Som nyhetskonsument har man mycket att lära från journalister. Inte minst eftersom det blir allt svårare att veta vad som är sant eller falskt på internet. Att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till nyheter och information kan därmed vara en god idé.
1. Ha ett öppet sinne för nyheter men behåll de kritiska glasögonen på.
Vi kan omöjligt granska all information som når oss. Vi hinner helt enkelt inte med. Därför är källkritik i kombination med källtillit viktigt. Med källtillit menas att vi har en tillit till att det vissa källor säger till stora delar är sant. Till exempel en tidningsredaktion, en myndighet eller forskare på ett universitet.
2. Fakta och ämneskunskaper gör dig bättre rustad.
Har du kunskaper om ämnet är det lättare att se igenom lögner och osanningar.
3. Läs svåra och nya texter på papper.
Forskning visar att vi lär oss mer när vi läser på papper.
4. Använd trovärdiga källor för att kontrollera fakta.
Kolla om andra medier har plockat upp nyheten.
5. Tänk på vad du själv sprider.
Fake news och desinformation gör ingen skada om det inte får spridning.
6. Skapa en lista på källor du kan lita på.
Spara dina favoriter i webbläsaren eller följ i sociala medier.
Med ett källkritiskt förhållningssätt blir det enklare att hänga med i nyhetsrapporteringen. Du skapar förutsättningar för dig själv att bli en aktiv samhällsmedborgare och styra över din egen situation.
Som nyhetskonsument har man mycket att lära från journalister. Inte minst eftersom det blir allt svårare att veta vad som är sant eller falskt på internet. Att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till nyheter och information kan därmed vara en god idé.
1. Ha ett öppet sinne för nyheter men behåll de kritiska glasögonen på.
Vi kan omöjligt granska all information som når oss. Vi hinner helt enkelt inte med. Därför är källkritik i kombination med källtillit viktigt. Med källtillit menas att vi har en tillit till att det vissa källor säger till stora delar är sant. Till exempel en tidningsredaktion, en myndighet eller forskare på ett universitet.
2. Fakta och ämneskunskaper gör dig bättre rustad.
Har du kunskaper om ämnet är det lättare att se igenom lögner och osanningar.
3. Läs svåra och nya texter på papper.
Mycket läsning som vi gör idag sker i det digitala. Samtidigt visar forskning att vi lär oss mer när vi läser på papper.
4. Använd trovärdiga källor för att kontrollera fakta.
Kolla om andra medier har plockat upp nyheten. Man kan söka efter nyheter via Google News och använda Wikipedia för att kontrollera tillförlitligheten i källan om man inte känner till den sedan tidigare.
5. Tänk på vad du själv sprider.
Fake news och desinformation gör ingen skada om det inte får spridning.
6. Skapa en lista på källor du kan lita på.
Spara dina favoriter i webbläsaren eller följ i sociala medier. Försök att få en bredd i vad du följer, till exempel lokala nyheter, riksnyheter och internationella kanaler.
Med ett källkritiskt förhållningssätt blir det enklare att hänga med i nyhetsrapporteringen. Du skapar förutsättningar för dig själv att bli en aktiv samhällsmedborgare och styra över din egen situation.
Nu har ni lärt er hur man söker efter information. Men hur ska man veta vad som är sant? För journalister är det viktigt att ta reda på sanningen, så att den information vi får ta del av i nyhetsmedierna stämmer. Därför behöver journalisten kontrollera sina källor. Det gäller oavsett om den har fått tag på informationen från en intervju, via biblioteket eller genom internetsökning. Källkritik, som det kallas, är något som är användbart för vem som helst. Även för dig! Ju mer påläst man är på sitt ämne, desto lättare kommer det bli att veta vad som är sant eller inte.
Även om det är omöjligt att helt och hållet skydda sig från att bli lurad är det en bra idé att använda journalistens källkritiska metoder. Journalisten undersöker källor i fem steg.
Med ett källkritiskt tänkande kommer även med tiden en större källmedvetenhet. Som källmedveten kommer du inte att behöva kontrollera alla påståenden hela tiden, utan lär dig med tiden vad du kan ha goda skäl att tro på, och vad som eventuellt kan tänkas vara bluff och båg.
Nu har ni lärt er hur man söker efter information. Men hur ska man veta vad som är sant? För journalister är det viktigt att ta reda på sanningen, så att den information vi får ta del av i nyhetsmedierna stämmer. Därför behöver journalisten kontrollera sina källor. Det gäller oavsett om den har fått tag på informationen från en intervju, via biblioteket eller genom internetsökning. Källkritik, som det kallas, är något som är användbart för vem som helst. Även för dig! Ju mer påläst man är på sitt ämne, desto lättare kommer det bli att veta vad som är sant eller inte.
Även om det är omöjligt att helt och hållet skydda sig från att bli lurad är det en bra idé att använda journalistens källkritiska metoder. Journalisten undersöker källor i fem steg.
Med ett källkritiskt tänkande kommer även med tiden en större källmedvetenhet. Som källmedveten kommer du inte att behöva kontrollera alla påståenden hela tiden, utan lär dig med tiden vad du kan ha goda skäl att tro på, och vad som eventuellt kan tänkas vara bluff och båg.