Introduktion
De globala målen är ambitiösa i sin utformning. Målet är att avskaffa extrem fattigdom, minska orättvisor, främja fred och lösa klimatkrisen innan 2030. Agenda 2030 är fortsättningen på det som kallades Milleniemålen och världens ledare beslutade under en konferens i Rio De Janeiro 2012 att de nya målen skulle antas. I september 2015 blev det verklighet, när FN utformade de 17 globala målen. Under varje mål finns även flera delmål som staterna ska leva upp till.
Agenda 2030 har inneburit att stat, regioner och kommuner har blivit tvungna att växla upp sitt hållbarhetsarbete. Sverige har skrivit under dokument där de har åtagit sig att arbeta med att leva upp till målen. Det gäller alla dimensioner av hållbarhet: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
Läs mer om Agenda 2030 och de globala målen här.
I den här uppgiften ska klassen få utforska hur deras kommun arbetar med de globala målen och vilka försök de gör för att leva upp till Agenda 2030.
Uppgift
Nu är det dags att ta reda på hur din kommun arbetar för att leva upp till Agenda 2030. Hållbarhetsbegreppet är ett paraplybegrepp som innefattar mycket. Under varje globalt mål finns det därför delmål. Välj ut ett eller flera för att hitta en vinkel till din granskning.
Börja med att ta reda på om din kommun gör ett hållbarhetsarbete. Sök på kommunens hemsida. Vad har de för ambitioner och mål?
Använd sedan din lokaltidning för att hitta artiklar som är kopplade till ditt ämne. Vad står det där?
Har kommunen en hållbarhetssamordnare? Kolla om du kan kontakta personen och få till en intervju. I Publicistguiden kan du läsa mer om intervjuteknik.
För dig som väljer något riktat mot miljö och ekologi finns Miljöbarometern. Den rankar varje år, tillsammans med Aktuell hållbarhet, Sveriges kommuner i deras miljöarbete. Bäst 2021 var Malmö, följt av Helsingborg och Karlstad. Börja med att titta på var din kommun ligger på listan. Du hittar den här. Sammanställ informationen i ett dokument eller på papper.
När du har samlat tillräcklig information så att du kan bilda dig en uppfattning om din kommuns arbete är det dags att fråga invånarna vad de tycker.
Intervju
Känner medborgarna i din kommun till det hållbarhetsarbete som görs? Tycker de att det är tillräckligt? Vad saknas eller vad vill de ha mer av? Genomför 2-3 korta intervjuer med personer från orten, antingen någon du är bekant med eller ”mannen på gatan”. Förbered frågor, anteckna eller spela in svaren och sammanställ sedan i text, antingen som citat eller referat.
Presentation
Uppgiften kan presenteras på olika sätt. Antingen som en journalistisk text i form av en nyhetsartikel eller reportage. Den kan också presenteras som en skriftlig rapport, muntlig framställning eller någon annan typ av medieproduktion. Uppgiftens omfattning och presentationssätt är upp till varje lärare att avgöra.
Utförliga tips om hur man skriver journalistiska texter, genomför intervjuer och hur man gör god informationssökning hittar ni i vår skrivarskola Publicistguiden.
Koppling till styrdokument
Biologi, årskurs 7 – 9, Centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)
- Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
- Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Naturkunskap 1b, gymnasiet, Centralt innehåll
- Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
- Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Det här lektionsförslaget aktualiseras av Världsvattendagen som återkommer med ett sötvattentema varje år den 22 mars. Under 2023 års tema; ”Påskynda omställningen” kommer fokus ligga på att uppmana alla som kan att agera för att lösa vatten- och sanitetskrisen. FN:s organ UN-Water stödjer kampanjen på internationell nivå och bestämmer varje årstema. Vi knyter ihop den här dagen med vattenfrågan hos oss och ute i världen.
A Introduktion
Vårt dagliga vatten
Många skolbarn tar vattenfrågan som självklar. Inled lektionen med en diskussion om hur de dagligen använder vatten och hur vårt samhälle är uppbyggt kring vattenförsörjning.
Koppla samtalet till fakta om vatten. Detta är hämtat ur Vattenskolan.se:
” Vattnet tar inte slut och det bildas inget nytt vatten på jorden. Det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan.
Vattnet är i ständig rörelse. När det är varmt och solen skiner avdunstar vatten från växter, hav och sjöar, vi kallar det för vattenånga. Vattnets ånga stiger upp i luften och formas till moln. Kylan i atmosfären får molnen att släppa ifrån sig vattendroppar i form av regn eller snö. Så fortsätter vattnet sitt eviga kretslopp.
Om vi är rädda om vattnet och inte smutsar ner det, kommer vi att kunna använda vattnet i framtiden. Vi behöver din hjälp för att få ett renare vatten”.
Alla har inte tillgång till vatten
Hos WaterAid kan eleverna läsa om hur brist på rent vatten drabbar människor i runt om världen. Be eleverna att sammanställa en lista med fem punkter som innehåller fakta om vattentillgången i världen. Berätta att de ska föreställa sig att mottagarna av deras listor är politiker med makt att förändra och förbättra vattentillgången. Vilka fem punkter väljer de att ta med på sina listor? Låt dem jämföra med varandra och motivera sina val.
B Aktivitet
Vad skriver tidningarna om vatten?
Ge eleverna i uppdrag att leta i tidningar och andra medier efter nyheter om vatten. Vi tror att de kan hitta nyheter om dricksvatten, avloppsvatten, vattendrag och sjöar, snö och regn, naturkatastrofer, översvämningar, torka och annat.
Följande frågeställningar kan tjäna som en mall när eleverna redovisar vilka nyheter de funnit. De fyra första punkterna bör, om möjligt ingå vid varje redovisning. De övriga kan vara grundfrågor vid den fortsatta diskussionen i klassen/elevgruppen.
• Vad har hänt?
• Varför har det hänt?
• Vilken betydelse har vattnet i sammanhanget?
• Varför skriver tidningen om den här händelsen/det här förhållande?
• Vad är bra? Dåligt?
• Hur påverkar detta dig?
• Vad kan/bör vi göra? Hur ska vi förhålla oss?
• Vilka ansvariga myndigheter, organisationer, etc kan kopplas till händelsen/förhållandet?
Fortsätt gärna att regelbundet leta efter artiklar, bilder och annonser som handlar om vatten. Det kan ske i samband med klassens gemensamma nyhetsbevakning eller individuellt. En idé är att låta en grupp elever ansvara för “vattenbevakning” under en period.
C Fördjupning
På Världsvattendagens hemsida finns gott om fördjupningsuppgifter som ni kan arbeta vidare med i klassen. Där finns också tips och material för att användas i undervisningen för olika årsklasser. Du hittar dem här.
Hos The Water Project finns ett antal online-spel för yngre elever, men de är alla på engelska. Du hittar dem här.
Länksamling
Vattenvårdsspel för yngre (på engelska)
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 Kursplanen i Biologi, ur centralt innehåll
Årskurs 4–6
- Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
- Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när
vi nyttjar den. - Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Årskurs 7–9
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som
konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. - Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
- Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika
källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Lgr 11 Kursplanen i Geografi, ur centralt innehåll
Årskurs 4–6
- Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
- Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
- Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta.
- Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
Årskurs 7–9
- Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
- Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
- Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
- Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
N.B. Denna övning är inte uppdaterad och vissa länkar kan vara inaktuella.
Nu återkommer vi till björnidet i Lycksele djurpark igen. I januari födde björnmamman Isis/Sissi fyra ungar och snart är det dags för ungarna att titta ut, kanske redan på torsdag. En välkänd tradition säger att björnar kommer ut ur idet just på Tiburtiusdagen som infaller den 14 april. Titta in i björnidet live och lär mer om björnar! I det här lektionsförslaget lyfter vi också en rolig björnuppgift om Mors lille Olle, där eleverna får träna sig att skriva journalistiska texter.
A – introduktion
Vad händer i idet i Lycksele djurpark?
Lyssna och titta på Aftonbladets klipp från 25 februari. Där får vi ta del av en intervju med djurskötaren Rickard Holmgren som berättar vad som händer i idet. Vi får följa björnmamman Sissi och hennes fyra ungar live. Missa inte att gå tillbaka och titta på äldre klipp, till exempel när ungarna föddes och håll utkik efter nya, till exempel, när björnungarna tittar ut.
Mera björnnyheter
Sätt eleverna på spaning efter björnnyheter. Låt dem googla och söka i nyhetsflödet. Avsluta med en berättarlektion om aktuella och sanna björnhistorier.
B – skrivuppgift: bakgrund
Från verklig händelse till en notis
Den 2 januari 1851 kunde man i en notis i Tidning för Fahlu län och stad läsa om lille Jon. Han träffade på en björnfamilj i skogen och började leka med dem. Senare skrev Alice Tegnér visan “Mors lille Olle” som baseras på händelsen.
• Notis i Tidning för Fahlu län och stad den 16 januari år 1851: Särna den 2 jan 1851
… Wid de till Hägnåsen här i socknen hörande fäbodarne (eller, som de här kallas, “sätern”) tilldrog sig en dag mot slutet av sistl. September en ganska märklig händelse. Erik Jonssons hustru Martha och swägerska Anna hade, berörde dag, lemnat barnen ett stycka från sätern ensamme i skogen, der de plockade lingon. Det äldsta barnet war en flicka om 8 år och det yngsta en gosse om 1 år och 7 månader, de begge övriga mellan nyssnämnde åldrar. Under barnens lekar framkomma plötsligen en björnhona med sin unge, slå sig ner tätt invid barnen och börja att, liksom de, leka med hwarandra. Den äldsta flickan blev wäl något förskräckt; men hennes yngste broder, den lille Jon, så mycket mindre. Han går fram till björnarna, kastar ristwistar på dem, matar än den ena, än den andra med lingon, och då den stora björnen tycktes vilja taga det mesta för sig, afwisar han honom med tillropet: “inte du nu!” och räcker bären åt den unga. Slutligen slår gossen sig ned utmed björnarna, smeker dem och lägger huvudet på björnhonans länd, liksom för att der bereda sig ett sofställe. Men nu begynte den äldsta flickan att ropa på modren och vid detta rop samt modrens deraf föranledda ditskyndande förfogade sig de barnkära björnarne helt makligt till skogs. – Berättelsen om äfwentyret är afgifwen af den lille Jons egen moder Martha och hennes äldsta dotter, och såsom ett betydande kriterium för sanningsenligheten deraf kan man betrakta den senares naiva beskrivning på “de stora svarta hundarna” och Jons beteende mot dem …
• Visa och dikt
Redan i november 1851 hade författaren Wilhelm von Braun läst historien i en norsk tidning. Han skrev då en dikt om händelsen som han kallade “Stark i sin oskuld”. Han var alltså 30 år före Alice Tegnér och “Mors lille Olle”.
Stark i sin oskuld
Text: Wilhelm von Braun
Liten pilt i fjällskog gick:
Rosig kind och änglablick.
Munnen röd som tuvans bär …
“Kors, vad jag är ensam här!”
– tänkte gossen.
Och han stultade så späd
Mellan höga, mörka träd:
Modern hans i sätern var –
“Här är jag min egen karl”
– tänkte gossen.
Svarta djur nu kommo två,
Lufsandes, dit han sågs gå:
Stora, grymma, lurviga –
“Jag fick sällskap, det var bra!”
– tänkte gossen.
Ett av djuren unge är,
Denne bjuder nu han bär
Ur sin skäppa: Ungen åt –
“Ser man bara, det går åt”
– sade gossen.
Modern strax drog klorna in,
Ned hon tryckte ungen sin,
Lade stilla, sig framför –
“Vänta, jag dig sällskap gör!”
– sade gossen.
Han på marken nu så säll
Kastar sig; mot moderns fäll.
Lutar huvudet han där –
“Kors, så mjukt jag ligger här!”
– sade gossen
• Alice Tegnér och “Mors lille Olle”.
Mors lille Olle i skogen gick,
rosor på kinden och solsken i blick.
Läpparna små utav bär äro blå.
“Bara jag slapp att så ensam här gå.”
Brummelibrum, vem lufsar där?
Buskarna knaka. En hund visst det är.
Lurvig är pälsen. Men Olle blir glad:
“Å, en kamrat, det var bra, se god dag!”
Klappar så björnen med händer små,
Räcker fram korgen: “Se där, smaka på!”
Nalle han slukar mest allt vad där är:
“Hör du, jag tror att du tycker om bär!”
Mor fick nu se dem, gav till ett skri.
Björnen sprang bort, nu är leken förbi!
Å, varför skrämde du undan min vän?
“Mor, lilla, be honom komma igen!”
C – skrivövning
Mors Lille Olle blir journalistik igen
Historien om Mors lille Olle kan bli utgångspunkten för en snabbkurs i journalistik. Låt eleverna välja textmodell och skriva på samma sätt som Anette Forsberg, journalist och mediepedagog, gjorde på en lärarkurs med Tidningen i Skolan för flera år sedan. Pröva gärna om det går att skriva på samma sätt utifrån en aktuell nyhet som ni hittar i tidningen.
Exempel på tidningstexter, Mors lille Olle:
• Polisnotis
Tvååring överlevde björnmöte i skogen
I söndags hade en tvåårig pojke från Emmaboda änglavakt. Han kom levande från mötet med en brunbjörn …
• Nyhetsartikel
Mamman träder fram
– Jag trodde att björnen skulle äta upp Olle.
Eva Svensson, 34, har aldrig varit så rädd i hela sitt liv. Hon sitter hemma i villan i Emmaboda och tittar på sin tvååring som lugnt sover sin middagssömn. Det är bara en dag sedan…
• Reportage
Laddad björnjakt i Vissefjärdas skogar
Männen som samlas i Vissefjärda på tisdagsmorgonen är lågmälda. Det är snabba slurkar ur medhavda kaffetermosar, hundar gnyr och manas att hålla sig nära sina hussar, gevärspipor sticker upp bakom grönklädda axlar. En björn går lös i skogarna.
Solen stiger…
• Insändaren
Ingen ordning på dagens mödrar
I den hetsiga debatten om Vissefjärdabjörnen har nästan bara militanta djurvänner fått komma till tals. Jag anser att detta är skandal och att den kanske viktigaste aspekten kommit helt i skymundan. Vad är det för mammor som släpper lös sina ungar helt fritt i skogarna? Är all ansvarskänsla …
• Dödsfallsnotisen
Dödsfall
Konservator Olle Svensson, Trekanten, har avlidit i en ålder av 76 år. Som liten tvååring blev han Björnolle med hela svenska folket sedan han mirakulöst överlevt ett möte med en vild björn i skogarna vid Vissefjärda. Mötet med björnen kom att prägla hela …
Intervju
…
Krönika
…
Löpsedel
…
• Lär om tidningens texter:
Mediekompass Skrivarskola
D – Så här gick det för lille Olle
Lille Jon växte upp och utvandrade så småningom till Amerika. Som 19-åring begav han sig till Oslo för vidare färd västerut. Året efter kom Elia Simonsson, hans käresta, och de fick nio egna barn men tog också en fosterson. De ägde ett medelstort jordbruk. Tyvärr dog Jon bara 38 år gammal och återsåg aldrig Sverige igen. Elia däremot besökte hembygden 13 år senare, men ådrog sig en förkylning och dog strax efter återkomsten till USA i april år 1901. Mors lille Olles barnbarn och barnbarnsbarn finns i dag spridda över stora delar av USA.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll i biologi
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Lgr 11
Syfte
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll i svenska
Årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Det här är det sista lektionsförslagen före påskhögtiden. Vi återkommer med nästa lektionsförslag vecka 14, den 4 april. Därför presenterar vi här ett ”smörgåsbord” med olika förslag med koppling till påskhögtiden, årstiden våren och fotbollsserier med allsvenskan som startar den 2 april. Vi hoppas att något av dessa ska inspirera dig till att arbeta med dagstidningar i undervisningen.
A – introduktion
1. PÅSKHÖGTIDEN
Det här lektionsförslagen ligger redan på hemsidan, så detta är bara en påminnelse. Med hjälp av Bibelns berättelse om vad som hände Jesus under påsken vill vi att eleverna ska skriva en nyhetsartikel, som om korsfästelsen skedde i år.
Läs mer: Påsk, utrikeskorre i Jerusalem
2. VÅREN
När blir det vår? Hämta fakta på SMHI:s hemsida.
Där kan ni bland annat läsa …
• att den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader.
• att starten på våren inte får ske före den 15 februari.
• att våren omfattar månaderna mars, april och maj.
Nyfiken på våren
Samla på nyheter om våren. Sortera nyheterna efter innehåll, till exempel nyheter om fåglar, djur, växter, väder, bakslag, friluftsliv och andra grupperingar som klassen finner lämpliga. Läs och berätta och gör en fördjupning kring varje nyhet. Det kan vara allt från en enda ”nyfiken-fråga” till ett större fördjupningsämne. Bevaka kontinuerligt och anslå studierna på lämpligt sätt.
Jämför vårens ankomst och framfart
När kom/kommer våren till orten där eleverna bor? Välj också en ort söder eller norr om skolan som jämförelse. Om eleverna väljer var sin ort kan de välja en plats där de har släkt eller vänner, för att på så sätt känna mer för orten.
Jämför:
– temperatur
– dag och natt
– solens uppgång och nedgång, Här kan ni se solens uppgång och nedgång i Sveriges kommuner.
– nederbörd
– …
Skapa diagram och illustrera med bilder hämtade från nät- och papperstidningar. Tänk också på att nättidningarna har dagliga meteorologiska uppgifter. Vilken dagstidning finns i jämförelseorten? Vad händer där? Passa på att lära känna platsen lite bättre!
3. FOTBOLLSALLSVENSKAN
Allsvenskan och Superettan är först ut med sina seriespel och spelar sina första matcher den 2 april. Två veckor senare sätter damerna och Division1 Norra och Södra igång. Finns det fotbollsspelare i klassen? När börjar deras seriespel och var kan man följa dem?
I detta lektionsförslag ger vi exempel på hur eleverna utifrån spelscheman kan orientera sig på Sverigekartan och i närmiljön.
Här kan klassen läsa mer om seriespelet för Sveriges bästa fotbollsspelare.
Första spelomgången
Titta på vilka lag som ingår i den serie ni vill arbeta med.
– Vilka lag möter vem?
– Vilka lag har bortamatch? Välj var sitt lag och fördela serien i klassen.
– Hur långt måste bortalagen åka? Sök antal kilometer på nätet. Det finns flera sajter som snabbt och lätt visar det. Här är ett exempel.
– Hur går färdvägen? Vilka orter måste de passera?
– Vad händer på orten som laget ska besöka? Kolla i nättidningen! Skriver tidningen något inför matchen? Vad?
– Hur gick matchen? Vad skriver respektive tidning? Jämför!
Hur långt åkte respektive lag tur och retur? Skapa en tabell som toppar med laget som reste längst. Ange orter och antal kilometer.
Hur långt reser ditt favoritlag under säsongen?
Klicka fram ditt favoritlag i spelschemat och räkna ut hur många kilometer laget åker tur och retur till sina bortamatcher.
– Hur många kilometer blir det i medeltal?
– Vilka lag ligger längst bort? Visa i en tabell och eller i ett stapeldiagram.
Gör speciallistor
Följ serien och gör tabeller och diagram på:
– bästa målgörare
– mest gjorda mål
– mest insläppta mål
– mest poäng
– …
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll
Religion
Årskurs 4-6
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Svenska
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Geografi
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 4-6
Matematik
• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.
Lgr 11
Centralt innehåll
Årskurs 1-3
Biologi
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Brunbjörnar vet att skydda sig mot vinter och kyla. De behöver inte bry sig inte om köldknäppar och snöoväder. De går i ide och sover sig igenom den kalla årstiden och vaknar inte till förrän fram emot april, då med två eller tre ungar på ett par månader. Hur går detta till? Det handlar årets första lektionsförslag om.
A – introduktion
INLEDNING
Aftonbladet sänder live från november till april från ett av björnarnas iden i Lycksele djurpark i Lappland. Där sover Isis. Hon är dräktig och spänningen är just nu stor hur många ungar hon ska föda. Det kan ske den här veckan för björnar föder normalt mellan 10–20 januari. Aftonbladets livesändningar ger oss möjligheten att följa vad som händer i idet.
• Direktsändning
Här kan ni följa vad som händer. Ser ni Isis? Hur ser det ut i idet? Det här har hon fått hjälp med att ”inreda” av djurparkens personal. Ett ide i naturen inreder björnar med ris, löv och annat.
• 30 november
Titta på det här klippet, Följ dräktiga björnen i idet. Där får vi fakta och information om björnarna i Lycksele djurpark och hur vi själva via sajten kan spana efter nyfödda ungar.
• 1 januari
I det här klippet rör sig Isis och är ute och går i idet, innan hon kryper ner i halmen igen. Om lite drygt en vecka kanske hon föder.
UTSE BEVAKARE
Vem eller vilka i klassen vill fortsätter bevakningen av idet? Utse någon eller några som rapporterar om vad som händer. De ska titta på livesändningen då och då, följa Aftonbladets klipp och försöka förklara vad som händer fram till dess att Isis lämnar idet med sina ungar.
VIKTIGA DAGAR
• 10-20 januari
Nu kan Isis föda vilken dag som helst. Följ direktsändningen och/eller håll utkik efter nya klipp på aftonbladet.se. Om ni tror att Isis har fått sina ungar så gör som djurparkens personal. Lyssna efter ljud från diande ungar! Är det två eller tre ungar?
B – aktivitet
LÄR MER OM BRUNBJÖRNAR
Låt eleverna fundera på frågor som de vill ha svar på om brunbjörnar. Sammanställ eleevrnas svar i ett gemensamt faktablad. Vad om brunbjörnar har överraskat eleverna? Vilka fakta har påverkat dem mest? Diskutera och be eleverna förklara hur de tänker.
Här finns fakta om brunbjörnar. (WWF)
C – fördjupning
Hur klarar andra vilda däggdjur vintern? Vilka vilda djur finns i elevernas närområde? Hur ser deras liv ut? Hur håller de värme? Hur ser bona ut? Hur får de föda och vätska på vintern? Vilka fiender har de? Hur kan människan hjälpa dem att övervintra? Låt eleverna specialstudera var sitt däggdjur och göra jämförelser med brunbjörnen och kamraternas djur. Vilka likheter och skillnader finns hos djuren i möjligheten att klara en sträng vinter?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll i biologi
Årskurs 1-3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Kunskapskrav årskurs 3
I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
Den 30 november samlas världens länder för ett kanske avgörande klimatmöte. Mötet som ska pågå till den 11 december. Förhoppningarna är att länderna för första gången på över två decennier ska komma överens om ett globalt klimatavtal. Sätt er in i omständigheterna kring mötet och följ förhandlingarna.
1 Skaffa dig en bakgrund innan du går vidare
A. genom att läsa olika bakgrundsartiklar.
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-har-ar-klimatmotet-i-paris
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/klimatmotet-cop21-i-paris/
http://klimatsverige.se
2 Följ utvecklingen i medierna under mötesperioden
A. Följ riksmedia under konferensens gång och välj ut de tre viktigaste.
B. Vad skriver din lokaltidning om klimatmötet? Gör den någon lokal koppling?
C. Vad blev resultatet? Diskutera i klassen. Var det här en besvikelse, eller kan mötet betraktas som en framgång?
3 Vad säger man i Vanuatu?
Det här landet är ett av de mest hotade av stigande nivåer i världshavet.
A. Skaffa dig fakta om Vanuatu. Varför bör just det landet vara intresserat av att det händer något positivt i Paris?
B. Vad säger man i Vanuatu om Pariskonferensen?
Läs: http://dailypost.vu
https://vanuatudaily.wordpress.com
Googla också efter röster från Vanuatu i andra medier.
C. Hur reagerade man på konferensens resultat? Titta i ovanstående medier.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Gymnasiet
Det är skolans ansvar att varje elev:
har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Larmen om Spice ökar dramatiskt. Folkhälsominister Gabriel Wikström samlade i förra veckan till möte för att få inblick i vad som händer. I torsdags avled en 25-årig man i Skåne i sviterna av vad man misstänker är spice. I Nordstan i Göteborg kollapsade en tjej och en kille. Tillsammans med ytterligare fyra ungdomar fick de föras till sjukhus. Troligen var de förgiftade av spice. Under hösten har det också kommit flera rapporter om överdoser av spice från bland annat Gotland och Gävle. Varför är det så lätt att få tag på spice och varför är det så svårt att göra den olaglig?
A– introduktion
Samtal om spice I princip alla dagstidningar har den senaste tiden uppmärksammat spridningen av spice och våra myndigheters kamp för att försöka stoppa den. Lagstiftningen ligger hela tiden ett steg efter. Folkhälsomyndigheten uppger att cirka 90 varianter av spice är kartlagda av EU och att Sverige inom kort kommer att ha förbjudit 84 av dem. Ta hjälp av våra dagstidningars rapportering och diskutera drogen med eleverna.
Göteborgsposten hade förra veckan en artikelserie om spice. Läs där eller på andra dagstidningars sajter. På GP:s Spicevågen finns flera aktuella artiklar.
Försök få svar på dessa frågor:
• Vad är spice?
• Varför är det så svårt att förbjuda den?
• Var handlar ungdomar spice?
• Hur reagerar kroppen på spice?
• Varför är spice många gånger farligare än andra droger?
• Hur ser dödsstatistiken ut?
• Vad gör regeringen?
• Vilka myndigheter kämpar mot spridningen av spice?
B – fördjupning
Följ en chat och lär mer om spice
• Drogexpert Kai Knudsen svara på frågor i Göteborgsposten.
• Ungdomspolis David Wunsch, och socialsekreterare Johan Magnusson svarade på frågor om deras arbete på fältet.
C – aktivitet
Några livsöden Läs om Frida och Tony och om deras drogmissbruk. Frida var 13 år när hon rökte spice för första gången. I dag är hon 17 och berättar för GP:s Sarah Britz om hur allt började. Tony, 44 år, var 13 år när han rökte hasch första gången. Han har prövat det mesta i drogväg. – Spice är hemskt. En gång försvann all känsel i ena sidan av kroppen, säger han.
• Låt eleverna arbeta två och två. De väljer var sin person och återberättar sedan för den andre. När de är klara kan varje par ta upp några frågeställningar eller starka delar av berättelsen, som de vill diskutera med hela klassen i en avslutande samling.
• Avsluta lektionen med att alla elever ger förslag på åtgärder till regeringen och olika myndigheter hur vårt samhälle ska agera för att färre ungdomar ska hamna i drogmissbruk.
D – uppföljning
Följ medierapporteringen om lagstiftningen av spice. Hur hanterade regeringen problemet? Hur fort behandlades ärendet och blev det bra?
Bakgrund
Spicevågen, http://www.gp.se/nyheter/1.2547360
Kai Knudsen, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2549891-las-spice-chatten-med-kai-knudsen
Ungdomspolis David Wunsch, och socialsekreterare Johan Magnusson http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2550567-las-chatten-om-spicemissbruket
Frida http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2550512-frida-om-forsta-gangen-visst-var-jag-radd-
Tony http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2549803-tony-i-standig-kamp-mot-beroendet
Koppling till skolans styrdokument Lgr 11
Centralt innehåll i biologi, årskurs 4–6
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Centralt innehåll i biologi, årskurs 7-9
• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4–6
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Ebolaepidemin berör alla. Varje dag kommer nyheter om stigande dödsfall, nya fall utanför Afrika, hjälpinsatser och nyhetsbevakningar ur olika perspektiv, till exempel hur svårt barnen i de drabbade länderna har det. Många elever har säkert frågor och kanske också är oroliga för egen del. Ge fakta och belys hur vi är rustade, tack vare forskning och kunskap, men också hur utsatta vi är när en sådan här allvarlig epidemi drabbar oss.
A Introduktion
Inled lektionen med att visa nyhetsbilder om ebola. På den här sidan finns en stor mängd nyhetsbilder samlade. Bilderna är hämtade från dagstidningar och deras rapporteringar. Till varje bild finns den aktuella artikeln kopplad. Välj hur du vill använda dig av denna sida. Nedan har vi samlat fakta om ebola som kan vara till hjälp när ni pratar om bilderna.
Fakta om ebola
- Ebola tillhör en grupp virussjukdomar som brukar kallas blödarfebrar. Kroppens förmåga att stoppa blödningar fungerar inte. Patienterna blöder från alla delar av kroppen. Dödligheten är mycket hög.
- De första dokumenterade fallen av ebolafeber hos människor noterades i Zaire och fick namnet efter floden Ebola. Utbrottet skedde 1976 då 318 människor insjuknade. Av dessa avled cirka 90 procent.
- Ebola smittar bara vid nära kontakt med personer som har sjukdomen. Smittorisken är som störst vid fysisk kontakt med döda kroppar, till exempel vid begravningar och andra avsked.
- Ebolavirus smittar mellan människor genom infekterade kroppsvätskor som saliv och blod.
- Vårdpersonal måste arbeta i skyddsdräkter och iaktta försiktighetsårgärder.
- Smittade personer som ännu inte insjuknat smittar inte.
- Feber, kräkningar och inre blödningar är symtom på sjukdomen.
- Idag finns inget godkänt läkemedel som kan förhindra eller bota sjukdomen.
- Det finns fem typer av ebolavirus.
- Den som tillfrisknar från ebola blir immun mot just den typen av ebola som de insjuknade i.
- Flyghundar, en typ av fladdermöss, bär på viruset, smittar apor och andra djur. Apor verkar vara den vanligaste smittkällan för människor, i samband med kötthantering från schimpanser och gorillor men även andra djur som skogsantiloper.
- Senaste utbrotten av ebola kom vid årsskiftet 2013-2014, men uppmärksammades i mars 2014. Det utbrottet startade i gränstrakterna mellan Guinea, Sierra Leone och Liberia.
- Sverige har beredskap för denna typ av sjukdomar sedan 1990-talet. På infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping finns en speciell enhet med möjlighet att vårda ebolapatienter under längre tid. Man har i Linköping tillgång till en speciellt anpassad ambulans och kan även hämta patienter med flygplan från övriga delar av landet.
Källor: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten: Bra att veta om ebola
Socialstyrelsens rekommendationer till hälso- och sjukvården
Ur nyhetsmaterialet:
• Antalet fall av ebola i Guinea, Sierra Leone och Liberia uppgår till över 8 000. Av dem har nästan hälften avlidit, de flesta i Liberia.
• Två kända fall är hittills smittade utanför Afrika, ett i Spanien och ett i USA.
• Enligt FN skulle en miljard dollar behövas för att bemästra ebolakatastrofen. Världens länder har hittills bidragit med 250 miljoner.
• Svenska regeringen har skickat sin första specialist till Liberia. I veckan ska ytterligare sju åka. Det är frivilligt för var och en att åka.
• Överallt i Västafrika är ebolan närvarande, inte hälsa i hand, undvika kramar, inte ta i saker, tvätta händer och fötter, kontroll av kroppstemperatur med mera.
B Fördjupning
Arbeta med artikeln Trauma för barnen
Många dagstidningar publicerade en TT-artikel om barnen i Västafrika. Sök den i er lokala nättidning eller hämta den via länken ovan. Då kommer ni till gp.se. Läs artikeln gemensamt eller låt eleverna i par läsa och svara på de frågor som vi föreslår. Börja med att visa var Liberia, Sierra Leone och Guinea ligger och förklara några svåra ord: trauma, traumatiserade, stigmatiserade
, isolerade
, överbelastade sjukvården, epidemi
och sociala gemenskapen.
Förslag på frågor:
• Vem har journalisten Marlene Eriksson talat med?
• Från vilken hjälporganisation kommer hon?
• Vilka är barnen på bilden? Vad får vi veta om deras livsöde?
• Varför hjälper ingen nioåriga Mercy Kennedy, trots att det är tradition att människor hjälper varandra och tar hand om varandras barn? Ange två skäl!
• Hur länge ska barn hållas isolerade från sina föräldrar om någon av dem blivit smittad?
• Varför får smittade barn inte behålla sina leksaker och gosedjur?
• Hur gamla är de flesta som dör i ebola? Varför är det särskilt svårt för barnen?
• Vilka andra sjukdomar hotar barnen i de drabbade länderna?
• Hur hoppas du att det ska gå för den pojke, som fick en ny extramamma? Berättar varför!
• Varför är situationen så annorlunda all annan hjälpverksamhet?
C Aktivitet
Jämför ebola med digerdöden som drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713. Stora döden eller Stora pesten som digerdöden kallades då, är en av de värsta farsoter som drabbat Europa. På SO-rummet finns fakta om digerdöden. Längre ner på den sajten finns enkel fakta om digerdöden som kan passa dina elever.
Ta reda på:
– hur digerdöden kom till Europa och Sverige.
– varifrån smittan kom.
– vilka sjukdomstyper/pester av digerdöden som fanns.
– hur sjukdomen yttrade sig.
– dödlighet och antal döda.
– folktro kring digerdöden.
– digerdödens följder.
Fundera på varför vi borde klara av att hantera dagens ebolasituation bättre än vi gjorde med digerdöden under medeltiden.
D Uppföljning
Följ händelseutvecklingen kring ebola. Hjälps åt att gör en lista med daterade rubriker. Stäm av en gång i veckan eller fyll på allt eftersom.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Biologi
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Tidsåtgång: ca 1,5-2 lektioner + tid att för eleverna att föra loggbok över sina inköp. Detta sker utanför skoltid.
Om övningarna:
Lektionstipset består av ett inledande moment, filmklipp och diskussionsfrågor, ett moment som eleverna ska utföra själva under en veckas tid (skriva logg) och ett avslutande ihopsamlande moment.
Steg 1-3 sker under ett lektionstillfälle och steg 4 sker efter ca en veckas tid (gärna efter den 24:e november så eleverna testat att inte köpa något på ”En köpfri dag”).
Steg 1: Introduktion
A. Inled momentet genom att ställa frågan nedan. Låt varje svarsalternativ representera ett hörn i klassrummet. Be eleverna ta ställning genom att placera sig i rummet och lyft några tankar från varje hörn.
Fråga: Hur viktigt är det för dig att kunna köpa det du vill?
Hörn 1: Mycket viktigt
Hörn 2: Lite viktigt
Hörn 3: Ganska oviktigt
Hörn 4: Eget förslag
B. Berätta kort om ”En köpfri dag” och det som är tanken med dagen.
C. Diskutera gemensamt varför det är viktigt eller oviktigt att kunna köpa saker. Skriv upp elevernas motiveringar på tavlan.
Tror eleverna att motveringarna skulle se likadana ut på olika platser på jorden? På vilket sätt skulle de vara lika eller skilja sig åt?
Steg 2: Filmklipp och frågor
A. Se gemensamt filmen: The high price of materialism (klippet är 5.37 min. och på engelska)
B. Diskutera:
- Vad finns det för samband mellan starka materialistiska värderingar och andra typer värderingar?
- Vilka förslag ges i filmen för att få människor att inte fokusera så starkt på materialistiska värden? Har eleverna några andra/egna förslag?
- Instämmer eleverna i att barn och unga inte ska utsättas för reklam i skolan?
- I filmen talas det om ”intrinsic values” – vad är det för slags värden?
Steg 3. Loggbok
Introducera loggen och gå igenom kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag En köpfri dag 2012
Ge eleverna i uppgift att hålla koll på sin konsumtion under en veckas tid. Vid varje inköp ska de skriva logg över köpet och den 24:e november är deras utmaning att inte köpa någonting alls.
Kopieringsunderlaget innehåller dessa frågor och uppgifter:
Varje gång du köper något, skriv upp i loggen:
1. Vad är det för sorts inköp? Är det ett verkligt behov eller något du vill ha men egentligen inte behöver?
2. Vad får du för känsla i samband med köpet?
3. Hur länge tror du att du kommer att behålla det du köpt?
Vid veckans slut, gör en sammanställning över hur många inköp som handlade om verkliga behov och hur många som var saker som du egentligen inte behövde.
Under lördagen den 24 november är utmaningen att inte köpa någonting alls.
Steg 4. Avslutning och uppsamling
Lyft elevernas svar från veckan som gått.
A. Gör en gemensam sammanställning över vilken typ av inköp eleverna gjort. Rita förslagsvis ett cirkeldiagram på tavlan. Hur stor del av köpen var behov och hur stor del var ren tillfredsställelse-shopping?
B. Diskutera:
- Vad gav shoppingen upphov till för känslor? Vad var positivt/negativt?
- Varför är det viktigt att reflektera över på vilket sätt man konsumerar?
- Hur stor roll tycker eleverna att reklam spelar för vad de väljer att köpa för produkter?
- Vilken sorts reklam ger starkast intryck på deras köpbeteende tror de? Är det kändisar som visar upp sig i olika kläder? Annonser på stan eller s.k. dold reklam i filmer? Varför är den typen av reklam ”bäst”?
- Är det viktigt att ha märkesvaror? Varför/varför inte?
- Hur var det att inte köpa någonting under lördagen den 24:e november?
- Kan de tänka sig att minska sin konsumtion? På vilket sätt?
- Vad kan ni komma på för förslag för att minska skräpberget i världen och de negativa konsekvenser konsumtionen har på miljön?
Länkar
http://enkopfridag.se/
Kortfilm om konsumtionen och dess effekter på miljön
Expressen: MP-politikerna vill ha “köpfri söndag”
Wikipedia: Buy nothing day
Kopplingar till skolans styrdokument
Skolan har enligt läroplanen (såväl gymnasieskola 2011 som Lgr 11) i uppdrag att anlägga ett övergripande miljöperspektiv. På så vis ges eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Hem – och konsumentkunskap, Lgr 11
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Centralt innehåll årskurs 7-9
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
Sotji del 2
De kommande veckorna fram till, och under, OS i Sotji kommer svenska tidningar att skriva mycket om Sotji och Ryssland med många olika infallsvinklar.
I det här lektionstipset fokuserar vi på geografi och biologi. Just i det här lektionstipsets frågeställningar hör verkligen de här ämnena samman!
Följ rapporteringen i din lokala tidning och andra medier.
1 a)
Ta reda på geografiska fakta om Sotji, Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre och Krasnaja Poljana. Koncentrera er på meteorologiska fakta som medeltemperatur och nederbörd. Vilken höjd ligger de olika orterna på? Var förläggs de aktiva? Vilka transportsträckor finns mellan orterna?
Sök via funktionen ”Sök i webbtidningar” nere till höger i sidfoten på www.mediekompass.se
Leta efter nyhetsgrafik, exempelvis kartor med inlagda fakta om spelen.
Diskutera och jämför med den lösning som diskuterats om Stockholm och Åre skulle sökt spelen 2022.
b)
Hur är det möjligt för en ort som ligger på 43 grader nordlig bredd att arrangera vinter-OS? Det är exempelvis en bit söder om vinstaden Bourdeaux i Frankrike. Sotji ligger faktiskt i den subtropiska zonen och är Rysslands sydligaste stad!
Försök med hjälp av tidnings- och andra faktatexter ge en förklaring. Hur placeras de olika sporterna. Var finns ishockey? Längdåkning? Alpina grenar?
Förklara, diskutera!
Hög höjd, röda blodkroppar och bättre uthållighet.
Skidtävlingarna i OS kommer att genomföras på cirka 1500 meters höjd i Laura Cross Country Ski & Biatholan Centre. Höjden över havet kommer att ställa frågor att besvara. Granska tidningsartiklar för att besvara följande frågor:
a. Vad kommer höjden att betyda? Vad tror skribenterna?
b. Hur förbereder sig de svenska åkarna? Norrmännen? Var ligger de olika länderna på höghöjdsläger?
c. Kenenisa Bekele och Tirunesh Dibaba är världens mest framgångsrika långdistanslöpare under 2000-talet. Ta reda på mer om deras bakgrund och koppla till deras bakgrund på hög höjd.
3 Dopning – förekommer det eller ej?
Dopning är ett gissel i bland annat uthållighetssporter och skidsporten har en tvivelaktig historia. Tag som bakgrund reda på vad som hände med namn som Johann Mühlegg och Mika Myllylä.
Och läs den här redogörelsen som bakgrund:
http://traningslara.se/bloddopning-del-1-hur-det-fungerar/
Granska svenska tidningar fram till OS och under OS, vad skriver de om dopning?
Kopplingar till skolans styrdokument
Geografi
Grundskolan
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.
Biologi
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, . . .
Gymnasiet
Kunskapskrav för betyget A:
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden.
Bilden: Red Blood Cells
