Det finns mängder av arbete att göra på en redaktion, och alla som jobbar där har sina särskilda uppgifter. Vissa yrkesroller är rent praktiska, det är exempelvis någon som ska välja vilka bilder som ska användas. För andra finns också en juridisk fråga, då de kan ha ansvar för vad som sägs, skrivs eller visas i bild. Här är de viktigaste rollerna på en redaktion. 

REDAKTIONEN är det kontor där alla på en tidning arbetar. Där har man oftast morgonmöten då journalister och reportrar får ett eller flera uppdrag. En kanske ska ringa på ett överblivet tips från gårdagen, en annan ska på presskonferens i kommunhuset och en tredje ringer polisen för att höra hur natten har varit. Tillsammans med redaktionschefen och/eller nyhetschefen diskuterar man hur ”stor” grejen kan bli – en notis, en lång artikel eller kanske ingenting alls.

ANSVARIG UTGIVARE är enligt tryckfrihetsförordningen juridiskt ansvarig för tidningens innehåll. Det är tidningens ägare som utser vem som ska vara ansvarig utgivare, och ofta är det tidningens chefredaktör som får den rollen. Det betyder också att en reporter inte kan hållas ansvarig för innehållet i en artikel.

CHEFREDAKTÖREN ansvarar övergripande för tidningens redaktionella innehåll. På vissa tidningar kan chefredaktören vara mer som en arbetsledare i det vardagliga arbetet, och på andra arbetar hen mer med tidningens långsiktiga utveckling. Ibland har man också flera chefredaktörer, till exempel en politisk chefredaktör för tidningens ledarredaktion och en chefredaktör för den övriga tidningen.

REDAKTIONSCHEFEN har ett övergripande ansvar för tidningens dagliga arbete och utveckling, i hierarkin är redaktionschefen alltid under chefredaktören. På vissa tidningar med många lokalredaktioner kallas lokalredaktören för redaktionschef. Hen fungerar då som en lokal nyhetschef.

NYHETSCHEFEN är spindeln i nätet på redaktionen. Nyhetschefens ord väger tungt om vad morgondagens tidning ska innehålla. Hon eller han håller ett vakande öga på flödet från nyhetsbyråerna, sätter sig in i tips som kommer in och sållar bland alla pressmeddelanden som kommer från myndigheter och företag. Nyhetschefen fördelar sedan jobben till tidningens journalister och olika avdelningar. Ofta ersätts nyhetschefen framåt kvällen av en nattchef som gör samma jobb medan tidningens sidor görs färdiga.

BILDCHEFEN håller i arbetet med tidningens bilder och leder det dagliga arbetet för tidningens fotografer. Håller kontakt med frilansfotografer och följer vilka svenska och utländska bilder bildbyråerna får in under dagen. Bildchefen ska också bedöma bilderna utifrån tidningens bildpolicy och de medieetiska reglerna.

JOURNALIST är den som har som jobb att skriva tidningsartiklar. Man kan vara allmänjournalist och få skriva om allt möjligt, men många är också specialiserade som exempelvis sportjournalister, modejournalister eller kulturjournalister. Den journalist som i huvudsak jobbar med nyheter och ofta rapporterar direkt från platsen, kallas ibland för reporter.

FOTOGRAFER jobbar som journalister men med bilder. Ofta åker reportern och fotografen ut på jobb tillsammans. Fotograferna väljer ut sina bilder och snyggar till dem i bildbehandlingsprogram innan ett mindre antal skickas till redigerarna. Tillsammans med redigeraren och nyhetschefen eller nattchefen kan fotografen diskutera vilken eller vilka bilder som är bäst till sidan.

REDIGERARE är en journalist som går igenom texter, väljer bilder, skriver rubriker och sammanställer tidningssidor. Tillsammans med nyhetschefen och nattchefen bestämmer redigeraren vad som ska bli stort på sidan, och vad som inte förtjänar en lika framskjuten placering.

RESEARCHERN hittas ofta på större tidningar och är en journalist som inte skriver själv, utan enbart sysslar med att göra research – undersöka och ta fram material – till sina kollegor.

KORREKTURLÄSAREN, som inte själv behöver vara journalist, granskar journalisternas texter i takt med att de kommer in. På grund av besparingsskäl och tack vare bättre rättstavningsprogram har allt färre tidningar anställda korrekturläsare.