Så var mediebevakningen under valrörelsen 2022

Det blev en ovanlig valrörelse 2022 då kriget i Ukraina, Sveriges ansökan till NATO, skenande inflation och ökade energipriser kastade omkull dagordningen. Det var även dessa frågor, tillsammans med invandring, som var i mediernas blickfång inför valet, trots att opinionsmätningarna visade att väljarnas viktigaste frågor handlade om lag och ordning, integration, sjukvård, miljö och utbildning. Det slår forskare från Göteborgs universitet fast i studien ”Valet 2022: Politiken, medierna och nyhetsagendan”, som nyligen publicerades av Institutet för mediestudier.

Brott och straff, energi och och ekonomifrågor fick strax över 40 % av medieutrymmet inför valet. Studien visar även att dagordningen var sig lik mellan de etablerade medierna, såsom TV4, SVT, DN och Aftonbladet. Bland de alternativa medierna, som i studien utgörs av Dagens Etc och Nyheter Idag, var dagordningen en annan.

Sakinnehållet dominerade mediebevakningen under valrörelsen, men även det politiska spelet tog stor plats. Litet utrymme gavs till skandaler av olika slag.

Enligt det rådande objektivitetsideal som journalistiken ska följa ska journalisten vara opartisk och objektiv. Men studien visar att omkring hälften av de publiceringar som skett under valrörelsen på något vis innehåller kommentarer av värderande eller tolkande karaktär. Det kan handla om att förklara varför någon sagt eller gjort något eller vad det betyder i ett vidare sammanhang. Det visar att journalistiken inte är en passiv arena som undviker att ta ställning.

När det gäller mediernas bevakning av partierna fick de utrymme i stort sett i enlighet med sitt opinionsstöd.

Studien visar även att partierna till stor del fick sätta dagordningen för vilka frågor som diskuterades medan medierna tog ett steg tillbaka.

Du kan ta del av rapporten i sin helhet hos Institutet för mediestudier, här.

Bild: News Öresund/Flickr.