8 mars och kvinnlig medierepresentation


  Publicerad: 03 mars 2020

Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars kan det vara på sin plats att granska hur och i vilken utsträckning kvinnor representeras i media. I det globala nyhetsflödet förekommer kvinnor bara till en fjärdedel, trots att de utgör halva befolkningen, enligt Statens Medieråd. Det är också skillnad på hur kvinnor respektive män presenteras, och vad de får representera.

Med den här övningen får eleverna dels träna sig på att söka och tolka information från SCB och andra källor, och dels göra en egen undersökning.
För grundskoleelever talar kursplanerna om att skapa förståelse för vår befolkningssammansättning och hur individer och grupper framställs i media.
Gymnasieeleverna förväntas i högre grad utveckla förmågor att samla information och tolka denna med vetenskapliga metoder, exempelvis statistiska.
Naturligtvis kan denna övning användas för att undersöka representationen av andra sociala grupper i svensk media, i jämförelse med befolkningssammansättningen enligt SCB.

Lärarens förberedelser
Som lärare kan du förbereda dig genom att läsa Kvinnor och män i medier från Statens Medieråd (Länk!) och Räkna med kvinnor från Global Media Monitoring Project (Länk!)
Lärare som vill fördjupa sig i teorier om genussystem och social ordning kan läsa Yvonne Hirdmans Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning (Länk!).

Inför lektionen
Läraren bör förbereda undervisningen genom att samla in ett antal lokala dagstidningar från en avgränsad period, exempelvis en vecka av samma tidning eller olika tidningar från samma dag. Eleverna behöver tillgång till internet för att hämta uppgifter från SCB och andra källor.

Genomförande
I Sverige är fördelningen mellan könen 50/50, men hur vet man det? Och hur ser det exakt ut i er kommun? Börja med att låta eleverna gå in på SCB:s hemsida där de kan undersöka befolkningssammansättningen i er kommun: (Länk!) Vill man fördjupa sig i statistik kan man även tar reda på åldersfördelning, utbildningsnivå, inkomstnivå och många andra faktorer som kan skilja mellan män och kvinnor.
Fördela därefter tidningarna i lagom stora arbetsgrupper och låt eleverna jämföra siffrorna från SCB med fördelningen av kvinnor och män i dagstidningarna. Beroende på elevernas ålder och hur mycket tid ni vill ägna detta kan uppgiften göras mer eller mindre komplicerad. För det yngre åldrarna kanske man nöjer sig med att räkna antalet kvinnor respektive män i artiklarna. För de äldre eleverna finns möjligheten att göra en kvantitativ undersökning av genusstyrd medierepresentation.

Man kan exempelvis titta på:

  • Skribenten: är texten skriven av en man eller kvinna?
  • Subjektet/objektet: handlar texten om en man eller kvinna? Får personen komma till tals eller beskrivs den bara?
  • Beskrivning: hur beskrivs män respektive kvinnor? Framhävs det privata eller det professionella? Används både för- och efternamn? Används prefixet ”kvinnlig” för att särskilja från en manlig norm, exempelvis ”kvinnlig idrottare”?
  • Bild: hur skildras män respektive kvinnor? Var uppmärksam på om personen skildras som aktiv eller passiv, allvarlig eller glad, som professionell eller i hemmet, sexuellt eller inte.
  • Funktionen: vad representerar personen som texten handlar om? Är det en expert? Talesperson för företag/organisation? Representerar personen allmänhetens åsikt? Talar personen av egen erfarenhet eller som ögonvittne? Är det subjektet som är huvudperson i texten?
  • Bevakningsområde: i vilken grad skildras män respektive kvinnor inom olika områden som politik, ekonomi, kändisar/kultur, sport, brott/våld, socialt/rättsligt, vetenskap/hälsa?

Avslutning och diskussion

Diskutera vad ni kom fram till, representeras kvinnor och män i samma utsträckning? Skildras de på samma sätt?
Om ni finner en skev representation, vad kan det bero på? Lärare kan fördjupa sig i exempelvis Hirdmans teorier som nämnts ovan.
Och vad är egentligen problemet med skev representation? Kan det finnas demokratiska problem, exempelvis hur man utformar en politik om inte alla får höras?

Använd gärna den animerade filmen på 2,5 minuter från SKR om jämställd snöröjning i Karlskoga som underlag, som visar hur realpolitik kan förändras genom en annan synvinkel på problemen.

Läraren avgör själv om resultaten ska diskuteras öppet, eller om man vill ha muntliga eller skriftliga presentationer.

Koppling till skolans styrdokument

Grundskola, Lgr11 reviderad från 2018-07-01
Ur samhällskunskap, centrala innehållet, årskurs 4—6:

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur samhällskunskap, centrala innehållet, årskurs 7—9:

  • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning.
  • Information och kommunikation.
  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av
    samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och
    grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.

Gymnasieskola, Gy11 reviderad från 2018-07-01
Ur samhällskunskap 1b, centrala innehållet:

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden.
  • Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, […]

 

Näthatskampen


  Publicerad: 01 januari 2019

När tolvåriga Catarina Neirynck dödshotades i sociala medier beslutade hon och kompisarna Elin Björk och Ellen Tengström att starta Näthatskampen. Nu hjälper de andra utsatta att sätta stopp för hot och trakasserier.

A Introduktion

Läs artikeln, Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat. Ta reda på hur Catarina Neirynck och hennes vänner Elin Björk och Ellen Tengström agerade när Catarina i höstas utsattes för kommentarer om sitt utseende och kort därefter också dödshotades på de sociala medier hon är aktiv i. Läs artikeln och diskutera!
• Catarina gjorde rätt när hoten började. Hur?
• Det gjorde även Elin. Hur?
• Varför la polisen ner Catarinas fall?
• Ellen blev också engagerad och tillsammans bildade de Näthatskampen. Hur lägger de upp arbetet inom Näthatskampen?
• Vilka kontaktar dem och vad frågar de om?
• Vilket genomslag har de fått?
• Har hoten mot Catarina upphört? Hotas de andra?
• Vilka tips ger de dem som kontaktar dem?
• Vad tror de att hoten beror på?
• Hur vill de att unga, skolan och vuxenvärlden ska agera vid näthat?
• Vad tycker ni att flickorna har gjort särskilt bra?
• Vilken betydelse tror ni att sådana här initiativ har?
• Varför kränker vissa?
• Vilken roll har skolan i social fostran?
• Hur ska övriga samhället agera?
• Saknas kunskap?

Sammanfatta vad ni kommit fram till och ge förslag:
– till unga människor
– till föräldrar
– till skolan
– till övriga samhället

Läs mer om och av Catarina, Elin och Ellen på:
Facebook
bloggen

Flickorna har gjort en enkät om mobbning och delat ut till skolor i Göteborg, för att kunna presentera relevant statistik. Om ni klassen vill använda enkäten så hittar ni den i bloggen den nionde januari 2015, eller via denna länk.

B Fördjupning

Vad är näthat?
Polisen ger här en beskrivning av vad näthat är. Ta reda på och gör listor på vad som är lagligt, olagligt och vad man ska göra om man blir utsatt.
Varför lades 96 procent av alla anmälningar ner av polis och åklagare? Av de anmälningar som Brottsförebyggande rådet (Brå) har granskat så lades 96 procent ner av polis eller åklagare. Läs mer om näthat hos Brå här.

Nyheter24 tar upp frågan om nedlagda anmälningar och åtta andra fakta om nätkränkningar. Ta del av de andra åtta här!

C Aktivitet

Näthatet engagerar debattörer, Anna Troberg, författare och debattör och Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet har skrivit var sin debattartikel i ämnet. Låt eleverna hämta åsikter ur deras debattartiklar och anteckna några som de håller med om och kanske några andra som de vänder sig emot.

D Länkar

Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat, läs här.
Näthatskampen: Facebook och bloggen.
Vad är näthat?
Nio nya fakta, Nyheterna24.
Utsatta för näthat möts av polisens okunskap, läs här.
Rättsväsendet måste lära mer om näthat, läs här.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11 (ej uppdaterad med skrivelser om digitalisering 1/7-2018)

Årskurs 4-6

SO
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
RE
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Vilka personliga egenskaper är viktiga?


  Publicerad: 01 januari 2018

Genomförande
Låt eleverna bläddra i olika typer av tidningar och be dem klippa ut ord som beskriver personliga egenskaper. Till exempel snäll, rik, snygg, omtänksam, sexig, vacker, eftertänksam och klok.

När ni hittat tillräckligt med ord sätter ni upp varje ord på ett eget pappersark.

Dela in klassen i grupper med fyra personer i varje grupp.

Dela sedan ut en lika stor summa pengar till samtliga grupper. Monopolpengar fungerar utmärkt.

Du som lärare agerar sedan auktionsförrättare och auktionerar ut de olika egenskaperna. Eftersom varje grupp har en begränsad summa pengar kan de inte ropa in samtliga egenskaper eller inte ens de egenskaper de egentligen vill. Eleverna blir tvungna att prioritera. Skriv upp hur mycket grupperna betalar för de olika egenskaperna.

Fortsätt auktionen tills egenskaperna tar slut eller tills grupperna får slut på pengar.

Låt varje grupp redovisa vilka egenskaper de ropat in och hur mycket de betalade för de olika egenskaperna.

Diskutera utfallet och undersök vilka egenskaper som var eftertraktade och vilka som mindre attraktiva. Hur prioriterade eleverna? Vilka egenskaper är viktiga att ha?

Jämför vilka värderingar eleverna har med vilka typer av egenskaper som i media anses viktiga. Fundera över likheter/skillnader mellan elevernas och medias inställning till egenskaperna. Finns det ett samband mellan elevernas sätt att värdera egenskaper och egenskaper hos de personer som lyfts fram i media?

Att göra innan lektionen:
1) Samla på dig ett stort antal tidningar av olika typer
2) Ta fram saxar åt alla elever
3) Ta fram lim och pappersark
4) Skaffa monopolpengar

Tänk på:
Prata inte om värderingar och vad som är viktigt i livet innan auktionen. Då är det nämligen inte säkert att eleverna ropar in egenskaper efter sin intuition utan kanske mera efter vad man egentligen ”bör” värdera högt i livet.

Pussy Riot och yttrandefriheten


  Publicerad: 01 januari 2018

Övning 1: Pussy Riot – punkbön fick stora konsekvenser

Klargör tillsammans vad som har hänt och diskutera sedan yttrandefrihet och Pussy Riots genomslag i medierna.
Förberedelser: tillgång till artikeln i Svenska Dagbladet: Pussy Riots döms till två års fängelse för huliganism, och Videoklipp av framförandet i katedralen.

Artikeln i SvD ligger bakom betalvägg, har du inte tillgång till den kan du använda det anpassade sökfältet längst ned på denna sida. Genom att söka på orden ”pussy riot kyrka katedral” där kommer enbart nyhetsartiklar om gruppen som resultat.

Tidsåtgång: ca 40 minuter
Genomförande:

Läraren avgör hur lektionen och eventuell prövning ska gå till, man kan låta eleverna arbeta enskilt och lämna in skriftligt, i grupper med olika presentationsformer eller som diskussionsövning i helklass.

A. Låt eleverna läsa – eller om ni föredrar att läsa högt tillsammans – artikeln i Svenska Dagbladet eller någon/några av de som kommer upp när man söker på orden ”pussy riot kyrka katedral” i sökfältet längst ned på denna sida.  En länk till en film på Youtube finns här: Videoklipp av framförandet i katedralen.

B. Besvara frågorna:

  • Vad har hänt?
  • Var hände det?
  • När hände det?
  • Vilka är Pussy Riot?
  • Hur gick det till?
  • Varför hände det?

C. Visa (om möjligt) videoklippet och diskutera sedan frågorna. Det går att diskutera frågorna även utan att ha sett videoklippet:

  • Vilka är anledningarna till att Pussy Riot har fått ett så stort genomslag i medierna?
  • Bör religiösa platser respekteras på ett annat sätt än t ex ett torg eller en aula?
  • Är det som Pussy Riot gjorde kränkande?
  • Varför fick trion ett sådant hårt straff?
  • Varför är yttrandefriheten viktig i ett demokratiskt samhälle?

TIPS: Vill du utöka övningen kan du låta eleverna på egen hand hitta mer information som kompletterar bilden av händelsen och Pussy Riot, t. ex videoklipp, bloggar och andra artiklar än den på förhand givna. Då kan du även lägga in ett moment av källkritik i övningen.

Övning 2: Diskutera de mänskliga rättigheterna

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har man rätt att säga vad man vill. Arbeta med de mänskliga rättigheterna och diskutera hur de hänger ihop och varför de är viktiga för individen och samhället. Notera att yttrandefriheten i praktiken är begränsad på olika sätt i olika länder. Till exempel kan det vara förbjudet att sprida information som kan skada rikets säkerhet eller säga nedsättande saker om vissa folkgrupper.
Förberedelser: tillgång till kopieringsunderlaget Diskutera mänskliga rättigheter.

Kopieringsunderlag: Diskussionsövning mänskliga rättigheter

Tidsåtgång:
ca 30-40 min.
Genomförande:
A. Dela ut kopieringsunderlaget (instruktioner till eleverna finns även utskrivna på kopieringsunderlaget) och ge eleverna i uppgift att enskilt:

  • Välja ut de tre rättigheter som de anser är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan.
  • Rangordna rättigheterna så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etcetera.
  • Välja ut den rättighet som de anser vara minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan.

B. Låt eleverna i smågrupper om 3–4 personer:

  • Jämföra sina svar och gemensamt komma fram till vilken rättighet som de anser vara viktigast/minst viktig i gruppen.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för dem personligen (hur skulle det påverka deras liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

C. Samla ihop eleverna reflektioner i helgrupp. Vilken rättighet ansåg de vara viktigast/minst viktig och varför?
Berätta även att en central princip gällande de mänskliga rättigheterna är att de ska vara odelbara. D.v.s. att alla är lika viktiga, inbördes beroende av varandra, ömsesidigt samverkande och en del av samma helhet. Rätten till kläder ska till exempel inte gå att skilja från rätten att rösta i ett val. Det ska inte finnas en tågordning – alla rättigheter ska vara lika värda eftersom de är beroende av varandra. Håller eleverna med om detta (se punkt tre under punkten B)?

Länkar till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Lättläst om mänskliga rättigheter.

Instruktioner till eleverna (finns också i kopieringsunderlaget):

A. ENSKILT

  • Välj ut de tre rättigheter som du tycker är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan för dig.
  • Rangordna dem så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etc.
  • Välj ut den rättighet som du tycker är minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan för dig.

B. I SMÅGRUPP

  • Jämför era svar i gruppen och välj sedan gemensamt i gruppen ut den rättighet ni tycker viktigast/minst viktig.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för er personligen (hur skulle det påverka ert liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet (till exempel ”skriva vad man vill”) utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

Kopplingar till skolans styrdokument:

Ur Lgr 11, kursplanen i samhällskunskap, reviderad 2018

Ämnets syfte:
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna […] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll i årskurs 7–9
Information och kommunikation:

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning:
• De mänskliga rättigheterna […].
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gy11, samhällskunskap, reviderad 2018

Ur ämnets syfte:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Centralt innehåll, samhällskunskap 1a1

• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter

 

Hemska filmer i omlopp – hur påverkar de oss?


  Publicerad: 01 januari 2018

Uppgift 1: Hemska filmklipp

Människor som blir överkörda av bilar, djur som plågas och ungdomar som slåss. Vill vi se allt som vi får skickat till oss via nätet? Diskutera värderingar och pressetik med eleverna.

Förberedelser: kopior av övningsunderlaget Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler
Tidsåtgång: ca 60-90 min.
Genomförande:
1. Inled med att fråga eleverna om de någon gång sett något på nätet som de önskar att de inte hade sett.

2. Lyft sedan deras tankar genom ett urval av följande frågor:

  • Vad var det för något du såg?
  • Varför önskar du att du inte hade sett det?
  • Skickar du chockerade eller hemska filmklipp vidare till andra? Varför/varför inte?

3. Arbeta med publicitetsreglerna (se kopieringsunderlag). Reglerna är branschens egna och består mer av tumregler än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben, Journalistförbundet, Tidningsutgivarna (TU), Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Information om Allmänhetens medieombudsman och Mediernas etiknämnd hittar du här.

Låt eleverna i grupper eller par:

  • Välja ut de tre regler de tycker är viktigast
  • Applicera reglerna på ett filmklipp eller en bild som de har sett eller fått skickad till sig på nätet och reagerat över. Är filmklippet/bildens publicering i enlighet med publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv?
  • Fundera på om de tycker att publicitetsreglerna borde gälla vid all publicering eller inte (motivera).

Uppgift 2: Åskådaren

De flesta människor är någon gång i livet passiva åskådare i situationer där andra behöver vår hjälp. Diskutera varför vi tittar på och vad vi kan göra för att öka vår egen och andras benägenhet att hjälpa.

Förberedelser: tillgång till internet och möjlighet att visa filmklipp
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Se filmklippet här. Notera att det innehåller starka bilder.
Information om filmen: Filmen från en övervakningskamera visar 78-årige Angel Torres i Hartford, Connecticut. Han går över gatan och blir påkörd. Många blir vittne till olyckan men ingen griper in. Vad vi inte ser är att inom en minut från att han blir påkörd så har fyra personer ringt 112. Torres överlevde men fick allvarliga skador.

2. Gör en ”runda” i klassrummet där varje elev med ett ord får beskriva känslan hon/han fått efter att ha sett filmen. Om någon inte vill berätta så går det bra att säga pass.

3. Låt eleverna enskilt:
Fundera kring tre anledningar till att åskådarna inte ingriper och rangordna dessa.

4. Låt eleverna i smågrupper:
Diskutera de anledningar de kommit fram till individuellt och sedan i gruppen enas om tre anledningar som de rangordnar.

5. Rita en streckgubbe på tavlan och låt eleverna skriva upp de anledningar de kommit fram till i smågrupperna vid sidan av ”streckgubben”. Den viktigaste anledningen vid huvudet. Den näst viktigaste vid magen och den minst viktiga vid fötterna.

6. Diskutera gemensamt:

  • Vad krävs för att man ska ingripa/hjälpa till när någon behöver hjälp? Efter att ha diskuterat frågan så berätta för eleverna att trots att det inte syns på filmen så ringer flera personer 112. Det finns sätt att hjälpa som inte behöver innebära att man själv blandar sig i om man känner sig osäker eller rädd.
  • Om eleverna någon gång befinner sig i knipa och behöver hjälp så har socialpsykologisk forskning visat att det bästa sättet att få åskådare att engagera sig är att vända sig till en specifik person och be den personen om hjälp. Alltså t.ex.: ”Du där i gröna mössan och jeansjacka, snälla hjälp mig!” Vad kan det finnas för anledningar till att detta är mer effektivt än ett allmänt rop på hjälp?

Koppling till skolans styrdokument:

Samhällskunskap årskurs 7—9.
Ur centrala innehållet, reviderat 2018-07-01.

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga
    aspekter.

Ur grundskolans värdegrund och uppdrag, Lgr11 reviderad 2018-07-01.
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.

Samhällskunskap gymnasiet.
Ur gymnasieskolans värdegrund och uppdrag, Gy11 reviderad 2018-07-01.

    • Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Ur ämnets syfte, reviderat 2018-07-01.

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.

 

Ur centrala innehållet, Samhällskunskap 1b, reviderat 2018-07-01.

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Rockyserien censurerad i DN – diskussion om humor och censur


  Publicerad: 01 januari 2018

DN tog bort en seriestrip i Martin Kellermans populära serie Rocky som handlar om ”judarna på Bonnier”. Strippen möttes av kraftig kritik, eftersom den leker med antijudiska stereotyper. Mediekompass har tagit fram ett lektionsupplägg om censur och fördomar i media. Var går gränsen går för vad man får skämta om? Vilka eventuella konsekvenser kan humor och ironi få? Lektionsupplägget är kopplat till läroplanen och innehåller bland annat diskussionsfrågor och ett grupparbete. För de äldre eleverna.

Tips: Delar av lektionsupplägget kan även användas fristående från händelsen med just Martin Kellermans Rocky-strip om du vill diskutera mer generella frågor gällande humor, censur och media.

Lektionsupplägget innehåller bland annat diskussionsfrågor och grupparbete.

De frågor som lektionstipset berör kan kopplas till bland annat följande avsnitt ur läroplanerna (Lgr11 och Gy11, reviderade 2018):

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,

ÖVNINGAR:
A. Diskutera och värdera
Du kan välja att diskutera påståendena nedan i grupp/par/helklass eller att låta eleverna ta ställning till de olika svarsalternativen genom handuppräckning. Ytterligare en möjlighet är att låta eleverna ta ställning genom att placera sig på skyltar utlagda på klassrumsgolvet med texten: ”ja”, ”nej” och ”kanske”. Lyft sedan några röster från varje alternativ och låt eleverna berätta hur de tänker.

Påståenden:

  • Man får skämta om allt

Ja/nej/kanske

  • Det finns saker som jag tar illa vid mig personligen av när folk skämtar om dem

Ja/nej/kanske

  • Skämt kan påverka våra uppfattningar om vissa grupper. Förtydligande: Kan t.ex. skämt om blonda människors intelligens och ”partyförmåga” göra att vi faktiskt börjar tro och tänka att blonda på riktigt är lite mindre smarta och har mer kul än brunhåriga? (Om vi hör skämten tillräckligt ofta och mycket?)

Ja/nej/kanske

B. Analysera Rocky-strippen (du hittar den på Aftonbladet sajt)
Beroende på elevernas ålder och mognadsgrad kan du förslagsvis gå igenom seriestrippen i helklass under din ledning eller att låta eleverna analysera den själva i par eller grupp och sedan samla deras analys i en helklassgenomgång. Se gärna faktaavsnittet om antisemitism mot slutet av lektionstipset.

Frågor:

  • Vad handlar seriestrippen om?
  • Vad är det som gör att den kan uppfattas som antisemitisk?
  • Är den rolig? Varför/varför inte? Motivera

C. Vem håller du på i diskussionen?
Olika personer har uttalat sig om ifall seriestrippen är antisemitisk eller inte och om det var rätt beslut av DN:s kulturredaktör Björn Wiman att ta bort den.
Nedan hittar du några röster tagna ur verkligheten. Ge eleverna i uppgift att gå igenom de olika argumenten och besluta sig för vilken person de håller med mest och varför? Uppgiften kan göras enskilt, i par eller i smågrupper.
Samla gärna elevernas synpunkter mot slutet av arbetspasset genom att skriva upp de olika personernas namn och sätta kryss efter de personer som fått ”röster” av eleverna.

TA STÄLLNING 1.
Rocky – antisemit eller inte?
I strippen som plockades bort konspirerar figuren Rocky om ifall det är ”Judarna på Bonniers ligger bakom att alla tjejer jag faller för är elaka då detta ökar min produktivitet och således deras kassaflöde” (ur strippen).

1. Usch, förbjud det här
Det är aldrig okej med antisemitiska uttryck, han skriver ju att ”judarna på Bonniers” gör vissa saker för att tjäna pengar.
(Björn Wiman, DN)

2. Ingen fara, han driver med konspirationsteoretiker
Martin Kellerman driver med konspirationsteoretiker som tror att alla problem kan skyllas på de penninggalna judarna.
(Åsa Linderborg, Aftonbladet)

3. Ingen fara, han driver med sig själv
Undertonen är ändå att han driver med sig själv och uppfattningen att judar skulle styra världen. Jag har läst den och blev inte upprörd, han driver ju med sig själv.
(Jonatan Unge, P3)

4. Det här är ironi, men det finns en risk för att stereotypen befästs
Det handlar om en satirisk drift (satir= framställning som är ironisk eller hånfull på ett elegant och ofta träffande sätt) med antisemitisk argumentation, inte om spridande av antisemitiska idéer. Visst kan det finnas en risk att kategorin ”judarna på Bonnier” hos vissa befästs av att formuleringen används, men det handlar om ironiserande över en existerande antisemitisk bild.
(Jonathan Leman i sin blogg. Han arbetar på tidningen Expo och Svenska kommittén mot antisemitism, på bloggen representerar han bara sig själv)

TA STÄLLNING 2.
Rätt att publicera eller inte?
Strippen har redan publicerats både i DN:s papperstidning och på webben, men DN:s kulturchef gick ut och ångrade publicering och tog bort strippen från webben. Vad tycker du? Låt eleverna ta ställning på samma sätt som ovan.

1. Vad onödigt! Kulturchefen var för sent ute, strippen hade redan publicerats och skadan var redan skedd.
2. Kulturchefen hade rätt. Det som står i strippen är hets mot folkgrupp, det var rätt att han tog bort den när han upptäckte det.
3. Kulturchefen hade fel. Man får aldrig censurera något i tidningen.
4. Det är läsarna som ska bestämma vad som är rätt och fel, om det är många som blir upprörda så kan man ta bort den.

Inläggen är hämtade från följande källor:
http://svt.se/2.27170/1.2222994/rocky-gate_reaktioner_i_tre_akter
http://www.dn.se/blogg/wiman/2010/11/02/om-en-bortplockad-strip-8427
http://jonathanleman.blogspot.com/2010/11/antisemitism-eller-drift-med.html

FAKTA OM ANTISEMITISM:
Antisemitism betyder fördomar och hat mot judar. Med fördomar menas felaktiga och ofta negativa uppfattningar som används för att beskriva en hel grupp.

Om antisemitiska konspirationsteorier och deras bakgrund
Omkring år 1900 gavs den antisemitiska boken ”Sions vises protokoll” ut i Ryssland. Skriften var en ren förfalskning, författad av personer som stod den tsarryska hemliga polisen nära. Den påstods bevisa att judarna hade en hemlig plan för att störta den gamla samhällsordningen. De sades till exempel ligga bakom alla nya och ”farliga” idéer som liberalism, socialism och yttrande- och religionsfrihet. Genom denna påstådda sammansvärjning skulle de ta makten i hela världen. Boken gavs ut på många olika språk och blev mycket populär.

Många människor oroades över de stora och snabba förändringarna i samhället under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och letade efter enkla förklaringar och en ”fiende” som var lätt att identifiera. Bland annat användes ”Sions vises protokoll” av det nazistiska Tyskland. Boken sprids fortfarande i många länder. Den utgör en viktig källa för antisemitisk propaganda, särskilt myten om judiska sammansvärjningar.

”Sions vises protokoll” har översatts till många språk. Det är en av de mest spridda konspirationsteorierna. En konspirationsteori är tron på en hemlig sammansvärjning. Ofta kretsar berättelsen kring en grupp inflytelserika personer som med enorma resurser till sitt förfogande, samarbetar i hemlighet.

Hos Aftonbladet hittar vi en artikel som diskuterar myten om judebolsjevismen och Sions vises protokoll: Länk!

Källa: Faktamaterialet är direkt hämtat från ett nytt studiematerial för grundskolans äldre åldrar samt gymnasiet om antisemitism, fördomar, intolerans och diskriminering. Det kommer inom kort att vara tillgängligt kostnadsfritt för lärare, håll utkik för mer information på Svenska kommittén mot antisemitisms hemsida www.skma.se och/eller på Forum för levande historias hemsida www.levandehistoria.se.

LÄNKAR:
Aftonbladet: Feltolkning gav censur
Nyheter24: Rocky anklagas för judehat

ÖVRIGA TIPS:
Vill du fördjupa arbetet om konspirationsteorier så är Youtube en outsinlig källa att hämta material ur, sök på exempelvis ”9/11 conspiracy” och diskutera någon av filmerna med klassen.

En artikel i Dagens Nyheter, Tid för konspirationer, diskuterar konspirationsteorier utförligt, kräver inloggning: Länk!

Fler lektioner på Värdegrundens hemsida.

Vett och etikett på nätet


  Publicerad: 01 januari 2018

Bakgrund:

I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). När journalister skriver om någon så måste de bland annat ta hänsyn till att publiciteten kan kränka ”privatlivets helgd”. Journalister ska även noga överväga namn- och bildpublicering av berörda personer.
De ska heller inte utan orsak framhäva personens kön, sexuella läggning, politiska åsikt, etniska ursprung, nationalitet etcetera. Journalister ska helt enkelt inte ge en stereotyp bild av personer.

Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Men, idag är det ju inte enbart journalister som publicerar sina texter. På internet kan alla göra det, barn som vuxna. Som privatperson är man dock inte skyldig att följa publicitetsreglerna och ibland resulterar internetanvändning i nätmobbning och kränkningar – frågor som är viktiga att arbeta med i skolan.

Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Vuxennärvaron är därför lika viktig på nätet som på skolgården.”

 

Övning 1: Publicitetsreglerna

1. På Kränkt.se kan du läsa om kränkningar på nätet. Det är ett projekt inom Datainspektionen med råd hur man ska agera om man blivit oschyst behandlad på nätet. Hos Svenska Dagbladet finner vi en intervju med företrädare för Datainspektionen: Länk!

Statens Medieråd har i kampanjen No Hate Speech Movement mycket material och lärarhandledningar här: Länk!

Att även som privatperson följa publicitetsreglerna anges som ett bra alternativ för att undvika att kränka andra. Börja med att klargöra vad eleverna vet om publicitetsreglerna, du finner dem hos Medieombudsmannen. Samla fakta på tavlan.

2. Förklara för eleverna att publicitetsreglerna är ett etiskt regelverk för tv, radio och tidningar. Dela in begreppet i delar. Skriv upp orden på tavlan och samtala om innebörden. Regler känner nog de allra flesta elever till, men etik (tänkandet kring gott och ont/rätt och fel) – vad är det?

3. Beskriv och samtala om följande valda delar av publicitetsreglerna. Vad tycker eleverna, är det rimliga krav?

  • Publicerade bilder får inte luras och man måste berätta om bilden är manipulerad.
  • Journalister ska också noga överväga om det de skriver kan kränka människors privatliv.
  • Om journalister skriver om en persons sexuella läggning, poängterar hans eller hennes kön, framhäver personens nationalitet, yrke eller politiska tillhörighet så måste uppgiften ha betydelse i sammanhanget.

Dessutom måste journalister:

  • Vara kritiska mot källor – påståenden och faktauppgifter måste alltid kontrolleras.
  • Höra båda sidor – om någon kritiseras så har denne rätt att berätta sin sida av historien.

4. Att även som privatperson följa publicitetsreglerna är alltså en bra metod för att inte kränka andra. På internet publicerar vi ofta inte enbart texter utan även bilder och filmklipp. På vilket sätt förhåller sig publicitetsreglerna till exempelvis Youtube-klipp? Kan publicerade filmklipp behöva egna regler? Vad tycker eleverna? Ge exempel.

Övning 2: Etik i nätvardagen

1. Detta med etik, frågor om gott och ont/rätt och fel är inte alltid så glasklart och leder lätt till filosofiska frågor.

Samtala med eleverna om följande punkter:

  • Vad skulle kunna vara ont eller fel i samband med elevernas egen internetanvändning?
  • Be eleverna även ge exempel på något som vore gott eller rätt – i samband med deras egen internetanvändning?

Följande tankar kan du använda som hjälp för att få igång/utveckla samtalet:

  • Eleverna kan säkert ge förslag på hur man inte bör bete sig på nätet men en övergripande definition kan exempelvis vara att fel vore att avsiktligt skriva/lägga ut något som leder till att någon annan blir ledsen. Men om tanken var god och personen i fråga ändå blir ledsen? Hur undviker man en sådan situation?
  • Att definiera gott och rätt kan även det vara knepigt. Är allt som är gott för dig även gott för mig? Föreställ dig följande: Kalle tycker om att synas mycket på nätet. Han lägger ofta upp tokiga bilder på sig själv, sin hund och familjemedlemmar. Kalles kompis Viggo gillar inte alls att synas på nätet och har aldrig lagt upp någon bild på sig själv. Om Kalle bara tar hänsyn till vad han själv tycker är rätt och gott och lägger ut bilder på Viggo så finns det ju en möjlighet att Viggo inte blir glad… Viggo kanske till och med skulle känna sig kränkt.
  • Publicitetsreglerna uppmanar journalister att själva ta ställning i varje enskilt läge.

Övning 3: Nätetik – workshop

1. Nu får ni bestämma! Dela upp klassen i mindre grupper och ge eleverna i uppgift att komma med förslag om regler som de tycker borde gälla alla på internet. Samla sedan förslagen på tavlan och för ett gemensamt samtal kring dem där ni väger för och emot förslagen. Försök att enas om minst tre regler om som eleverna anser att alla borde följa. Skriv upp reglerna och sätt upp dem på väggen!

Länkar

Datainspektionens sajt Kränkt.se: Om kränkningar på nätet
Statens Medieråd: No Hate
Skolinspektionen: BEO Barn- och elevombudet
Skolvärlden.se: Nätmobbarna en ny utmaning
Allmänhetens Medieombudsman: Publicitetsreglerna
Skolverket (förändringar i diskrimineringslagen 2017, Skolverket avvaktar med allmänna råd till ny lagstiftning förväntas den 1 juli 2018): Allmänna råd om diskriminering och kränkningar

Koppling till Läroplanen

Lgr11, reviderad 2018

Skolans uppdrag

  • Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.
  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
  • Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […]
  • Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.

Normer och värden

Skolans mål är att varje elev:

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
  • respekterar andra människors egenvärde
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

Gy11, reviderad 2018

Gymnasieskolans uppdrag

  • Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
  • Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
  • I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik […]
  • Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Normer och värden

Skolans mål är att varje elev:

  • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
  • respekterar andra människors egenvärde och integritet
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

 

Den internationella kvinnodagen


  Publicerad: 07 mars 2016

Den 8 mars är det den internationella kvinnodagen, ett faktum som kommer att uppmärksammas i alla svenska tidningar. Det är alltså ett utmärkt tillfälle att granska och diskutera jämlikheten i våra massmedier. Titta på vad din tidning gör. Här kommer ett knippe förslag på lektioner.

A Arbeta journalistiskt kring stereotyper

I dagstidningar framställs män och kvinnor ibland på olika sätt, trots att det inte tillför information till artikeln. I det här lektionstipset får eleverna själva agera journalister för att på så sätt konfronteras med de fördomar och stereotyper som finns kring kön. Avslutningsvis ska de fundera och diskutera kring våra behov av roller och riskerna med dem.

1. Beskriv en människa

Förbered genom att klippa ut ett antal bilder på kvinnor och män ur dagstidningen eller titta på tidningens webbplats. Bilderna ska föreställa personer i olika åldrar och sammanhang. Visa bilderna för klassen, eller kopiera en eller flera bilder till eleverna. Sätt igång deras fantasi och låt dem skriva några minuter:

  • Vem är det på bilden?
  • Ålder?
  • Familj?
  • Yrke?
  • Hobbies?

Uppgiften fungerar också utmärkt som en uppgift att göra hemma. Låt eleverna läsa upp sina texter. Diskutera i klassrummet: Hur kom de sig att de trodde att personen på bilden hade just detta yrke/hobby etcetera? Finns det skillnader i vad vi förväntar oss av kvinnor respektive män? Finns det till exempel något fritidsintresse som kan kallas kvinnligt respektive manligt?

2. Gör tidning för män och kvinnor

Låt eleverna bilda ett antal redaktionsgrupper. Redaktionens uppgift blir att i de insamlade tidningarna hitta de fem bästa nyheterna för en fingerad tidning som heter ”Man mitt i livet”. De ska också leta fram de fem toppnyheterna till den fingerade tidningen ”Kvinna mitt i livet”. Diskutera gruppernas val och om hur det stämmer överens med tidningstiteln. Diskutera också vad de manliga respektive kvinnliga artiklarna handlar om. Har någon grupp valt samma artikel till båda tidningarna? Vilken tidning var det lättast att hitta artiklar till? Varför?

Avslutningsvis kan fördomar om kön diskuteras. Varför tror vi att män är intresserade av vissa saker, och kvinnor av andra? Är dagstidningen till för båda könen lika mycket? På vilket eller vilka sätt kan stereotypa bilder av kön vara ett problem? För vem och på vilket sätt? På vilket sätt kan stereotyper i stället vara en tillgång? För vem och på vilket sätt?

B Analysera tidningens beskrivning av kvinnor och män

I dagstidningar framställs män och kvinnor ibland på olika sätt, trots att det inte tillför information till artikeln. Låt eleverna utifrån en dagstidning undersöka några klassiska skillnader i framställningen av män och kvinnor, diskutera dessa skillnader och fundera kring hur de påverkar oss. Låt eleverna arbeta enskilt, i par eller i grupper. Dela ut varsin tidning, kopiera instruktionen nedan och låt dem undersöka:

1. Alla har efternamn

För- och efternamn är en statusmarkör. Hittar ni några skillnader i hur namnen skrivs ut? Vilka kallas bara vid förnamn?

2. Klädsel, en fälla

Jämför artiklar om män och kvinnor och lägger märke till hur journalisten skriver eller inte skriver om deras klädsel. Anteckna om ni ser några skillnader.

3. Kontrollera i tidningen

Vilken koppling hittar eleverna i tidningen mellan ämne och kön?

Norm och undantag

Oftast spelar kön ingen roll i sammanhanget men ändå utgår vi ofta från att mannen är norm och kvinnan undantaget. Läs artiklar och stryk under ställen där journalisten markerar att det handlar om en kvinna även när det inte är relevant. Exempelvis ”den kvinnliga arkitekten”, ”den kvinnliga bilföraren”, ”den kvinnliga läkaren” och så vidare. Kan någon hitta motsvarande sätt att uttrycka sig om män? ”Den manlige cyklisten”, ”den manlige affärsinnehavaren”?

Låt eleverna redovisa sina resultat. Fundera och diskutera vad skillnaderna kan bero på, och om skillnaderna är något problem. Varför i så fall? Låt gärna eleverna skriva detta först, så att alla elever hinna tänka och fler kan komma till tals.

 

C Textanalys av ord med pondus

Olika ord har olika pondus. Genom att använda synonymer som har olika värden ger journalisterna läsarna olika syn och känslor kring texten. Hur skiljer sig dessa synonymer beroende på om en journalist skriver om män eller kvinnor? I lektionstipset får eleverna analysera synonymer i några artiklar. Upplägget passar i svenska och SO-ämnen för de äldre eleverna.

Dela ut en dagstidning till eleverna, som kan arbeta enskilt eller i par. Enklast i detta lektionstips är att använda papperstidningar, men eleverna kan naturligtvis också skriva tidningen från nätet. Vid alla så kallade pratminus ska journalisten ange vem det är som ”säger” vad. För att undvika upprepningar av ordet säger, så väljer journalisten bland många synonyma uttryck. Här följer ett antal vanliga möjligheter: säger, påstår, uttrycker, anser, menar, påpekar, tror, anar, gissar, konstaterar, fastslår, småskrattar, uppmanar.

1. Var på linjen?

Låt eleverna hitta synonymer av den här sorten, diskutera deras värde och placera dem utefter en linje där ena änden representerar att ordet har låg pondus och den motsatta änden hög pondus. Låt sedan eleverna markera vilka av synonymer som användes när kvinnor kom till tals, och vilka som användes när män kom till tals. Notera om det finns några skillnader. Vad kan de bero på? Vilken uppfattning om personen ger de valda synonymerna?

2. Ordval

Begreppet tjejer är ganska vedertaget i samhället. Mamma ska på tjejträff och mormor träffar sina gympatjejer varje onsdag. Låt eleverna leta i artiklar i dagstidningen om kvinnor och se vilka ord journalisterna använder. Har orden tjejer respektive kvinnor olika tyngd? Kan man resonera på samma sätt om ”killar” och ”män”? Vilken klang får det om ”man” byts ut mot ”kille” i en artikel?

Avsluta med att diskutera hur synonymvalen styr vår uppfattning om det som skrivs. Hur påverkar det läsarna i dag, deras syn på manligt-kvinnligt, deras världsbild och framtiden att tidningar ser ut så här idag.

D Bildanalys av män och kvinnor

I Sverige är vi hälften män och hälften kvinnor. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det sedan många år tillbaka omkring 70 procent män och 30 procent kvinnor som intervjuas och syns på bild. Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden inrikes- och utrikespolitik, ekonomi samt sport, domineras av män. I detta lektionstips får eleverna undersöka i vilken omfattning män eller kvinnor visas på bilderna i tidningen, och vilka olika intryck bilderna ger läsaren.

1. Låt eleverna i klassen diskutera sig fram till en hypotes om vilka de tror förekommer mest på tidningens bilder. Kvinnor, män, eller ungefär lika många av varje? Rita cirkeldiagram på tavlan för att illustrera.

2. Använd dagens tidning i flera ex eller spara en veckas tidningar. Låt eleverna räkna bilder. Sammanställ resultatet:

  • Bilder med bara män
  • Bilder med bara kvinnor
  • Bilder med både män och kvinnor

Låt resultatet bli startpunkten för en diskussion om hur tidningarna och verkligheten hänger ihop, gärna utifrån föreställningen om att tidningen ska skildra samhället och att alla ska känna igen sig i tidningen. Hur ser det ut i tidningen just nu? Och varför ser det ut som det gör?

3. Låt sedan eleverna i par, grupp eller enskilt göra mer detaljerade bildanalyser av två avdelningar i tidningen, till exempel näringsliv och kultur/nöje. Hur ser det ut där? Hur ser bilder på kvinnor och män ut i de olika avdelningarna?

En enkel bildanalys kan bygga på tre frågor:

  • Vad känner du när du ser bilden?
  • Vad ser du på bilden?
  • Vilket kan vara tidningens syfte med publiceringen?

Låt nu eleverna göra en bildanalys med genusglasögon:

Bläddra i tidningen, klipp ut bilder inom era valda avdelningar och analysera med hjälp av frågorna:

  • Vad får ni för känsla av bilden?
  • Är bilden tagen uppifrån eller nerifrån?
  • I vilken situation har fotografen valt att fånga sitt motiv?
  • Är personen passiv eller aktiv? Tittar personen på bilden in i kameran eller är hen sysselsatt med något annat?
  • Hur påverkar det vilken känsla man får av bilden?
  • Varför, tror ni, har fotografen valt ut just den bilden bland de många som fanns i kameran efter avslutat uppdrag?

Låt eleverna redovisa sina resultat. Diskutera dem utifrån konventionerna: Ett traditionellt mönster i pressbilder, konstbilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovanifrån, så kallat grod- respektive fågelperspektiv. Perspektiv som får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Avsluta med frågan om hur det påverkar läsarna idag, deras syn på manligt-kvinnligt, deras världsbild och framtiden att tidningar ser ut så här idag.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Ur läroplanens grundläggande värden:

. . . alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, . . .
Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan

Samhällskunskap

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet . . .

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Svenska

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.

Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation.

Rädd att gå till skolan


  Publicerad: 02 mars 2015

A Introduktion

Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolansom GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?

B Aktivitet

Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev. 

C Fördjupning

• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.

– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.

Läs mer om våld i skolan på svd

• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.

Läs mer om detta på Sydsvenskan

• Arbetsmiljökunskap

Tre tips på olika nivåer

1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.

2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.

    3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:

    – vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.

    – vilket ansvar elever, lärare och ledning har.

    – hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.

    – hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.

Läs mer!

D Länkar

GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan

SVD Anmälningar om våld ökar

Sydsvenskan Skola stängs i Malmö

Arbetsmiljökunskap

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 SO/RE

Årskurs 1-3 

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,

kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Årskurs 4-6

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,

jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Svenska – Syfte

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Tiggarna


  Publicerad: 02 februari 2015

I Norge är man på väg att förbjuda tiggeri för att få bort tiggarna som sitter utanför affärerna. Ska Sverige göra likadant eller ska vi hjälpa de här stackars människorna på så många sätt vi kan. Vad tycker du? Ta medierna till hjälp för att skaffa dig argument! Träna ditt kritiska öga mot tvivelaktig information.

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka. Uppgift 3 1-2 lektioner.

1

Följ medierna på nyhetsplats under en vecka och undersök vad som skrivs och/eller sägs om tiggarna i Sverige. Prioritera de lokala medierna för att se om det skrivs något lokalt men följ även de stora tidningarna, radio och tv samt olika sociala medier.

Gör en sammanställning och svara på:

A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.

B. Skildras tiggarna positivt eller negativt – eller rent av neutralt!

C. Är det skillnad på hur rapporteringen ser ut i traditionella medier och på nätet.

2

Gör samma granskning som ovan fast nu enbart i åsiktstexter som ledare, insändare och debatt. Gör som i uppgift 1, dvs prioritera de lokala medierna. Titta även på de kommentarer till texterna som publiceras.

Gör en sammanställning och svara på:

A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.

B. Skildras tiggarna positivt eller negativt

C. Är det skillnad på hur tiggarna skildras på ledarplats och på insändarplats.

3

Skriv en egen insändare i ämnet. Har ni gjort uppgift 1 och 2 bör det finnas många argument att tillgå.

Ta hjälp av följande länkar då det gäller att skriva insändare:

http://www.mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

http://opinionsskrivaren.blogspot.se

Skicka gärna era insändare till den lokala tidningen!

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

 

Gymnasiet

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

 

 

 

 

X
X