28 mar 2022

Pressfrihetens dag 3 maj 2022 – avancerad övning

7-9Gymnasiet
Kurs: Medier, samhälle och kommunikation, Samhällskunskap/SO-ämnen
Lektionsantal: En eller flera lektioner
Tema: Demokrati, Mediekunskap, Pressetik, Världen
Senast uppdaterad: 12 aug 2022

Bild: Reportrar utan gränser

Den 3 maj är det dags för Pressfrihetens dag. Dagen brukar uppmärksammas av Reportrar utan gränser, dels genom publicering av organisationens uppdaterade Pressfrihetsindex, dels genom tillkännagivandet av årets Pressfrihetspristagare. Förra året fick Telex.hu priset för sin orädda aktion att med hjälp av crowdfunding, skapa en ny oberoende och opartisk nyhetssajt i Ungern där regeringen i många år undergrävt pressfriheten och makthavarna kontrollerar 80 procent av all media.

– Om det är något vi behöver mer av inom EU i dessa tider är det fler modiga och hängivna journalister som vågar stå upp mot auktoritära makthavare, organiserad brottslighet, korrupta företagsledare och de digitala medieplattformarnas trollsvansar, sa Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige, då.

RSF:s pressfrihetsindex firar 20 år i år. 2022 tillkommer en del nyheter i indexet. Förutom den generella uppdelningen av länder kommer de även att rankas i sex olika indikatorer. De är medielandskap, politik, ekonomi, juridik, säkerhet och sociokulturell kontext.

Det uppdaterade indexet med indelning efter kategori

Börja med att titta på kartan gemensamt. Red ut hur färgindelningen ska förstås. Be sedan eleverna svara på följande.

  1. Är det något eller några länder som sticker ut som förbättrat i år?
  2. Kan ni se något land som har försämrat sin ranking?
  3. Vilka är indexets kriterier och vad innebär dem?
  4. Hur ligger Sverige till i det generella indexet? Titta sedan på de sex indikatorerna. Skiljer sig positionerna åt och i så fall, vad beror det på?

Jämför

Givetvis har stort fokus hamnat på Ryssland och Ukraina i årets index. Jämför Ryssland, Ukraina och Sverige.

  1. Hur har Ryssland invasion av Ukraina påverkat pressfriheten i länderna?
  2. Hur står de sig i jämförelse med Sverige?
  3. Vilka skäl anges för ländernas ranking? Alltså, vilken roll har kriget spelat för ländernas placering och hur placerades dem förra året?
  4. Jämför med tillförlitliga källor som Landguiden, Globalis och Ne.se. Kan ni hitta stöd för Reportrar utan gränsers beslut i andra texter?

Årets pressfrihetspristagare

RSF:s pressfrihetspris 2022 tilldelas det belarusiska journalistförbundet BAJ. Förbundet bildades 1995 som en reaktion mot den belarusiske ledaren Lukasjenkos inskränkningar av fria medier. Priset delas ut i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj 2022. Låt eleverna utforska pristagaren.

  1. Vem eller vilka blev pristagare och från vilket land?
  2. Vilka skäl ger RSF till att dela ut priset till årets pristagare?
  3. Vad kan ni ta reda på om pristagaren? Googla, men tänk på källkritiken och använd källor som etablerade nyhetsmedier, Ne.se eller Landguiden.
  4. Om möjligt, vad kan ni ta reda på om landet som personen, organisationen eller företaget kommer från? Vad har landet för ranking i pressfrihetsindex? Hur ser den demokratiska situationen ut? Vilka inskränkningar i pressfrihetens rapporteras det om?

Uppgiften kan presenteras i olika former och kan genomföras både i grupp och individuellt. Lämpligast är att eleverna tillsammans får utforska kartan och att de i par eller grupp kan fördjupa sig i olika frågor och redovisa svaren för varandra.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-06-23)

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Medier, samhälle och kommunikation 1, centralt innehåll

  • Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.

Förberedelser

Läraren läser lektionsplaneringen.

Syfte

Ökad förståelse och insikt i pressfrihetens betydelse för en fungerande demokrati. Fördjupade kunskaper om statistik och rapportskrivning.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.