Textrobot utmanar skolvärlden

OpenAI:s släpp av textroboten ChatGPT slog ner som en bomb i techvärlden under förra veckan. Över en miljon användare har redan registrerat konton för att pröva robotens förmågor. Den kan ge nyanserade och fördjupade svar på avancerade frågor, för det mesta formulerat på ett korrekt vis – och både på svenska och engelska. På bara några sekunder kan välskrivna uppsatser skrivas, något som nu oroar universitets- och skolvärlden. Frågan är om vi fortsatt kan lita på att den vi talar med är människa?

Roboten visar sig redan idag klara av att skriva godkända svar på hemtentamen, även om den emellanåt ger tveksamma eller direkt felaktiga svar. Historikern Björn Lundberg tror att skolor behöver sätta sig ner och formulera en handlingsplan hur man ska hantera AI-utvecklingen, om man inte redan har gjort det.

En del i handlingsplanen kan vara att bejaka textrobotens möjligheter. En del tror till exempel att den kan vara en seriös utmanare till Google som vår tids nästa sökmotor. Andra anser att lärare kan använda roboten proaktivt i undervisningen. Den kan vara ett stöd till de elever som har svårt att formulera sig, och kan hjälpa till att ge förslag till rubriker på journalistiska texter och föreslå intervjufrågor till den som håller på med reportage eller nyhetsartiklar. I och med att roboten ännu inte ger perfekt svar fungerar den även ypperligt för källkritisk analys.

Testa textrobotens förmågor genom att registrera ett konto hos OpenAI. Det är än så länge gratis.

Verktyg har även tagits fram för att avslöja om text är AI-genererad eller ej, men funkar mindre bra på svensk text, erfar vi på Mediekompass. Testa här.

Exempel på en fråga till ChatGPT

Fråga:

Vilka metoder använder faktagranskare för att ta reda på sanningshalten i ett påstående?

Svar:

Faktagranskare använder sig av olika metoder för att ta reda på sanningshalten i ett påstående. Några av de metoder som kan användas är:

1. Att undersöka om det finns bevis för det som påstås, såsom fakta, statistik eller citat från auktoritativa källor.
2. Att jämföra påståendet med vad andra källor säger om samma ämne, för att se om det stämmer överens eller om det finns saker som talar emot det.
3. Att undersöka vem som har sagt det som påstås, och om den personen har en auktoritet på området eller om det finns skäl att ifrågasätta deras expertis.
4. Att undersöka om det finns en möjlig bias eller agenda hos den som har sagt det som påstås, och om det finns saker som kan påverka hur man bedömer sanningshalten i det som sägs.

Genom att använda dessa metoder kan faktagranskare få en bättre bild av sanningshalten i ett påstående, och kan därför lättare avgöra om det är något man kan lita på eller inte.