Nedanstående övning bygger på en händelse från 2014, men våren 2022 finns debattexterna fortfarande tillgängliga. Övningen fungerar bra som ett underlag och utgångsmaterial för diskussion om källkritik, hur man kan avgöra om en skribent är trovärdig och var gränsen går mellan journalistiska texter och reklam.
Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som tidigare drev kampanj under rubriken ”Det räcker” vilket syftade på alla människor som kör olika bantningsmetoder.
Författaren och komikern Mia Skäringer flyttade 2014 sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari 2014 skrev hon sitt första inlägg på sin blogg som publicerades på Provivas site. Den 7 mars publicerade hon en debattartikel i Aftonbladet.
Rubriken på debattartikeln var: Det sista vi behöver är ännu ett diettips! Underrubriken lyder: Nu räcker det!
Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. De tycker att hon är en självständig skribent.
Är detta en marknadsföringsmetod där man låter en känd person med hög trovärdighet skriva en debattartikel som är maskerad ”textreklam”. Är debattartikeln lurendrejeri?
Proviva behöver helt enkelt inte annonsera och ändå få ut sitt budskap.
Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Kanske också för årskurs 7-8 men det får respektive lärare avgöra om eleverna är mogna för detta ganska avancerade ämne. Ingår i ämnena svenska och samhällskunskap.
Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. Del 2 bör kunna klaras av på en lektion.
1 Läs, lyssna och diskutera!
Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Vem ska klandras? Aftonbladet? Mia Skäringer? Eller behöver vi inte bry oss?
Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips”
Efter debatten förtydligade Aftonbladet sitt agerande: Angående Mia Skäringers debattartikel på Aftonbladet
Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig”
Även DN:s Karin Bojs kommenterade Skäringers artikel: ”Därför drabbas vi just nu av ”hälsohets””
Lyssna på: Sveriges Radios program Medierna i P1tog upp ämnet den 15 mars 2014. Större delen av programmet upptas av utrikeskorrespondenten Nils Horners död (också värt att lyssna på!) men debatten kring Mia Skäringers text startar 25.57 minuter in i programmet.
Följ upp detta med diskussion!
Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” är avslutad och borttagen från deras hemsida.
Vill ni jobba vidare med en liknande uppgift så titta gärna på Vad i medierna kan man lita på? I andra delen av den övningen diskuteras den kända bloggaren och influencern Kissie som blev fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg.
2 Följ upp
Vilka bloggare följer ni i klassen?
Är de trovärdiga – eller rent av ”köpta”?
Finns det bloggare som bara skriver för att tjäna pengar, men som försöker vara ”äkta”?
Vi måste vara kritiska läsare och lyssnare!
Diskutera!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasieskolan
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Att studera ledarsidorna i svenska tidningar ger en bra bild av ståndpunkter inom svensk politik. Här kan man få hjälp att vässa sina argument i frågor där man har åsikter, och/eller är engagerad. Det här lektionstipset vill stimulera till att göra just det.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Flyktingsituationen
Flyktingsituationen är antagligen det ämne som fått mest utrymme på svenska ledarsidor under de senaste åren.
A. Välj ut tio ledarartiklar som behandlar flyktingsituationen. Försök att få med ledare som representerar alla riksdagspartier.
B. Arbeta två och två och välj ut den ledare ni tycker är ”bäst”, det vill säga innehåller den bästa argumentationen. Försök så gott det går att inte bara välja den/de som överensstämmer med era egna åsikter!
C. Avsluta med att ta diskussionen i helklass och argumentera för era olika val.
Vilken/Vilka är de viktigaste lokala ämnena på ledarsidorna.
A. Granska lokaltidningens (eventuellt tidningarna) ledarsidor under en period. Gör statistik över ämnena.
B. Diskutera: Lyckas lokaltidningen föra fram lokala debattämnen eller hänfaller man åt att ta upp nationella frågor som kanske främst hör hemma i rikstäckande medier?
C. Vilka är den viktigaste frågan som ledarsidan behandlar enligt er uppfattning? Diskutera!
Skriv din egen ledare
Nu är det dags att argumentera för en egen hjärtefråga. Ta hjälp av de ledare ni läst. Kanske kan ni använda er av den så kallade SPADER-modell som byggts av journalisten Magdalena Nordenson, och som hjälper dig att argumentera. SPADER står för:
Statistik, Personlig erfarenhet, Analogi, Dialog, Exempel samt Retorisk fråga.
Det är nu över 400 år sedan William Shakespeare dog, men han betraktas allmänt som den störste av alla engelskspråkiga författare, kanske den störste av alla. Alla sådana bedömningar är naturligtvis ytterst subjektiva, men vi kan i alla fall utgå ifrån att minnet av författaren kommer att leva kvar länge. Det är alltså läge att lära sig lite mer om litteraturhistoria – och språk i största allmänhet.
Shakespeare var samtida med en annan av litteraturhistoriens giganter, Miguel Cervantes. Han betraktas ofta som den moderna romanens främste pionjär.
1 Läs, granska och diskutera
A. Vad skriver man om William Shakespeare i svenska medier? Skriver din egen lokaltidning något? Sök genom att använda det anpassade Google-fältet längst ned på denna sida, och läs på.
B. Är det något som lyfts fram speciellt i de svenska medierna? Hans verk? Hans liv? Diskutera.
C. Vad är det som gör Shakespeare till den kanske mest betydelsefulla författaren i historien? Diskutera i klassen.
2 Granska de engelska tidningarna
Titta i tidningar som: The Times , The Guardian och Daily Mail. Det finns flera!
A. Om det skrivs mycket i svenska medier om Shakespeare så skrivs det säkerligen än mer i de engelska. Läs och välj ut din favoritartikel.
B. Är det något speciellt som lyfts fram i de engelska tidningarna? Hans verk? Hans liv? Diskutera.
C. Det finns många kända citat från Shakespeares verk, Att vara eller inte vara, Eftertankens kranka blekhet, etc. Plocka ut tio kända citat och undersök hur de sägs på engelska. Jämför i klassen om ni plockat samma citat!
3 Den samtida Cervantes uppmärksammas också
A. Vad skriver man om Miguel Cervantes i svenska medier? Sök och läs. Vad hittar man i de engelskspråkiga tidningarna? Skildras han olika i de olika tidningarna?
B. Vilken roll ger medierna Cervantes i litteraturhistorien?
C. Hur skildras Don Quijote och Sancho Panza i vår tids medier? Liknas kända nutidspersoner vid de båda karaktärerna?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Svenska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Engelska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.
Ur ämnets centrala innehåll årskurs 7—9
Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.
Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
Gymnasiet
Svenska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteraturen se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor. Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.
Engelska, ur ämnets syfte reviderat 2018-07-01
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.Eleverna ska ges möjlighet att interagera i tal och skrift samt producera talat språk och olika texter, på egen hand och tillsammans med andra, och med stöd av olika hjälpmedel och medier.
Det kan inte nog poängteras att den lokala politiken ofta är nog så viktig jämfört med rikspolitiken för den vanliga människan. Trots det får den vanligtvis mindre uppmärksamhet i skolans arbete. Det är dags att råda bot på det!
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Ledarsidorna
De flesta ledarsidor har en ambition att lyfta fram lokala frågor även om de då och då även belyser nationella och internationella frågor.
1. Granska ledarna i din lokala/dina lokala tidningar under en vecka eller helst längre än så. Gå igenom och diskutera ledarna.
2. Har ni två tidningar i regionen eller i närheten med olika politisk färg så undersök om de behandlar olika ämnen eller tar upp liknande frågor.
3. Har ni två ledare som tar upp samma ämne så jämför åsikterna och argumentationen. Har ni inte två lokala tidningar med olika politisk färg så sök längre bort efter någon tidning som passar era syften.
4. Ranka de ledare ni granskar. Vilka tycker ni argumenterar bäst för sin sak? Försök att bortse från egna åsikter utan granska argumentationen.
Insändare och debatt
Förutom ledartexterna är också insändare, debattartiklar och krönikor åsiktstexter, dvs texter där skribenten kan uttrycka egna åsikter. Alltså:
1. Gå igenom insändare och debattartiklar under samma period ni tittar på ledare.
2. I de fall de tar upp samma frågor som någon ledartext, överensstämmer åsikter och argument eller skiljer de sig åt?
3. Ranka insändarna på samma sätt som ni rankat ledarna.
Hur förs debatten på bloggar, Twitter och Facebook?
I dag har sociala medier blivit ett viktigt informations- och debattforum, men det kan vara lite svårare att söka information där. Skolverket har bra tips på hur man informationssöker: Länk!
Låt eleverna undersöka hur den politiska debatten förs på denna arena.
1. Vilka lokala politiker och/eller bloggare uttrycker åsikter i lokala politiska frågor.
2. Överensstämmer åsikter och argument med det ni sett i traditionella medier?
3. Hittar ni någon som ni speciellt vill följa? Diskutera i klassen om ni är överens!
Hur skyddar man sig mot felaktig information och kränkningar när det råder tryck- och yttrandefrihet? Vi lever ju i en demokrati där just tryck- och yttrandefrihet är själva fundamentet för det politiska systemet. I skolans arbete hämtar eleverna ofta information från olika internetbaserade källor, men hur ska vi värdera dessa?
Det är ingen lätt uppgift, aldrig har behovet av att vara en kritisk granskare av information varit större än idag. Några grundregler finns det. Sätt dig in i vad som gäller för en kritisk granskare, en fråga som är lika viktig för skolans alla ämnen och åldrar.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Faktabakgrund om källkritik
Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem.
Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. De skriver till exempel ”Det sa medieforskaren Britta Bergkvist”. Eller: ”enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån”. Eller så skriver de namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.
Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. För att skilja bra från tvivelaktig information kan man kontrollera källans trovärdighet, tillförlitlighet, rimlighet och referenser genom att fundera på följande frågor:
Vem är avsändaren?
Är det tidningen eller radio-/tv-nyheternas egen nyhet? Har de en korrespondent på plats eller har de fått materialet av någon annan? Är det en av tidningens journalister som skrivit, eller en frilans?
Varifrån kommer bilderna?
Är de tagna nu eller är det arkivbilder? Ett exempel: Efter händelserna den 11 september 2001 då kapade plan flög in i World Trade Centrer i New York, visade svenska tv-nyheter palestinier som stojade och var glada. När en reporter åkte dit och följde upp visade det sig att personerna som filmats varit glada för någonting helt annat och deras glädje hade inget med terrorattackerna att göra. Videoklippet togs ur sitt riktiga sammanhang och användes för att ”visa” något som inte alls stämde. I efterhand försvarade sig en nyhetschef med att man trott att det stämde.
Vilka val har gjorts?
Du ska också förhålla dig kritisk till det urval av nyheter som gjorts. Varför har man valt att publicera den här nyheten tror du? Vem är det som får uttala sig – och inte? Vem som uttalar sig påverkar förstås hur händelser beskrivs. Tänk dig till exempel om en tidning skriver om en musikfestival – och antingen bara låter unga festivaldeltagare uttala sig eller bara föräldrar. Det skulle bli två helt olika artiklar, eller hur? Tänk dig då samma sak om tidningen skriver om en skandal kring Sveriges statsminister och antingen bara låter folk från statsministerns parti uttala sig – eller bara folk från oppositionspartiet.
Här kommer en kort övning i källkritik
Du kan låta eleverna läsa denna korta text. Vi säger att det är en text som de ser läser på en sajt eller i en tidning. På ett par ställen i texten finns det anledning att tänka till och ha ett vaksamt öga. Kan de identifiera de ställena? Hur många är de? Läs texten och räkna sedan.
”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”
Räkna:
Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i texten
Jag borde vara källkritisk på 4 ställen i texten
Jag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten
Rätt svar: På sex ställen! Så här:
- ”Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökning, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till?
- ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
- ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
- ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
- ”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna?
- ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?
Källkritik på internet
Det som skiljer internet från andra medier är att du inom sekunder efter att man knappat in något har tillgång till hundratusentals sidor med information. Men – man har ofta ingen aning om vem som ligger bakom dem. En stor del av texterna har inget namn längst ned som visar vem som skrivit dem. Ingen myndighet eller någon annan har granskat texternas sanningshalt innan de publicerats. Det är upp till dig att kontrollera och avgöra.
Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Här kan vem som helst som har tillgång till en dator publicera i princip vad som helst. Man kan söka sin egen information och sina egna källor. Men det gör det också svårt för en internetanvändare att veta vad man ska lita på:
– Oklara platser. Att en hemsida heter www.susannasvensson.se säger ingenting om att den som registrerat den och betalat för den heter Susanna Svensson eller kommer från Sverige. Den kan lika gärna ligga på ett webbhotell i Japan eller USA.
– Snabbhet. Det som finns på internet förändras hela tiden. En text kan uppdateras eller raderas på ett par sekunder. Någon kan hacka sidan och ändra det som står där.
Hur gör du då om du vill kontrollera att något stämmer? Vilka hemsidor kan du lita på?
Och hur vet du att det du tror är sant verkligen är sant?
Vill du fördjupa dig i frågor om källkritik på internet så har Internetstiftelsen i Sverige (Länk: Internetstiftelsen) mycket information.
Fyra frågor för nätet
För att avgöra om en webbplats är trovärdig och i vilken utsträckning man kan lita på informationen kan du börja med att ställa dig frågorna vem, var, vad, varför, vad, när och hur?
Vem?
Vem ligger bakom sidan? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?
Kan du ta kontakt med den som gjort sidan, upphovsmannen? Finns kontaktuppgifter på sidan? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personer eller organisationen förut? Vem är tänkt att läsa det som står på sidan?
Varför?
Varför tror du den här hemsidan har skapats? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt att underhålla eller kanske tjäna pengar? Vill den som gjort sidan sälja något eller presentera sig själv? Tjänar de pengar på banners eller pop up-fönster?
Vad?
Vad hittar du för information på sidan? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta som står på sidan? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?
När?
Ibland blir sidor stående. Om informationen är från 2005 kanske något har blivit förlegat. När skrevs eller uppdaterades sidan? Fungerar länkarna på den?
Hur?
Hur hittade du dit? Hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en seriös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du ”läser” olika webbplatsers utseenden.
Bakgrund:
I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). När journalister skriver om någon så måste de bland annat ta hänsyn till att publiciteten kan kränka ”privatlivets helgd”. Journalister ska även noga överväga namn- och bildpublicering av berörda personer.
De ska heller inte utan orsak framhäva personens kön, sexuella läggning, politiska åsikt, etniska ursprung, nationalitet etcetera. Journalister ska helt enkelt inte ge en stereotyp bild av personer.
Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Men, idag är det ju inte enbart journalister som publicerar sina texter. På internet kan alla göra det, barn som vuxna. Som privatperson är man dock inte skyldig att följa publicitetsreglerna och ibland resulterar internetanvändning i nätmobbning och kränkningar – frågor som är viktiga att arbeta med i skolan.
Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Vuxennärvaron är därför lika viktig på nätet som på skolgården.”
Övning 1: Publicitetsreglerna
1. På Kränkt.se kan du läsa om kränkningar på nätet. Det är ett projekt inom Integritetsskyddsmyndigheten med råd hur man ska agera om man blivit oschyst behandlad på nätet. Hos Svenska Dagbladet finner vi en intervju med företrädare för Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Dataskyddsmyndigheten: Länk!
Statens Medieråd har i kampanjen No Hate Speech Movement mycket material och lärarhandledningar här: Länk!
Att även som privatperson följa publicitetsreglerna anges som ett bra alternativ för att undvika att kränka andra. Börja med att klargöra vad eleverna vet om publicitetsreglerna, du finner dem hos Medieombudsmannen. Samla fakta på tavlan.
2. Förklara för eleverna att publicitetsreglerna är ett etiskt regelverk för tv, radio och tidningar. Dela in begreppet i delar. Skriv upp orden på tavlan och samtala om innebörden. Regler känner nog de allra flesta elever till, men etik (tänkandet kring gott och ont/rätt och fel) – vad är det?
3. Beskriv och samtala om följande valda delar av publicitetsreglerna. Vad tycker eleverna, är det rimliga krav?
- Publicerade bilder får inte luras och man måste berätta om bilden är manipulerad.
- Journalister ska också noga överväga om det de skriver kan kränka människors privatliv.
- Om journalister skriver om en persons sexuella läggning, poängterar hans eller hennes kön, framhäver personens nationalitet, yrke eller politiska tillhörighet så måste uppgiften ha betydelse i sammanhanget.
Dessutom måste journalister:
- Vara kritiska mot källor – påståenden och faktauppgifter måste alltid kontrolleras.
- Höra båda sidor – om någon kritiseras så har denne rätt att berätta sin sida av historien.
4. Att även som privatperson följa publicitetsreglerna är alltså en bra metod för att inte kränka andra. På internet publicerar vi ofta inte enbart texter utan även bilder och filmklipp. På vilket sätt förhåller sig publicitetsreglerna till exempelvis Youtube-klipp? Kan publicerade filmklipp behöva egna regler? Vad tycker eleverna? Ge exempel.
Övning 2: Etik i nätvardagen
1. Detta med etik, frågor om gott och ont/rätt och fel är inte alltid så glasklart och leder lätt till filosofiska frågor.
Samtala med eleverna om följande punkter:
- Vad skulle kunna vara ont eller fel i samband med elevernas egen internetanvändning?
- Be eleverna även ge exempel på något som vore gott eller rätt – i samband med deras egen internetanvändning?
Följande tankar kan du använda som hjälp för att få igång/utveckla samtalet:
- Eleverna kan säkert ge förslag på hur man inte bör bete sig på nätet men en övergripande definition kan exempelvis vara att fel vore att avsiktligt skriva/lägga ut något som leder till att någon annan blir ledsen. Men om tanken var god och personen i fråga ändå blir ledsen? Hur undviker man en sådan situation?
- Att definiera gott och rätt kan även det vara knepigt. Är allt som är gott för dig även gott för mig? Föreställ dig följande: Kalle tycker om att synas mycket på nätet. Han lägger ofta upp tokiga bilder på sig själv, sin hund och familjemedlemmar. Kalles kompis Viggo gillar inte alls att synas på nätet och har aldrig lagt upp någon bild på sig själv. Om Kalle bara tar hänsyn till vad han själv tycker är rätt och gott och lägger ut bilder på Viggo så finns det ju en möjlighet att Viggo inte blir glad… Viggo kanske till och med skulle känna sig kränkt.
- Publicitetsreglerna uppmanar journalister att själva ta ställning i varje enskilt läge.
Övning 3: Nätetik – workshop
1. Nu får ni bestämma! Dela upp klassen i mindre grupper och ge eleverna i uppgift att komma med förslag om regler som de tycker borde gälla alla på internet. Samla sedan förslagen på tavlan och för ett gemensamt samtal kring dem där ni väger för och emot förslagen. Försök att enas om minst tre regler om som eleverna anser att alla borde följa. Skriv upp reglerna och sätt upp dem på väggen!
Länkar
Datainspektionens sajt Kränkt.se: Om kränkningar på nätet
Statens Medieråd: No Hate
Skolinspektionen: BEO Barn- och elevombudet
Skolvärlden.se: Nätmobbarna en ny utmaning
Allmänhetens Medieombudsman: Publicitetsreglerna
Skolverket (förändringar i diskrimineringslagen 2017, Skolverket avvaktar med allmänna råd till ny lagstiftning förväntas den 1 juli 2018): Allmänna råd om diskriminering och kränkningar
Koppling till Läroplanen
Lgr11, reviderad 2018
Skolans uppdrag
- Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.
- Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
Gy11, reviderad 2018
Gymnasieskolans uppdrag
- Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
- Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde och integritet
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor
- kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
- visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Här presenterar vi ett på ytan lustfyllt lektionsförslag, som kan fördjupas med diskussioner kring vad ett gott liv är. Vi har kallat uppgiften ”Ett fiktivt liv”, men den skulle också kunna heta ”Från vaggan till graven”. Uppgiften ska lösas, med klipp från dagstidningar, gamla eller nya, och starta med en födelseannons eller ett kort på en nyfödd baby och avslutas med en dödsannons. Vad händer däremellan?
A – introduktion
Presentera uppgiften
Visa eleverna hur du tänker dig att de ska lösa uppgiften, Ett fiktivt liv. Ska det bli en blädderbok, ett collage eller någon presentation på datorn? Välj en födelseannons eller babybild, som början till historien. Fortsätt med något från barndomen som bilder på familjen och bostad, någon favoritsak, en utflykt, en händelse och så vidare. Fortsätt sedan med något från ungdomen och vuxenlivet och avsluta med en dödsannons eller något annat som visar att livet är slut. Låt innehållet i dagstidningen styra berättelsen.
Bestäm hur roligt detta får bli. Ska eleverna hålla sig inom det rimliga eller är det fritt fram att fantisera ohejdat? Bestäm också hur lång tid som eleverna har på sig. Kanske ska du maximera antalet inlägg i historien? Ska eleverna arbeta i grupp eller enskilt? Ska de skriva bildtexter till sina inlägg eller ska det bli en muntlig berättelse?
B – aktivitet
Ett fiktivt liv
Nu är det elevernas tur. Se till att det finns dagstidningar, saxar, papper, tuschpennor och limstift. Tänk på att de ska hämta klipp från dagstidningens bilder, annonser, rubriker och kortare texter. Nedanstående arbetsbeskrivningen utgår från papperstidningar.
Arbetsgång:
• Uppmana eleverna att gå igenom tidningarna och samla på tänkbart innehåll till sina historier, för att sedan sortera i högar, behålla – kasta. Låt denna fas ta tid. Då har eleverna struktur på hela innehållet. Naturligtvis kan de fylla på under arbetets gång, men kanske inte när de väl börjar klistra upp sina klipp.
• När de känner sig säkra på innehållet kan de börja arrangera sina klipp. Om ni har bestämt att eleverna ska skriva bildtexter till sina klipp bör det finnas plats för det.
• Styr inte eleverna för mycket utan släpp dem fritt, när ni väl har bestämt vad som ska gälla för uppgiften.
• Låt eleverna redovisa i mindre grupper eller i hela klassen.
C – uppföljning
Fortsättning – Ett fiktivt liv
Här ger vi olika förslag på hur ni i klassen kan använda elevarbetena för olika moment i läroplanen.
• Vad är ett gott liv?
Låt eleverna komma med förslag och ge exempel på något ur deras presentationer som visar på ett gott liv. Finns det något i presentationerna som på ytan ser ut att vara ett bra liv, men kanske också har en annan sida? Diskutera begrepp som rikedom, trygghet, hälsa, samhällen, familj, kamratskap, utbildning …
• Olika texter
Låt eleverna välja delar ur presentationen och skriva brev, sms, berättelser och/eller dagbok.
• På engelska
Gör ordlistor, skriv korta texter på engelska eller översätt bildtexter och andra texter från svenska till engelska.
• Egna förslag på bearbetningar
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Svenska, centralt innehåll reviderat 2018-07-01
Årskurs 4-6
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
- Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Lgr 11
Religionskunskap, årskurs 4—6.
Ämnets syfte, reviderat 2018-07-01
- Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.
Centralt innehåll, reviderat 2018-07-01.
- Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
- Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
- Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
- Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
Inför både den svenska uttagningen i Melodifestivalen och Eurovision Song Contest skrivs mängder med artiklar om artisterna och tävlingen. Detta är ämnen som eleverna ofta är insatta i, och även de yngre läser gärna om musikfesten. För de äldre eleverna kan en djupare diskussion om medial exponering, artistbranschens villkor och liknande föras.
Använd elevernas intresse till övningar i att söka information och uttrycka sig i tal och/eller skrift, gärna med digitala hjälpmedel.
A – introduktion
Googla på favoritartisten!
Använd det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, som enbart visar tidningsartiklar. Låt eleverna söka på sina favoritartister i årets melodifestival och sammanställa vad de får veta om ”sin” artist. Låt de sedan jämföra sina resultat i mindre grupper eller i helklass, genom att exempelvis besvara följande frågor:
- Hur gammal är artisten?
- Var bor artisten?
- Hur kan man beskriva artistens musik och framträdande?
- Hur tror eleven att det kommer att gå för artisten i Melodifestivalen? Varför?
- Vad krävs av artisten för att stå i rampljuset?
B – aktivitet
En Power Point-presentation om artisten
Eleverna på mellanstadiet ska enligt Lgr 11 kunna göra muntliga presentationer om ämnen hämtade från vardagen, med hjälp av stödord, bilder och digitala medier. Med bakgrund till det föreslår vi en kul, spännande och fartfylld Power Point-presentation om årets melodifestivaldeltagare.
Arbetsgång:
1. Låt eleverna söka fritt och brett på sina favoritartister. De kommer att hitta fler sajter än de förmodligen orkar igenom. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida begränsas urvalet till svenska nyhetssajter.
2. Hjälp dem att strukturera innehållet i presentationen och ge förslag på vad den ska innehåll, till exempel fakta, sagt i intervjuer, bilder, ljudklipp med mera. Glöm inte att ange källan och kanske också när den publicerades.
3. Hur omfattande ska presentationen vara? Antal bilder? Ange hur lång tid får den ta.
4. För vem gör de den? (Andra klasser på skolan?)
Arbeta i större eller mindre grupper. Uppmana grupperna att hjälpa och tipsa varandra om godbitar som de hittar på nätet. Låt presentationerna höja stämningen inför finalen! Heja Frans!
C – uppföljning
Hur gick det för de olika artisterna i finalen? Samla rubriker och bilder från olika medier. Vilka rubriker och bilder gillar eleverna bäst? Varför?
Sammanfatta årets Eurovision Song Contest och diskutera vad den kan komma att innebära för de olika artisterna och deras karriärer.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11, med revidering fr o m 2018-07-01.
Svenska, årskurs 4—6, centralt innehåll:
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt
Svenska, årskurs 7—9, centralt innehåll:
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
- Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Den Internationella arbetarkongressen beslutade 1889 att första maj skulle vara en internationell dag för arbetare. 1 maj firas som helgdag i Sverige sedan 1938. Medierna rapporterar från traditionsenliga demonstrationer, men vilka kanaler använder dina elever för att göra sina röster hörda?
Se det här lektionstipset som ett konkret exempel på praktisk demokrati där eleven kan framföra sin egen åsikt både på ett klassiskt vedertaget sätt, eller med hjälp av nya kanaler i sociala medier.
1 Följ medierapporteringen
Följ medierapporteringen och låt eleverna samla så mycket material som möjligt från medierna som handlar om årets förstamajdemonstrationer: nyhetsartiklar, insändare, ledare och debattartiklar med mera.
Försök att ta från både storstadsdemonstrationerna, och inte minst, från de lokala!
Sammanställ:
Vilka budskap gav demonstranterna – och talarna?
Vad innebär budskapen och vem riktar de sig till?
Sammanställ en lista över alla budskap som förekommit vid årets förstamajfirande.
Och sedan väljer vi:
Vilka tre budskap tycker du är de allra viktigaste?
Varför just dessa?
Är det budskap som berör dig? På vilket sätt?
2 Diskutera
Finns det budskap som känns viktiga för dig, men som saknades i demonstrationen?
Diskutera först två och två och sedan gemensamt i klassen.
3 Skriv
Skriv en egen ”demonstrationsskylt” med det budskap som du tycker är viktigast för dig.
Skriv upp samtliga ”skyltar” på tavlan och/eller låt andra ta del av dina åsikter genom att skriva en insändare eller på sociala medier.
Hur gör man sin röst hörd? Diskutera möjligheter och begränsningar för individ och grupper att påverka samhällsutvecklingen.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan, Lgr11, reviderad 2018-07-11
Ur samhällskunskap, ämnets syfte:
- Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor.
- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt.
Ur samhällskunskap, centralt innehåll årskurs 7—9.
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
- Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
- Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Gymnasiet
Ur samhällskunskap 1b, ämnets syfte:
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
- Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg.
Ur samhällskunskap 1b, centralt innehåll:
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
En stor del av våra svenska lagar stiftas ursprungligen inom EU. Denna övning syftar till att undersöka i vilken utsträckning svensk media skildrar det lagstiftande arbetet inom EU, med tanke på den betydelse det har för svenska förhållanden. Genom att använda tidningar, eller söka artiklar på internet, skapar vi oss en bild av hur svensk och utländsk media bevakar EU.
1 Granska
Granska en eller flera tidningar under en period. Spar tidningar från lärarrummet. Se om du kan beställa klassuppsättningar här: Beställ tidning. Använd även nyheter från nätet. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, får man enbart träffar på svenska nyhetssidor. Prova med sökord som ”EU ny lag”, ”lagstiftning EU”, ”Sverige EU lag” och liknande.
Övningen är lämplig att göra i mindre grupper, för att senare lyftas till en klassrumsdiskussion.
A. Låt varje grupp samla tio nyhetsartiklar om EU. Välj de ni tycker är intressantast!
B. Rangordna dem och välj ut de tre bästa. Det kan vara de som ni tycker är intressantast rent allmänt eller bara de som berör er mest personligen.
C. Jämför era resultat i klassen. Diskutera om vi har en bra rapportering från EU och hur unionen påverkar oss. Kan det göras bättre? Är det något speciellt som ni tycker saknas? Är det något särskilt som bevakas extra mycket? Överensstämmer de artiklar ni valt ut eller har ni valt helt olika?
2 Brexit
En av de mest omskrivna frågorna inom EU är Brexit, Storbritanniens kommande utträde ur unionen.
A. Vad skriver svensk media om Brexit? Använd den anpassade Google-sökmotorn längst ned och sök bland svenska medier.
B. Redovisa det ni tycker är viktigast inför klassen och diskutera vad ett Brexit skulle innebära för exempelvis Sverige, men också för hela EU.
C. Granska åsiktstexter, dvs ledare, insändare och debatt. Vilka åsikter framförs om ett eventuellt Brexit? Hittar ni olika synpunkter?
3 Uppföljning
Följ upp granskningen av Brexit med att titta i engelska tidningar.
Bra exempel:
Det finns fler!
A. Välj någon artikel om Brexit och läs den noga – översätt alla ord ni inte kan.
B. Diskutera utifrån det ni läst hur de stora partierna, Torys och Labour, ställer sig till Brexit. Vilka är de olika argumenten?
C. Diskutera i klassen med era artiklar som bakgrund hur stämningen är i Storbritannien vad gäller Brexit.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan, Lgr11 reviderad 2008-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att
utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala,
ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. - Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och
kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom
undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt
granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Engelska, ur ämnets syfte:
- Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används.
- Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.
Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
- Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Engelska 5, ur ämnets syfte:
- Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat språk och texter, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift […].
- Undervisningen ska dra nytta av omvärlden som en resurs för kontakter, information och lärande samt bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur man söker, värderar, väljer och tillägnar sig innehåll från olika källor för information, kunskaper och upplevelser.