Här tar Medieutforskaren slut och det har blivit dags att testa dina kunskaper.

Kommer du ihåg svaren på frågorna?

Du kan göra det avslutande provet så många gånger du önskar.

Intervjun är viktig för journalisten. Den är ett sätt att hitta svaren på olika frågor. Genom intervjun får man reda på fakta eller information ur personens synvinkel, eller personens åsikter i olika frågor. På så vis är det även en användbar metod i skolan. En lyckad intervju kan delas in i tre steg.

Förarbetet

Innan man gör intervjun måste man bestämma vad man vill ta reda på. Alltså syftet med intervjun. Som journalist måste man vara påläst, på journalistspråk kallas det research.

Du behöver skriva frågor. Frågorna ska helst vara öppna frågor. Det innebär att man inte kan besvara frågan med ett ja eller nej. Det gör att du får förklarande svar och förhoppningsvis målande beskrivningar. Testa själv!

Förbered inte för många frågor, du vill ju hinna med att ställa de frågor du har skrivit ner. 5–7 frågor är ett bra riktmärke.

Under intervjun

Att intervjua kan kännas nervöst både för dig och för den som blir intervjuad. Ställ dina frågor och kom ihåg att lyssna på svaren. Skriv ner i ett block, i din telefon eller spela in samtalet.

Om du märker att samtalet tar en annan väg behöver det inte vara någon fara, så länge svaren är intressanta för din vinkel. Undvik att berätta vad du tycker. Du vill ju höra om din intervjupersons åsikter! När intervjun är färdig tackar du för samtalet och berättar när du tror att texten är klar.

Efter intervjun

Nu börjar du skriva din text. Gärna så snart som möjligt. Försök vara så noggrann som möjligt. När texten är klar kan det vara snällt att låta den du intervjuat att läsa vad du har skrivit.

Nu har ni lärt er hur man söker efter information. Men hur ska man veta vad som är sant? För journalister är det viktigt att ta reda på sanningen, så att den information vi får ta del av i nyhetsmedierna stämmer. Därför behöver journalisten kontrollera sina källor. Det gäller oavsett om den har fått tag på informationen från en intervju, via biblioteket eller genom internetsökning. Källkritik, som det kallas, är något som är användbart för vem som helst. Även för dig! Ju mer påläst man är på sitt ämne, desto lättare kommer det bli att veta vad som är sant eller inte.

Även om det är omöjligt att helt och hållet skydda sig från att bli lurad är det en bra idé att använda journalistens källkritiska metoder. Journalisten undersöker källor i fem steg.

Med ett källkritiskt tänkande kommer även med tiden en större källmedvetenhet. Som källmedveten kommer du inte att behöva kontrollera alla påståenden hela tiden, utan lär dig med tiden vad du kan ha goda skäl att tro på, och vad som eventuellt kan tänkas vara bluff och båg.

För journalisten är det viktigt att säkerhetsställa att det den rapporterar om stämmer med verkligheten. Journalisten vill också få svar ur olika synvinklar, med andra ord att låta fler komma till tals. Därför måste den vara duktig på att söka information och att bedöma trovärdigheten i den information den tar del av.

Som elev kan man lära sig en del av journalisters sökmetoder, häng med!

SÅ SÖKER DU RÄTT

Vad vill jag veta?
Det första du behöver göra är att bestämma dig för vad du vill ta reda på.

Välj ut sökord
Ibland kan det vara bra att kombinera flera ord för bästa möjliga träff. Letar du efter bilder eller nyheter finns egna kategorier för det. Du kan välja vilka språk du vill söka på eller hur gammal källan får lov att vara.

Välj källor du litar på
Känner du till källan sedan tidigare är chansen större att informationen stämmer.

Spara ner källan
Glöm inte att spara länken så att du hittar tillbaka till källan.

I tidningen, på tv, i sociala medier eller på nyhetssajter finns många bilder. ”En bild säger mer än tusen ord”, har du kanske hört? Bilden fångar vår uppmärksamhet, berör, rör om och sätter i gång vår fantasi.

Nyhetsbilder

Bilder är viktiga i nyheter. I tidningen kompletterar bilden texten, och i nyhetssändningar på tv står bilden för berättandet. Nyhetsbilder ska visa verkligheten. Genom nyhetsbilder kan vi bilda oss en uppfattning om vad som har hänt. De hjälper oss att förstå vår omvärld.  Det som visas i bilden ska vara sant, korrekt och rättvist. De får inte vara manipulerade, alltså omgjorda i datorprogram. Vi ska kunna lita på nyhetsbilder. Det gör nyheterna trovärdiga.

Reklambilder

Reklambilder finns till för att sälja olika varor och tjänster. För reklambilder är inte reglerna lika hårda som för nyhetsbilder. De får vara redigerade och tänja på sanningen. En reklambild vill informera om varan den säljer och väcka uppmärksamhet. Bilden kan även visa upp en livsstil som är önskvärd hos den som ser bilden. Allt det här tillsammans ska locka till köp.

Titta i tidningen eller i sociala medier. Där blandas reklambilder och nyhetsbilder. Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är vad. Kan du se vad som är reklam och vad som nyhetsbilder?

Så ser du vad som är reklam i sociala medier

Titta efter reklammärkning
Kolla om det står någonstans att inlägget är reklam, marknadsföring eller samarbete. Influencers är enligt lag skyldiga att markera när ett inlägg är reklam.

Leta uppmaningar
Uppmanas du till att köpa något? Om så är fallet är det troligt att det är reklam.

Produkter i bild
Kan du se några produkter i bild där varumärket syns eller på något sätt omnämns? Det måste inte betyda att innehållet är reklam, men kan ses som ett varningstecken.

Demokrati betyder ungefär folkstyre på latin. Det innebär att makten ska utgå från folket. Till exempel går vi i Sverige och röstar var fjärde år om vilka politiker vi vill ska styra landet. Det är en del av demokratin. För att demokratin ska fungera som önskat behöver folket få flera rättigheter, däribland yttrandefrihet.

Yttrandefrihet handlar om att sådana som du och jag har rätt till att uttrycka oss fritt om nästan vad som helst. Det är så viktigt att det finns nedskrivet i svensk grundlag. Där står vilka rättigheter och skyldigheter vi har i Sverige.

Eftersom det står i grundlagen betyder det att yttrandefriheten har fått ett särskilt skydd. Det är nämligen inte lika lätt att ändra en grundlag som en vanlig lag. I Sverige är det tillåtet att fritt läsa och skriva vad du vill, eller tycka vad du vill. I många andra länder i världen är det inte någon självklarhet. Där är yttrandefriheten inte lika stark som den är i Sverige.

Det är dessutom viktigt att medier som tidningar och tv- och radiokanaler har rättigheter i en demokrati. Utan fria medier fungerar inte demokratin som den ska. Nyhetsmedierna har en viktig uppgift att granska makthavare och informera om vad som händer. Att granska makten innebär att journalister försöker ta reda på fakta bakom olika beslut eller händelser. Därför behövs det som kallas pressfrihet och det finns nedskrivet i två av våra grundlagar, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Välkommen till Medieutforskaren!

Här kan du öva och pröva dina kunskaper om nyheter, journalistik och källkritik. Medieutforskaren är indelad i sex kapitel, där varje del behandlar olika teman. Innehållet presenteras både i text och film. Varje kapitel avslutas med ett par frågor som kan besvaras innan du går vidare till nästa del.

Du kan när du vill pausa eller avsluta Medieutforskaren. Vill du återvända till ett kapitel vid ett senare skede klickar du dig fram i innehållsförteckningen. När du har genomfört hela Medieutforskaren kan du testa dina kunskaper i det avslutande kunskapsprovet som finns i det avslutande kapitlet. Prova att utmana dina kompisar och se vem som kommer ihåg mest.

Lycka till!