Är stor spridning grund för publicering?

Vi har alla sett dem. Klippen av människor som bråkar med varandra och säger saker som får oss att häpna. Eller filmerna från olycks- och brottsplatser där människor i utsatta situationer har blivit filmade av någon som råkat passera förbi. De delas i sociala medier och dyker upp i våra flöden utan att vi alltid tänker på vad spridningen av klippen leder till för konsekvenser för människorna vi ser i dem. Hur ofta tar vi egentligen reda på bakgrunden till den uppkomna situationen eller följer upp trovärdigheten i det vi ser?

Vad är ok att dela i sina sociala medier? När, hur och varför ska traditionella medier rapportera om sådant som röner uppmärksamhet i sociala medier? Det är frågor som aktualiserades i samband med att ett filmklipp av ett bråk mellan en kvinna och två tonårspojkar fick stor viral spridning i början av september 2023. Filmen – som först spreds på Tik Tok och senare även publicerades i blurrad version på Expressen – ledde till diskussioner kring både etik, publicistik och lagstiftning. Här kan du läsa Expressens publicering.

Så här kan du arbeta i klassrummet

Kvinnans namn och bakgrund var redan känd på nätet när tidningen Expressen plockade upp historien och valde att publicera händelsen som en nyhet. I en krönika i SvD menar journalisten Jack Werner att Expressens publicering aldrig borde ha gjorts. I Aktuellt senare samma dag ger Expressens chefredaktör sin förklaring till tidningens val att publicera. Inslaget från Aktuellt hittar du här.

Den virala spridningen och Expressens val att publicera klippet är bra exempel att använda som utgångspunkt för ett samtal med eleverna om nyhetsvärdering. De kan också fundera kring om det som är lagligt att sprida, också är etiskt rätt att dela. Något Mårten Schultz skriver om här i SvD.

Uppmuntra eleverna att analysera delningen och publiceringen utifrån olika perspektiv. Till exempel: den som filmade, den som valde att lägga ut klippet, de som är med i klippet, de som delar klippet vidare, traditionella medier som väljer att publicera eller rapportera om händelsen och även publicerar klippet.

Frågor att samtal om:

• Var det rätt att filma situationen?
• Var det rätt av den som filmade att lägga ut filmen i sina sociala medier?
• Vilken typ av innehåll leder till att ett klipp får stor viral spridning?
• Vad tycker du, är det rätt att dela den här typen av klipp vidare?
• Kan det vara olagligt att dela den här typen av klipp?
• Hur tror du att Expressens redaktion resonerade när de valde att rapportera om bråket och publicera klippet?
• Hade händelsen haft nyhetsvärde om filmen inte hade funnits?
• Jack Werner avslutar sin krönika med att säga att ”alla människor som någon gång i livet har en dålig dag” bör få veta var gränsen går för när en publicering är motiverad. Var tycker du att den gränsen går?