09 maj 2022

Journalisters arbetsmiljö

7-9Gymnasiet
Kurs: Samhällskunskap/SO-ämnen
Lektionsantal: 1-2 lektioner
Tema: Arbetsmarknad, Demokrati, Mediekunskap
Senast uppdaterad: 10 aug 2022

Introduktion

För ett par veckor sedan larmade Bonnier News om kompetensbrist i journalistbranschen. Bonnier News är ett av Sveriges största mediehus med titlar som DN, Expressen och Dagens Industri. Det är svårt för företagen att hitta kvalificerad personal till exempelvis sommarvikariat, vilket har noterats även hos andra mediehus. Corren i Norrköping har bland annat anställt ekonomer och kulturvetare till sina vikariat i sommar, vilket du kan läsa mer om här.

GP:s kulturchef Björn Werner frågar sig varför dagens ungdomar inte vill bli journalister i en krönika. Han tror sig ha identifierat två avgörande faktorer:

  1. En uppluckrad bransch

Det går idag att vara journalist på andra platser än på en redaktion. Emanuel Karlsten, fjolårets vinnare av Stora journalistpriset, är ett exempel på det.

  1. Ekonomi

Det är svårt att få en trygg anställning och en bra lön. Många talanger väljer istället andra skrivande yrken som copywriter eller kommunikatör.

Björn Werner slår fast att det är världens roligaste yrke men att branschen behöver hitta nya knep för att övertyga en ny generation om yrkets förträfflighet.

Använd den aktuella diskussionen om journalistyrket i din undervisning om arbetsvillkor och arbetsmarknad, media och demokrati.

Vad gör en journalist?

Introducera eleverna till ämnet genom att diskutera vad det innebär att vara journalist. Hur många vill bli journalister? Varför? Varför inte? Hur lång utbildning tror de krävs? Vad behöver man ha för kvalifikationer? Är det farligt att vara journalist i Sverige? Och i världen? Varför? Varför inte? Samtala om varför vi behöver ha god journalistik och varför det kan bli ett problem om inte tillräckligt många vill bli journalister. Låt eleverna diskutera i grupper om tre och lyft några slutsatser i helklass.

Ta reda på fakta

I samma grupper som innan ska eleverna nu ta reda på fakta om journalistyrket.

Börja med att ta reda på vad en journalist tjänar. SCB har lönestatistik över en mängd olika yrken, däribland journalister. Vad är medianlönen? Hur mycket tjänar man som ung nybliven journalist? Skiljer sig lönen åt mellan kvinnor och män?

Hur lång är journalistutbildningen och var kan man utbilda sig? Finns några särskilda krav innan påbörjad utbildning? Skiljer sig utbildningen åt beroende på var man väljer att plugga?

Gå tillbaka till SCB:s lönestatistik. Hitta yrken med lika lång utbildningstid och jämför löner. Vanligtvis är journalistutbildningarna tre läsår eller längre. Har journalister en rimlig lön i jämförelse med andra yrken?

Vad ska man tänka på innan man tar jobb som journalist? Kolla hos Svenska Journalistförbundet. Vad innebär arbetsmiljö? Anställningstrygghet? Kollektivavtal?

Avrunda genom att sammanställa i helklass vad grupperna har kommit fram till.

Hot och hat – vardag för journalister

Forskare på Göteborgs universitet visade under 2019 att 30 procent av svenska journalister har hotats och 70 procent har fått ta emot nedsättande kommentarer någon gång under en 12-månadersperiod. Cirka tio procent av de kvinnliga journalisterna har också tagit emot hot om sexuellt våld.

Förutom att de har blivit rädda och tagit illa vid sig har de drabbade journalisterna även påverkats i sitt yrkesliv. Konsekvensen av hatet och hoten är att fyra av tio utsatta har idkat självcensur någon gång.

Sverige är ett av världens bästa länder för pressfrihet, enligt Reportrar utan gränser. Samtidigt sticker vi ut när det gäller säkerhet för journalister, där vi hamnar på plats 32 av 180.

Diskutera.

  1. Varför är svenska journalister så utsatta för hat och hot?
  2. Varför är kvinnliga journalister särskilt utsatta?
  3. Vad tycker ni att arbetsplatserna ska göra åt problemet?
  4. Vad kan bli konsekvensen av att journalister självcensureras?
  5. Varför hamnar Sverige på plats 32 av 180 i Reportrar utan gränser pressfrihetsindex när det gäller indikatorn ”Säkerhet”? Läs här.

 

"Det räcker inte längre med att vi vet att detta är världens bästa jobb – nu måste vi också övertyga en ny generation om den saken."

Björn Werner, kulturchef på GP, om mediebranschens utmaningar

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap åk 7-9, centralt innehåll (Lgr 22) reviderad 2022-07-01

  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.
  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1a1, centralt innehåll

  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Samhällskunskap 1b, centralt innehåll

  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Förberedelser

Ingen särskild men det kan vara bra om eleverna har kännedom om begrepp som arbetsmiljö, arbetsmarknad och kollektivavtal sedan innan.

Syfte

Lära sig mer om journalistyrkets villkor och hur yrkets attraktionskraft kan påverka kvaliteten på journalistiken och i förlängningen demokratin.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.