Kärnkraft – Ja eller nej tack?

I Sverige finns tre aktiva kärnkraftverk idag: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Nästan hälften av den el som produceras i Sverige kommer från kärnkraft. Genom kärnkraft kan el produceras utan koldioxidutsläpp. Men det medföljer också vissa problem. Den strålning och radioaktivitet som avfallet skapar finns kvar under väldigt lång tid och är farlig för människor, djur och natur. Säkerheten på svenska kärnkraftverk är hög, men det finns alltid risk för att olyckor kan hända.

Kärnkraftens vara eller icke-vara är ofta omdebatterad inom politiken. I det här lektionsupplägget ska eleverna genom digitala tidningar och partiernas egna kanaler ta reda på vilka argument som lyfts fram i debatten och kartlägga om det finns ideologiska skiljelinjer i ämnet. Övningen förutsätter därmed att eleverna har grundläggande kunskaper om politiska ideologier.

UR Skola har en kort film om kärnkraft som kan fungera som en bra introduktion till ämnet. Du hittar den här.

Debattartiklar är i de allra flesta fall fria att läsa utan inloggning hos de flesta tidningar. Både SvD och DN erbjuder annars skolkonton till de som vill kunna ta del av rikstäckande nyheter och åsiktstexter under skoltid.

Moment 1 – Hur låter debatten?

Dela in eleverna i grupper som var och en ansvarar för att ta reda på hur riksdagspartierna argumenterar i kärnkraftsdebatten. Ett eller i nödvändiga fall flera partier per grupp.

Eleverna ska använda Google News för att hitta debattartiklar. Använd lämpliga sökord som ”Kärnkraft debatt” eller kombinera med partiernas namn. Det går att ställa in sökningen på specifika datum och sortera om träffarna i sökfältet. Prova med andra sökord om inte träffarna ger tillräckligt utslag. Använd också partiernas egna hemsidor där deras förslag och lösningar på kärnkraftsfrågan finns listade.

Låt sedan eleverna lista vad deras parti tycker i frågan.

• Vad argumenterar de för? Mer eller mindre kärnkraft?
• Är frågan viktig för partiet? Syns de exempelvis ofta i media när frågan debatteras?
• Om partiet vill ha mer kärnkraft – hur ska det gå till?
• Samma sak med mindre eller inte alls, vilka är alternativen?
• Vilka konsekvenser ser de om frågan inte blir löst?

Moment 2 – Kärnkraft och ideologi

Nu när eleverna känner till hur deras parti står i frågan om kärnkraft är det dags att undersöka samband med partiets lösningar och dess ideologi.

De får börja med att ta reda på vilken ideologi som partiet lutar sig mot och vilka huvuddrag som finns i ideologin.

• Går det att hitta spår av ideologin i partiets linje i kärnkraftsfrågan?
• Finns det några motstridigheter mellan partiets lösningar och dess ideologiska hemvist?
• Skulle man kunna hitta både för- och motargument för kärnkraft i ideologin?
• Slutligen, finns det några andra partier i riksdagen som har samma ideologiska hemvist? Hur argumenterar de och skiljer det sig åt något från det parti som ni har undersökt?

Moment 3 – Presentation

Uppgiften kan presenteras på olika sätt. Antingen som en muntlig presentation eller i form av en debatt där grupperna intar rollen som sina partier. Eleverna kan även skriva egna debattartiklar, antingen utifrån sin tilldelade roll eller med sina egna åsikter som grund.

Källor och material

Hitta din lokaltidning och beställ klassuppsättning på Mediekompass.

Partiernas egna hemsidor.

Tekniska museet: Kärnkraft

Naturskyddsföreningen: Kärnkraft

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
• Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.