Om nyheterna ska vara trovärdiga krävs att vi känner att vi kan lita på journalisterna. Vi förväntar oss till exempel att journalister ska visa hänsyn i sitt arbete och att de försöker rapportera så korrekt och riktigt som möjligt.
För att inte involvera politiken och skapa onödig lagstiftning har medierna själva valt att sätta upp egna regler. Dessa finns i det medieetiska systemet och i den journalistiska yrkesetiken.
Det medieetiska systemet är ingen lag, utan ett sätt att arbeta som journalisten lovar att följa. Om man som enskild person känner sig utpekad, kränkt eller dåligt behandlad kan man anmäla det till Medieombudsmannen.
Nyhetsmedierna ska…
- Ge korrekta nyheter, de måste exempelvis kontrollera sina uppgifter så att de stämmer.
- Vara generös med bemötanden, till exempel ska felaktiga uppgifter rättas till.
- Respektera den personliga integriteten, det måste finnas ett uppenbart allmänintresse.
- Vara varsamma med bilder. Man får inte lura läsaren eller tittaren.
- Höra båda sidor. Får någon kritik i en text ska den ges möjlighet att ge sin version.
- Vara försiktiga med namn. Publicering kan få konsekvenser för personer om det blir fel.
Följer medierna dessa regler blir journalistiken bättre och medborgarnas tillit till nyhetsmedierna ökar.
Om medierna gör fel, vilket händer ibland, kan de klandras av Mediernas etiknämnd och måste rätta till sitt misstag. De ska publicera en ursäkt och betala en avgift till Medieombudsmannen.
I den journalistiska yrkesetiken ingår att journalisten försöker rapportera så korrekt och riktigt som möjligt. Den ska arbeta självständigt, och inte ta emot gåvor, som gratisresor eller presenter, i sin yrkesroll. Man får helt enkelt inte skaffa sig fördelar bara för att man är journalist. Reportern ska även vara schysst mot den de pratar med, särskilt om någon är ovan att bli intervjuad.
Om nyheterna ska vara trovärdiga krävs att vi känner att vi kan lita på journalisterna. Vi förväntar oss till exempel att journalister ska visa hänsyn i sitt arbete och att de försöker rapportera så korrekt och riktigt som möjligt.
För att inte involvera politiken och skapa onödig lagstiftning har medierna själva valt att sätta upp egna regler. Dessa finns i det medieetiska systemet och i den journalistiska yrkesetiken.
Det medieetiska systemet är ingen lag, utan ett sätt att arbeta som journalisten lovar att följa. Om man som enskild person känner sig utpekad, kränkt eller dåligt behandlad kan man anmäla det till Medieombudsmannen.
Nyhetsmedierna ska…
- Ge korrekta nyheter, de måste exempelvis kontrollera sina uppgifter så att de stämmer.
- Vara generös med bemötanden, till exempel ska felaktiga uppgifter rättas till.
- Respektera den personliga integriteten, det måste finnas ett uppenbart allmänintresse.
- Vara varsamma med bilder. Man får inte lura läsaren eller tittaren.
- Höra båda sidor. Får någon kritik i en text ska den ges möjlighet att ge sin version.
- Vara försiktiga med namn. Publicering kan få konsekvenser för personer om det blir fel.
Följer medierna dessa regler blir journalistiken bättre och medborgarnas tillit till nyhetsmedierna ökar.
Om medierna gör fel, vilket händer ibland, kan de klandras av Mediernas etiknämnd och måste rätta till sitt misstag. De ska publicera en ursäkt och betala en avgift till Medieombudsmannen.
I den journalistiska yrkesetiken ingår att journalisten försöker rapportera så korrekt och riktigt som möjligt. Den ska arbeta självständigt, och inte ta emot gåvor, som gratisresor eller presenter, i sin yrkesroll. Man får helt enkelt inte skaffa sig fördelar bara för att man är journalist. Reportern ska även vara schysst mot den de pratar med, särskilt om någon är ovan att bli intervjuad.
