Efter att vi i de tidigare övningarna gått igenom de olika riksdagspartierna och deras politik, är det nu dags för röstning till riksdag, region och kommun. I den här övningen får eleverna undersöka vilka som får rösta i de olika valen, hur det går till och vad som händer efter omröstningen. Bra källor att hämta information från är Valmyndigheten och riksdagen. Se också vad tidningarna skriver om att rösta i valet. Läraren kan dela in eleverna i grupper som jobbar med några frågor var, och sedan berättar för de andra i en gemensam diskussion.
Innan ni börjar är det bra att gå igenom vad riksdagen ansvarar för, respektive region och kommun. Låt gärna eleverna fundera på vilken församling som ansvarar för att:
- Bygga en ny skola.
- Bestämma om att ändra eller stifta nya lagar.
- Sköta sjukhus och vårdcentraler.
- Ta hand om äldreomsorgen.
- Bestämma om Sveriges försvar.
- Ansvara för kollektivtrafiken.
- Bygga lekplatser.
- Bestämma skatter för kommunen.
1. Vilka får rösta?
Låt eleverna använda sig av riksdagens och Valmyndighetens hemsidor för att svara på:
Vilka har rösträtt i de olika valen för riksdag, kommun och region.
Får alla i Sverige rösta?
Vad är ett röstkort?
Vad är en valkrets?
Vad menas med valdistrikt?
2. Hur röstar man och på vad?
På Valmyndighetens och riksdagens hemsidor hittar man också information om hur valet går till. Låt eleverna undersöka och svara på:
Var röstar man?
Hur röstar man?
Vad är en valsedel?
Vad röstar man på?
Vad är personval?
Vem kan man rösta på?
3. Vad händer sedan med rösterna?
Vad händer med rösterna när vi lagt dem i valurnorna? Både hos Valmyndigheten och riksdagen finns information om vägen från vallokalen till riksdagssammansättning och regeringsbildning. Riksdagen förklarar här.
Frågor att försöka besvara är:
Hur räknas rösterna och när presenteras resultatet?
Hur fördelas riksdagens 349 mandat?
Vad menas med spärregeln?
Vi röstar till riksdagen, men hur bildas en regering?
4. Vad skriver tidningarna om att rösta?
Låt eleverna gå igenom veckans tidningar. Vad skriver de om själva röstningen? Har de frågat folk på stan vad de ska rösta på? Diskuterar man rösträtten eller antalet förstagångsväljare? Presenteras några opinionsundersökningar eller funderingar om hur valresultatet kommer att bli?
I den här övningen ska eleverna undersöka hur bilder används i den politiska debatten. Vilka skildras och hur framställs de? Hur använder de politiska partierna sig av bilder för att föra fram sitt budskap? Genom en enkel bildanalys får eleverna upptäcka att bilder ibland säger mer än de först visar.
En bildanalys kan göras i tre steg. Betrakta en bild och ställ följande frågor:
- Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
- Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden. Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
- Varför har fotografen tagit bilden tror du? Vad tror du avsändaren vill säga med bilden?
Hos UR finns en film på dryga fyra minuter om att göra bildanalys: UR Skola
1. Se på bilder och kommentera
Samla ett antal bilder som har koppling till politiska frågor som berör eleverna. Det kan vara både nyhetsbilder och reklambilder (valkampanjer). Förklara skillnaden! Här nedan finns några länkar till partierna och deras bilder.
Visa några bilder och låt eleverna komma med spontana kommentarer.
2. Leta bilder och analysera
Låt eleverna leta bilder i tidningar och på nätet. Förslagsvis arbetar de i grupper med varsitt parti. Eleverna söker efter: 1 – nyhetsbilder som har politisk anknytning, 2 – bilder i annonser som har ett politiskt budskap.
Låt eleverna analysera några bilder enligt de tre steg som beskrivits här ovan. Läraren avgör om detta ska presenteras skriftligt, muntligt eller i annan form.
3. Ser alla samma sak i bilderna?
Låt grupperna redogöra för varandra vad de kommit fram till i sina bildanalyser. Diskutera mellan grupperna: gör alla samma analys av de olika bilderna? Kan man tolka bilderna på något annat sätt? Väcker bilderna olika känslor hos olika elever? Varför?
Källor:
UR Skola, om att göra bildanalys
Respektive partis hemsida, dels på riksnivå men även distriktssidorna
Hitta din tidning
Länkar till bildförslag:
Vänsterpartiet
Skolan: Skolan – Vänsterpartiet
Arbetstid: Arbetstidsförkortning – Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Vår politik | Socialdemokraterna
Klimat, miljö och natur, jämlikhet: Miljöpartiets politik inför valet 2026
Moderaterna
Integration: Integration | Moderaterna
Jobb och arbetsmarknad: Jobb och arbetsmarknad | Moderaterna
Centerpartiet
Bostadspolitik: Bostäder | Centerpartiet
Vapen: Vapen | Centerpartiet
Liberalerna
Klimatet:Klimatet behöver en effektiv politik. Liberalerna är alliansens grönaste röst!
Om liberalismen:Liberalismen – Liberalerna
Kristdemokraterna
Arbete och företagande: Arbete & företagande | Kristdemokraterna
Jordbruk: Jord & skogsbruk | Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna:
Vilka vi är: https://sd.se/vilka-vi-ar/
Vad vi vill: Vad vi vill | Sverigedemokraterna
Sverigedemokratiskt politik: https://sd.se/wp-content/uploads/2018/08/Sverigedemokratisk-politik.png
I de andra övningarna inför valet undersökte vi de olika politiska partierna och vad som menas med en politisk ideologi. Vi tittade på vilken ideologi de olika partierna har och hur detta syns i media.
I den här övningen ser vi närmare på vilka särskilda frågor partierna vill lyfta inför valet, och vilka frågor som får mest uppmärksamhet i media. Det finns ofta tydliga kopplingar mellan ett partis politiska ideologi och de frågor som partiet driver hårdast; ett uttalat liberalt parti värnar ofta om personlig valfrihet och en fri företagsamhet. Medan ett parti på vänsterkanten värnar om en stark stat som ansvarar för en väl utbyggd välfärd såsom skola, barnomsorg och vård.
1. Partiernas valprogram
Läraren avgör om eleverna ska arbeta med samma parti under hela Tidningsveckan, eller om de ska byta mellan grupperna/eleverna. Oavsett vilket tilldelas varje grupp eller elev varsitt parti från riksdagen och/eller kommunen.
De olika partierna formulerar de frågor de anser viktigast inför valet i sin valplattform eller i sitt valprogram, som man hittar på partiernas hemsidor. Låt eleverna använda sig av dessa för att undersöka vilka frågor de olika partierna vill föra fram. Tänk på att det kan vara skillnad på vilka frågor som är viktigast på nationell respektive regional nivå.
Vilka frågor tycker de olika partierna är viktigast?
Varför tycker de att just dessa frågor är viktiga?
Vad vill de i dessa frågor och hur argumenterar de?
Kan eleverna se hur partiernas valprogram stämmer överens med den ideologi de beskrev i den tidigare övningen?
2. Vilka frågor får mest plats i media?
Använd dagstidningen för att se vilka valfrågor som får mest uppmärksamhet. Lokalpressen har oftast större kunskap och intresse av regionalpolitiken än rikspressen.
Eleverna bör söka svar på frågor som:
I vilken utsträckning får de olika partiernas valfrågor utrymme i media?
Är det några frågor som syns mer? Fundera gärna på vilken typ av frågor som bevakas mest. Är det kanske frågor om vård och omsorg, infrastruktursatsningar eller brott och trygghet?
Varför skrivs det olika mycket om olika frågor?
Vilket partis frågor får mest respektive minst utrymme?
3. Redogör för partiernas huvudfrågor
I den form som läraren väljer redogör eleverna för sina respektive partiers valfrågor, hur de argumenterar för dem samt hur och vilken utsträckning frågorna syns i medierna.
Källor:
Använd respektive partis hemsida, både på riksnivå, men även distriktssidorna.
Begär åtkomst till er lokaltidning här.
Vi har olika partier för att det finns olika sätt att se på hur Sverige ska fungera. Olika frågor är olika viktiga för människor, och det finns olika sätt att se på hur man bäst löser problem, och vad som är ett problem. Det är det som utgör de politiska partiernas olika ideologier, synen på hur samhället bör vara ordnat. Det är också utgångspunkten för vilka frågor de engagerar sig i, och hur de argumenterar i dessa frågor. I den här övningen tittar eleverna närmare på partiernas ideologiska ståndpunkt.
1. Undersök ideologierna
Låt eleverna arbeta med de partierna de hade i den tidigare övningen eller gör en ny indelning i grupper. Beroende på elevernas förkunskaper om informationssökning är det bra att arbeta med källkritik. De viktiga frågorna att ställa är: Vem är avsändaren? Vilket är syftet? Vilken är målgruppen? Finns samma information på andra ställen? Mer information om källkritik hittar du i Publicistguiden.
Låt eleverna identifiera vilken ideologisk tillhörighet de olika partierna har. De kan använda sig av partiernas egna hemsidor. Frågor som ska besvaras är:
Vad är en ideologi egentligen?
Vilken politisk ideologi har partiet?
Vad är det centrala i den ideologin?
Finns det andra partier som har samma ideologi?
2. Hur syns partiernas ideologi?
Låt eleverna använda dagstidningar och förbered inlogg till er lokaltidning. Leta i annonser, artiklar och debattexter för att se hur partiernas olika ideologier syns.
Vilken typ av bilder används?
Vilket budskap försöker partierna få fram?
Hur argumenterar de?
3. Redogör för partiernas ideologi
I den form som läraren väljer redogör eleverna för sina respektive partiers ideologier, vad denna ideologi innebär och på vilket sätt man kan se i tidningarna hur partierna presenterar sin ideologi.
Källor att använda:
Internetstiftelsen om källkritik
Partiernas hemsidor: moderaterna, kristdemokraterna, liberalerna, centerpartiet, sverigedemokraterna, socialdemokraterna , miljöpartiet, vänsterpartiet
Det är i riksdagen som alla beslut om lagar fattas. När vi väljer våra 349 riksdagsledamöter vart fjärde år utser vi vilka som ska representera folket i riksdagen och vilken fördelning som ska finnas mellan de olika partierna. Om ett parti får många röster kommer det partiet få fler ledamöter i riksdagen, jämfört med ett parti som får färre röster. Det är också riksdagen som efter valet utser statsminister. Den person som utses till statsminister väljer därefter sin regering. Det är regeringen som sedan styr Sverige genom att följa de beslut som riksdagen fattar.
1. Förklara begreppen
Beroende på vilka förkunskaper eleverna har kan läraren välja att i olika utsträckning gå igenom den politiska processen och hur riksdag, regering och partier fungerar. Förklara begrepp som riksdagsledamot, mandatfördelning, valkrets, partier, partiprogram och partiledare.
2. Samla fakta om partierna
Eleverna ska samla fakta om de olika partierna. Klassen kan delas in i grupper så att varje grupp undersöker varsitt parti. Läraren avgör om endast riksdagspartier ska vara med, eller även partier på lokal nivå. Använd riksdagen.se och de olika partiernas sajter för bakgrundsinformation. På riksdagens hemsida kan man se vilka ledamöter som kommer från de olika valkretsarna i landet. Undersök även partiernas distriktssidor. Leta sedan efter nyhetsartiklar som berör de olika partierna.
3. Redogör för partierna
Välj mellan att redovisa muntligt, skriftligt eller i annan form. När eleverna presenterar sina respektive partier bör följande redogöras för: partinamn, ledare och symbol.
Vilka ledamöter är från er valkrets? Redogör kort för partiets politik och deras viktigaste frågor, hur stora de är i riksdagen samt någon/några tidningsartiklar som handlar om partiet på lokal- eller riksnivå.
Bra källor och länkar:
Respektive partis hemsida, dels på riksnivå, dels distriktssidorna.
Dagstidningar, beställ inlogg till tidningen här.
Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
- Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
- Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
- Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
- Skriv en dikt
Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.
Har du någon gång sett en bild i en tidning eller på nätet som direkt fångade din uppmärksamhet? Eller läst en rubrik som fick dig att vilja klicka direkt?
Rubriker ska göra just det, sammanfatta en text och locka till läsning. Samma nyhet kan presenteras på helt olika sätt, beroende på vilken bild man väljer eller hur man formulerar rubriken.
Rubriker är ofta det första vi ser i en nyhet, och de kan påverka hur vi tänker och känner om det vi läser.
I den här övningen ska ni granska rubriker och bedöma dem samt skriva egna lockande rubriker.
Börja med att läsa hur ni skriver en bra rubrik. Så skriver du en bra rubrik | Rubrik
1. Arbeta i par med lokaltidningen
a. Välj ut tre nyhetsartiklar var som ni tycker har bra rubriker. Diskutera hur bra de passar till texten och om det är något ni skulle vilja ändra i rubriken.
b. Välj nu ut tre nya, inte alltför långa artiklar och låt kompisen få läsa ingress och brödtext till de olika artiklarna. Därefter får kompisen skriva förslag på rubrik som passar till varje text. Jämför sedan med den rubrik som var satt från början. Byt sedan uppgift med nya artiklar. Tänk på att det inte finns något rätt eller fel här. Kanske hittar ni på en rubrik som passar bättre till artikeln.
2. Granska bilder
Undersök nu tio olika bilder från olika delar av tidningen (inklusive kultur- och sportsidorna) gärna under flera dagar. Gör statistik på hur många män respektive kvinnor som förekommer på bilderna.
a. Sammanställ resultatet och diskutera varför ni fått det resultatet. Varför är det fler män eller fler kvinnor på bilderna tror ni? Går det att förklara på något sätt?
Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden . Här kan eleverna börja med att läsa om hur man förbereder sig för en intervju och vad man ska tänka på i en intervjusituation. Titta också på detta klipp från Mobile Stories där reportern Lisa Horn på Aftonbladet ger sina fem bästa intervjutips (engelskt tal med svensk text).
I den här lektionen får eleverna dels bekanta sig med hur personintervjuer leder till tidningsartiklar och hur de kan presenteras i textform, och dels göra egna intervjuer som grund för ett textarbete. Lektionstipset innehåller flera små övningar, man kan naturligtvis välja bara någon av dem.
Intervjusituationen
Börja med att prata om hur man förbereder sig för en intervju, hur frågorna ska formuleras och vara öppna samt hur man ska bete sig när man får svar.
Här nedan följer exempel på områden som eleverna kan bygga sina intervjuer på.
En hobby
Intervjua en kompis som får berätta om sin hobby.
Hur var det när du var liten?
Fråga dina föräldrar eller mor- och farföräldrar hur det var när de växte upp.
På jobbet
Intervjua din granne eller annan vuxen om hans eller hennes arbete.
Bra frågor att ställa när du gör en personintervju
Förslag på frågor om när din kompis var liten
- Vilket är ditt tidigaste minne?
- Kommer du ihåg din första dag i skolan? Berätta!
- Vilken mat tyckte du om/inte om?
- Var du rädd för något när du var liten? Vad då?
- Vad lekte du? Minns du några kompisar som var med?
Förslag på frågor om din kompis idag
- Vad gör du på fritiden?
- Använd tre ord för att beskriva dig själv.
- Vad gör dig riktigt glad?
- Vad gör dig ledsen?
- Vilken är din favoritbok? Film? Spel?
- Om du fick önska dig något, vad skulle det vara?
Förslag på frågor om din kompis sport
- Vilken sport sysslar du med på fritiden?
- Hur mycket tid lägger du ner på…?
- Hur ofta tränar du? Vilken utrustning behöver du?
- Är det dyrt att hålla på med …? Var tränar du?
- Hur blev du intresserad av…? Hur länge har du hållit på med…?
Hitta intervjuer i tidningen!
Välj en intervju i tidningen. Vilka frågor tror du att reportern har ställt för att få veta det som står i artikeln? Vilken eller vilka av frågorna tycker du är de viktigaste? Vilka frågor tycker du reportern har missat?
Kända personer
Välj en person som det skrivs mycket om i tidningen. Tänk dig att du ska intervjua honom/henne. Välj fyra frågor som du tycker ska vara med i intervjun. Jämför era frågor i klassen. Sammanställ de bästa frågorna.
Vad vet du om din kompis?
Genomför en intervju med en kamrat och skriv ut intervjun med både frågor och svar.
Skriv nu om intervjun men så att inte frågorna finns med. Texten måste då skrivas om så att den blir sammanhängande och lätt att förstå. Ibland blir du som skribent den som berättar, och ibland kanske du vill citera din kamrat. Hur gör man citat på rätt sätt?
Rapport från polisen
Reportern ringer ofta till polisen och frågar vad som hänt. Sen kan vi läsa om det i tidningen. Leta efter sådana notiser och nyhetsartiklar och fundera på hur telefonsamtalet lät. Spela upp som rollspel!
Hur skriver man ut intervjun?
Leta exempel i tidningen på personer som blivit intervjuade. Det finns många exempel på
familjesidan och sportsidorna. Ge exempel på olika sätt att återge en intervju, som frågor och svar, citat eller återberättande.
Enkäten
Enkäten skiljer sig från intervjun genom att enkätfrågorna är samma som ställs till flera personer. Enkäten kan vara muntlig eller skriftlig med frågorna på ett formulär. En enkät bör inte vara för komplicerad. Frågorna kan vara slutna, det vill säga man ger olika svarsalternativ, eller öppna när intervjupersonerna själv formulerar sitt svar. Leta efter enkäter i tidningen. Gör egna enkäter och hitta på frågor om till exempel skolmaten, favoritämnen i skolan, rastaktiviteter, skolgårdens utseende etc.
Wokehöger, hjärnröta och sixseven. Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del anammas och används mer frekvent, andra glöms bort lika fort som de kom. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
1. Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
2. Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök. Diskutera om ni träffat på orden tidigare och vad ni tycker om dem.
3. Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
4. Kriterier för nyord
Vilka kriterier används för att välja ut vilka ord som ska hamna i den årliga listan? Du hittar kriterierna här.
5. Skriv en dikt
Välj ut ett antal ord som du tycker om och skriv en dikt där du väver in orden. Arbeta individuellt eller i grupp.
Källor att använda
Språktidningens podd: Nyordslistan 2025 – Från sex seven till mammakorv
Språket i P1: Språkets nyordspanel sätter tänderna i nyordslistan 2025
SVT: Anders Svensson från Språktidningen sammanfattar årets nyordslista
Att kunna uttrycka sina åsikter och bilda opinion är en grundläggande demokratisk rättighet som till och med är inskriven i våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I den här lektionen får eleverna träna på att föra fram sina åsikter och vässa sina argument.
1. Läs insändare
Börja med att prata om frågor som engagerar eleverna. Det kan vara allt från fritidsintressen och hobbies, miljö- och klimatfrågan, livsstilsfrågor eller frågor som har med skolarbetet att göra. Är det för mycket prov i skolan? Borde betygen avskaffas? Ska fler ämnen läggas till på schemat eller borde vissa ämnen tas bort? Låt eleverna titta på UR hur man skriver en insändare och läs exempel på insändare i Minibladet. Läs också insändare i lokaltidningen för att engagera eleverna. Hjälp till att formulera frågorna.
2. Diskutera och anteckna
Låt eleverna bilda grupper om två till tre elever för att prata igenom vad de vill formulera för frågor som engagerar dem. Låt dem sedan skriva ner sin fråga (tes) och hjälp dem med att formulera de argument som de själva kommer på som driver tesen framåt.
3. Byt frågor och argument med varandra
När eleverna har skrivit ner både den centrala frågan och de argument de kommer på för att stärka sin fråga kan de byta frågor och argument med en annan grupp. På så sätt får de feedback och kan vässa sina frågor ännu lite mer.
4. Sammanställ texten
Nu är det dags att sammanställa texten och komma på en lämplig rubrik samt att stapla argument i den löpande texten. Börja alltid med de tyngsta argumenten och hjälp eleverna att ta bort onödiga ord så att texten inte blir krånglig att läsa.
5. Förfina och förenkla
Byt texter igen med en ny grupp och se till att ytterligare förfina eller förenkla texten. Var noga med en inledning som skapar intresse samt en bra avslutning som sammanfattar texten på ett intressant sätt.
6. Skicka in texterna
När texterna är färdiga kan ni välja om ni vill skicka in dem till lokaltidningen.