Dela din åsikt på sociala medier
Många väljer att uttrycka sina åsikter på sociala medier. Där kan du själv berätta vad du tycker och tänker och skapa debatt i en mängd olika medieformer. Du kan kommentera andras inlägg för att skapa diskussion, eller sprida vidare innehåll till vänner och bekanta.
Kontakta politiker
Politiker är folkvalda och ska representera de väljare som har valt att rösta på den, det gäller i alla fyra folkvalda församlingar som vi röstar till varje fjärde eller vart femte år. Om du inte är nöjd med något som händer i samhället eller på din hemort kan du kontakta politiker för att göra din röst hörd. Förklara de problem du ser och vad önskar förändra. Du kan mejla, ringa och till och med skicka brev. Många politiker finns dessutom på sociala medier. Där kan de ha direktkontakt med sina väljare.
Skriv en åsiktstext
Ett annat sätt att göra sin röst hörd – som också når fler än bara några få – är att skriva åsiktstexter och lämna in till tidningen. Du kan skriva en insändare eller en debattartikel som du skickar till din lokaltidning. Om tidningen tycker att texten är bra och fyller ett syfte kan du bli publicerad – alltså komma med i tidningen, både på papper och på webben. Ibland kan man få svar på sin insändare eller debattartikel från andra. I svaren uttrycks ofta andra åsikter än din egen – det beror på att tidningen vill skapa diskussion. Det är bra för vår demokrati att vi diskuterar samhällsproblem och politik. Tidningen erbjuder den möjligheten för sin läsare.
Använd din meddelarfrihet
I Sverige har vi en grundlagsstadgad meddelarfrihet, som vi berättade om i kapitel 1. Det betyder att vi har rätt till att prata med journalister. Man kan kontakta journalister om man har något nyhetstips som man tycker borde uppmärksammas. Du hittar oftast kontaktuppgifterna i tidningen, på webben eller via journalistens egna sociala mediekonton.
Medier kallas ibland för den tredje statsmakten. De har till uppgift att granska makten, och att informera om vad som händer i samhället. Därför behövs pressfrihet.
Fria och oberoende medier är en av hörnstenarna i en fungerande demokrati. Men för att journalister ska kunna göra sitt jobb krävs samtidigt att vi medborgare har yttrandefrihet.
Yttrandefrihet handlar om att sådana som du och jag har rätt till att uttrycka oss fritt om nästan vad som helst. Det är en så pass viktig demokratisk rättighet att det finns nedskrivet i svensk grundlag. Eftersom det står i grundlagen betyder det att yttrandefriheten har fått ett särskilt skydd. Det är nämligen inte lika lätt att ändra en grundlag som en vanlig lag.
Yttrandefrihet kanske känns som något vi kan ta för givet i Sverige, men faktum är att hälften av världens befolkning inte är fria att läsa, skriva och ha vilka åsikter de vill.
Det är samtidigt viktigt att medierna har rättigheter i en demokrati. Utan fria medier, som står utan påverkan från politiker och företag, fungerar inte demokratin som den ska. Mediernas uppgift är att granska makthavare och informera om vad som händer. Därför behövs det som kallas pressfrihet. Det finns nedskrivet i två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
Där står bland annat att medierna inte får censureras av staten, alltså att de inte får ta bort något från medierna innan det har tryckts eller visats.
Grundlagarna ger medborgare och journalister rätt till att ta del av offentliga handlingar, som till exempel dokument från kommunen eller riksdagen. Det gör det möjligt för journalister att undersöka vad som händer hos våra myndigheter och sprida den informationen vidare till oss. Dina examensbetyg är exempel på en offentlig handling. Vissa handlingar, som vårdjournaler eller andra dokument av känslig karaktär, kan vara sekretessbelagda. Det gör att de inte är möjliga för vem som helst att ta del av.
I lagen står också vad nyhetsmedier har för skyldigheter, till exempel att inte kränka någon eller att uttrycka sig nedsättande om någons hudfärg, religion eller sexualitet.
Den som kontaktar medier för att berätta om något som hänt har meddelarfrihet. Det betyder att den har rätt att prata med medier om något som har hänt.
Personen har också meddelarskydd. Journalisten måste skydda sina källor om de vill vara anonyma. Det är dessutom förbjudet för företag och myndigheter att efterforska vem som har pratat med journalisten, det kallas efterforsknings- och repressalieförbud. Man ska som anställd på offentliga verksamheter, som en skola eller ett sjukhus, kunna berätta för journalister om verksamheten utan att riskera att bli av med jobbet.
Dela din åsikt på sociala medier
Många väljer att uttrycka sina åsikter på sociala medier. Där kan du själv berätta vad du tycker och tänker och skapa debatt i en mängd olika medieformer. Du kan kommentera andras inlägg för att skapa diskussion, eller sprida vidare innehåll till vänner och bekanta.
Kontakta politiker
Politiker är folkvalda och ska representera de väljare som har valt att rösta på den, det gäller i alla fyra folkvalda församlingar som vi röstar till varje fjärde eller vart femte år. Om du inte är nöjd med något som händer i samhället eller på din hemort kan du kontakta politiker för att göra din röst hörd. Förklara de problem du ser och vad önskar förändra. Du kan mejla, ringa och till och med skicka brev. Många politiker finns dessutom på sociala medier. Där kan de ha direktkontakt med sina väljare.
Skriv en åsiktstext
Ett annat sätt att göra sin röst hörd – som också når fler än bara några få – är att skriva åsiktstexter och lämna in till tidningen. Du kan skriva en insändare eller en debattartikel som du skickar till din lokaltidning. Om tidningen tycker att texten är bra och fyller ett syfte kan du bli publicerad – alltså komma med i tidningen, både på papper och på webben. Ibland kan man få svar på sin insändare eller debattartikel från andra. I svaren uttrycks ofta andra åsikter än din egen – det beror på att tidningen vill skapa diskussion. Det är bra för vår demokrati att vi diskuterar samhällsproblem och politik. Tidningen erbjuder den möjligheten för sin läsare.
Använd din meddelarfrihet
I Sverige har vi en grundlagsstadgad meddelarfrihet, som vi berättade om i kapitel 1. Det betyder att vi har rätt till att prata med journalister. Man kan kontakta journalister om man har något nyhetstips som man tycker borde uppmärksammas. Du hittar oftast kontaktuppgifterna i tidningen, på webben eller via journalistens egna sociala mediekonton.
Medier kallas ibland för den tredje statsmakten. De har till uppgift att granska makten, och att informera om vad som händer i samhället. Därför behövs pressfrihet.
Fria och oberoende medier är en av hörnstenarna i en fungerande demokrati. Men för att journalister ska kunna göra sitt jobb krävs samtidigt att vi medborgare har yttrandefrihet.
Yttrandefrihet handlar om att sådana som du och jag har rätt till att uttrycka oss fritt om nästan vad som helst. Det är en så pass viktig demokratisk rättighet att det finns nedskrivet i svensk grundlag. Eftersom det står i grundlagen betyder det att yttrandefriheten har fått ett särskilt skydd. Det är nämligen inte lika lätt att ändra en grundlag som en vanlig lag.
Yttrandefrihet kanske känns som något vi kan ta för givet i Sverige, men faktum är att hälften av världens befolkning inte är fria att läsa, skriva och ha vilka åsikter de vill.
Det är samtidigt viktigt att medierna har rättigheter i en demokrati. Utan fria medier, som står utan påverkan från politiker och företag, fungerar inte demokratin som den ska. Mediernas uppgift är att granska makthavare och informera om vad som händer. Därför behövs det som kallas pressfrihet. Det finns nedskrivet i två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Tryckfrihetsförordningen kom till redan 1766 och är den äldsta av sitt slag i världen. Vi har haft pressfrihet i Sverige i över 250 år.
I grundlagarna står bland annat att medierna inte får censureras av staten, alltså att de inte får ta bort något från medierna innan det har tryckts eller visats.
Grundlagarna ger medborgare och journalister rätt till att ta del av offentliga handlingar, som till exempel dokument från kommunen eller riksdagen. Det gör det möjligt för journalister att undersöka vad som händer hos våra myndigheter och sprida den informationen vidare till oss, eller att ta reda på någons gymnasiebetyg eller inkomstuppgifter. I lagen står också vad nyhetsmedier inte får göra, till exempel att kränka någon eller att uttrycka sig nedsättande om någons hudfärg, religion eller sexualitet.
Den som kontaktar medier för att berätta om något som hänt har meddelarfrihet. Det betyder att den har rätt att prata med medier om något som har hänt.
Personen har också meddelarskydd. Journalisten måste skydda sina källor om de vill vara anonyma. Det är dessutom förbjudet för företag och myndigheter att efterforska vem som har pratat med journalisten, det kallas efterforsknings- och repressalieförbud. Man ska som anställd på offentliga verksamheter, som en skola eller ett sjukhus, kunna berätta för journalister om verksamheten utan att riskera att bli av med jobbet.
Demokrati betyder ungefär folkstyre på latin. Det innebär att makten ska utgå från folket. Till exempel går vi i Sverige och röstar var fjärde år om vilka politiker vi vill ska styra landet. Det är en del av demokratin. För att demokratin ska fungera som önskat behöver folket få flera rättigheter, däribland yttrandefrihet.
Yttrandefrihet handlar om att sådana som du och jag har rätt till att uttrycka oss fritt om nästan vad som helst. Det är så viktigt att det finns nedskrivet i svensk grundlag. Där står vilka rättigheter och skyldigheter vi har i Sverige.
Eftersom det står i grundlagen betyder det att yttrandefriheten har fått ett särskilt skydd. Det är nämligen inte lika lätt att ändra en grundlag som en vanlig lag. I Sverige är det tillåtet att fritt läsa och skriva vad du vill, eller tycka vad du vill. I många andra länder i världen är det inte någon självklarhet. Där är yttrandefriheten inte lika stark som den är i Sverige.
Det är dessutom viktigt att medier som tidningar och tv- och radiokanaler har rättigheter i en demokrati. Utan fria medier fungerar inte demokratin som den ska. Nyhetsmedierna har en viktig uppgift att granska makthavare och informera om vad som händer. Att granska makten innebär att journalister försöker ta reda på fakta bakom olika beslut eller händelser. Därför behövs det som kallas pressfrihet och det finns nedskrivet i två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
Demokrati betyder ungefär folkstyre på latin. Det innebär att makten ska utgå från folket. Till exempel går vi i Sverige och röstar var fjärde år om vilka politiker vi vill ska styra landet. Det är en del av demokratin. För att demokratin ska fungera som önskat behöver folket få flera rättigheter, däribland yttrandefrihet.
Yttrandefrihet handlar om att sådana som du och jag har rätt till att uttrycka oss fritt om nästan vad som helst. Det är så viktigt att det finns nedskrivet i svensk grundlag. Där står vilka rättigheter och skyldigheter vi har i Sverige.
Eftersom det står i grundlagen betyder det att yttrandefriheten har fått ett särskilt skydd. Det är nämligen inte lika lätt att ändra en grundlag som en vanlig lag. I Sverige är det tillåtet att fritt läsa och skriva vad du vill, eller tycka vad du vill. I många andra länder i världen är det inte någon självklarhet. Där är yttrandefriheten inte lika stark som den är i Sverige.
Det är dessutom viktigt att medier som tidningar och tv- och radiokanaler har rättigheter i en demokrati. Utan fria medier fungerar inte demokratin som den ska. Nyhetsmedierna har en viktig uppgift att granska makthavare och informera om vad som händer. Att granska makten innebär att journalister försöker ta reda på fakta bakom olika beslut eller händelser. Därför behövs det som kallas pressfrihet och det finns nedskrivet i två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
