Medieordlista från Mediekompass

Du hittar även medieordlistan i Publicistguiden som nedladdningsbar PDF: Medieordlista

Ansvarig utgivare – den som är juridiskt ansvarig för tidningens innehåll.

Artikel – tidningstext som är längre än en notis.

Appar/Applikationer – programvaror som man kan välja att ladda hem eller köpa till sin mobil.

Banner – en webbannons som ofta länkar till annonsörernas webbplats.

Berliner – tidningsformat som är något större än tabloid (se detta ord).

Bildtext – text som kompletterar en bild.

Blocka – att blockera någon från att kontakta en på till exempel chattar eller sociala nätverkssajter.

Breddare – liggande bild i motsats till höjdare.

Broadsheet – stort tidningsformat (kallas även fullformat/helformat).

Brödtext – artikelns text utan rubriker och ingress. Ordet kommer från tyskans Brotschift och syftar på den tryckstil som boktryckaren använde.
Brödtext är också ett uttryck från den tid då journalisterna avlönades per tryckt rad – ju fler rader, desto mer pengar och mer “bröd”.

Byline – reporterns namn som oftast placeras efter texten. Fotografens byline placeras i anslutning till bilden.

Creative Commons – ett licenssystem där upphovsrättsinnehavare kan markera att de helt eller delvis tillåter spridning, användning eller bearbetning av sitt verk under vissa villkor.

Dagstidning – I Sverige definieras begreppet dagstidning som en allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär, som normalt utkommer med minst ett nummer per vecka. I Sverige utkommer cirka 160 dagstidningar, men av dessa är bara ett tiotal dagliga.

Deadline – tidsgräns för när arbetet ska vara klart.

Dragbild/Dragarbild – en bild som dominerar sidan och som syftar till att dra till sig läsarens uppmärksamhet.

Edition – del av tidningens upplaga, kan vara en geografisk edition.

Ensamrad – ofullständig rad överst i en spalt, där nästa rad är början på ett nytt stycke. En redigerare ska undvika ensamrader i texterna.

Eftertextannons – annons om bilar, fastigheter med mera som kommer i slutet av tidningen efter nyhetssidorna.

Ettan – tidningens förstasida.

Faktaruta – avgränsad textruta med faktauppgifter i anslutning till annan text.

Feature – specialartiklar eller reportage som är mer tidlösa än nyhetsmaterialet.

Fildelning – att göra filer på sin dator tillgängliga för andra.

Grooming – när vuxna tar kontakt med barn i sexuellt syfte.

Hushållstäckning – antal distribuerade tidningsexemplar per 100 hushåll.

Höjdare – stående bild i motsats till breddare.

Indrag – markerar nytt stycke i en text.

Ingress – inledningen till en artikel, skrivs ofta med fet eller halvfet stil.

Insändare – argumenterande text som är skriven av någon utomstående, exempelvis en läsare som vill framföra sin åsikt i tidningen.

Intervju – en journalistisk metod för att få nyheter och information genom att fråga någon. Att journalisten har gjort en intervju visas oftast med pratminus.

Krönika – en personlig reflexion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang.

Kåseri – text som är betydligt mer lättsam än krönikan. Det viktigaste syftet är att roa läsaren.

Layout – grafisk utformning, tidningens utseende.

Ledare – argumenterande tidningsartikel som uttrycker tidningens, ofta politiskt inriktade, åsikt i någon fråga; vanligen med fast placering på någon av de första sidorna. De som skriver ledartexter skriver vanligen inte nyhetsartiklar.

Logotyp – tidningshuvud eller firmanamn.

Löp – löpsedel, affisch som gör reklam för tidningens innehåll och som sätts upp utanför kiosker och butiker.

Mellis – mellanrubrik som används för att göra texten mer lättläst.

Mikroblogg – en variant på bloggen, fast med kortare meddelanden/texter. Det kan vara små korta meddelanden om hur du mår, vad du gör eller länkar vidare till något intressant på nätet. Twitter är ett exempel på mikroblogg med begränsat antal tecken i inläggen.

MO Allmänhetens Medieombudsman – behandlar klagomål där anmälaren anser att en tidning eller annan media har brutit mot god publicistisk sed.

Mobil-TV – innebär att man kan se på TV direkt anpassad för mobiltelefonen. Mobil-TV skiljer sig på flera sätt från traditionellt tv-tittande. Förutom att mobil-TV ger möjlighet att se på traditionell TV varsomhelst kan tittaren också beställa program, så kallad on-demand TV och Podcast-TV.

Nedryckare – förklarande underrad till huvudrubrik.

Notis – kort nyhetstext.

Nyhetsartikel – en journalistisk text som handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld – allt från krigsutbrott till det senaste fotbollsderbyt.

Nyhetsgrafik – bild som förklarar ett skeende, t ex kartor, tabeller och diagram.

Paginering – sidnumrering.

Personporträtt – intervju med en person i fokus. Frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanligt.

PO Allmänhetens Pressombudsman – heter nu MO Allmänhetens medieombudsman. Se detta ord.

Podcast – podsändning eller podradio är en metod för att publicera ljud och film via nätet. Ofta prenumererar lyssnaren på podsändningar (från exempelvis DN eller SR).

Pratminus – talstreck som används vid direkt anföring, i stället för citationstecken.

Pressmeddelande – även pressrelease, kort meddelande med nyhetsvärde som skickas från företag och organisationer till medier i syfte att få ut ett visst budskap, helst i form av en nyhetspublicering.

Puff – kort sammanfattande text på tidningens förstasida som hänvisar till en artikel inne i tidningen.

Recension – text där journalisten uttrycker sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur, konst eller liknande.

Redaktör – äldre uttryck för journalist, används numera för att beteckna arbetsledare eller speciella medarbetare som insändarredaktör och familjeredaktör.

Redigerare – redaktionell medarbetare som går igenom texter, väljer bilder, sätter rubriker och sammanställer tidningssidor.

Reportage – tidningstext med miljö- och närvarokänsla, friare disposition och mer utrymme för reporterns personliga berättande.

Research – insamling av uppgifter och källor som journalisten gör inför sitt skrivande.

RSS – Istället för att gå in på exempelvis en nyhetssajt kan man prenumerera på ett RSS-flöde. RSS förkortar och presenterar nya inlägg på ett överskådligt sätt. Användaren behöver således inte aktivt söka upp webbsidor denne finner intressanta för att uppdatera sig om något har hänt.

Rubrik – tidningstexternas motsvarighet till andra texters överskrift. Kommer från latinets rubrica som betyder röd färg. Senatsbeslut offentliggjordes i Romarriket på uppspikade gipstavlor. Tavlorna hade överskrifter i röd färg.

Scoop – egen, ofta avslöjande, nyhet som slår ut allt annat.

Sociala medier – sajter där användarna själva kan bidra med innehåll, så kallat användargenererat material, och “umgås” med varandra samtidigt som de tar del av information.

Spalt – tidningens sidor är indelade i ett antal spalter. En fullformatstidning har oftast åtta spalter per sida, vilket ger en spaltbredd på 43 – 45 mm.

Tabloid – tidningsformat som är hälften så stort som fullformat (broadsheet). De flesta dagstidningar trycks numera i tabloidformat.

Tagga – från engelskan “tag”, att märka en bild eller videoklipp med ett namn eller sökord för att den lättare ska kunna hittas av andra.

Trådar – relaterade inlägg i exempelvis forum eller på sociala nätverkssajter. Det första inlägget eller meddelandet påbörjar en tråd som andra användare sedan kan svara på.

TT Nyhetsbyrån – stor nyhetsbyrå som förmedlar nyheter till bland andra tidningar. Hette tidigare Tidningarnas Telegrambyrå. Kallas allmänt bara för TT.

Twitter – en mikroblogg där inläggen får vara högst 140 nedslag.

Typsnitt – bokstavsform, t ex Times och Helvetica. Kallas även teckensnitt.

Wikipedia – en internetbaserad encyklopedi med innehåll som utvecklas och uppdateras av vanliga användare.

Vinjett – minirubrik eller dekoration, som fungerar som igenkänningsmärke för återkommande inslag i tidningen.

Vinkel – den infallsvinkel en journalist väljer för att presentera sitt material i en tidningstext.

Vänsterkryss – placering av den viktigaste nyheten, längst upp till vänster på sidan.