EU och rysk statsmedia

Som ett led i de sanktioner som EU för mot Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina så har de ryska nyhetskanalerna RT (Russia Today) och Sputniks kanaler stängts av. Det betyder kort och gott att sändningarna inte går att ta del av inom EU. Skälet som anges är att Ryssland, via kanalerna, sprider desinformation riktad mot EU och dess medlemsländer som en del av  sin krigsföring.

Röster har höjts om EU:s beslut är rätt. Begränsar det inte yttrandefriheten? Det menar till exempel yttrandefrihetsexperten Nils Funcke i en artikel i tidningen Journalisten. Andra menar att det är rätt beslut. I den här uppgiften får eleverna ta del av bakgrunden till EU:s beslut och hur debatten om det har förts i svenska nyhetsmedier. Avslutningsvis får de själva diskutera hur de ställer sig till att statliga ryska medier inte längre är välkomna i EU.

Bakgrund

Vissa debattörer och experter menar på att beslutet innebär censur av nyhetsmedier. Enligt våra grundlagar Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen är det förbjudet för staten att censurera medier. Att censurera någon eller något innebär kort och gott att man hindrar den från att trycka, sända eller publicera något på förhand. Beslutet kan alltså sägas stå i konflikt med vår informationsfrihet och det censurförbud som ryms i lagarna. Läs mer om våra grundlagar i Publicistguiden.

Andra menar att RT och Sputnik inte är som vilka medier som helst. Båda kanalerna ägs av den ryska staten och bedriver sändningar på en mängd olika språk. Rapporteringen är vänligt inställd till Putin och den styrande makten. Ryssland är rankat på 150:e plats i Reportrar utan gränsers globala pressfrihetsindex. Landets oberoende medier har successivt blivit begränsade genom drakoniska medialagar, blockering av webbplatser och fängslande av journalister. De största TV-kanalerna, som RT, sprider propaganda till folket.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anser att begränsningen inte är censur i dess rätta bemärkelse. Det handlar inte om förhandsgranskad information i det här fallet – snarare en begränsning av distributionen, alltså själva sändandet.

En studie från Försvarshögskolan visar att unga svenskar och framför allt unga svenska män är mer benägna att sprida rysk desinformation än andra. De både konsumerar och sprider vidare innehållet från de ryska statliga medierna, såsom RT och Sputnik. Totalt sju procent av de tillfrågade tar del av nyheter från dessa medier. I gruppen 18 – 29 år är det 13 procent och bland unga män konsumerar 21 procent av de tillfrågade nyheter från kanalerna.

Gruppen av RT/Sputnik-konsumenter tenderar också till att vara mer skeptiska till alla sorters medier, myndigheter och politiska institutioner än andra. 82 % av gruppen tar del av svenska alternativmedier men är samtidigt storkonsumenter av internationella nyhetsmedier. Slutsatsen som dras av studiens resultat är att konsumenter och spridare av RT och Sputniks nyheter kan fungera som budbärare och underminera demokratiska värden.

Koppling till läroplan

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. […] Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.