare
Du kanske har åsikter om galan, om pristagarna, tacktalen och annat från galan. Skriv en insändare till din tidning och påverka andra.
C – fördjupning
HUR RAPPORTERAR VÅRA MEDIER FRÅN GALAN?
Läs flera nättidningar och gör jämförelser!
– Vad finns att läsa om själva galan – allt från nyheter till sensationer?
– Vad fick störst rubriker?
– Vilka bilder finns från galan? Återkommer några bildmotiv i flera tidningar?
– Det är många galor nu. Hur kul är de? Vilken betydelse har denna och andra galor för alla inblandade och för tittarna?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Under början av januari började tidningen Aftonbladet att publicera artiklar om fackförbundet Kommunal. Var historien slutar vet vi inte i skrivande stund. Att avslöja oegentligheter är förmodligen journalistikens viktigaste uppgift. Aftonbladets artiklar är ett utmärkt exempel på detta. I länder som Polen riskerar istället journalistiken att ställas på undantag. Granska, diskutera och skaffa er välgrundade åsikter.
1 Vad är det egentligen som Aftonbladet har grävt fram?
A. Hur tror du att journalisterna arbetat för att få fram alla fakta? Läs igenom AB:s artiklar och diskutera hur fakta kommit fram.
Länkar:
Aftonbladet granskar Kommunal, det senaste innehållet
B. Är det viktigt att journalister jobbar på det här sättet och avslöjar oegentligheter. Diskutera för och emot.
C. Medielandskapet förändras snabbt just nu och exempelvis dagstidningar har svårt att behålla annonsörer och får därför kanske svårt att överleva. Var ska man hitta seriös journalistik på Internet?
2 Hur långt får man gå?
A. Har Aftonbladet gått för långt i sina avslöjanden? Eller är det just det här som är journalistikens viktigaste uppgift? Diskutera!
B. Jakten på Håkan Juholt som en kort tid var ordförande i Socialdemokraterna var intensiv från mediernas sida. Titta på länkarna nedan och diskutera: Var detta något av ”allmänintresse” (ett centralt begrepp inom journalistiken) eller var det en privatsak för Håkan Juholt?
Länkar:
Så avslöjades Juholts fusk av Aftonbladet
Expressen, Svenska turister hörde Juholt håna partikamrater öppet
3 Vad händer egentligen i Polen?
A. Googla nyheter om Polens nya massmedielagar, läs och diskutera vad lagarna kommer att innebära.
Länkexempel: Dagens Nyheter, Ny medielag signerad i Polen
B. Vad skulle det innebära om lagarna infördes i Sverige? Diskutera!
C. Varje år kommer det en lista över världens länder från Transparency International som listar länderna beroende på hur mycket korruption det finns. Nummer ett på listan bedöms ha minst korruption. Eftersom fria, oberoende medier granskar just korruption är det kanske också en lista över de länder som har den bästa granskande journalistiken.
Ta en titt på listan och diskutera. Vad förvånar och vad förvånar inte? Var finns Polen? Kommer landet att hamna nedåt på listan nästa år?
Länk: Transparency International Corruption Index 2014
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Brunbjörnar vet att skydda sig mot vinter och kyla. De behöver inte bry sig inte om köldknäppar och snöoväder. De går i ide och sover sig igenom den kalla årstiden och vaknar inte till förrän fram emot april, då med två eller tre ungar på ett par månader. Hur går detta till? Det handlar årets första lektionsförslag om.
A – introduktion
INLEDNING
Aftonbladet sänder live från november till april från ett av björnarnas iden i Lycksele djurpark i Lappland. Där sover Isis. Hon är dräktig och spänningen är just nu stor hur många ungar hon ska föda. Det kan ske den här veckan för björnar föder normalt mellan 10–20 januari. Aftonbladets livesändningar ger oss möjligheten att följa vad som händer i idet.
• Direktsändning
Här kan ni följa vad som händer. Ser ni Isis? Hur ser det ut i idet? Det här har hon fått hjälp med att ”inreda” av djurparkens personal. Ett ide i naturen inreder björnar med ris, löv och annat.
• 30 november
Titta på det här klippet, Följ dräktiga björnen i idet. Där får vi fakta och information om björnarna i Lycksele djurpark och hur vi själva via sajten kan spana efter nyfödda ungar.
• 1 januari
I det här klippet rör sig Isis och är ute och går i idet, innan hon kryper ner i halmen igen. Om lite drygt en vecka kanske hon föder.
UTSE BEVAKARE
Vem eller vilka i klassen vill fortsätter bevakningen av idet? Utse någon eller några som rapporterar om vad som händer. De ska titta på livesändningen då och då, följa Aftonbladets klipp och försöka förklara vad som händer fram till dess att Isis lämnar idet med sina ungar.
VIKTIGA DAGAR
• 10-20 januari
Nu kan Isis föda vilken dag som helst. Följ direktsändningen och/eller håll utkik efter nya klipp på aftonbladet.se. Om ni tror att Isis har fått sina ungar så gör som djurparkens personal. Lyssna efter ljud från diande ungar! Är det två eller tre ungar?
B – aktivitet
LÄR MER OM BRUNBJÖRNAR
Låt eleverna fundera på frågor som de vill ha svar på om brunbjörnar. Sammanställ eleevrnas svar i ett gemensamt faktablad. Vad om brunbjörnar har överraskat eleverna? Vilka fakta har påverkat dem mest? Diskutera och be eleverna förklara hur de tänker.
Här finns fakta om brunbjörnar. (WWF)
C – fördjupning
Hur klarar andra vilda däggdjur vintern? Vilka vilda djur finns i elevernas närområde? Hur ser deras liv ut? Hur håller de värme? Hur ser bona ut? Hur får de föda och vätska på vintern? Vilka fiender har de? Hur kan människan hjälpa dem att övervintra? Låt eleverna specialstudera var sitt däggdjur och göra jämförelser med brunbjörnen och kamraternas djur. Vilka likheter och skillnader finns hos djuren i möjligheten att klara en sträng vinter?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll i biologi
Årskurs 1-3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Kunskapskrav årskurs 3
I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
Den stora invandringen under 2015 fick till följd att regeringen införde gränskontroller i november 2015. Den 4 januari i år förstärktes kontrollen med utökade ID-kontroller. Då följde även Danmark efter. Hur påverkar det här flyktingströmmen till Sverige? Vad tycker du? Följ nyheterna i ämnet!
1 Vad säger de som är för kontrollerna?
A. Vad innebär den svenska gränskontrollen? Skaffa dig faktabakgrund innan du skaffar dig åsikter!
Exempel:
http://www.svd.se/11-fragor-och-svar-om-granskontrollerna#sida-3
Migrationsverket, Så kan dansk gränskontroll påverka Sverige
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22035049.ab
Det finns säkert fler exempel!
B. Morgan Johansson och Anders Ygeman är ansvariga ministrar vad gäller införandet av gränskontroller. Granska deras uttalanden via tidningsklipp som citerar honom.
Exempel:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22047245.ab
http://www.sydsvenskan.se/sverige/johansson-har-varit-genuint-oroad/
http://www.di.se/artiklar/2016/1/4/morgan-johansson-valkomnar-danska-granskontroller/
http://www.expressen.se/nyheter/regeringen-infor-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
C. Vad säger Sverigedemokraterna?
Exempel:
https://sd.se/jimmie-akesson-kommenterar-regeringens-beslut-om-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
2 Vad har gränskontrollerna inneburit?
A. Har flyktingströmmen minskat?
Googla!
B. Hur påverkade det vanliga resenärer?
http://www.svd.se/id-kontrollerna-blir-nastan-omojligt-att-pendla
http://oresundsrevolutionen.se/2015/12/29/oresundsrevolutionen-vilka-ar-vi/
C. Följ utvecklingen!
https://www.facebook.com/oresundsrevolutionen/
Sök i nyhetsfloden!
3 Vad tycker du?
Skriv en insändar- eller debattartikel om vad du tycker.
Följ gärna anvisningarna här: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.